Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag

Herr talman! De statliga företagen är en tillgång för Sverige. De spelar en viktig roll för mångfalden i näringslivet och bidrar till sysselsättningen över hela landet. Sammantaget utgör de Sveriges största arbetsgivare. Det ställer krav på ansvarsfullt ledarskap och strategiskt tänkande och givetvis en stark medvetenhet om det risktagande all affärsverksamhet innebär.

Regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag, som vi behandlar här i dag, är ett redskap för fortsatt utveckling av det statliga ägandet, till gagn för svenska folket, vår gemensamma service, tillväxt och konkurrenskraft.

Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag att skrivelsen som sådan ska läggas till handlingarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens hantering av risker i statliga bolag

Jag noterar den samsyn som råder kring själva betänkandet och dess formuleringar och konstaterar att inga motioner lagts fram i ärendet. Det råder således ett starkt och omfattande stöd kring innehållet. Förankringen kring skrivelsen är god.

Syftet med Riksrevisionens granskning har varit tvådelat: för det första att bedöma om regeringen säkerställt att riskhanteringen i de statliga bolagen blir ändamålsenlig för staten, det vill säga att riksdag och regering får en överblick över de samlade riskerna i den statliga bolagsportföljen, och för det andra att bedöma om regeringen ger ändamålsenlig information till riksdagen så att den kan följa upp sin delegering till regeringen av befogenheter och resurser till de statliga bolagen.

Riksrevisionen ger också fyra rekommendationer. Av dessa instämmer regeringen inte i två och redogör också för anledningen till detta. När det gäller de övriga två rekommendationerna redovisar regeringen vilka åtgärder man avser att vidta med anledning av dessa.

Närings- och innovationsministern har också här i kammaren redogjort för och betonat vikten av att när bolag står inför särskilt viktiga avgöranden ska styrelsen, genom en så kallad ägarsamordning, skriftligen samordna sin syn med företrädare för ägaren. Detta skriftliga ställningstagande ska sedan beredas gemensamt inom Regeringskansliet.

Två särskilda yttranden har, vilket jag har full respekt för, lämnats in i ärendet, och jag vill bara ge korta kommentarer kring dessa.

I det första uttalar partierna M, C, L och KD principiellt motstånd mot statligt ägande. Man lägger dock till den lilla brasklappen om att statliga företag kommer att förbli en verklighet inom överskådlig tid. Man lyfter fram att statens uppgift normalt bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att äga och driva bolag.

I det sammanhanget finns det anledning att lyfta fram betydelsen av just gemensamt ägande. Det är inga enskilda vinstintressen som styr de statliga företagen. Deras avkastning kommer, antingen genom direkt vinstutdelning eller genom det utvecklingsarbete som bedrivs i företagen, svenska folket till godo.

Företag som är stora i sammanhanget, såsom Vattenfall, LKAB, SJ, Postnord, Systembolaget, Svenska Spel och Apoteket, har stor betydelse för samhällets utveckling och medborgarnas service.

Demokratisk eller, om man så vill, folklig förankring, öppenhet och samhällsnytta bör betonas. Ägandet i sig är däremot inget självändamål, utan det handlar snarare om att se till den strategiska betydelse som företagen och deras verksamhet har för Sverige.

Det övergripande målet för statligt ägande är att bolagen ska skapa värde för samhället och i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen, som flera företag har, utförs väl.

Regeringen framhåller, vilket bland annat framkom senast vi behandlade frågan om statligt ägande i riksdagen, att man ständigt ser över portföljen av bolag för att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, men också som ett led i att överväga bolagens olika uppdrag och inriktningar. Försäljning av statens egendom ska, enligt budgetlagen, ske affärsmässigt.

Statliga företag ska arbeta under krav på effektivitet, avkastning på det kapital företaget representerar och strukturanpassning.

Vänsterpartiet å sin sida betonar i sitt yttrande vikten av att statens ägande förstärks. I det yttrande som lämnas finns formuleringar som skulle kunna ändra förutsättningarna för de roller som regering och företagsledningar nu har att förhålla sig till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens hantering av risker i statliga bolag

Det är viktigt, som jag ser det, att balansera mellan den professionalism och affärsmässighet som är nödvändig för ett framgångsrikt företagande och den folkliga förankring som behövs för det långsiktigt hållbara förtroendet.

