Larry Söder (ChrDem)

Skattefriheten ska avskaffas för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Arbetstagare som får ersättning från arbetsgivare för patientavgifter i offentligt finansierad hälso- och sjukvård förmånsbeskattas för det samtidigt som arbetsgivare har rätt att göra avdrag för sådana kostnader. Förmåner i form av privat hälso- och sjukvård är däremot skattefria för arbetstagare samtidigt som arbetsgivare inte får göra avdrag för kostnaderna. Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader.

Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 80 minuter

Justering

2018-05-03

Datum

2018-05-07

Bordläggning

2018-05-14

Debatt

2018-05-15

Beslut

2018-05-16

Motion till riksdagen 2017/18:4180 av Aron Modig m.fl. (KD) med anledning av prop. 2017/18:252 Extra ändringsbudget för 2018 Ny möjlighet till uppehållstillstånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2017/18:252 Extra ändringsbudget för 2018 Ny möjlighet till uppehållstillstånd. Propositionen i

Inlämnad

2018-05-04

Förslag

1

Datum

2018-05-04

Utskottsberedning

2017/18:FiU49

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4025 av Aron Modig m.fl. (KD) med anledning av prop. 2017/18:168 Stärkt försäkringsskydd för studerande och företagare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst för personer som är med och startar en verksamhet

Inlämnad

2018-03-28

Förslag

1

Datum

2018-03-28

Utskottsberedning

2017/18:SfU25

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Regeringen har tidigare gett Statskontoret i uppdrag att se över delar av det så kallade företrädaransvaret, som innebär att företrädare för aktiebolag kan bli personligt betalningsskyldiga i vissa fall. Riksdagen anser dock att regeringen bör utöka Statskontorets uppdrag till att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade ett 130-tal motioner från allmänna motionstiden 2017 om skatteförfarande. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om att synliggöra och kontrollera skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet, certifierade kassaregister, personalliggare, deklarationsfrågor och fastighetstaxering.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

20

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2018-03-15

Datum

2018-03-21

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskiften och skatteregler för ideell sektor.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 66 minuter

Justering

2018-03-15

Datum

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till motioner om inkomstskatt av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), bil- och cykelförmån och utvärdering av effekterna av skatteförändringar. Andra områden är expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, reseavdrag och personalförmåner. Riksdagen hänvisar bland annat till att det fortfarande står bakom regeringens förslag på inriktning av skattepolitiken. Motionerna kommer från allmänna motionstiden 2017.

Behandlade dokument

146

Förslagspunkter

15

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

17, 85 minuter

Justering

2018-03-15

Datum

2018-03-16

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till 35 motioner om mervärdesskatt, alltså skatt som betalas till staten vid inköp av varor och tjänster. Anledningen till det är bland annat att arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om.

Motionerna handlar bland annat om skattesatser, utvärdering av effekter av höjning av mervärdesskatt på bio och mervärdesskatt för ideella föreningar.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2018-03-08

Datum

2018-03-16

Bordläggning

2018-03-21

Debatt

2018-03-22

Beslut

2018-03-28

En ny skatt på kemikalier i vissa elektroniska produkter infördes den 1 april 2017. Kemikalieområdet präglas av en hög utvecklingstakt. Riksdagen anser att regeringen bör följa utvecklingen på området och utvärdera de samhällsekonomiska effekterna och andra effekter av kemikalieskatten. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017 om punktskatter. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlar om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt, flygskatt samt skatt på alkohol och tobak.

Behandlade dokument

69

Förslagspunkter

15

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2018-03-08

Datum

2018-03-19

Bordläggning

2018-03-21

Debatt

2018-03-22

Beslut

2018-03-28

Motion till riksdagen 2017/18:4006 av Caroline Szyber m.fl. (KD) med anledning av prop. 2017/18:121 Modernare adoptionsregler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår förslaget om att sambor ska kunna adoptera. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sambor hos vilka barnet har varit eller

Inlämnad

2018-03-21

Förslag

9

Datum

2018-03-21

Utskottsberedning

2017/18:CU14

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3996 av Aron Modig m.fl. (KD) med anledning av prop. 2017/18:119 Ändringar i fråga om kommunplacering av ensamkommande barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska följa upp eventuella följdverkningar av lagändringarna och

