Skatteförfarande och folkbokföring

Betänkande 2018/19:SkU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 mars 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU14)

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda eller att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra områden är felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och frågor om personnummer.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 78

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-02-12
Justering: 2019-03-12
Trycklov: 2019-03-18
Reservationer: 25
Betänkande 2018/19:SkU14

Alla beredningar i utskottet

2019-02-12

Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU14)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda eller att utskottet inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra områden är felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och frågor om personnummer.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-03-26
Debatt i kammaren: 2019-03-27
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:SkU14, Skatteförfarande och folkbokföring

Debatt om förslag 2018/19:SkU14

Webb-tv: Skatteförfarande och folkbokföring

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 131 Jörgen Berglund (M)

Herr talman! Skattesystemet måste upplevas som rättvist och stimulera till arbete och företagande. Att skattesystemet är enkelt och transparent är avgörande för dess legitimitet. Det är därför viktigt att människor är medvetna om hur mycket de betalar i skatt och vad pengarna används till.

Människor påverkas av alla skatter, inte bara de direkta skatterna. Trots detta är kunskaperna om de indirekta skatterna som moms och arbetsgivaravgifter begränsade. Särskilt förvirrande framstår arbetsgivaravgiften, som delvis är en ren skatt. I dag kommer en nästan lika stor del av den offentliga sektorns intäkter från arbetsgivaravgifter som från direkta skatter på arbete. Givet att det kan göras på ett sätt som inte medför nämnvärt ökad administrativ börda för företagen hade det varit önskvärt om arbetsgivaravgiften kunde redovisas i kontrolluppgift. Det skulle bidra till att synliggöra arbetsgivaravgiften, även för arbetstagarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Herr talman! Informationen kring skattesystemet måste förbättras. Ekonomistyrningsverket bör därför enligt oss moderater få i uppdrag att utreda hur skattesystemet kan bli mer transparent för att på så vis förbättra kunskapen om skattesystemet och stärka dess legitimitet.

Avdrag motsvarande jobbskatteavdraget används i dag i ett stort antal länder för att öka sysselsättningen och lönsamheten i att arbeta. Jobbskatteavdrag är utvärderade i bred internationell forskningslitteratur och har tydligt positiva effekter på sysselsättningen. Jobbskatteavdraget underlättar också insteget på arbetsmarknaden och är väldigt gynnsamt till exempel för kvinnors sysselsättning.

Forskning visar att ökad information om jobbskatteavdrag ytterligare kan förstärka den positiva sysselsättningseffekten. Bland annat Riksrevisionen har därför gett regeringen rådet att uppdra till Skatteverket att öka informationen om jobbskatteavdraget, särskilt mot bakgrund av att de som har minst kännedom om avdraget även är de som påverkas allra mest.

Sveriges marginalskatter är fortfarande bland de högsta, och mer måste göras för att minska skattetrycket. Information om skattenivåer och skatteförändringar är viktigt för att uppnå insyn i och förståelse för vårt skattesystem. Vi vill att Skatteverket ska ges ett särskilt uppdrag att informera allmänheten om jobbskatteavdragets storlek vid respektive inkomstnivå och dess påverkan på den totala beskattningen av arbetsinkomster.

Herr talman! I Sverige ska man göra rätt för sig. De som utnyttjar våra system för fusk och missbruk tar sig rätten att leva på andras bekostnad. Det kan aldrig accepteras, vare sig det gäller dem som flyr skatt eller dem som tar emot bidrag som de inte har rätt till. Att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering är centralt eftersom tiotals miljarder kronor i skatt som borde ha betalats på internationella transaktioner försvinner varje år, enligt Skatteverket. Därför bör Skatteverkets arbete med att bekämpa skattefusk stärkas. Ett prioriterat uppdrag för Skatteverket är att identifiera nya länder som används för skatteflykt.

Herr talman! Det förekommer alltför ofta att tillämpningen av skatteregler ändras över en natt utan att det har aviserats. Det sker genom att Skatteverket gör en omtolkning av befintliga regler. Företag och privatpersoner drabbas av taxeringsbeslut som de aldrig hade kunnat förutse. När Skatteverket går tillbaka i tiden och ändrar sina beslut eller tillämpar nya regeltolkningar på tidigare förhållanden blir resultatet många gånger stora skatteskulder.

