Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om ett bredare BNP- och välfärdsmått. Skälet är bland annat att det pågår ett omfattande arbete med att komplettera BNP med olika uppgifter om hållbarhet och att utveckla de gröna räkenskaperna. Dessutom beslutades under 2011 om en rättslig ram på EU-nivå för framställning av miljöräkenskaper inom EU. Vidare har Konjunkturinstitutet (KI) genom en blocköverskridande överenskommelse mellan regeringen, Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet nyligen fått nya uppdrag och högre anslag för att utöka sin verksamhet inom området.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-18

Finansutskottet har granskat Riksbankens verksamhet för 2011. Årsredovisningen visar att de extraordinära åtgärder som Riksbanken gjorde under den akuta finanskrisen 2008 och 2009 avvecklades i början av 2011. Utskottet konstaterar att Riksbankens situation skiljer sig väsentligt från situationen för exempelvis Europeiska centralbanken och andra större centralbanker som under 2011 fick öka antalet krisåtgärder för att säkerställa bankernas kreditförsörjning.

Riksdagen godkände Riksbankens resultat och balansräkning för 2011 liksom fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst. Beslutet innebär att Riksbanken levererar in 7,5 miljarder kronor till statsbudgeten. Riksdagen sa också nej till en motion från allmänna motionstiden om att införa en nordisk valutaunion.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-11

EU har skapat en ny struktur för tillsynen av den finansiella sektorn. Syftet är att främja den finansiella stabiliteten inom EU och bättre kunna följa upp och vidta åtgärder. Tre europeiska tillsynsmyndigheter har skapats: Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers och marknadsmyndigheten. Strukturen omfattar också en europeisk systemrisknämnd.

Riksdagen beslutade att genomföra det så kallade omnibusdirektivet som innebär en rad ändringar i de olika direktiven på finansmarknadsområdet. Ändringarna syftar till att förtydliga de befogenheter som de europeiska tillsynsmyndigheterna har enligt EU-förordningarna. EU-förordningarna syftar till att skapa ett smidigt och effektivt samarbete inom det europeiska systemet för finansiell tillsyn.

Lagändringarna innebär i huvudsak att Finansinspektionen ska underrätta någon av de europeiska tillsynsmyndigheterna om olika förhållanden och om olika beslut. Finansinspektionen ska också få överföra frågor som rör ett förfarande av en annan myndighet inom EES till någon av de europeiska tillsynsmyndigheterna för tvistlösning.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-12

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om en integrerad europeisk marknad för kort- internet och mobilbetalningar. I grönboken fastslås att säkra, effektiva och innovativa elektroniska betalningssystem är en avgörande faktor för att konsumenter, näringsidkare och företag ska kunna dra full nytta av den inre marknadens fördelar. Grönboken innehåller olika förslag för hur detta kan uppnås.

Finansutskottet välkomnar kommissionens arbete med att underlätta för gränsöverskridande betalningar inom den inre marknaden och menar att grönboken är ett välkommet underlag för ytterligare utveckling av gemensamma regler och strandarder. Finansutskottet har valt att granska grönboken ur en generell och principiell synvinkel och tagit upp frågor som rör konkurrens, marknadsintegration, konsumentskydd, transparenta avgifter, innovationskraft och integritetsaspekter. Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om offentlig upphandling. Motionerna handlar bland annat om utmaningsrätt, kollektivavtal, miljöhänsyn, mindre företag och hälso- och sjukvården.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

16, 66 minuter

Justering

2012-03-13

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om förslag som handlar om statlig förvaltningspolitik. Orsaken är bland annat att det pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om offentliganställdas arbetsmiljö, tillgänglighet, fri tillgång till offentliga data, ökad användning av teknologi och design i offentlig verksamhet, krav vid upphandling av livsmedel, skärpta betalningstider för fakturor, avveckling av det statliga ägandet i Akademiska Hus.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 36 minuter