Inlämnad

2018-03-14

Förslag

1

Datum

2018-03-14

Utskottsberedning

2017/18:SfU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3985 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) med anledning av prop. 2017/18:82 Personalliggare i fler verksamheter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se till att reglerna om personalliggare i byggverksamhet tillämpas enhetligt

Inlämnad

2018-02-14

Förslag

1

Datum

2018-02-14

Utskottsberedning

2017/18:SkU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3981 av Caroline Szyber m.fl. (KD) med anledning av prop. 2017/18:80 Ny lag om bostadsanpassningsbidrag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bostadsanpassningsbidrag även ska kunna lämnas för åtgärder som förbättrar brandsäkerheten i

Inlämnad

2018-02-14

Förslag

1

Datum

2018-02-14

Utskottsberedning

2017/18:CU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S) Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) Migrationsminister och

Datum

2018-01-18

Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.

Riksdagen sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 76 minuter

Justering

2017-11-23

Datum

2017-11-23

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-30

Regeringen föreslår en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att delägare som är verksamma även i ett dotterbolag i en koncern ibland ska räknas som en enda delägare vid bedömningen av om moderbolaget är ett fåmansföretag. Den justering som nu görs innebär att man vid bedömningen även ska ta hänsyn till sådana delägare som är verksamma i andra företag som äger företaget eller som ägs av företaget som bedömningen avser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att presentera en konsekvensanalys av den beslutade ändringen för riksdagen innan den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 45 minuter

Justering

2017-11-21

Datum

2017-11-23

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29

11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till Kronofogdemyndigheten, och Tullverket får 1,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2017-11-21

Datum

2017-11-23

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29

Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2018. Riksdagen ställde sig också bakom förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2018 samt förslag till utgiftstak för åren 2018, 2019 och 2020.

Riksdagen tog beslut om en ny nivå på överskottsmålet, det vill säga målet för den offentliga sektorns finansiella sparande: Den nya nivån ska fastställas till i snitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, det vill säga hela den offentliga sektorns skuld, fastställs samtidigt till 35 procent av BNP.

Utgifterna i regeringens förslag till budget 2018 uppgår till 999 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 043 miljarder kronor. Det beräknas därmed bli ett överskott i statens budget på 44 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen delar regeringens bedömning att de ekonomiska framgångarna ska komma alla, i hela landet, till del. Därför välkomnas att regeringen fortsätter investera i jobb, skola och klimat och en politik som bidrar till en bättre fördelning. Riksdagen välkomnar också förslagen om att höja barnbidraget, sänka skatten för pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

104, 320 minuter

Justering

2017-11-16

Datum

2017-07-04

Bordläggning

2017-11-21

Debatt

2017-11-22

Beslut

2017-11-22

Fråga 2017/18:263 Dynamiska effekter i budgeten av Larry Söder (KD) till Finansminister Magdalena Andersson (S) Det budgetpolitiska ramverket behöver vara stabilt över tid. För att vara det behöver den vara väl förankrad i de faktiska inkomster och utgifter som mest sannolikt kommer av olika politiska reformer. Därför

Inlämnad

2017-11-10

Besvarare

Finansminister Magdalena Andersson (S)

Motion till riksdagen 2017/18:3912 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) med anledning av prop. 2017/18:8 Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast den 1 juli 2019 bör återkomma till riksdagen med en konsekvensanalys

Inlämnad

2017-10-25

Förslag

1

Datum

2017-10-25

Utskottsberedning

2017/18:SkU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Fråga 2017/18:98 Behovet av fler ledarhundar av Larry Söder (KD) till Statsrådet Åsa Regnér (S) Det finns ca 270 ledarhundar, och det behövs fler. Varje år utbildas ca 34 hundar och betydligt fler pensioneras. Det innebär att det sakta men säkert blir färre hundar som är i aktivt arbete. Kön för att få en ledarhund

Inlämnad

2017-10-12

Besvarare

Statsrådet Åsa Regnér (S)