Skattesystemets förutsägbarhet och legitimitet är avgörande för våra skatteintäkter och därmed för upprätthållandet av vår välfärd. Beslut av den typ som nyss nämnts, baserade på förändringar som genomförts i tolkningen av skatteregler men där inga nya omständigheter kommit fram i det enskilda fallet, tycker vi ska begränsas. Hushåll och företag måste på ett rimligt sätt kunna förutse sin beskattning. Regeringen bör därför utreda möjligheterna att begränsa en sådan tillämpning.

Herr talman! Avslutningsvis ställer jag mig naturligtvis bakom alla våra reservationer, men av tidsskäl yrkar jag bifall endast till reservation nr 1.


Anf. 132 Eric Westroth (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 19 i skatteutskottets betänkande 14.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Sverige är ett land med en omfattande och välutbyggd välfärdssektor som är beroende av vilka skatter vi betalar, hur höga skatterna är samt hur skatter betalas in till det allmänna. Det är av central betydelse att alla medborgare i Sverige känner tillit till skattesystemet och att det bygger på tillräcklig transparens för att medborgarna också ska känna förtroende för att pengarna hamnar på avsedd plats.

Systemet behöver också ha en väl sammanhängande struktur med ett regelverk som upplevs vara motiverande. Det kräver i sin tur ett löpande arbete med att förbättra och förenkla skattesystemet. I synnerhet är detta av vikt för landets alla småföretagare. Samtidigt behövs också en balansgång mellan å ena sidan service och förenkling för företag och å andra sidan att skattebrott förhindras.

Herr talman! Vi sverigedemokrater anser att Skatteverket behöver utveckla sin hantering av folkbokföringen, inte minst mot bakgrund av den mycket omfattande invandring som skett till Sverige där antalet individer som folkbokförts och registrerats felaktigt successivt har ökat. Det finns till exempel problem med att osannolikt många personer kan skriva sig på en och samma adress. Vi har också sett exempel på att personer har flera olika identiteter och olika personnummer med alla de möjligheter till kriminalitet som det ger. Sådana saker lägger grunden för ett växande skuggsamhälle med ökad brottslighet och cementerat utanförskap som följd.

Vi sverigedemokrater sätter värde på att vidareutveckla skatteförfarandet för att möta dessa behov hos både näringsliv och rättsväsen.

Herr talman! Sveriges medborgare behöver ha ett högt förtroende för skattesystemet om vi vill behålla de välfärdstjänster som vi erbjuder i dag. I detta ryms inte enbart frågan om hur regelverket som sådant är konstruerat. Lika viktigt är att medborgare faktiskt får bästa möjliga information om de skatter som de betalar. Om skatterna inte redovisas öppet leder denna brist på information till ett demokratiskt underskott, och denna brist kan i sig leda till misstroende till systemet och att skattefusk tillämpas. Därför är transparens i systemet oerhört viktigt. Ju större mått av transparens vi har i skattesystemet, desto högre kommer såväl tillförlitligheten som acceptansen för systemet att vara.

Herr talman! Näringslivets utveckling beror på många faktorer: utbildning, investeringar, tillgång till råvaror med mera. Men även skattepolitiken spelar en viktig roll för näringslivets möjligheter. Exportföretagen är centrala för svensk ekonomi och möjligheten att finansiera offentlig sektor med välfärd och trygghet. De skatteavtal som Sverige har med andra länder sätter oss även i konkurrens med länder vars avtal kan innebära ensidiga konkurrensfördelar på den internationella marknaden. Därför är det viktigt att vi fortlöpande arbetar med att analysera hur de svenska skatteavtalen står sig i konkurrens med andra länder, inte bara för att förhindra skatteflykt och skatteundandragande utan även för att säkerställa förutsättningarna för att behålla och utveckla konkurrenskraften för svensk exportindustri.


Anf. 133 Per Åsling (C)

Herr talman! Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som riksdagen beslutat. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och stimulera en grön skatteväxling. Skatter måste vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga. Trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas genom regelförenklingar och lägre skatter. Regeringen bör därför tillsätta en utredning för att belysa Skatteverkets och övriga myndigheters hantering av företagarärenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Herr talman! Sverige använder sig av preliminärskatt som modell för insamling av skatter från företag, vilket innebär att nystartade företag i samband med företagsetableringen måste uppge den förväntade vinsten för första året. Det är självklart en mycket svår gissning när verksamheten inte kommit igång. Många felbedömningar görs, och inte minst fördelas intäkterna och utgifterna ofta väldigt olika över året. Det här innebär att man det första året av den nystartade verksamheten redan första månaden kommer att få en faktura från Skatteverket på den förväntade månadsinkomsten oavsett om företaget tjänat en krona eller inte. Om företagaren inte betalar går kravet vid avstämning av skattekontot till Kronofogden, och då måste Kronofogdens administrativa avgift också betalas. Medan alla företag i Sverige kopplar fakturan till en insats, ett arbete, är Skatteverkets krav på preliminärskatt fullständigt frånkopplat faktiska intäkter.