Justering

2012-03-13

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-29

EU-kommissionen föreslår ett nytt direktiv om offentliga upphandlingar som ska ersätta det nuvarande direktivet på området. Enligt EU-kommissionen behöver lagstiftningen om offentlig upphandling moderniseras för att göra upphandlingen mer flexibel och för att offentliga upphandlingskontrakt ska kunna användas bättre till stöd för politiken på andra områden. EU-kommissionen föreslår bland annat att EU-länderna utser en nationell myndighet som ska ansvara för övervakning, genomförande och kontroll av offentlig upphandling. Myndigheten ska bland annat kunna granska pågående enskilda ärenden. Det ska också finnas stödstrukturer som kan ge företag och myndigheter juridisk och ekonomisk rådgivning, vägledning och stöd. Stödfunktionerna ska även hjälpa till med att förbereda och utföra upphandlingar.

Finansutskottet anser att den delen av förslagen som rör tillsyn och vägledning strider mot subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen och menar att det är en uppgift för varje EU-land att inrätta ett system för tillsyn, stöd och vägledning eftersom det måste utformas utifrån varje lands konstitutionella förutsättningar.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2012-02-21

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag till nytt direktiv om offentlig upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU.

EU-kommissionen har i sitt förslag förtydligat inom vilka områden lagen ska tillämpas och sett över flera definitioner. Myndigheter och företag ska få bättre möjlighet att använda sin köpkraft för att upphandla varor och tjänster som främjar innovation och miljöskydd, bekämpa klimatförändringarna samt förbättra sysselsättning, hälsa och sociala villkor. Löptiden för ramavtalen begränsas i de flesta fall till fyra år, vilket förbättrar konkurrensmöjligheterna för små och medelstora företag. EU-länderna ska utse en enda nationell myndighet som ska ansvara för övervakning, genomförande och kontroll av offentlig upphandling. Det ska också finnas stödstrukturer som kan ge företag och myndigheter juridisk och ekonomisk rådgivning, vägledning och stöd. Det aktuella förslaget och EU-kommissionens förslag till nytt direktiv om offentliga myndigheters upphandling ska tillsammans ersätta de nuvarande direktiven om offentlig upphandling.

Finansutskottet har granskat förslaget och anser att den delen av förslaget som rör tillsyn och vägledning strider mot subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen. Varje EU-land har sina egna konstitutionella förutsättningar, påpekar utskottet. Hur myndigheter ska organiseras är ett nationellt ansvar. Det finns därför ingen anledning att besluta om organisatoriska frågor på EU-nivå.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2012-02-21

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag till nya regler om att tillgängliggöra offentlig information strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU. Enligt subsidiaritetsprincip, även kallad närhetsprincipen, ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

Syftet med EU-kommissionens förslag är att ytterligare skärpa reglerna för att skapa förutsättningar för en europeisk informationsmarknad och underlätta tillgängligheten av offentlig information. EU-kommissionen anser att det funnits brister i tillämpningen i vissa EU-länder. Avgifterna som en myndighet kan ta ut begränsas till kostnader för kopiering och spridning. Dessutom föreslår kommissionen att en oberoende myndighet ska kunna godkänna undantag från de föreslagna avgifterna och också rättsligt överpröva om en annan myndighet har tillämpat reglerna rätt.

Finansutskottet, som har granskat förslaget, anser att det är ett nationellt ansvar att organisera myndigheter även om man välkomnar kommissionens arbete för att underlätta människors nyttjande av offentlig information. Utskottet ställer sig tveksamma till en oberoende kontrollmyndighet med rättsliga befogenheter. Utskottet tycker att det är en uppgift för varje EU-land att inrätta ett system för överklagande och utvärdering av beslut om utlämnande av handlingar, liksom om undantag från de föreslagna avgiftsreglerna.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Beredning

2012-01-17

Justering

2012-01-31

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Finansutskottet har gjort en så kallad subsidiaritetsprövning av EU-kommissionens förslag med gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av euroländernas utkast till budgetplaner. Tanken är att förslaget ska komplettera bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten och skärpa budgetdisciplinen.