Ansvarfullt ägande kräver exempelvis stundom att man kan agera utan att kortsiktiga opinionsyttringar ska omkullkasta en framtida strategi för såväl anställda som den uppgift man har att hantera.

I vissa fall står samhällsuppdraget klart uttalat i ägardirektiven. I andra finns inte samhällsuppdraget som ett direktiv, men den som handlar och agerar i allmänhetens tjänst har - det tror jag att var och en här kan skriva under på - trots detta ett särskilt ansvar att bära.

Utskottet delar Riksrevisionens uppfattning att det är viktigt att säkerställa att riskhanteringen i den samlade statliga bolagsportföljen är god. Därför välkomnar vi riksrevisorns granskning av regeringens hantering av riskerna i bolagen. De övergripande principerna är att de ska skapa långsiktiga värden, och i de fall där bolagen har samhällsuppdrag ska dessa utföras väl.

Av granskningen framgår att Riksrevisionen menar att information om risker och konsekvenser för de enskilda bolagen bör samlas in så att riksdagen, mot bakgrund just av det statliga aktieinnehavets betydelse för statens finanser, kan få ett viktigt helhetsperspektiv.

Av det skälet välkomnar utskottet, vilket kan vara värt att betona, att regeringen avser att vidta åtgärder för att utveckla informationen till riksdagen genom att ge en samlad bild av riskerna i bolagsportföljen.

Genom utskottets initiativ har vi haft dialog med bland andra Vattenfall och besök på Telia Sonera och Postnord. Som riksdagsledamöter får vi också möjlighet att medverka på varje bolagsstämma. Insynen och transparensen är väl tillgodosedda för den som har intresse och engagemang att ta del av den verksamhet som bedrivs.

Till sist vill jag säga några korta ord om hållbar utveckling. Här är de statliga företagen, och ska så vara, föredömen. Det handlar om mänskliga rättigheter, affärsetik, jämställdhet och mångfald.

Det senaste decenniet har det pågått ett arbete för att stärka de statliga bolagens arbete just inom hållbarhet. Här tar regeringen ytterligare initiativ för att utveckla arbetet. Det är i sig också ett konkurrensmedel på en modern globaliserad marknad.

Utskottet, som stöder detta arbete, vill framhålla vikten av att regeringen även utifrån denna dimension fortsätter att utveckla arbetet i förvaltningen av de statligt ägda bolagen.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi det ärende där Riksrevisionen tittar på risker i statliga bolag. Det har Per-Arne Håkansson tagit upp mycket tydligt i sitt anförande.

Han har också tagit upp syftet, som jag tycker är viktigt att understryka, nämligen att bedöma om regeringen har säkerställt att riskerna i de statliga bolagen blir ändamålsenliga för staten, det vill säga att riksdagen och regeringen får en överblick över de samlade riskerna i den statliga bolagsportföljen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens hantering av risker i statliga bolag

Den andra delen är att bedöma om regeringen ger riksdagen ändamålsenlig information om väsentliga risker i statliga bolag. Det betyder att information som kommer riksdagen till del ger riksdagen möjlighet att följa upp sin delegering till regeringen av befogenheter och resurser i de statliga bolagen.

I sak har våra synpunkter från allianspartierna på skrivningen tillgodosetts av regeringspartierna. Därför har vi också ställt oss bakom utskottets ställningstagande.

Allianspartierna har dock i ärendet ett särskilt yttrande, som vi ställer oss bakom. Det bygger på den grundläggande synen på statens ägande av bolag. Den är att vi anser att statens uppgift normalt bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen - inte att äga och driva bolag.

Vi konstaterar samtidigt att staten i dag är en stor företagsägare och kommer att vara det under överskådlig tid, något som Per-Arne Håkansson kallade en brasklapp. Jag vet inte om jag kan säga så, utan jag tycker att det är mycket stora värden som ska hanteras under lång tid för att man ska göra ett bra jobb. Jag delar alltså inte hans syn.