Herr talman! Centerpartiet vill att det utreds hur Skatteverket och andra statliga myndigheter kan fråntas rätten att påföra företag eller personer höga belopp då någon missat en betalning utan att myndigheten först påminner och informerar berörda om det aktuella felet.

Herr talman! Jag vill återkoppla till min inledning om att skatteregler måste utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att reglerna utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Just när det gäller risken, att våga, och proportionalitet är reglerna om företrädaransvaret ett stort problem. Det är ett regelverk som kommit att tillämpas mycket strängt. Det kan få stora oväntade konsekvenser i den privata ekonomin för företagsledare och styrelseledamöter i små bolag. Det riskerar också att inverka negativt på möjligheterna att rekrytera styrelseledamöter.

En utredning har tillsatts för att titta på delar av regelverket. Centerpartiet anser att företrädaransvaret behöver utredas i sin helhet.

Herr talman! För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna. Det finns risk för att komplicerad och tidskrävande skatteadministration och regelverk blir en allt tyngre börda för mindre organisationer och företag. Bland annat därför är det viktigt att säkerställa att ideella organisationer och mindre företag inte drabbas oproportionerligt.

Tyvärr är exemplen många på företag eller organisationer som har drabbats oproportionerligt av skattelagstiftningen eller tolkningen av denna. Systemet med personalliggare har förändrats några gånger sedan det infördes för cirka tio år sedan. Systemet har utvidgats, senast föregående år. Till exempel inkluderas alla personer som bor under samma tak där näringsverksamhet bedrivs. Dessa familjemedlemmar behöver, oavsett ålder, registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten.

Centerpartiet vill att effektiviteten i det tio år gamla systemet med personalliggare utvärderas. Regelkrånglet måste minska. Här kan ny teknik bana väg för ett enklare system. Det är viktigt för småföretagare som vill utveckla och investera i sin verksamhet och som därmed bidrar till att öka skatteintäkterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Herr talman! Avslutningsvis ställer jag mig bakom Centerpartiets samtliga reservationer i betänkandet men yrkar bifall bara till reservationerna 5 och 16.


Anf. 134 Tony Haddou (V)

Herr talman! Skatteflykt och skattebrott är ett stort samhällsproblem som undandrar samhället stora resurser och skadar en fri och rättvis konkurrens. Det ökar också ojämlikheten när skatteuttaget läggs på andra grupper med lägre inkomster. Det är även allvarligt eftersom det minskar sammanhållningen och tilliten till och förtroendet för vårt samhälle och våra myndigheter.

Den senaste tiden har präglats av flera avslöjanden om skatteflykt och penningtvätt med kopplingar till Danske Bank, Nordea och SEB. Innan dess var det avslöjanden i form av Panama Papers, Lux Leaks och Swiss Leaks, som har visat att problemen är omfattande även i Sverige. Vi ser höginkomsttagare som gömmer pengar, bolag som planerar bort sin skatt och revisionsbyråer och banker som hjälper till.

Nu har det även framkommit att Swedbank kan ha använts för omfattande och systematisk penningtvätt under närmare ett decennium. Totalt beräknas minst 40 miljarder kronor ha slussats mellan misstänkta konton i Swedbank och Danske Bank i Baltikum. Det har rört sig om bolagskunder som saknar synlig verksamhet, har dolda ägare eller företräds av misstänkta målvakter.

Ett av flera exempel är ett bolag i Riga som har tagit emot pengar från flera brevlådeföretag i Storbritannien. När journalister söker upp bolagets adress hamnar de i ett bostadshus med 60 andra bolag. Ett av bolagen som skickar pengar uppvisar också typiska varningsflaggor, till exempel kända målvakter, ofullständiga årsredovisningar och delad adress. Det är kännetecken även från andra penningtvättshärvor.

Herr talman! I jämförelse med andra länder har även Sverige en fördelaktig skattelagstiftning för bolag och förmögna. Sverige är i dag förmodligen det enda industriland som har varken förmögenhets-, arvs- eller gåvoskatt eller fastighetsskatt som är kopplad till fastighetens värde. Därtill har bolagsskattesatsen sänkts i flera år och ligger i dag under genomsnittet i OECD. Detta ger sammantaget en orimlig situation i skattepolitiken.

