Magnus Oscarsson (ChrDem)

Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

35

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

35, 111 minuter

Justering

2023-03-16

Datum

2023-03-17

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-23

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta.

Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

29

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

48, 119 minuter

Justering

2023-03-07

Datum

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-23

Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande olika kollektivtrafikfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

De 37 motionerna handlar bland annat om en ökad andel kollektivtrafik, kollektivtrafik i hela landet, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken.

Anledningen är bland annat genomförda eller pågående initiativ inom området som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

8

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Justering

2023-02-14

Datum

2023-02-20

Bordläggning

2023-02-22

Debatt

2023-02-23

Beslut

2023-03-08

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om nationell planering av infrastrukturen för 2022-2033. Med anledning av ett yrkande i en följdmotion till skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg.

Med anledning av yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2022 riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen, om att etappmålet för växthusgasutsläppen från inrikes transporter bör ligga fast. Det är viktigt att hanteringen av förorenade områden och arbetet med att minska infrastrukturens negativa påverkan på naturmiljön och kulturlandskapet fortsätter, och att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet ökar.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2022 om olika infrastrukturfrågor som handlar om exempelvis vägar och järnvägar. Riksdagen ansåg bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

169

Förslagspunkter

20

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

74, 203 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-20

Bordläggning

2023-02-22

Debatt

2023-02-23

Beslut

2023-03-08

Interpellation 2022/23:92 Höga bränslepriser av Patrik Björck (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Sverige och Europa befinner sig i ett mycket tufft ekonomiskt läge. Rysslands energikrig pressar upp priserna på olja, gas och el. Det märks för många svenskar inte minst på bensinstationen, där priserna på

Inlämnad

2022-12-01

Besvarare

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Interpellation 2022/23:136 Nya stambanor Lund–Hässleholm av Daniel Helldén (MP) till Statsrådet Andreas Carlson (KD) I ett pressmeddelande dagen före julafton deklarerade regeringen att satsningarna på nya stambanor stoppas. Specifikt för sträckan Lund–Hässleholm sades följande: Nuvarande planeringsarbete för sträckan

Inlämnad

2022-12-30

Besvarare

Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Interpellation 2022/23:132 Hållbar pendling mellan Göteborg och Borås av Anders Ådahl (C) till Statsrådet Andreas Carlson (KD) Tidöpartiernas besked i infrastrukturfrågorna under hösten har slagit ned som en bomb och skapat stor oro i stora delar av Sverige. Sedan den borgerliga regeringen initierade den så kallade

Inlämnad

2022-12-22

Besvarare

Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Interpellation 2022/23:124 En långsiktigt hållbar infrastruktur av Carina Ödebrink (S) till Statsrådet Andreas Carlson (KD) Infrastruktur i form av vägar, järnväg, flyg och it har inget egenvärde i sig utan är ett medel för att människor ska kunna förflytta sig, fysiskt eller digitalt, till jobb, studier och andra aktiviteter.

Inlämnad

2022-12-21

Besvarare

Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Totalt cirka 19,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 5,6 miljarder kronor, går till gårdsstöd. Drygt 2,1 miljarder kronor går till Sveriges lantbruksuniversitet. 2 miljarder kronor går till nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 och drygt 1,5 miljarder kronor går till utgifter motsvarande EU:s finansiering till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023-2027.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

56, 155 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-16

Debatt

2022-12-17

Beslut

2022-12-20

Totalt cirka 79 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 34,4 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,9 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

80, 200 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-14

Bordläggning

2022-12-16

Debatt

2022-12-17

Beslut

2022-12-20

Motion till riksdagen 2022/23:1587 av Magnus Oscarsson och Yusuf Aydin (båda KD) Erkännande av folkmordet Seyfo Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör erkänna folkmordet Seyfo 1915 på assyrier, syrianer, armenier och pontiska greker, och detta tillkännager

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:UU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1586 av Magnus Oscarsson och Dan Hovskär (båda KD) Erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska erkänna Jerusalem som Israels huvudstad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

2

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:KU24 2022/23:UU7

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1585 av Magnus Oscarsson (KD) Frisläppande av Dawit Isaak Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att aktivt kräva Dawit Isaaks frisläppande och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensken Dawit Isaak har suttit fängslad

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:UU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1584 av Magnus Oscarsson (KD) Ny utredning om vad som hände Raoul Wallenberg Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny utredning om vad som hände Raoul Wallenberg och tillkännager detta för regeringen. Motivering Raoul Wallenbergs gärning

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:UU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1583 av Magnus Oscarsson (KD) Ett Raoul Wallenbergcentrum/-museum Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av att skapa ett Raoul Wallenbergcentrum/-museum och tillkännager detta för regeringen. Motivering Raoul Wallenberg är en

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:KrU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1393 av Ingemar Kihlström och Magnus Oscarsson (båda KD) Erkännande av Somaliland som en självständig stat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda processen för att erkänna Somaliland som en egen självständig stat och tillkännager

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:UU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1366 av Mikael Oscarsson och Magnus Oscarsson (båda KD) En ny svensk Israelpolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska erkänna Jerusalem som Israels huvudstad och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

8

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:KrU8 2022/23:KU24 2022/23:UU10 2022/23:UU15 2022/23:UU6 2022/23:UU7

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 48 minuter

Justering

2022-08-18

Datum

2022-08-22

Bordläggning

2022-09-05

Debatt

2022-09-21

Beslut

2022-09-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare ersättningsregler vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Förslagen innebär bland annat att

• en ny bestämmelse förs in om att pågående markanvändning på produktiv skogsmark i fjällnära skog ska förutsättas vara skogsbruk
• ersättning kan ges om det försvårar den pågående markanvändningen mycket inom den del av fastigheten som berörs
• det inte är möjligt att få ersättning mer än en gång för samma område eller för samma hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen
• uppgifter om avslagsbeslut och utbetalad ersättning ska göras offentlig
• tillstånd till avverkning i fjällnära skog ska gälla i fem år.

Regeringen gör det också tydligt att arbetssätt och verktyg ska utvecklas för att göra det mer attraktivt för skogsägaren att välja formellt skydd som alternativ till tillståndsansökningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 62 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny växtskyddslag samt en ändring i skogsvårdslagen. Den nya lagen innebär att svensk rätt anpassas till EU-förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och EU-förordningen om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan.

Syftet med såväl EU-förordningarna som den nya växtskyddslagen är att ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare.

Riksdagen riktar också sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen kring och om:

• utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen
• tillståndsprövningar av växtskyddsmedel
• det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden
• godkännandeprocessen för glyfosat
• Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier
• den europeiska kemikaliemyndighetens (Echas) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter.
• verka för att åtgärder vidtas för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter och förpackningsmaterial som är avsedda för livsmedelsändamål inom hela EU.  

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden om kemikaliepolitiska åtgärder. Anledningen är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Den nya växtskyddslagen och ändringen i skogsvårdslagen börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

16

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

11, 70 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01