Utöver det som utskottet anför om principer vill vi framhålla att statens roller som lagstiftare och ägare bör hållas isär och skötas på ett professionellt sätt. Det är jätteviktigt.

Herr talman! I utskottets ställningstagande rekommenderar nu samtliga partier regeringen att tillgodose att riksdagen har nytta av en samlad bild av riskerna i aktieinnehavet, då det är en betydande del av statens finanser. Det är stora värden - sammantaget är bolagen en av Sveriges största arbetsgivare, som vi också har hört - och ytterst ägs bolagen av svenska folket. Staten har därmed ett stort ansvar för att vara en aktiv och professionell ägare. Det är detta vi understryker.

Det är viktigt att få en samlad dokumentation med löpande uppdatering där risker och konsekvenser sammanställs och ger bättre möjligheter att följa upp den egna verksamheten såväl för regeringen som för riksdagen både i dag och framåt. Känslig information får man självklart ta hänsyn till, men det går att göra detta på ett bättre sätt.

Att titta på bolagen i deras miljö är jätteviktigt. Ett och ett gör vi det ofta i riksdagen när vi debatterar här och i olika utskott. Men sammantaget ser man den totala portföljen.

LKAB har gruvnäring och kämpar med internationella priser och samhällsansvar för att flytta en stad.

I Vattenfall och på energimarknaden kommer det beträffande effektskatten propåer som gör att man inte kan fortsätta med till exempel kärnkraft, vilket är en risk.

Postnord har, som också har nämnts, ett samhällsuppdrag. De levererar brev - frågan är vart de tar vägen. De jobbar med paket och nya lösningar. Här finns också risker att titta på.

Telia finns på marknader som kan hjälpa till för att skapa bättre värden för människor, men samtidigt finns det korruption i faggorna.

Herr talman! Vi har även stora uttag. Då tänker jag på Akademiska Hus, som vi har diskuterat tidigare under året här i kammaren, och SJ. Det är bolag där regeringen plockar pengar. Sådant spelar också roll, hur mycket man tar och vilket uppdrag man har. Samtidigt har vi en bostadspolitik där det behöver byggas mer, och SJ behöver bygga ut och renovera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens hantering av risker i statliga bolag

Man får en samlad bild av hur det ser ut om man lägger alla dessa företag på bordet och tittar på dem samtidigt.

Per-Arne Håkansson var i sitt anförande inne på hållbarhetsarbetet. Det började under den förra regeringen. Jag är glad för att regeringen nu bygger vidare på detta. Det är en viktig del i framtida bolag att man tittar på de olika delarna som gör att bolagen blir moderna företag för framtiden, för folket, för staten och för oss alla.

Herr talman! Jag vill börja med att prata lite grann om de bolag som den svenska staten äger helt eller delvis. Det är 49 bolag. När man frågar människor om de vet hur stort ägande som staten har när det gäller bolag framkommer det att inte så många är medvetna om att det är så pass många bolag.

Tillsammans har de bolagen ungefär 163 000 anställda, och de representerar stora värden. Tillsammans har de ungefär 460 miljarder kronor i värde - det är rätt mycket pengar. Majoriteten av de statliga bolagen verkar inom konkurrensutsatta marknader inom en mängd olika områden.

Det är ingen hemlighet att Centerpartiet och övriga allianspartier säger att statens uppgift normalt sett inte ska vara att äga och driva företag, utan vi tycker att staten ska ange ramar och regler för näringslivet och företagen. Det finns en inbyggd problematik i statligt ägande i grunden. Det är att staten får två roller, det vill säga sitter på två stolar samtidigt, både som lagstiftare och som bolagsägare.

Precis som flera har påpekat tidigare i talarstolen är staten en stor bolagsägare och kommer också att vara det under överskådlig tid. Därför är det viktigt att bolagen drivs på ett långsiktigt, professionellt, värdeskapande och hållbart sätt. Dessutom har flera av bolagen viktiga samhällsuppdrag, där fokus inte bara är på ekonomi utan även handlar om andra vinster för samhället.

