Emma Berginger (Grn)

Member of the Riksdag on leave of absence

Constituency
Skåne County South, seat 224
Title
Fil.kand.
Birth year
1986
Address
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Current assignments

Member of Parliament

Off duty

Committee on Defence

Member

Committee on Foreign Affairs

Deputy member

Committee on Transport and Communications

Deputy member

All assignments

Member of Parliament

Ordinary member
2026-05-11 – 2026-09-28
Off duty
2025-10-10 – 2026-05-10
Ordinary member
2023-04-08 – 2025-10-09
Off duty
2023-03-04 – 2023-04-07
Ordinary member
2023-02-26 – 2023-03-03
Off duty
2023-01-12 – 2023-02-25
Ordinary member
2022-05-20 – 2023-01-11
Off duty
2021-09-20 – 2022-05-19
Ordinary member
2018-09-24 – 2021-09-19

Committee on Transport and Communications

Deputy member
2022-10-12 – 2026-09-28
Member
2018-10-02 – 2022-09-26

Committee on Defence

Member
2022-10-04 – 2026-09-28

Committee on Taxation

Deputy member
2018-10-09 – 2022-09-26

Committee on Civil Affairs

Deputy member
2019-02-07 – 2022-09-26

Committee on Justice

Deputy member
2020-03-18 – 2022-09-26

Committee on Foreign Affairs

Deputy member
2022-10-12 – 2026-09-28

Joint Committee on Foreign Affairs and Defence

Member
2025-09-25 – 2025-10-09
Deputy member
2025-03-13 – 2025-03-20
Member
2024-11-05 – 2024-12-12
Member
2024-05-23 – 2024-06-18
Member
2022-10-20 – 2022-12-21

The Swedish Delegation to the Nordic Council

Member
2023-04-11 – 2025-12-12
Member
2022-10-11 – 2023-02-03

The War Delegation

Member
2024-02-15 – 2025-09-28

The Riksdag Delegation to the NATO Parliamentary Assembly

Deputy member
2026-05-11 –
Deputy member
2024-04-10 – 2025-11-18

Biography

The information in the biography is information that the commissioner has submitted to the publication Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 18–. Ledamot trafikutskottet 18–22, försvarsutskottet 22– och sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 22. Suppleant skatteutskottet 18–22, civilutskottet 19–22, utrikesutskottet 22– och trafikutskottet 22–. Ledamot Nordiska rådets svenska delegation 22– och krigsdelegationen 24–.

Föräldrar

Maskinmekanikern och skogsägaren Magnus Berginger och auktoriserade lönekonsulten Merja Berginger, f. Pietilä.

Utbildning

Gymnasieskola, Folkungaskolan, Linköping, 02–05. Framnäs folkhögskola, musiklinjen, Öjebyn, 05–06. Universitetsutbildning Lunds universitet och Malmö högskola, 06–11.

Anställningar

Kontorsassistent, A:son Ekonomikonsult 02–05. Vårdbiträde, Malmö kommun 06–07 . Projektanställning, Internationella Kvinnoföreningen i Malmö –09 .

Kommunala uppdrag

Ersättare, barn- och ungdomsnämnden, Linköpings kommun, –05. Ersättare och ledamot, barn- och skolnämnd Lund Öster, Lunds kommun, 06–10. Ersättare Lunds kommunala handikappråd 06–10. Partiföreträdare, Lunds kommun, 10–14. Ledamot byggnadsnämnden, Lunds kommun, 10–14. Ledamot, kommunstyrelsen, Lunds kommun 10–14. Ledamot, kommunstyrelsens arbetsutskott 10–14. Kommunfullmäktig, Lunds kommun 10–14. Ledamot Kommunförbundet Skånes styrelse, 11–15. Kommunalråd, Lunds kommun, 14–18. Vice ordförande kommunstyrelsen, Lunds kommun, 14–18. Vice ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott, 14–18. Ersättare kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott, 14–18. Ordförande tekniska nämnden, Lunds kommun, 14–18. Ordförande VA Syds ägarnämnd Lund, 14–18. Ledamot i SKLs programberedning för klimatfrågor 15–17.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Kassör Grön Ungdom Östergötland, 04–05. Sammankallande Grön Ungdom Linköping, 04–05. Ledamot Grön Ungdoms förbundsstyrelse, 06–09. Förbundskassör Grön Ungdom, 07–09. Ledamot i LundaEkonomernas Etikgrupp, 09–10. Ledamot ledningsgruppen/styrelsen Miljöpartiet i Lund, 07–08 och 11–14. Styrelseledamot Miljöpartiet i Skåne, 13–15.

