Valfrågor

Herr ålderspresident! Vi har nu kommit fram till konstitutionsutskottets betänkande 22 som handlar om valfrågor.

I detta betänkande har Sverigedemokraterna två reservationer som jag tänker uppehålla mig vid - reservation 2 och reservation 3, vilka jag yrkar bifall till.

Jag tänker börja med något så unikt som att tala om en reservation som vi har skrivit med anledning av en motion från Moderaterna som handlar om betydelsen av svenskt medborgarskap. Det är en motion som är undertecknad av inte mindre än 14 moderater, inklusive två ledamöter av konstitutionsutskottet.

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att citera ett stycke ur denna motion. Motionärerna skriver bland annat:

"En viktig del i detta nya regelverk måste vara att man stegvis får ta del av samhällets sociala rättigheter, och att fulla rättigheter erhålls först då man blivit medborgare. Medborgarskap måste samtidigt tydligare förknippas med vissa villkor och inte med automatik delas ut redan efter kort tid i landet. Medborgarskapet måste helt enkelt få ett större värde än i dag och det måste bli tydligare skillnad mellan att vara medborgare och att inte vara det. Rösträtt och valbarhet i såväl riksdagsval som kommunala val bör självklart kopplas till medborgarskapet."

Därefter räknar motionärerna i sin motion upp flera förslag till åtgärder för att stärka medborgarskapets betydelse. Det är i huvudsak samma typ av förslag som Sverigedemokraterna länge har haft.

Förslag nr 5 i motionen handlar om att koppla rösträtten och valbarheten till såväl riksdagen som kommuner till medborgarskapet. Att endast svenska medborgare ska få rösta och ställa upp i val i Sverige ser vi från Sverigedemokraterna - och även de 14 moderaterna som faktiskt har skrivit under motionen - som en självklarhet.

Herr ålderspresident! Tyvärr har det moderata partiet valt att inte stå upp för sina partikamraters motion, vilket vi sverigedemokrater med denna reservation alltså väljer att göra.

Reservation 3 handlar om gemensamma valsedlar och stärkt valhemlighet.

Vid varje val förekommer någon form av valfusk. Ett av de vanligaste är sannolikt att valsedlar försvinner från vallokalerna. Individer som inte respekterar demokratin drar sig ofta inte för att helt enkelt kasta valsedlarna från ett parti som de inte tycker om.

Ett annat relativt vanligt förekommande problem är att ett partis valsedlar placeras över ett annat partis valsedlar. Det medför att den som av vana plockar med sig en valsedel från samtliga partier in i valbåset riskerar att stå där utan en valsedel från det parti som man hade tänkt att rösta på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Genom ett system med gemensamma valsedlar, åtminstone för riksdagspartierna, skulle denna typ av fusk helt upphöra. Det skulle också förstärka valhemligheten, eftersom det skulle vara omöjligt att lista ut vilket parti som en person röstar på utifrån att man sneglar på vilken valsedel vederbörande tar med sig in i valbåset.

Problemet med att människor blir eller känner sig övervakade när de ska ta valsedlar i vallokalerna har också uppmärksammats av Valmyndigheten, som menar att problemet växer med tiden. Detta tyder på att den möjlighet som i dag finns att använda blanka valsedlar och skriva partinamnet på inte är tillräcklig.

Frågan om hur Sverige kan förstärka valhemligheten har utretts. Tyvärr har utredaren kommit fram till att ett system där valsedlarna placeras direkt i båsen skulle vara en bättre modell än dagens då de ofta står framme i vallokalen.

Skulle en sådan lösning bli verklighet kommer det sannolikt att leda till att ännu fler valsedlar försvinner, då man till skillnad från i dag skulle kunna ta valsedlarna helt utan insyn och således med minimal risk att bli upptäckt.

Med undantag för oss sverigedemokrater ställer sig dock samtliga andra partier kritiska till att ersätta dagens system med separata valsedlar för varje parti med ett system med en gemensam valsedel.

De skäl som anges är kortfattade. Man hänvisar till den utredning som jag nyss nämnde - en utredning som inte ens verkar ha övervägt gemensamma valsedlar som alternativ utan i stället kommer med förslag som snarare riskerar att kraftigt försämra valhemligheten.

Herr ålderspresident! I vår grundlag står det skrivet att riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Sverigedemokraterna tycker att det är hög tid att vi nu också försöker leva upp till det.

I detta anförande instämde Fredrik Eriksson (SD).

Herr ålderspresident! Vi behandlar alltså ett motionsbetänkande som gäller olika valfrågor. Det är glädjande att de allra flesta partier här vill öka möjligheterna att rösta och vill se att fler människor kan delta i den demokratiska processen. Det är mycket bra. En fungerande demokrati förutsätter att alla faktiskt upplever att de kan göra sin röst hörd.

I Regeringskansliet bereds nu Demokratiutredningens betänkande Låt fler forma framtiden! I inledningen till betänkandet står det bland annat: "Socioekonomiskt svaga grupper röstar i mindre utsträckning och har mindre politiskt inflytande än grupper som också i andra sammanhang är starka. Det är inte en tillfredsställande situation." Det fortsätter: "Faktiska klassklyftor, etniskt och utbildningsmässigt utanförskap och bostadssegregation har skapat en situation där de som skulle ha störst behov av politiskt genererade åtgärder har svårast att komma in i politiska församlingar. Inte minst för dessa grupper behövs nya vägar in i politiken."