Vi ser gång på gång konstruktioner och upplägg för att undvika att betala skatt. Brevlådeföretagen är ett tydligt exempel. Mot betalning startar de rika ett eller flera brevlådeföretag och ställer upp med styrelseledamöter, aktieägare och andra målvakter. Det nya brevlådeföretaget kan i sin tur äga andra brevlådeföretag i andra skatteparadis i flera led. Det enda syftet med att gå igenom ett sådant bolag är alltså antingen att dölja någonting, undgå någonting eller kringgå någonting.

Herr talman! Det var i dag razzia på Swedbank i Sumpan. Det säger mycket om hur långt det här har gått. Ojämlikheten är inte bara ekonomisk eller social utan minst sagt juridisk. Här har vi en girig ekonomisk elit som tror sig stå över resten av samhället och vår gemensamma demokrati. Men den fälls inte för sina brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Varje år blåser världens ekonomiska elit vanliga skattebetalare på tusentals miljarder kronor. I Sverige handlar det om pengar som hade kunnat finansiera våra skolor och vår gemensamma sjukvård. Det är pengar som hade kunnat finansiera bättre pensioner och ett humant flyktingmottagande. Men nu, med hjälp av bankerna och avancerade upplägg, trixas pengarna iväg till den ekonomiska eliten och dess lyxkonsumtion.

Det här undergräver vår välfärd och demokrati. Den här girigheten måste få ett slut. Därför vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 6 i betänkandet.


Anf. 135 Hampus Hagman (KD)

Herr talman! Den här veckan har miljontals svenskar fått lönen inbetald på sina konton. De flesta fick lönen i måndags. Många får den i dag. Folk har slitit hårt för sina löner. Och de är mer än väl förtjänta av den inkomst de får in. Nu ska pengarna räcka till allt nödvändigt i livet, till boende, till mat, till andra räkningar och förhoppningsvis till något nöje och semester.

Utgifterna är många. Men många människor glömmer bort den allra största utgiften de har, den som vi har debatterat här i dag. Det finns till och med studier som visar att många människor inte vet hur stor utgift en skatt faktiskt är och hur mycket skatt som betalas för dem. Jag ska ta ett enda exempel. Det blir annars väldigt mycket siffror.

Den som tjänar 30 000 kronor i månaden får den här veckan ut i snitt 23 000 kronor. Det varierar från kommun till kommun, men det är i genomsnitt 23 000 kronor. Men för arbetsgivaren är kostnaden betydligt högre än 30 000 kronor. Arbetsgivaren, som ska betala sociala avgifter och skatter, har en kostnad på över 39 000 kronor varje månad. Av dessa får arbetstagaren in 23 000 på sitt konto. Mer än 16 000 kronor försvinner alltså i skatter och avgifter däremellan. Och många vet inte ens om det, herr talman.

Kristdemokraterna tycker att skattetrycket måste synliggöras. Offentliga arbetsgivare måste visa vägen genom att tydligare redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskedet. Det är inte mer än rätt gentemot medborgarna, som är de egentliga ägarna till pengarna.

Herr talman! Syftet med skatter är att finansiera välfärden: skolan, vården och omsorgen. Ett annat syfte är att styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning. Samtidigt vet vi att skatter försämrar ekonomins funktionssätt, och ibland leder det till osunda ekonomiska beteenden. Att ta in skatt är i grunden att ta någon annans egendom. Därför är det oerhört viktigt att skatterna används effektivt och till det som de är avsedda för.

Herr talman! Kristdemokraterna vet varifrån resurserna till välfärden kommer. Det är alla de som arbetar som skapar välstånd och välfärd, och arbete skapas av företag. Framför allt är det små och medelstora företag som skapar jobb. Sedan 1990 har fyra av fem jobb tillkommit i dessa företag. Det är därför oerhört viktigt att politiken underlättar för dessa företag och ser till att förutsättningarna för dem att verka är bra, och här finns en del att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Ett område gäller rättssäkerheten för företagaren. När en företagare av något skäl ska betala extra skatt har vi i Sverige i dag en ordning som säger att skatten måste betalas innan frågan är slutligt avgjord i förvaltningsdomstolen. En entreprenör kan alltså först få sin bostad utmätt och senare frikännas i högre instans. Skatteverket behöver inte, som alla andra, vänta på någon lagakraftvunnen dom. Det är bara att hämta pengarna. Detta är fel. De anståndsregler som finns är begränsade och tillämpas alldeles för restriktivt.

