Maria Abrahamsson (Mod)

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 48 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU:s granskning av regeringen är klar

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

53, 46 minuter

Justering

2016-06-07

Datum

2016-01-27

Bordläggning

2016-06-10

Debatt

2016-06-13

Beslut

2016-06-15

Allmänheten ska i så stor utsträckning som möjligt ha insyn i domstolarnas verksamhet, dock ska intresset av skydd för enskilda personers privatliv också vägas in när man bestämmer om vilka uppgifter som ska vara offentliga i ett mål.

Huvudregeln i dag är att alla de uppgifter som tas in i ett domstolsärende ska vara offentliga. Riksdagen har nu bestämt att det ska tydliggöras i lagen vilka beslut som omfattas av huvudregeln och vilka som inte gör det. Det ska också göras mer tydligt att domstolarna ska göra en noggrann avvägning mellan offentlighetsintresset och sekretessintresset för varje uppgift i ett domstolsärende. Trots att intresset av offentlighet ofta väger mycket tungt ska det i vissa fall ändå vara möjligt att hålla hemligt vissa uppgifter i en dom eller ett beslut. Exempel på en sådan uppgift kan till exempel vara en målsägande i ett mål om sexualbrott.

I och med beslutet sa riksdagen ja till regeringens förslag som innebär ändringar i rättegångsbalken och offentlighets- och sekretesslagen.

Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2016-05-12

Datum

2016-05-13

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Anställda på privata skolor, sjukhus och äldreboenden borde ha samma meddelarskydd som offentligt anställd personal om verksamheten finansieras med skattemedel.
Det anser riksdagen.

En utredning som redan föreslagit detta är under arbete på Regeringskansliet och riksdagen tycker nu att regeringen bör snabba på det arbetet. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att så snart som möjligt återkomma med ett lagförslag om det här.

En anställd på exempelvis en kommunal skola eller ett äldreboende har rätt att berätta för media om missförhållanden på arbetsplatsen utan att straffas för det. Hon eller han har också rätt att vara anonym och chefen på arbetsplatsen får inte efterforska vem som har berättat om missförhållandet. Det är vad det så kallade meddelarskyddet innebär och det här skyddet regleras i våra grundlagar.

De som jobbar på privata företag har dock inte samma rätt, även om företaget finansieras genom skattemedel. Det är alltså det här som riksdagen tycker borde förändras skyndsamt.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlats samtidigt. Förslagen handlar bland annat om hets mot transpersoner, pressetik och skydd för journalister.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2016-04-12

Datum

2016-04-13

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21

Polisen borde ha rätt att söka igenom båtar efter vapen och andra farliga föremål. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen att se över denna möjlighet. I dag har polisen enbart rätt att söka igenom misstänkta fordon på land utan att begära en husrannsakan.

Uppmaningen är ett av fem tillkännagivanden som riksdagen nu riktar till regeringen.

Två av tillkännagivandena handlar om vapenlicenser. Riksdagen tycker att ansökan om vapenlicens borde ske digitalt och att handläggningstiderna för licensärenden måste kortas. Riksdagen anser vidare att regeringen ska jobba mer för att licensprövningarna blir mer enhetliga i landet.

Riksdagen vill också att det så kallade danstillståndet tas bort. I dag krävs tillstånd för att få anordna en offentlig danstillställning, även om den inte anordnas på offentlig plats. Det innebär en stor administrationsinsats både från polisens och arrangörens sida och därför vill nu riksdagen slopa tillståndskravet. Riksdagen uppmanar därför regeringen att se över denna möjlighet.

Det femte tillkännagivandet handlar om att en del av de uppgifter som polisen har i dag borde kunna läggas på andra myndigheter. Riksdagen uppmanar här regeringen att återuppta en nedlagd utredning om att renodla polisens arbete.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om gränskontroller, flyktingspionage, pass och datalagring.

Behandlade dokument

99

Förslagspunkter

66

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

17, 78 minuter

Justering

2016-04-05

Datum

2016-04-06

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-14

Frågestund

Datum

2016-04-14

Riksdagen gjorde tre tillkännagivanden till regeringen inom området straffrätt. Tillkännagivandena handlar om fridskränkningsbrott, hedersrelaterade brott och systematiska stölder.

Den 1 juli 2013 skärptes straffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Riksdagen anser att effekterna av den här straffskärpningen bör utvärderas. Om det visar sig att reformen inte fått avsedd effekt kanske straffen bör skärpas ytterligare. Därför uppmanade riksdagen regeringen att utvärdera straffskärpningen.