Det är också viktigt att påpeka att när statliga bolag verkar på en konkurrensutsatt marknad ska de verka på marknadsmässiga villkor för att säkerställa en effektiv konkurrens.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson och även Per-Arne Håkansson har tydligt gått igenom det betänkande som vi pratar om i dag, nämligen det om Riksrevisionens rapport kring risker i de statliga bolagen.

Det är bra att vi är ense i den här frågan. Jag tror att det är viktigt att regeringen kommer med en samlad bild av riskerna i den stora bolagsportföljen. Det är ju 49 hel- och delägda bolag, och även om vi kan ta del av bolagsrapporter eller gå på bolagsstämmor och läsa oss till väldigt mycket tror jag i ärlighetens namn att de flesta här inne känner att tiden inte alltid räcker till för att sätta sig in i 49 hel- och delägda bolag och dessutom göra analyser av vilka risker som finns. Därför är det bra att regeringen förhoppningsvis kommer att lämna en sammantagen bild av risker i den statliga bolagsportföljen.

Jag skulle vilja nämna två saker som Ann-Charlotte Hammar Johnsson också tog upp. Det är viktigt hur regeringen hanterar uttagen från de statliga bolagen. De är ju inte mjölkkor och har hur mycket pengar som helst.

Jag tänker till exempel på att man gjorde ett extra uttag från SJ på 1,7 miljarder i fjol. SJ är ett bolag som har ganska stora investeringar som de bör göra när det gäller underhåll men också andra investeringar i till exempel maskinparken. Då kan man börja fundera. När regeringen tar ut 1,7 miljarder kanske det påverkar bolaget negativt när det gäller de frågorna. Jag tror att man skulle behöva tänka ett eller två varv kring det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens hantering av risker i statliga bolag

En annan fråga är Akademiska Hus, där man plockade ut 6,5 miljarder. Med tanke på hur mycket bostäder och annat som vi behöver bygga i Sverige, inte minst för studenter, är frågan om det verkligen är rätt läge. Är det något slags risk att ta ut så mycket pengar i utdelning?

Med det sagt vill jag yrka bifall till utskottets ställningstagande till Riksrevisionens rapport. Jag vill också ställa mig bakom Alliansens särskilda yttrande om vår principiella uppfattning om statens ägande av bolag.

(Applåder)

Herr talman, åhörare, som just nu ger sig av, kollegor och tjänstemän! Vi diskuterar näringsutskottets betänkande om Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag.

Riksrevisionen har överlämnat en granskningsrapport om just risker i de statliga bolagen. Svaret till Riksrevisionen i skrivelsen som regeringen lämnar ska vi som partier och ledamöter reagera på. Vi ska ge vår syn på hanteringen av åtgärder och svar.

Riksrevisionen konstaterar att statliga bolag under senare år har genomfört eller planerat att genomföra satsningar och förvärv som är förknippade med risker - satsningar som i flera fall har fått negativa konsekvenser för värdet på statens tillgångar och utdelning för staten. Det vore tjänstefel av mig att inte nämna Nuon i det här sammanhanget.

Herr talman! Regeringen bör enligt Riksrevisionen ta en mer aktiv roll i styrningen av de statliga bolagen när det gäller risker och riskhantering. Utifrån den slutsatsen lämnar man följande rekommendationer till regeringen:

Regeringen bör utforma tydliga riktlinjer till styrelserna i de statliga bolagen om riskhantering. Riktlinjerna bör beslutas av bolagsstämmorna för att bli juridiskt bindande för bolagen.

Regeringen bör följa upp hur styrelsearbetet i de statliga bolagen fungerar när det gäller riskhantering. Uppföljningen bör beakta utvecklingen på området och vad som kännetecknar ett väl fungerande styrelsearbete avseende riskhantering.

Regeringen bör utveckla sina verktyg så att information om risker och konsekvenser löpande kan uppdateras och sammanställas.