Jag och Kristdemokraterna vill att anståndsreglerna ses över. Vi tycker att det måste finnas synnerliga skäl för att inte bevilja anstånd.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att jag givetvis står bakom samtliga kristdemokratiska reservationer men av tidsskäl yrkar jag bifall endast till reservation 3.


Anf. 136 Joar Forssell (L)

Herr talman! När man kommer in i debatten så här sent tycker jag att man kan få ägna sig åt att ge lite beröm till tidigare talare.

Vi hörde nyss Kristdemokraternas Hampus Hagman mycket föredömligt redovisa de problem som finns med rättvisa och rättssäkerhet när det gäller företag som måste betala in extra skatt eller som Skatteverket i varje fall anser behöver betala in extra skatt. Han talade också om hur anståndsreglerna används alldeles för restriktivt.

Det är uppenbart att Skatteverket i sitt sätt att agera inte i tillräckligt hög grad ser sig själv som en serviceinstans. I grund och botten, herr talman, måste det vara så att skattesystemet och de myndigheter som jobbar med skatten ska verka på ett sätt som gör att det blir enkelt och inte känns så betungande att företaga, skapa värde, vara en entreprenör och vara produktiv. Om en företagare bestrider att han eller hon ska betala in mer skatt bör det vara så att man helt enkelt väntar tills det hela har retts ut i domstol innan pengarna krävs in.

Jag tycker att Kristdemokraterna i sitt tidigare anförande verkligen satte foten på helt rätt ställe.

Herr talman! Jag vill även berömma Vänsterpartiet. Det är inte varje dag som en liberal ägnar sig åt beröm till Vänsterpartiet.

Vänsterpartisten Tony Haddou berättade tidigare från talarstolen att det är fel när människor försöker smita undan skatt och som begår skattebrott. Jag tycker att Vänsterpartiet och ledamoten Tony Haddou har helt rätt i det. Skattebrott ska beivras.

Ett rättvist skattesystem innebär att företagare ska veta att Skatteverket vill en väl och är en myndighet som man kan lita på och som kommer göra allt i sin makt för att hjälpa den enskilde företagaren. Det innebär också att alla medborgare i landet ska veta att vi som står för den politiska styrningen ser till att var och en betalar den skatt som man ska betala och att de som vill finansiera till exempel brottslighet genom ekonomiskt fusk och skattebrott drabbas av lagens fulla kraft. Skattebrott ska helt enkelt beivras. Bra, Tony Haddou, säger jag.

Det finns dock ett problem, herr talman, med Vänsterpartiets resonemang. Liberalerna har nämligen genom en motion lagt ett förslag i ett annat utskott, utrikesutskottet, om att införa en så kallad Magnitskijlag i Sverige. Det skulle innebära att man kan angripa människor som bland annat har fuskat med pengar. Till detta har Vänsterpartiet inte anslutit sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Vänsterpartiet vill heller inte avskaffa det veto som enskilda länder i Europeiska unionen har för att införa en Magnitskijlag på EU-nivå. Vänsterpartiet vill att länder som till exempel Ungern ska kunna lägga in sitt veto mot att införa en sådan lag som skulle kunna stoppa det ekonomiska fusk som vänsterpartisten beskriver här i talarstolen.

Det är klart att detta klingar falskt när man i dag å ena sidan står här och säger att man vill beivra skattebrott och ekonomiskt fusk och å andra sidan kommer att säga något helt annat i ett annat utskott och med en annan stämma om bara ett par veckor när motionen ska behandlas. Man kommer dessutom att senare vid valet till Europaparlamentet fortsätta att driva en politik som förhindrar att skattebrott beivras.

Herr talman! Jag vill också lyfta fram en sak som Centerpartiet tidigare tog upp i debatten. Det talades om personalliggare och hur systemet med sådana behöver utvärderas.

Skatteutskottet har faktiskt redan utvärderat personalliggare. Efter att ha deltagit i utvärderingen är min slutsats att personalliggaren i vissa branscher och vid vissa tillfällen tillsammans med andra system verkligen utgör en alldeles för stor tyngd och börda för svenska företag. De dignar inte bara under höga skatter utan också under tuffa, svåra och byråkratiska regelverk.

Herr talman! Det är uppenbart att Sverige inte enbart behöver sänkta skatter utan också enklare, mer rättssäkra och mer rättvisa system. Då kan den entreprenör som är duktig på att baka bröd eller den som har en ny teknisk innovation inom industrin eller den som är duktig på att brygga öl driva sitt företag och veta att det är lätt att deklarera, veta att det är enkelt att vara företagare och att man kan lita på Skatteverket. Man får den hjälp man behöver och behöver aldrig känna sig jagad. Går det fel någon gång löser det sig. Så borde Sverige vara.