Ett stort antal personer lever under hot från sina anhöriga på grund av en så kallad hederskultur. Riksdagen anser att samhället med kraft bör markera mot dessa brott. Den lagstiftning som anknyter till hedersrelaterade brott bör ses över i syfte att motverka sådana brott och öka antalet åtal. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen vill även att den så kallade straffrabatten ses över. Om en person samtidigt döms för flera brott innebär det i praktiken att straffet inte motsvarar de olika brottens sammanlagda straffvärde. Det sker istället en viss begränsning av påföljden och personen får så kallad straffrabatt. En ny brottsrubricering som tar sikte på systematiska stölder bör också införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om detta till regeringen. Bakgrunden till beslutet är systematiska stölder som drabbar företagare och boende på landsbygden.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

59

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

21, 77 minuter

Justering

2016-04-05

Datum

2016-04-07

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-14

Motion till riksdagen 2015/16:3354 av Andreas Norlén m.fl. (M, C, L, KD) Med anledning av prop. 2015/16:121 Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa motsvarande regler angående befolkningens

Inlämnad

2016-03-30

Förslag

1

Datum

2016-03-30

Utskottsberedning

2015/16:KU25

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU förordar att en tillträdande minister åtar sig att medverka i KU:s granskning också efter att han eller hon har slutat som minister. Utskottet förväntar sig att statsministern ställer sådana krav vid en regeringsbildning, och att kraven och åtagandena formuleras skriftligt. Utskottet kommer att löpande följa upp detta.

KU har granskat ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade personer utomlands. Enligt KU kan det övervägas om det av UD:s vägledning inte bättre bör framgå vilken ordning som bör gälla för utlandsmyndigheternas kontakt med departementet i de fall det är fråga om utlänningar som är bosatta i Sverige, men som inte är flyktingar eller statslösa.

KU har kartlagt samordnare inom olika politikområden som tillsatts under perioden september 2002-juni 2015. KU konstaterar inledningsvis att det ligger på regeringen att avgöra sådana frågor som utredningsform och att ange riktlinjer för arbetet. Granskningen berör dock enligt KU en rad frågeställningar av konstitutionellt intresse. Utskottet noterar att i drygt en handfull fall har en enskild minister beslutat om samordningsuppdraget. Det kan från konstitutionell synvinkel diskuteras om inte dessa beslut borde ha fattats av regeringen i stället. Vidare uppmärksammar utskottet samordnarnas koppling till Regeringskansliet under pågående uppdrag. Särskilt i de fall en samordnare arbetar utåtriktat och pådrivande kan det diskuteras om uppdraget bör utföras inom Regeringskansliets ram. Det är också viktigt att allmänheten kan hitta information om uppdragen eftersom samordnarna i regel har kontakter med olika delar av samhället. Det är även viktigt att berörda myndigheter får information om beslutade samordningsuppdrag och möjlighet att tycka till inför beslut om uppdrag.

När det gäller styrningen av vissa myndigheter under Försvarsdepartementet framhåller KU att det är väsentligt att informella kontakter inriktas mer på information än styrning. Sådana kontakter får inte gå utöver den formella ramen för myndigheternas verksamhet. Utskottet inskärper också vikten av dokumentation.

Granskningen visar också att det har funnits brister i myndigheternas återrapportering från internationella möten. Utskottet menar att det är betydelsefullt att en enhetlig svensk hållning i olika internationella fora säkerställs. KU förutsätter att regeringen genomför åtgärder som behövs gentemot myndigheterna.

KU har även granskat regeringens utnämningar under perioden oktober 2013-september 2015. Av det som framkommit kan KU inte göra någon annan bedömning än att utnämningarna har skett på saklig grund. Utskottet förutsätter dock att regeringen följer upp och utvärderar nya tillvägagångssätt för rekrytering av myndighetschefer liksom beslut om förflyttningar av myndighetschefer. KU vill också framhålla den positiva utvecklingen när det gäller andelen kvinnor som utnämns.

Slutligen har utskottet granskat regeringens information till och överläggning med Utrikesnämnden de senaste 25 åren. Utskottet har iakttagit en viss tendens över tid som innebär att olika ämnen snarare än att vissa situationer i sig behandlas i Utrikesnämnden. Det regelbundna samrådet mellan regeringen och EU-nämnden kan ha bidragit till en viss minskning av antalet sammanträden med Utrikesnämnden. Utskottet anser att det är angeläget att strategiska diskussioner om viktiga utrikespolitiska frågor och händelser äger rum på en konstitutionellt och politiskt sett hög nivå och pekar på bland annat Utrikesnämndens sammansättning.