Regeringen bör regelbundet sammanställa information om risker och konsekvenser från de statliga bolagen för att få en samlad bild av riskerna i den statliga bolagsportföljen. Denna samlade bild bör även redovisas för riksdagen.

Nåväl, vad avser regeringen att göra med Riksrevisionens rekommendationer om att det bör utvecklas verktyg så att information om risker och konsekvenser löpande kan uppdateras och sammanställas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt? Det kan regeringen tänkas tycka är bra och att det ska genomföras. Dessa ska regelbundet sammanställas och redovisas till riksdagen. Ungefär så resonerar regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens hantering av risker i statliga bolag

När det gäller de övriga rekommendationerna håller regeringen inte med om det som sägs om ansvarsfördelningen mellan styrelsen och ägaren.

Givetvis finns det alltid risker också med att äga bolag, men vad som enligt Vänsterpartiet är viktigt när man gör satsningar eller investeringar som kan tänkas innebära risker är att besluta vem som blir vinnare om satsningen bär frukt. Om satsningen ska ge arbetstillfällen och bidra till samhällsutvecklingen på lång sikt kan vi tänka oss satsningar som är riskfyllda eller satsningar där pay off-tiden är på längre sikt.

Det som vi inte kan tänka oss är riskfyllda investeringar där tanken är att på kort sikt göra vinster och där utdelningen som inkasseras av staten används till att sänka skatter för de välbärgade. Det kan vi inte tänka oss.

Statliga bolag kan fungera som en utomordentlig motor i samhällsutvecklingen, framför allt vid satsningar som avser att ge resultat på längre sikt eller i projekt där marknaden inte tycker att avkastningen är tillräckligt hög.

Sedan har man med lite bitter eftersmak fått erfara detta. I min hemkommun, till exempel, ger staten kalla handen när det gäller att hjälpa till med övervintringen av ett anrikningsverk, som är ett måste om en gruvbrytning över huvud taget ska kunna komma igång igen. Men några riskkapitalister räknar tydligen på ett annat sätt. Hjälpen tycks nu komma den vägen, men så kan det vara ibland. Inget är så enkelt som att tänka i svart eller vitt.

Vänsterpartiets syn är att staten definitivt kan och ska äga bolag. Sedan ska dessa skötas med omsorg, och staten ska agera som en aktiv ägare. Jag blir lite förvånad när jag läser mig till några av de borgerliga partiernas syn, att staten inte borde äga eller driva bolag, vilket man nyss också hörde i debatten.

Jag vill i detta sammanhang utveckla min syn på statens ägande av bolag, och jag gör det givetvis med anledning av vårt särskilda yttrande. Jag menar att det statliga ägandet behöver utökas och utvecklas för att demokratiska beslut ska kunna styra samhällsutvecklingen.

Staten ska vara en aktiv ägare till sina bolag och genom ägardirektiv säkerställa att bolagen används för att stödja teknikutvecklingen, driva på miljö- och klimatarbetet och skapa sysselsättning. Utöver ägardirektiven är statens ägarpolicy och ägarsamordningen viktiga instrument för att staten ska kunna vara en aktiv ägare.

Riksrevisionen konstaterar att ägarpolicyn inte är juridiskt bindande för de statliga bolagens styrelser eftersom den inte antas av bolagsstämman. Samtidigt tyder Riksrevisionens granskning på att styrelser och deras ordförande ändå uppfattar ägarpolicyn som styrande då förtydliganden har gjorts i ägarpolicyn av ägarens förväntningar på bolagens arbete med hållbart företagande. Det har resulterat i att bolagen arbetar mer aktivt med dessa frågor.

Det är positivt att ägarpolicyn uppfattas som styrande, men i ljuset av Riksrevisionens konstaterande anser jag att en annan ordning kring ägarpolicyn kan behöva övervägas ytterligare.

Slutligen vill jag när det gäller ägarsamordningen framhålla att det är positivt att denna numera sker skriftligen. Jag är dock kritisk till att ägarsamordningen beskrivs som ett tillfälle då bolagen ska samordna sin syn med företrädare för ägaren. I de fall där det inte finns en samsyn anser jag att regeringen som hel ägare och majoritetsägare bör äga beslutet när det gäller viktiga strategiska överväganden för bolaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens hantering av risker i statliga bolag

Herr talman! Riksrevisionen har presenterat en rapport med rekommendationer till regeringen angående detta med att ha en mer aktiv roll i styrningen av de statliga bolagen när det gäller risker och riskhantering.