Said and done

Here you will find what the member has said and done in the Riksdag. This includes motions and speeches in the Chamber, as well as interpellations and written questions to the Government. Here you will also find what government ministers have said and done in the Riksdag. Use the filters to search among the documents. The contents are sorted by date, with the most recent contents at the top.

  • Still from Debatt om förslag, Trafiksäkerhet

    Trafiksäkerhet

    Betänkande 2021/22:TU19

    Regeringen har lämnat olika förslag som syftar till att motverka illegal verksamhet i samband med trafikutbildning samt fusk vid förarprov för att på så sätt förbättra trafiksäkerheten. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att stänga av den som fuskar från framtida körkortsprov.

    Förslagen innebär också att det i större utsträckning än tidigare ska vara straffbart att bedriva trafikutbildning utan tillstånd eller i strid med andra tillämpliga regler. Straffen för den som driver olaglig utbildningsverksamhet inom det här området ska skärpas. Det ska även bli straffbart att övningsköra med personbil, lastbil, buss och motorcykel utan att ha med sig en identitetshandling.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023. Riksdagen sa nej till förslag i motioner som lämnats med anledning av regeringens förslag samt nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2021 om olika trafiksäkerhetsfrågor.

    Behandlade dokument
    118
    Förslagspunkter
    24
    Reservationer
    43 
    Anföranden och repliker
    16, 95 minuter
    Justering
    2022-06-14
    Datum
    2022-06-14
    Bordläggning
    2022-06-17
    Debatt
    2022-06-20
    Beslut
    2022-06-21
  • Cykling mot enkelriktat

    Skriftlig fråga 2021/22:1745 av Emma Berginger (MP)

    Fråga 2021/22:1745 Cykling mot enkelriktat av Emma Berginger (MP) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Transportstyrelsen redovisade nyligen den första av två delrapporter rörande Uppdrag att analysera regelfrågor så att andelen som reser med cykel kan öka, enligt regeringsbeslut I2021/02731 och I2022/00409.
    Inlämnad
    2022-06-16
    Besvarare
    Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  • Still from Debatt om förslag, Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk

    Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk

    Betänkande 2021/22:SkU29

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt och enklare system för skattelättnad för arbetsresor. Förslaget innebär att det nuvarande reseavdraget avskaffas. I stället kommer det att införas skattelättnader som är baserade på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Storleken på dessa lättnader kommer att vara olika beroende på var i landet boende och arbete ligger. Generellt kommer högre krav för skattereduktion att gälla i storstadsområdena.

    Skattelättnaderna ska även vara oberoende av vilket färdmedel som används. Bakgrunden till förslagen är att det nuvarande reseavdraget anses gynna arbetsresor med bil framför kollektivtrafik. De nya reglerna ska förenkla systemet, förväntas omfatta fler personer, och är bättre för miljön.

    Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att återkomma med förslag om

    • en höjning av den övre avståndsgränsen för arbetsresor
    • höjd kilometersats
    • höjd milersättning för resor i tjänsten.

    De nya reglerna ska börja gälla från 1 januari 2023.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 59 minuter
    Justering
    2022-06-02
    Datum
    2022-06-02
    Bordläggning
    2022-06-08
    Debatt
    2022-06-09
    Beslut
    2022-06-09
  • Still from Debatt om förslag, Infrastrukturfrågor

    Infrastrukturfrågor

    Betänkande 2021/22:TU16

    Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapporter om statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik och om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

    Med anledning av den ena skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se till att Trafikverkets organisation utreds med inriktningen att få bättre kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

    Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen sa också nej till cirka 450 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

    Behandlade dokument
    251
    Förslagspunkter
    29
    Reservationer
    79 
    Anföranden och repliker
    32, 129 minuter
    Justering
    2022-05-31
    Datum
    2022-06-02
    Bordläggning
    2022-06-07
    Debatt
    2022-06-08
    Beslut
    2022-06-09
  • Ingen människa ska behöva dö av och i trafiken

