Hans Ekström (SocDem)

Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om valfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om skilda valdagar, rösträtt och valbarhet, sänkt rösträttsålder, utlandssvenskar, valkretsar, personval, röstningsförfarandet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, valsystemet, incidentrapportering, publicering av opinionsundersökningar, geografisk representation, kommunala valinformatörer, ökat valdeltagande och överklagande och återföring av mandat.

Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan är tagna inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

15

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2023-05-04

Datum

2023-05-05

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de dokument som regeringskansliet remitterade 2016-2017 och 2020-2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms som lämpligast för de frågor som ska utredas. I ställningstagandet diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag som gåtts igenom har grupperats på följande sätt:

• Betänkanden från SOU-serien
• departementspromemorior i Ds-serien
• utkast till lagrådsremisser
• underlag från en myndighet
• underlag från EU-kommissionen.

En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av underlag som tagits fram externt. Det finns skillnader mellan departementen i detta avseendet. Utskottet ser fördelar med olika typer av remissunderlag. Exempelvis kan utredningsarbetet komma igång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien än vid betänkanden i SOU-serien. Samtidigt konstaterar utskottet att utredningskapaciteten inom Regeringskansliet är begränsad, vilket innebär att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som exempelvis externt framtagna betänkanden i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika intressen och eventuella avvikande meningar.

I övrigt ser utskottet positivt på att allt underlag som remitteras och som ligger till grund för regeringens beslut finns publicerat på regeringens webbplats. Materialet är därmed tillgängligt för den som vill ta del av underlaget i efterhand.

En annan granskning omfattade en genomgång av elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS), en ordning som infördes 2018 som innebär att författningar publiceras på en webbplats som Regeringskansliet ansvarar för. Syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet. Utskottet konstaterar att reformen har inneburit både tids- och effektiviseringsvinster genom att tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och offentliggörandet av författningen, det så kallade kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men utskottet anser att Regeringskansliet bör vara uppmärksamma på omotiverade variationer mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Utskottet betonar även vikten av säkerhet i det elektroniska kungörandessystemet och att det finns en beredskap om driftstörningar skulle uppstå.

Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Inriktningen har varit att granska hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna, oavsett i vilken form uppdraget ges. De åtgärder som regeringskansliet har tagit kring samordning och helhetssyn ser utskottet positivt på. Utskottet framhåller även betydelsen av att berörda myndigheter samarbetar med länsstyrelserna, vilket utskottet tidigare uttalat sig om. Om det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med länsstyrelserna är det regeringens ansvar att vidta åtgärder som säkerställer att samarbeten inleds.

Slutligen har utskottet även granskat beredningen av förslag till EU-förordningar. Enligt utskottet bör valet av hur man bereder svenska ståndpunkter gällande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan innebära svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, men att det ändå är av största vikt att det utförs en gedigen beredning som ger ett underlag av högsta kvalitet. Utskottet noterar att det finns en kombination av olika beredningsåtgärder, bland annat kontinuerlig inhämtning av synpunkter och kontakter mellan regeringskansliet och berörda myndigheter. Svarstiderna kan även vara mycket korta. Regeringskansliet har i granskningen redogjort för sina beredningsåtgärder över förslag till förordningar och arbetssätt, som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna. Utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används.

Anföranden och repliker

9, 45 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-10-06

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Motion till riksdagen 2022/23:2307 av Ida Karkiainen m.fl. (S) med anledning av prop. 2022/23:48 Sekretess vid Försäkringskassans handläggning av ärenden om elstöd samt slopad kontrolluppgiftsskyldighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen

Inlämnad

2023-01-16

Förslag

1

Datum

2023-01-16

Utskottsberedning

2022/23:KU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny strategi mot

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

13

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:KU1 2022/23:KU24 2022/23:KU25 2022/23:KU26 2022/23:KU27 2022/23:KU30 2022/23:NU8

Riksdagsbeslut

(13 yrkanden): 13 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2038 av Hans Ekström m.fl. (S) Etablering och utveckling av övningsanläggningar i Stockholm-Mälarregionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för etablering och utveckling av övningsanläggningar, och därmed även utbildningar

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:TU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2036 av Hans Ekström m.fl. (S) Stockholm-Mälarregionens transportsystem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra transportinfrastrukturen i Stockholm-Mälarregionen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Hälften av Sveriges

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:TU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2035 av Hans Ekström m.fl. (S) En långsiktig sammanhållen plan för Mälaren Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastställa en långsiktig och sammanhållen plan för Mälaren och tillkännager detta för regeringen. Motivering Mälaren är

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:CU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1997 av Denis Begic m.fl. (S) Oslo–Stockholm 2.55 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta utreda sträckan Oslo–Stockholm tillsammans med Norge samt förstärka dialogen med Norges regering i ärendet och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:TU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1594 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S) Behov av fler kontrollplatser för tunga fordon i Sörmland, inte minst på 55:an Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för fler kontrollplatser

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:TU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1593 av Sofia Amloh m.fl. (S) Säkrad energiförsörjning genom samordning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för säkrad energiförsörjning samt om behovet av samordning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sedan 2011

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:NU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1592 av Sofia Amloh m.fl. (S) Ostlänken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Ostlänken och nödvändigheten av långsiktighet och bättre planeringsförutsättningar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ostlänken är en 16 mil ny

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:TU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1591 av Sofia Amloh m.fl. (S) Beståndet av skarv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga allmän skyddsjakt och överväga att införa allmän jakttid på skarven och tillkännager detta för regeringen. Motivering För alla som ibland

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:MJU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1590 av Sofia Amloh m.fl. (S) En strategi för elflyget kan gynna Skavsta Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av en nationell strategi för elflyg och tillkännager detta för regeringen. Motivering I den senaste klimatrapporten

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:TU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1588 av Sofia Amloh m.fl. (S) Snabbare tillståndsprocess Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en snabbare och effektivare tillståndsprocess, där större hänsyn till klimatvinster tas, och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:NU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1782 av Sofia Amloh m.fl. (S) En översyn av regelverket för rätten till tillfällig föräldrapenning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten till tillfällig föräldrapenning för föräldrar med vuxna hemmaboende barn med intellektuell funktionsnedsättning

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:SfU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1781 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S) Teknikutveckling och äldre Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att se till att teknikutvecklingen inte gör att äldre lämnas utanför, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:TU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1188 av Anna Wallentheim m.fl. (S) Internationell solidaritet en stark röst för hbtq-plus-personers rättigheter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark röst för och försvara hbtq-plus-rättigheter i samtliga FN-organ

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

6

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:AU7 2022/23:CU6 2022/23:UU15 2022/23:UU6

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1187 av Hans Ekström (S) Översyn av parkeringslagstiftningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över parkeringslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Rättssamhället är idag under press då

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:TU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle.

Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.

Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

35, 99 minuter

Justering

2022-11-10

Datum

2023-09-06

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16

Riksdagen sa ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.

Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja.

Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2022-11-08

Datum

2022-11-10

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16