Herr talman! Jag vill härmed yrka bifall till den enda reservation som Liberalerna har i denna debatt.


Anf. 137 Hillevi Larsson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Det vi i dag diskuterar är skatteförfarandelagen och folkbokföringslagen. Skatteförfarandelagen tillkom den 1 januari 2012 och ersatte då ett tiotal lagar som detta tidigare var uppdelat på. Folkbokföringslagen fick vi den 1 juli 1991. Folkbokföringslagen handlar om att fastställa personers bosättningar och även att registrera uppgifter såsom identitet, familj och andra förhållanden.

Det vi i dag behandlar är en mängd motioner som riksdagsledamöterna har lagt fram under den allmänna motionstiden. Detta var ett område som intresserade många; det kom in många motioner. Jag hinner inte gå igenom alla förslag och vår inställning till detta område och vad man behöver göra. Jag tänkte dock göra några nedslag.

Det första området jag vill ta upp är något som tidigare talare har haft uppe. Det gäller skattefel, och i det ingår skattefusk, som är ren brottslighet.

Det är svårt att beräkna hur stort skattefelet är, det vill säga hur mycket som faller bort av det som egentligen borde ha betalats in. Men Skatteverket jobbar mycket med denna fråga och kommer med sina beräkningar så nära man kan komma. Det är självklart viktigt att det här skattefelet begränsas och minimeras så mycket det går. Självklart ska skatten betalas in. Det ska inte löna sig att skattefuska. En del är misstag. Dem får man rätta till så långt det går. Men mycket är tyvärr ren brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Man räknar med att skattefelet är ungefär 130 miljarder varje år. I den summan finns en stor del som härrör från brottslighet, inte minst skatteflykt, som innebär att man genom brottslig skatteplanering för ut tillgångar ur landet. En del sker i landet, men det är mycket som förs ut. All skatteplanering är naturligtvis inte olaglig, men man hittar kryphål i systemet. Sedan finns det mycket som är rena lagbrott. Det kan dock vara svårt att få fast de skyldiga och bevisa brotten.

130 miljarder kronor är väldigt mycket pengar. Tänk vad de pengarna skulle kunna göra i vår välfärd! Det är pengar som borde betalas in, men det är till stor del brottslingar som lägger beslag på dem. Många gånger är det höginkomsttagare och stora rika företag. Det är alltså personer och företag som redan har väldigt mycket pengar och som ändå lägger beslag på ännu mer genom skattefusk. Därför är det väldigt angeläget att vi ska få in de här skattepengarna.

En stor del av detta är så kallade svartjobb. De går ofta hand i hand med övrig skattebrottslighet. Att man har svart arbetskraft innebär att skatter och avgifter inte betalas. Detta drabbar också arbetstagarna; de har inte rätt till försäkringar, det avsätts inte pengar till pension och så vidare. Den delen måste vi verkligen bekämpa. Det bedrivs ett omfattande arbete, men vi måste hela tiden utvidga det arbetet och följa hur regelverket fungerar i praktiken, för det är fortfarande väldigt mycket pengar som försvinner.

Vi har också ett internationellt samarbete. Mycket av pengarna överförs till andra länder, inte minst till skatteparadis där man betalar lägre skatt. Därför har vi ett samarbete med FN, med OECD och inom EU. Det här jobbar regeringen väldigt mycket med.

Man kan sammanfattningsvis säga att det här är ett område där det finns en oändlig potential. Vi kan försöka få in de här pengarna och därmed förbättra vår välfärd. Om vi sätter dit dem som skattefuskar gynnar det samtidigt seriös verksamhet, det vill säga dem som inte skattefuskar. För ett antal år sedan hörde jag att man för varje krona som man lägger på att bekämpa skattefusk får 3 kronor tillbaka. Det innebär att det är viktigt att vi satsar på Skatteverket, på Ekobrottsmyndigheten, på polisen och på alla andra myndigheter som kan bekämpa detta, eftersom det blir en investering. Det är ingen kostnad, utan vi får igen de här pengarna när man förstärker insatser.

Ett annat nedslag som jag skulle vilja göra gäller gränshinder mellan olika länder. Vi har gränshinder mellan de nordiska länderna. De blir speciellt kännbara för oss i och med att vi bor intill Norge, Finland och Danmark. Det finns ett gränshindersamarbete inom Nordiska ministerrådet. Där arbetar man för att ta bort gränshinder men också förhindra att nya uppstår. Det kan vara så att nya regelverk visar sig inte passa ihop mellan de olika länderna. Därmed har det uppstått nya gränshinder.