Riksdagen lade ärendet till handlingarna, det vi säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

14, 80 minuter

Justering

2016-01-28

Datum

2015-09-21

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-25

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat den årliga redogörelsen för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2014 till 30 juni 2015. JO registrerade 7358 nya ärenden under året, vilket är något fler än året före. Antalet avgjorda ärenden var 7242. Det är en liten minskning från föregående år. Prövningen av ärenden som rör klagomål tar den största delen av resurserna i anspråk.

Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2016-01-14

Datum

2016-01-15

Bordläggning

2016-01-19

Debatt

2016-01-20

Beslut

2016-01-20

Fråga 2015/16:540 Samdistribution av post och tidningar av Maria Abrahamsson (M) till Statsrådet Mehmet Kaplan (MP) Konstitutionsutskottet behandlade våren 2015 proposition 2014/15:88 Statens stöd till dagspressen I följdmotion 2014/15:3067 (M, C, FP, KD) krävdes bland annat förnyad försöksverksamhet med samdistribution

Inlämnad

2015-12-18

Besvarare

Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

Fråga 2015/16:539 Allmänpreventionens betydelse för domstolarnas rättstillämpning av Maria Abrahamsson (M) till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) I slutet av 1980-talet ändrades brottsbalken på så vis att domstolarna vid val av brottspåföljd inte längre skulle ta hänsyn till om straffet kunde avskräcka

Inlämnad

2015-12-17

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag i budgetpropositionen om cirka 12,7 miljarder kronor i anslag till utgiftsområde 1 Rikets styrelse för 2016. Där ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, Regeringskansliet, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och presstödet.

Riksdagen beslutade vidare om ett par ändringar när det gäller presstödet. Det särskilda extrastödet för storstadstidningar ska avskaffas och stödtrappan för hög-, medel- och lågfrekventa dagstidningar ska förändras. I budgetpropositionen finns även ett antal lagförslag. Bland annat sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag om en ändring i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

38, 84 minuter

Justering

2015-11-26

Datum

2015-09-21

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-02

Fråga 2015/16:383 Möjlighet att få ta del av allmänna handlingar av Maria Abrahamsson (M) till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Vid fjolårets redogörelse i konstitutionsutskottet för JO:s ämbetsberättelse 2014/15 uppmärksammade JO utskottet på problemet med myndigheters hantering av mycket frekventa

Inlämnad

2015-11-27

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om utvärdering av skärpta regler för sjöfylleri.

I motionerna uttrycks att regeringen bör utvärdera den lagändring som började gälla den 1 juni 2010. Reglerna innebär att den som har mer än 0,2 promille alkohol i blodet och kör båt eller har annan uppgift som är viktig för säkerheten ombord kan dömas för sjöfylleri. Gränsen för grovt sjöfylleri går vid 1,0 promille.

Civilutskottet, som förberett riksdagens beslut, förutsätter att regeringen noga följer frågan och att de nya reglerna om sjöfylleri kommer att följas upp. Därför finns det inte behov av ett tillkännagivande till regeringen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2015-10-22

Datum

2015-10-27

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Motion till riksdagen 2015/16:2132 av Maria Abrahamsson (M) Hinder för villkorlig frigivning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra brottsbalken så att det av den direkt framgår att också hög återfallsrisk ska utgöra hinder för villkorlig frigivning och tillkännager

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

2

Datum

2015-10-06

Utskottsberedning

2015/16:JuU18 2015/16:JuU21

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:2131 av Maria Abrahamsson (M) Försöksverksamhet med tv-sända rättegångar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en försöksverksamhet med tv-sända rättegångar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

2

Datum

2015-10-06

Utskottsberedning

2015/16:JuU19

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:2504 av Andreas Norlén m.fl. (M) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förstärkning av riksdagens

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

8

Datum

2015-10-06

Utskottsberedning

2015/16:KU1

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:2502 av Andreas Norlén m.fl. (M) Skyddet för de mänskliga rättigheterna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i uppdraget till den nya institutionen för att skydda de mänskliga rättigheterna bör ingå att förebygga och motverka enskildas

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

3

Datum

2015-10-06

Utskottsberedning

2015/16:KU15 2017/18:KU6

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 2 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2015/16:2501 av Andreas Norlén m.fl. (M) Sanktioner vid bristande uppfyllelse av minoritetspolitiska åtaganden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet till sanktioner gentemot de kommuner som ingår i förvaltningsområden för minoritetsspråk

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

1

Datum

2015-10-06

Utskottsberedning

2016/17:KU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:2500 av Andreas Norlén m.fl. (M) Ett förstärkt fri- och rättighetsskydd och andra grundlagsfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skyddet för samtliga fri- och rättigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

3

Datum

2015-10-06

Utskottsberedning

2015/16:KU15 2015/16:KU16

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag