Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Herr talman! Jag ska försöka att inte tala om statsskuldsräntor i tolv minuter. Jag yrkar bifall till utskottets förslag men vill ta upp några synpunkter angående utgiftsområdet. Finansutskottet har vid flera tillfällen anfört att anslagsberäkningarna bör göras tydligare när de redovisas för riksdagen och pekat på behovet av en närmare redovisning av motiven för de föreslagna nivåerna. I förra årets behandling av ärendet sade jag, liksom året dessförinnan, att riksdagen också i år tar ställning till en historisk information. S-riksdagsledamoten Pia Nilsson, som sitter här på första bänk, tog upp detta i debatten om höständringsbudgeten i november. Enligt regeringens proposition berodde kostnaderna på 10,2 miljarder i huvudsak på valutakursförluster och förändrade låneplaner. När man studerar detta ser man att det inte är riktigt korrekt - 1 ½ miljard beror på valutakurseffekter, och 4 miljarder förklaras av en ändrad låneplan. Det är en tillfällig kostnad som uppstår när Riksgälden sätter om lån till lägre ränta och väljer att betala ränteskillnaden direkt. Valutakursförändringar och förändrad låneplan förklarar dock bara 5 ½ miljard. Då återstår 5 miljarder att hitta ett förtydligande till, och förklaringen är enkel: Man gjorde en felaktig bedömning av den ekonomiska utvecklingen. Regeringen har som sagt inte ändrat sin redovisning av motiven för den föreslagna anslagsnivån i årets proposition. Däremot noterar nu regeringen finansutskottets önskemål. Herr talman! Regeringen hänvisar i sin skrivelse till att man ska se över detta. Man ska komma tillbaka till riksdagen med en skrivelse om statens upplåning och skuldförvaltning för 2007-2011, som kommer att lämnas till oss senast den 25 april. Utifrån denna får vi alltså om ett år se om vi inte behöver ha denna debatt igen. (Applåder)

Herr talman! Låt mig konstatera att jag i allt väsentligt instämmer med det min kollega Jörgen Hellman nyss anförde. Detta ärende handlar alltså om utgiftsområde 26, det vill säga kostnaden för statsskuldens förvaltning. Det är ett enigt utskott som ställer sig bakom regeringens förslag om anslagets storlek i detta avseende. Utskottet understryker dock vikten av tydlighet i anslagsberäkningen och behovet av en närmare redovisning av motiven för den föreslagna nivån på anslaget. Jag inser att det innebär en viss svårighet att göra beräkningarna, särskilt i dessa osäkra och oroliga tider. Vi vet väldigt lite om framtiden. Det är ett flertal osäkra variabler som slutligen avgör storleken på denna kostnad. Förutom det mest uppenbara, att anslagets storlek beror på statsskuldens nivå och på ränteläget, påverkas anslaget också av valutakurser och av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Det kan innebära stora svängningar mellan olika år, vilket kan ha skäl i större förfall av gamla lån, förtida lösen, bättre villkor i nya utgivningar beroende på över- och underkurser och realisering av valutakursdifferensen. För att få en rättvis bild krävs en djupare analys av den egentliga årliga kostnaden. Det kan därför vara svårt att få en klar bild av vilka beräkningar anslagets storlek är baserad på, även om en god redovisning sker av det historiska utfallet, dels genom en skrift från Riksgäldskontoret, dels finns för den med intresse i ämnet en löpande redovisning på Riksgäldskontorets hemsida om statsskuldens storlek och om upplåningsbehovet. Jag vill också påminna om att riksgäldsdirektören har besökt utskottet och redogjort för Riksgäldens överväganden och fattade beslut. Jag vill påstå att vi har bra möjligheter att utvärdera de historiska övervägandena och besluten men att det med historien som grund är svårt att värdera storleken på anslagsförslaget i budgetpropositionen. Just därför understryker utskottet vikten av att en tydlig redovisning sker av anslagsberäkningarna och motiven för övervägandena om anslagsnivåer. Till sist: Riksgäldskontorets uppgift är att förvalta statsskulden så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som en robusthet upprätthålls och där riskerna i högsta grad beaktas. I jämförelse med de flesta andra länder i vår närhet är detta för tillfället en tacksam uppgift. Det är få som har en så lyckosam situation att kostnaden för statsskuldens förvaltning är så förhållandevis låg. Det innebär inte alls att vi kan luta oss tillbaka, slå oss till ro och tro oss oberörda av vår omvärld. Det kommer att vara fortsatt viktigt att göra uppföljningar och att bevaka utfallen, och jag förutsätter att detta kommer att ske. Herr talman! Med detta sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Jag vill också ta tillfället i akt att önska alla en god jul och ett gott nytt år med hopp om avkopplande helger, då ni alla får chansen att visa era nära och kära den omtanke och den uppskattning som de förtjänar.