    Motion 2021/22:22 av Emma Berginger och Emma Hult (båda MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:22 av Emma Berginger och Emma Hult (båda MP) Ingen människa ska behöva dö av och i trafiken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en breddad nollvision som innefattar även dem som dör och skadas av trafiken, och detta tillkännager riksdagen
    Inlämnad
    2021-09-17
    Förslag
    6
    Datum
    2021-09-17
    Utskottsberedning
    2021/22:TU11 2021/22:TU19
    Riksdagsbeslut
    (6 yrkanden): 6 avslag
  • Avståndsbaserad skatt på lätt trafik

    Motion 2021/22:18 av Emma Berginger (MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:18 av Emma Berginger (MP) Avståndsbaserad skatt på lätt trafik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en avståndsbaserad skatt på lätt trafik och tillkännager detta för regeringen. Motivering Antalet nya elbilar ökar snabbt. Enligt
    Inlämnad
    2021-09-17
    Förslag
    1
    Datum
    2021-09-17
    Utskottsberedning
    2021/22:SkU15
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Utveckla trafikprognoser och samhällsekonomiska bedömningar för tillförlitliga beslutsunderlag

    Motion 2021/22:21 av Emma Berginger (MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:21 av Emma Berginger (MP) Utveckla trafikprognoser och samhällsekonomiska bedömningar för tillförlitliga beslutsunderlag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utveckla prognoserna för trafikens utveckling och tillkännager detta
    Inlämnad
    2021-09-17
    Förslag
    3
    Datum
    2021-09-17
    Utskottsberedning
    2021/22:TU16
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): 3 avslag
  • Öka cyklandet och tydliggör statens ansvar för en tillgänglig cykelinfrastruktur

    Motion 2021/22:20 av Emma Berginger m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:20 av Emma Berginger m.fl. (MP) Öka cyklandet och tydliggör statens ansvar för en tillgänglig cykelinfrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om framtagandet av det nationella målet för ökad cykling, särskilt vad gäller ambitionsnivå,
    Inlämnad
    2021-09-17
    Förslag
    14
    Datum
    2021-09-17
    Utskottsberedning
    2021/22:TU11 2021/22:TU16
    Riksdagsbeslut
    (14 yrkanden): 14 avslag
  • Smällare, raketer och fyrverkerier endast vid offentliga arrangemang

    Motion 2021/22:19 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:19 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) Smällare, raketer och fyrverkerier endast vid offentliga arrangemang Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att enbart tillåta användandet av fyrverkerier, raketer och smällare vid offentliga arrangemang
    Inlämnad
    2021-09-17
    Förslag
    1
    Datum
    2021-09-17
    Utskottsberedning
    2021/22:FöU7
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Still from Debatt om förslag, Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation 2019

    Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation 2019

    Betänkande 2020/21:MJU23

    För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar.

    Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    24, 95 minuter
    Justering
    2021-06-10
    Datum
    2021-06-11
    Bordläggning
    2021-06-18
    Debatt
    2021-06-21
    Beslut
    2021-06-22
  • Still from Debatt om förslag, Framtidens infrastruktur

    Framtidens infrastruktur

    Betänkande 2020/21:TU16

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ekonomisk ram för satsningar på transportinfrastruktur som järnvägar och vägar 2022-2033.

    Förslaget är en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna och omfattar totalt 799 miljarder kronor. Pengarna ska fördelas så att 165 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga järnvägar, 197 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga vägar och 437 miljarder kronor går till utveckling av transportsystemet, exempelvis utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Vidare ska 52 miljarder kronor gå till investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt. Det gäller de delar som finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter.

    Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

    • Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett finansierat förslag till en satsning på elektrifiering av transportsektorn med en fungerande laddinfrastruktur, alltså exempelvis laddstationer för eldrivna fordon, i hela Sverige. Vidare bör regeringen sätta tydliga mål för 2030 för utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen, hamnar, företag och bostäder samt aktivt arbeta inom ramen för EU för en harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur.
    • Finansieringen av nya isbrytare bör ske inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen.
    • Trafikverkets anslagskredit, alltså möjligheten att använda mer pengar än planerat vid oförutsedda behov, bör höjas till 10 procent för drift, underhåll och utveckling av järnvägar och vägar.

    Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

    Behandlade dokument
    207
    Förslagspunkter
    21
    Reservationer
    57 
    Anföranden och repliker
    41, 165 minuter
    Justering
    2021-06-15
    Datum
    2021-06-16
    Bordläggning
    2021-06-18
    Debatt
    2021-06-21
    Beslut
    2021-06-22
  • Still from Debatt om förslag, Järnvägsfrågor

    Järnvägsfrågor

    Betänkande 2020/21:TU15

    Riksdagen sa nej till förslag i motioner om bland annat drift och underhåll av järnvägar, järnvägens signalsystem, längre och tyngre tåg och vissa säkerhetsfrågor. Anledningen är exempelvis att utrednings- och utvecklingsarbete pågår.

    Riksdagen betonar samtidigt att väl fungerande transporter med tåg är viktigt för att nå flera mål om hög sysselsättning, grundläggande tillgänglighet, minskad klimat- och miljöpåverkan samt färre dödade och skadade i trafiken.

    Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Trafikverkets drift och underhåll av järnvägar. Riksdagen ser positivt på att regeringen bland annat har gett Trafikverket i uppdrag att utreda varför det förekommer så kallad obalanserad budgivning. Det innebär att vissa entreprenörer använder sig av strategier i sin prissättning av anbuden för att maximera sin ersättning i förhållande till mängden utfört arbete.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    40, 159 minuter
    Justering
    2021-06-08
    Datum
    2021-06-08
    Bordläggning
    2021-06-14
    Debatt
    2021-06-15
    Beslut
    2021-06-16
  • Still from Debatt om förslag, Förarbevis för vattenskoter

    Förarbevis för vattenskoter

    Betänkande 2020/21:TU12

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förarbevis ska krävas för vattenskoter. Föraren ska ha fyllt 15 år och ha gått en särskild utbildning med godkänt resultat. Den som erbjuder sådan utbildning ska ha tillstånd för det samt stå under tillsyn. Tillstånd, tillsyn och utfärdande av förarbevis ska enligt regeringen hanteras av Transportstyrelsen. Kravet på förarbevis börjar gälla den 1 maj 2022. Regler för utbildare och utfärdare av förarbevis börjar gälla den 1 juli 2021.

    Riksdagen välkomnar reglerna men anser att de är för snävt utformade och inte tar hänsyn till teknikutvecklingen. Vidare är det enligt riksdagen viktigt att man drar nytta av de organisationer och företag som i dag bedriver utbildning för förarintyg för fritidsbåt. Därför riktade riksdagen tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den bör

    • införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon utan att lagen ytterligare fördröjs
    • se till att den samordnande myndigheten bejakar möjligheten att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer möjlighet att utbilda och examinera för förarbevis
    • se till att den samordnande myndigheten bejakar möjligheten att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination möjlighet att utfärda förarbevis.

    Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 63 minuter
    Justering
    2021-06-08
    Datum
    2021-06-08
    Bordläggning
    2021-06-14
    Debatt
    2021-06-15
    Beslut
    2021-06-16
  • Still from Debatt om förslag, Kollektivtrafikfrågor

    Kollektivtrafikfrågor

    Betänkande 2020/21:TU8

    Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

    Motionerna handlar exempelvis om ökad kollektivtrafik, biljett- och betalsystem, säkerhet och åtgärder mot plankning och klotter samt om färdtjänsten.

    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    12, 73 minuter
    Justering
    2021-03-16
    Datum
    2021-03-17
    Bordläggning
    2021-03-23
    Debatt
    2021-03-24
    Beslut
    2021-04-07
  • Still from Debatt om förslag, Sjöfartsfrågor

    Sjöfartsfrågor

    Betänkande 2020/21:TU7

    Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om sjöfartsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att åtgärder planeras eller redan är genomförda inom de områden som berörs av förslagen.

    Motionerna handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, organisationsfrågor inom sjöfarten, sjöfartsavgifter och vissa miljöfrågor.

    Behandlade dokument
    35
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    27 
    Anföranden och repliker
    20, 102 minuter
    Justering
    2021-03-16
    Datum
    2021-03-19
    Bordläggning
    2021-03-23
    Debatt
    2021-03-24
    Beslut
    2021-04-07
  • Still from Debatt om förslag, Övergripande miljöfrågor

    Övergripande miljöfrågor

    Betänkande 2020/21:MJU13

    Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

    Anledningen är främst att nuvarande lagstiftning bedöms vara tillräcklig eller att arbete redan pågår inom de områden som berörs av förslagen.