Gränshinder försvårar för människor att pendla över gränsen och arbeta på andra sidan. De försvårar även handel. Brexit kan nog bli ett stort problem, inte minst för svenska företag. Det handlar även om möjligheten att flytta över gränserna. Jag kommer från Malmö. Där har vi Öresundsregionen. Vi har lyckats undanröja många gränshinder, men vi måste hela tiden jobba vidare, för det uppstår nya. Det finns också gränshinder som är tröga att komma till rätta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Det här innebär väldigt mycket pengar och bnp-tillväxt. Men självklart ökar också den personliga friheten för människor när man kan välja var man vill arbeta, var man vill studera och var man vill bo. Det uppstår även nya relationer, och nya familjer bildas över gränserna. Därför är det viktigt att vi underlättar det här i gränsregionerna. Det arbetar vi intensivt med, men vi behöver göra mycket mer.

Jag tänkte också nämna folkbokföringen, som tas upp i det här betänkandet. Det kom nya regler så sent som 2018, och de innebär framsteg. Man kan avregistrera falska identiteter som människor helt enkelt har ljugit ihop. Man kan till och med komma på kontrollbesök där man tror att någon bor eller där någon uppgett sig bo för att kolla att det verkligen stämmer. Man har också återinfört folkbokföringsbrottet, så att vi nu har ett straffansvar när oriktiga uppgifter lämnas. Det pågår ett arbete inom både Regeringskansliet och Skatteverket när det gäller det här. Vi förutsätter att man följer utvecklingen, eftersom det har varit problem med människor som till exempel skriver sig på en annan adress utan att fråga den som bor där. Ibland vet den som bor där inte ens om att någon är skriven där.

Avslutningsvis vill jag ta upp frågan om samordningsnummer. Dessa finns till för nyanlända invandrare som inte har hunnit få personnummer; ett sådant får man först senare. Där finns det ett register i dag. Det kan underlätta när man ska kontrollera att uppgifterna stämmer. Det finns också möjlighet att begära samordningsnummer från statliga myndigheter och utbildningsanordnare för att kolla att allting står rätt till. Nu har det kommit ett förslag från bland annat Skatteverket om att alla nyanlända ska få samordningsnummer. Det skulle kunna vara en fördel både för de enskilda, så att de kan registreras i olika system, och för hela samhället, så att man har koll på vem som är vem. Förslaget bereds på Regeringskansliet.

Det händer alltså mycket på det här området, men vi måste ständigt arbeta vidare och följa utvecklingen samt vid behov förbättra regelverket.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-03-28
Förslagspunkter: 21, Acklamationer: 16, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Synliga skatter och avgifter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:173 av Hans Eklind (KD),

      2018/19:532 av Robert Hannah och Juno Blom (båda L),

      2018/19:605 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

      2018/19:694 av Jörgen Berglund (M),

      2018/19:803 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1-3,

      2018/19:825 av Sten Bergheden (M),

      2018/19:1111 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M),

      2018/19:1410 av Lars Beckman (M),

      2018/19:1439 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge (båda M) yrkandena 1 och 2,

      2018/19:2274 av Jörgen Warborn m.fl. (M),

      2018/19:2482 av Kristina Yngwe (C),

      2018/19:2570 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,

      2018/19:2571 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,

      2018/19:2572 av Ida Drougge (M),

      2018/19:2582 av Ida Drougge (M) yrkandena 1-3,

      2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4,

      2018/19:2797 av Paula Bieler och Markus Wiechel (båda SD) yrkandena 1-5,

      2018/19:2874 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1-3 och

      2018/19:2897 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 3.
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (C)
      • Reservation 3 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M057013
      SD58004
      C00256
      V25003
      KD00211
      L18001
      MP14002
      -0001
      Totalt200574646
      Ledamöternas röster
    2. Skatte- och avgiftskontroll

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:237 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 4-8,

      2018/19:822 av Edward Riedl (M),

      2018/19:959 av Hans Wallmark (M),

      2018/19:1970 av Hanna Westerén och Carina Ödebrink (båda S),

      2018/19:1978 av Mathias Tegnér (S),

      2018/19:2398 av Niels Paarup-Petersen och Rickard Nordin (båda C) yrkandena 2 och 3,

      2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 3,

      2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4,

      2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 9 och

      2018/19:2902 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 2, 5 och 8.
      • Reservation 4 (M)
      • Reservation 5 (C)
      • Reservation 6 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M105613
      SD57005
      C02605
      V00253
      KD21001
      L18001
      MP14002
      -0001
      Totalt196268146
      Ledamöternas röster
    3. Deklaration

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:358 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1-3 och

      2018/19:2677 av Laila Naraghi m.fl. (S).
    4. Skattebeslut och rättssäkerhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1889 av John Widegren (M) yrkande 1,

      2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 8 och

      2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 3.
      • Reservation 7 (M)
      • Reservation 8 (C)
    5. Skattekonto

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:814 av Sten Bergheden (M) och

      2018/19:2398 av Niels Paarup-Petersen och Rickard Nordin (båda C) yrkande 1.
      • Reservation 9 (C)
    6. Förseningsavgift

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:432 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 och

      2018/19:1846 av Jan Ericson (M).
    7. F-skatt och näringsverksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

      2018/19:791 av Lotta Finstorp (M),

      2018/19:874 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

      2018/19:1772 av Lawen Redar och Leif Nysmed (båda S) och

      2018/19:1797 av Johanna Haraldsson och Leif Nysmed (båda S).
      • Reservation 10 (V)
    8. Företrädaransvar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:230 av Larry Söder (KD),

      2018/19:1605 av Mattias Karlsson i Luleå (M),

      2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 6,

      2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5 och

      2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12.
      • Reservation 11 (M)
      • Reservation 12 (C)
      • Reservation 13 (KD)
    9. Ung företagsamhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:2878 av Cecilia Widegren m.fl. (M).
      • Reservation 14 (M)
    10. Certifierade kassaregister

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:356 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

      2018/19:719 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

      2018/19:722 av Betty Malmberg (M),

      2018/19:816 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

      2018/19:1015 av Lotta Finstorp (M) och

      2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 2.
      • Reservation 15 (M)
    11. Personalliggare

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1979 av Leif Nysmed (S),

      2018/19:2340 av Jörgen Warborn (M),

      2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 7 och

      2018/19:2704 av Peter Helander och Daniel Bäckström (båda C).
      • Reservation 16 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M570013
      SD58004
      C02605
      V25003
      KD21001
      L18001
      MP14002
      -0001
      Totalt27826045
      Ledamöternas röster
    12. Anstånd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1889 av John Widegren (M) yrkande 2 och

      2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 7.
      • Reservation 17 (KD)
    13. Ersättning för kostnader i skattemål

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1190 av Hans Rothenberg (M) och

      2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 6.
      • Reservation 18 (KD)
    14. Skatteavtal

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,

      2018/19:258 av Kjell-Arne Ottosson (KD) och

      2018/19:616 av Johan Hultberg (M).
      • Reservation 19 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M570013
      SD05804
      C26005
      V25003
      KD21001
      L18001
      MP14002
      -0001
      Totalt24658045
      Ledamöternas röster
    15. Fastighetstaxering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:937 av Margareta Cederfelt (M),

      2018/19:1847 av Jan Ericson (M),

      2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10 och

      2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 53.
      • Reservation 20 (KD)
    16. Betalning av skatt vid delårsboende

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:940 av Hans Wallmark (M) och

      2018/19:1947 av Fredrik Christensson och Peter Helander (båda C).
      • Reservation 21 (C)
    17. Folkbokföring m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:302 av Eric Westroth (SD),

      2018/19:410 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 34,

      2018/19:1878 av Anders Hansson (M),

      2018/19:1997 av Johan Büser (S),

      2018/19:2590 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8 och

      2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 5.
      • Reservation 22 (M)
      • Reservation 23 (V)
      • Reservation 24 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 24 (L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M005713
      SD58004
      C26005
      V00253
      KD20011
      L01801
      MP14002
      -0001
      Totalt203188345
      Ledamöternas röster
    18. Folkbokföring av barn på två adresser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:2516 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2.
    19. Personnummer och samordningsnummer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:247 av Linda Lindberg (SD),

      2018/19:457 av Annika Hirvonen Falk och Rasmus Ling (båda MP),

      2018/19:756 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 16,

      2018/19:1982 av Magnus Manhammar (S),

      2018/19:1986 av Marlene Burwick (S) och

      2018/19:2090 av Marlene Burwick (S).
      • Reservation 25 (V)
    20. Skydd för folkbokföringsuppgifter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:365 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) och

      2018/19:2877 av Cecilia Widegren m.fl. (M).
    21. Id-kort

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:311 av Jimmy Ståhl (SD) och

      2018/19:988 av Erik Bengtzboe (M).