Varje år kommer det en flod av årsredovisningar, och jag har dristat mig till att ta med tre luntor hit för att på något sätt åskådliggöra vad vi pratar om här i dag.

Almi tar upp finansiella risker, strategiska risker och operativa risker. Var och en för sig har sina viktiga delar. Finansiella risker handlar naturligtvis om krediter, kreditprövningar, investeringsrisker och sådant, eftersom Almi sysslar med kapital och företagsrådgivning. Strategiska risker är naturligtvis olika former av omvärldsrisker såsom konjunktur, kundbeteende, politiska beslut och så vidare. Operativa risker tar ju alla företag på olika sätt, och det är ju inom de tre affärsområdena riskkapital, lån och rådgivning som Almi bedriver sin verksamhet.

I årsredovisningen för Almi redogörs det på ungefär en halv sida för vad man anser vara viktiga risker. Men i årsredovisningen för Akademiska Hus, som också är ett statligt bolag, finns det ett helt kapitel om risker och riskhantering. Det finns en mängd olika områden som skulle kunna skapa dessa risker. Förutom de nämnda områdena, som också Almi tog upp, skriver Akademiska Hus om ett område som kallas för legala risker. Det gäller etiska ställningstaganden, vilket också jag kan tycka är intressant.

Det tredje exemplet är RISE Research Institutes of Sweden AB. I första hand tar man upp riskerna i en intern kontrollaktivitet. Jag har under årens lopp suttit med i olika kontrollkommittéer. Där har man på ett sätt större ansvar för att se både verksamhet och ekonomi i de nämnda verksamheterna. Här har man inga externa risker, utan man tittar på ett internt kontrollsystem.

Sedan kommer vi till en sak som jag särskilt skulle vilja poängtera och som jag är väldigt förvånad över att Riksrevisionen inte tar upp i det här sammanhanget. Vi pratar om att de statliga bolagen är många i sig, 49 stycken. Men vi kan också titta på hur många dotterbolag och verksamheter som de respektive statliga bolagen har. Det borde i allra högsta grad vara föremål för Riksrevisionens granskning. Är detta verkligen förenligt med vad vi i riksdagen anser att de ska göra? Jag är i många fall ganska tveksam.

När det gäller RISE finns det två stora dotterbolag. Det ena har i sin tur sex dotterbolag, det andra ungefär tio. Dem tittas det inte på över huvud taget. Det tycker jag är väldigt intressant. Att dessutom ett av dem är beläget i Köpenhamn och ett annat i Trondheim, alltså utanför landets gränser, kanske har sin rimliga förklaring. Men jag kan ändå tycka att det är intressant att veta, för det är våra skattepengar som går till de här områdena och bolagen.

Om detta säger som sagt Riksrevisionen intet. Men om man nu eftersträvar - och säger det till regeringen - en bättre samordning av riskhanteringen samt utveckling av verktyg för löpande uppdatering och sammanställning av information om risker och konsekvenser bör man verkligen gå djupare in och titta även på dotterbolagen.

Riksrevisionens rapport om reger-ingens hantering av risker i statliga bolag

Som vi också har sagt tidigare i debatter om statliga bolag - även jag själv hör till dem som sagt det - hade det varit önskvärt om årsredovisningarna hade sett ungefär likadana ut, så att man kunnat jämföra dem sinsemellan. Staten är ju koncernen. Med de gemensamma ägardirektiv och policyer som finns kan man tycka att det hade varit enklare för oss riksdagsledamöter och andra att kunna slå upp och jämföra inte bara hur man bedömt riskerna, som i det här fallet, utan också hur man sammanställt verksamheten för året. Då behöver det se ungefär likadant ut.

Med de orden, herr talman, stöder vi Riksrevisionens rekommendationer och utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)