    Motionerna handlar exempelvis om översyn av miljöbalken, tillståndsprocesser, äganderättsfrågor och offentlig upphandling.

    Behandlade dokument
    65
    Förslagspunkter
    19
    Reservationer
    25 
    Anföranden och repliker
    14, 73 minuter
    Justering
    2021-03-11
    Datum
    2021-03-11
    Bordläggning
    2021-03-23
    Debatt
    2021-03-24
    Beslut
    2021-03-24
  • Still from Debatt om förslag, Trafiksäkerhet

    Trafiksäkerhet

    Betänkande 2020/21:TU6

    Riksdagen sa nej till olika förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om trafiksäkerhetsfrågor. Anledningen är främst att åtgärder planeras eller redan har vidtagits och att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp.

    Riksdagen välkomnar att etappmålet för trafiksäkerheten 2020 har nåtts och konstaterar att det bedrivs ett ambitiöst arbete i Sverige för att på olika sätt höja trafiksäkerheten. Riksdagen betonar att arbetet med säkra hastighetsgränser är den viktigaste faktorn för att nå de trafiksäkerhetspolitiska målen. Riksdagen lyfter fram att det är viktigt att förarutbildningen är effektiv och håller hög kvalitet. Riksdagen framhåller också bland annat behovet av fortsatta insatser mot alkohol och droger i trafiken samt vikten av trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer.

    Behandlade dokument
    90
    Förslagspunkter
    21
    Reservationer
    33 
    Anföranden och repliker
    32, 118 minuter
    Justering
    2021-03-09
    Datum
    2021-03-12
    Bordläggning
    2021-03-17
    Debatt
    2021-03-18
    Beslut
    2021-03-24
  • Still from Debatt om förslag, Digitaliserings- och postfrågor

    Digitaliserings- och postfrågor

    Betänkande 2020/21:TU4

    Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen rör digitaliserings- och postfrågor och handlar exempelvis om samhällets digitalisering, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet.

    Anledningen till att riksdagen sa nej är främst det arbete som redan pågår på området och de åtgärder som redan är vidtagna.

    Behandlade dokument
    51
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    29 
    Anföranden och repliker
    20, 99 minuter
    Justering
    2021-01-19
    Datum
    2021-01-28
    Bordläggning
    2021-02-02
    Debatt
    2021-02-03
    Beslut
    2021-02-03
  • Still from Debatt om förslag, Cykelfrågor

    Cykelfrågor

    Betänkande 2020/21:TU3

    Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med förslag som gör det möjligt att bygga friliggande cykelvägar utan krav på kontakt med bilvägar.

    Dagens regler kring cykelvägar har funnits i många år och behöver bli tydligare, anser riksdagen. Tolkningen av reglerna gör till exempel att allmänna cykelvägar enbart byggs nära bilvägar. För att förbättra möjligheten att bygga cykelvägar måste gång- och cykelvägar kunna byggas separerade från bilvägar.

    Förslaget om tillkännagivande kom från behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 90 förslag i motioner inom cykelområdet, med hänvisning bland annat till den nationella cykelstrategin samt redan gjorda översyner och ändringar.

    Behandlade dokument
    24
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    16, 73 minuter
    Justering
    2020-12-17
    Datum
    2020-12-28
    Bordläggning
    2021-01-19
    Debatt
    2021-01-20
    Beslut
    2021-01-27
  • Still from Debatt om förslag, Yrkestrafik och taxi

    Yrkestrafik och taxi

    Betänkande 2020/21:TU2

    Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om yrkestrafik- och taxifrågor från den allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar exempelvis om frågor om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyn.

    Riksdagen anser att arbete redan pågår, bland annat inom EU och i den pågående utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg. Eftersom tunga godstransporter på väg i många fall är gränsöverskridande anser riksdagen att det finns ett behov av gemensamma åtgärder på europeisk nivå för att upprätthålla en konkurrenssituation som bygger på lika villkor.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    23 
    Anföranden och repliker
    20, 85 minuter
    Justering
    2020-12-17
    Datum
    2020-12-30
    Bordläggning
    2021-01-19
    Debatt
    2021-01-20
    Beslut
    2021-01-20

Filter

Aktivitet
Riksmöte / årtal