Det innebär bland annat att euroländerna ska lämna in utkast av budgetplaner till kommissionen innan de blir bindande. Om kommissionen upptäcker att de finanspolitiska skyldigheter som fastställts i den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten inte uppfylls på ett tillfredställande sätt ska den kunna begära in ett reviderat utkast. I nödvändiga fall bör kommissionen kunna avge ett yttrande om ett utkast som det aktuella eurolandet bör beakta innan det antar budgeten. På så sätt säkerställs att EU:s riktlinjer på budgetområdet integreras i euroländernas förberedande budgetarbete på ett lämpligt sätt.

Finansutskottet anser att man måste göra en avvägning mellan å ena sidan strikta gemensamma regler för en restriktiv finanspolitik och å andra sidan den nationella kompetensen för finanspolitiken. Utskottet menar att det i kommissionens förslag inte finns tillräckliga garantier för att värna den nationella kompetensen för finanspolitiken. Mot den bakgrunden anser utskottet att det presenterade förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen som den också kallas.

På förslag från utskottet beslutade riksdagen att avge ett motiverat yttrande till EU om att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 48 minuter

Beredning

2011-12-13

Justering

2012-01-24

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

EU-kommissionens föreslår skärpta regler för kreditvärderingsinstitut och användningen av kreditbetyg. Finansutskottet har granskat förslaget utifrån EU:s subsidiaritetsprincip och anser att den del av förslaget som handlar om skadeståndsansvar för kreditvärderingsinstitut strider mot principen. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

EU-kommissionen föreslår att kreditvärderingsinstituten ska ha samma rättsliga ansvar gentemot investerare i hela EU. Om ett kreditvärderingsinstitut brutit mot EU:s regler på ett sätt som påverkar kreditbetygen, och på det sättet orsakar skada för en investerare som förlitat sig på ett tidigare kreditbetyg, ska investeraren kunna kräva skadestånd av institutet i nationell domstol. Utskottet konstaterar att det i dag är möjligt för EU-länderna att själva reglera kreditvärderingsinstitutens civilrättsliga ansvar i enlighet med landets övriga lagar. Den här handlingsfriheten är nödvändig med tanke på att regelverken kring skadestånd ser olika ut i olika EU-länder, anser utskottet.

Riksdagen sa ja till utskottets förslag och skickade ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, Europeiska rådets och EU-kommissionens ordförande.

I övrigt välkomnar utskottet EU-kommissionens arbete. Man konstaterar bland annat att det är viktigt att EU uppfyller sina åtaganden gentemot G20-gruppen när det gäller åtgärder för att minska övertron på kreditbetyg.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Beredning

2011-12-13

Justering

2012-01-17

Debatt

2012-01-18

Beslut

2012-01-18

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport Myndigheternas insatser för finansiell stabilitet - Lärdomar i ljuset av utvecklingen i Baltikum 2005-2007. Finansinspektionen och Riksbanken har också lämnat synpunkter på rapporten. Finansutskottet konstaterar att regeringen, Finansinspektionen och Riksbanken i huvudsak delar Riksrevisionens bedömningar och slutsatser.

Utskottet konstaterar att merparten av Riksrevisionens rekommendationer kommer att hanteras av Finanskriskommittén, som tillsattes av regeringen i början av 2011. Kommitténs arbete är extremt viktigt och kommer att få stor betydelse för den framtida institutionella organiseringen och regleringen av den svenska finansmarknaden, menar utskottet. Utskottet kommer därför att löpande följa kommitténs arbete.

Utskottet höll i december 2011 en offentlig utfrågning med anledning Riksbankens och Finansinspektionens stabilitetsrapporter. Utskottet kommer framöver att ta ställning till om det finns anledning att hålla fler offentliga utfrågningar när myndigheterna publicerar sina rapporter. Utskottet anser att det finns anledning att utöka rapporteringen till riksdagen om myndigheternas samarbete inom området finansiell stabilitet. Utskottet anser att även Riksgäldskontoret bör delta i en sådan rapportering.

Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 31 minuter

Justering

2011-12-13

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Tillsynen över kreditvärderingsinstitut flyttades den 1 juli 2011 över till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma, genom en förordning från Europaparlamentet och rådet. Genom en centraliserad tillsyn vill man garantera en effektiv tillsyn, rationalisera tillsynsstrukturen och garantera rättssäkerheten. Den svenska lagstiftningen anpassas den 1 mars 2012 till förordningen. Lagändringen innebär också att Kronofogdemyndigheten ska kunna lämna handräckning vid platsundersökningar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 10 minuter

Beredning

2011-12-13

Justering

2011-12-20

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2012.

Förslagspunkter

1

Beredning

2011-12-15

Justering

2011-12-20

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Finansutskottet har granskat en grönbok från EU-kommissionen om möjligheterna att införa stabilitetsobligationer, som presenterades den 23 november 2011. Utskottet konstaterar att förslagen i grönboken blivit inaktuella till följd av den överenskommelse Tyskland och Frankrike presenterade den 5 december 2011, där ett system med stabilitetsobligationer avvisas. Trots det anser utskottet att det finns anledning att ifrågasätta grundtanken om att alla euroländer i högre eller mindre grad ska stå för varandras skulder. Problemet med så kallad moral hazard är uppenbart i ett system där alla länder får ta konsekvenserna av enskilda länders bristande budgetdisciplin. Utskottet anser att detta är att skicka fel signal, eftersom incitamenten för budgetdisciplin och att genomföra nödvändiga reformer minskas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 97 minuter

Justering

2011-12-15

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv och en förordning som tillsammans ska utgöra det regelverk som styr bankverksamhet och tillsynsregler för kreditinstitut och värdepappersföretag. Syftet är att få en mer enhetlig reglering inom EU och uppnå finansiell stabilitet.

Finansutskottet och riksdagen tog ställning till direktivet i oktober 2011 (se beslut om 2011/12:FiU17). Riksdagen tog nu ställning till förordningen, som innehåller reglerna för kapitaltäckning och tillsyn.

Utskottet är positivt till kommissionens regleringsarbete med att skapa ett stabilare finansiellt system. Utskottet anser också att förslaget kan bidra till finansiell stabilitet på EU-nivå. Kommissionens förslag innehåller dock bestämmelser om absoluta krav på hur mycket kapital en bank eller ett institut måste ha vid varje tidpunkt. Medlemsländerna ska enligt förslaget inte få lagstifta om högre krav. Finansutskottet vill i stället ha minimikrav som innebär att varje EU-land ska få höja nivåerna om det behövs för att säkra landets finansiella stabilitet. På förslag från utskottet beslutade riksdagen, genom en så kallad subsidiaritetsinvändning, att avge ett motiverat yttrande om att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och att kommissionen återkommer med ett ändrat förslag.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-12-13

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 85 miljarder kronor i allmänna bidrag till kommuner för 2012. Det största anslaget är på 82 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting.

De andra två anslagen innehåller bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området. Kostnaderna för dessa två anslag uppgår till 3 miljarder kronor.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 218 minuter

Justering

2011-12-08

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 31,3 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift för 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2011-12-08

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 22 miljarder kronor till statsskuldsräntor med mera för 2012. När det gäller fördelningen till Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning förutsätter riksdagen att regeringen lämnar tydligare motiv till den föreslagna anslagsnivån i budgetpropositionen kommande år.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2011-12-06

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 13 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2012. I den summan ingår även Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen.

Sverige ska också vara med och höja kapitalet till Europarådets utvecklingsbank. Syftet med banken är att finansiera projekt som främjar den sociala sammanhållningen i Europa.

Riksdagen godkände också:

• investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
• kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk.
• att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldkontoret.

Riksdagen uppmanar också regeringen att under 2014 lämna en särskild resultatskrivelse för 2012 och 2013 om målet för det finansiella systemet när det gäller effektivitet, stabilitet, konsumentskydd, reglering och tillsyn.

Riksdagen godkände regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av it inom statsförvaltningen och statliga it-projekt.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

16

Reservationer

3 

Justering

2011-12-06

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20