Mia Sydow Mölleby (Lft)

Motion till riksdagen 2017/18:4044 av Karin Rågsjö m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:157 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nuvarande etableringstaket på 36 procent bör slopas och att Apoteket AB bör få i uppdrag

Inlämnad

2018-04-03

Förslag

2

Datum

2018-04-03

Utskottsberedning

2017/18:SoU24

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4013 av Karin Rågsjö m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:156 Ny lag om tobak och liknande produkter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör lagstiftas om dold försäljning av tobak och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2018-03-23

Förslag

1

Datum

2018-03-23

Utskottsberedning

2018/19:SoU3

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4003 Motionen utgår.

Inlämnad

2018-03-21

Förslag

1

Datum

2018-03-21

Motion till riksdagen 2017/18:3980 av Linda Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:89 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet ny säkerhetsskyddslag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram riktlinjer för hur outsourcing av it-verksamhet

Inlämnad

2018-03-14

Förslag

1

Datum

2018-03-14

Utskottsberedning

2017/18:JuU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3982 av Karin Rågsjö m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:83 Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förutom kvalitetsskäl och effektivitetsskäl ska patientsäkerheten

Inlämnad

2018-02-14

Förslag

2

Datum

2018-02-14

Utskottsberedning

2017/18:SoU22

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa nej till 16 motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om trossamfund och begravningsfrågor. Anledningen är bland annat att det inte finns skäl för att ändra begravningslagen, begravningsavgiften eller relationen mellan Svenska kyrkan och staten. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, begravningsverksamheten och begravningsavgiften.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 16 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om olika valfrågor. Motionerna handlar om tidsbegränsning av riksdagsledamöternas uppdrag, rösträttsålder, valkretsar, personval, åtgärder för ökat valdeltagande, rösträtt och valbarhet, skilda valdagar och objektiva jämförelser mellan partier.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 17 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.

Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Motion till riksdagen 2017/18:3969 av Maj Karlsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:78 Vissa förslag om personlig assistans Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag till lagändringar som innebär att grundintentionen

Inlämnad

2018-02-02

Förslag

1

Datum

2018-02-02

Utskottsberedning

2017/18:SoU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Den judiska befolkningen har genom historien utsatts för fördomar, fientlighet och förföljelse. Antisemitiska föreställningar är också ett samhällshot i dag, i Sverige. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att fortsätta arbetet mot antisemitism. Riksdagen vill att regeringen

• fortsätter arbeta för att sprida kunskap om antisemitism och förföljelsen av judar genom historien och att detta arbete bedrivs så att kunskapen når alla delar av den svenska befolkningen
• följer upp säkerhetsläget och utvärderar de insatser som har gjorts för att förbättra säkerheten vid judiska synagogor och andra institutioner samt judiska evenemang och mötesplatser
• lägger upp arbetet mot antisemitism och för judisk säkerhet i dialog med judiska organisationer och företrädare.

Riksdagens ställningstagande gjordes när den behandlade motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2018-01-25

Datum

2018-01-26

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Riksdagen sa nej till 54 motioner från allmänna motionstiden om riksdagens arbetsformer. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår översyn och utredningar inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, EU-flagga i riksdagens plenisal och motionsrätten.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

18

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2018-01-25

Datum

2018-01-26

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Justitieombudsmännen, JO, granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar. JO har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2016 - 30 juni 2017.

Under perioden registrerades 8748 nya ärenden. Det är en ökning med knappt 9 procent jämfört med året innan. Framför allt är det klagomålsärenden som har ökat. Den större delen av ökningen gäller socialförsäkrings- och utlänningsärenden. För att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå har JO begärt ytterligare resurser för 2018.

Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2018-01-25

Datum

2018-01-25

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

I dag regleras tolkars tystnadsplikt olika beroende på om de är auktoriserade eller inte, och om de anlitas privat eller av en myndighet. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att se över regelverket.

En konsekvens av de gällande reglerna är att tolkar som inte är auktoriserade i vissa situationer inte omfattas av tystnadsplikten, trots att de utför samma jobb som en auktoriserad tolk. Samtidigt innebär en eventuell utvidgning av tystnadsplikten komplicerade frågeställningar att ta hänsyn till, exempelvis när det gäller privatpersoner som tolkar åt familjemedlemmar.

Tillkännagivandet lämnades i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

16

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2018-01-18

Datum

2018-01-23

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Motion till riksdagen 2017/18:3955 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:59 Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar i likhet med förslaget i betänkandet Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner m.m. (SOU 2015:103) att

Inlämnad

2018-01-19

Förslag

3

Datum

2018-01-19

Utskottsberedning

2017/18:KU14 2017/18:KU14 2018/19:KU2 2017/18:KU16

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Statsministerns frågestund

Datum

2017-12-07

Motion till riksdagen 2017/18:3943 av Karin Rågsjö m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:40 En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den högspecialiserade vården bör regleras på både en nationell och en regional

Inlämnad

2017-12-07

Förslag

4

Datum

2017-12-07

Utskottsberedning

2017/18:SoU18

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 3 avslag, 1 bifall,

Regeringen har föreslagit att en institution för mänskliga rättigheter bör inrättas i Sverige och att riksdagen bör vara huvudman för en sådan institution.

Riksdagen anser att det finns skäl som talar mot att en svensk institution för mänskliga rättigheter ska placeras hos riksdagen och att andra alternativ inte är tillräckligt utredda. I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen därför regeringen att utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige igen, med utgångspunkten att den inte ska placeras under riksdagen.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om en strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 32 minuter

Justering

2017-11-30

Datum

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-07

14,5 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,7 miljarder kronor. Knappt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får 900 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 65 minuter

Justering

2017-11-23

Datum

2017-11-24

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29

Offentlighets- och sekretesslagen ändras. Det innebär bland annat att uppgifter om hur privatpersoner använder informationsteknik på bibliotek ska få skydd av sekretess. Sekretess ska börja gälla för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden som rör begravningslagen. Privatpersoner som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativ ska skyddas av sekretess. Skyddet för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och foton på intranät blir starkare. Sekretesskyddet för uppgifter som utbyts vid internationellt polissamarbete blir tydligare och mer heltäckande.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 34 minuter

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-08

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Olaga integritetsintrång ska bli ett nytt brott i brottsbalken. Det innebär att det ska bli straffbart att sprida vissa typer av bilder eller andra uppgifter om någon annans privatliv. Det gäller om syftet är att allvarligt skada personen som blir utsatt för det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Dessutom vill regeringen tydliggöra och modernisera straffen för olaga hot, ofredande och förolämpning och göra fler typer av handlingar straffbara. Det skulle innebära ändringar i brottsbalken. Olaga hot och förolämpning är brott som även finns i tryckfrihetsförordningen. Därför föreslås även ändringar i den grundlagen.

För att ändra i en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val emellan omröstningarna. Riksdagen ja till regeringens förslag om en ändring i grundlagen och frågan kommer att tas upp för ett slutgiltigt beslut efter nästa val. På grund av det beslutade riksdagen också att förslaget om ändringar när det gäller olaga hot och förolämpning skjuts upp till nästa års riksmöte.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 27 minuter

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-08

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15