Utredningen är under beredning i Regeringskansliet. Det finns flera förslag i utredningen. Bland annat finns förslag om villkoren för förtroendevalda i kommunerna, förslag som rör möjligheten att påverka den politiska beslutsprocessen mellan valen på nationell nivå och förslag om medborgardialogen lokalt. Det förs också resonemang om partiernas ansvar för att bredda representationen, behovet av att förbättra möjligheterna för utlandssvenskar lyfts fram, och det finns förslag om att genomföra försök med rösträtt från 16 år till kommunfullmäktige i en del kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Ett högt valdeltagande är viktigt för det demokratiska systemet. Det är också bra att utskottet är enigt om att vi behöver öka valdeltagandet. Ett enigt utskott ställer sig bakom att just frågan om att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar ska beredas speciellt. Det finns ett gemensamt tillkännagivande vad gäller att regeringen ska titta på den frågan. I övrigt vad gäller Demokratiutredningens förslag hänvisar man till att man inte vill föregripa beredningen i Regeringskansliet.

Det är beklagligt att när det gäller det förslag som handlar om att faktiskt skapa goda vanor och se till att unga människor engagerar sig säger man att man inte ska föregripa. Förslaget om att införa försök i en del kommuner med rösträtt från 16 år till kommunfullmäktige är ett förslag som skulle ge möjlighet för skolan att påverka för de grupper som står absolut längst ifrån ett deltagande i demokratin och se till att de får bättre förutsättningar.

Precis som utredningen säger påverkar klassklyftor, etniskt och utbildningsmässigt utanförskap och bostadssegregation väldigt mycket möjligheten att delta i demokratin. Att då genomföra försök där man från 16 år kan delta i val vore väldigt bra för att skapa en vana att göra det. Nu skulle inte det betyda att alla 16-åringar får vara med och rösta, utan det är val vart fjärde år. Snittåldern skulle bli 18 år för första gången man röstar. Som det är i dag är det 20 år.

När man har valkampanjer på skolorna och det arbetas på gymnasiet i samband med valen är det väldigt många där som inte är berörda av att det snart är ett val. Möjligheterna att lägga en god grund ökar förstås ju fler av dem som går på gymnasiet som också har möjlighet att rösta. Därför vore det väldigt bra med försök i kommuner. Det finns erfarenheter från andra länder där det fungerar väldigt bra. Vår uppfattning är vi bör genomföra försök även i Sverige. Därför yrkar jag för Vänsterpartiets del bifall till reservation nr 1.

Herr ålderspresident! Konstitutionsutskottet avstyrker förslaget om sänkt rösträttsålder till 16 år. Argumenten för och emot sänkt rösträttsålder är värda att betänka. Bland argumenten för en sänkt rösträttsålder märks till exempel att ett tidigt grundlagt beteende leder till ett fortsatt högt valdeltagande. Å andra sidan vet man att valdeltagandet bland förstagångsväljare är lägre, och därför skulle antagligen valdeltagandet sjunka på totalen.

Frågeställningen är alltså komplicerad och kräver enligt oss en grundlig utredning. Ett högt valdeltagande är viktigt bland alla grupper. Valdeltagandet bör därför uppmuntras i grupper med lägre valdeltagande. Det gäller till exempel människor med utländsk bakgrund, socialt utsatta personer eller medborgare bosatta i utlandet. Särskilda åtgärder krävs för att sänka trösklarna för dessa grupper. Därför ställer vi oss positiva till ett tillkännagivande till regeringen om åtgärder för att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar.

Det är naturligtvis så att vi inte utan viss ironi kan låta bli att se att motionen baseras på kritik mot hur valet 2014 organiserats av utlandsmyndigheterna. Utrikesminister och ansvarigt statsråd var då som bekant moderaten Carl Bildt. Men vi värdesätter naturligtvis självkritiken och yrkar bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

(Applåder)

Herr ålderspresident! Betänkandet behandlar 38 motioner på det aktuella området. Jag kommer uteslutande att upprätthålla mig vid punkt 5 om ökat valdeltagande för utlandssvenskar.

Regler för utlandssvenskars rösträtt infördes redan 1968. Sedan 1998 har alla svenska medborgare som någon gång varit folkbokförda i Sverige rätt att rösta. De som varit skrivna i Sverige vid något tillfälle de senaste tio åren tas dessutom automatiskt upp i röstlängden. Efter de tio åren krävs det däremot någonting aktivt, nämligen en anmälan som dessutom ska ske vart tionde år för att stå kvar i denna röstlängd.

Enligt organisationen Svenskar i Världen finns det i dag ca 660 000 svenskar bosatta utomlands. Det är rimligt att tänka sig att denna siffra kommer att öka med tiden, inte minst mot bakgrund av att den yngre generationen i högre grad studerar eller arbetar i ett annat land. Utvecklingen på arbetsmarknaden - som blir tajtare och inte känner av nationella gränser på samma sätt - talar också för en sådan utveckling.

Vid valet 2015 fanns 161 269 personer upptagna i den här röstlängden. Det är alltså en liten andel av alla utlandssvenskar som är upptagna. Det kan bero på personens ålder eller det faktum att personen i fråga bott utomlands en längre tid än tio år och inte anmält sig för att stå kvar i röstlängden.

Demokratiutredningen påpekade, som vi precis hörde, att valdeltagandet bland utlandssvenskar är lågt. I de senaste valen har så få som knappt en tredjedel av utlandssvenskarna valt att rösta. Vid valet 2014 röstade ca 35 600 av dem som fanns upptagna i röstlängden. Det motsvarar ungefär 22 procent. Det kan förstås finnas många skäl till det. Men om det beror på hinder som vi som lagstiftare kan påverka måste vi förbättra förutsättningarna för att rösta.

Just därför lade vi moderater fram ett förslag om åtgärder för att förbättra valdeltagandet bland utlandssvenskar. Det är glädjande att ett enigt konstitutionsutskott slutligen valde att ställa sig bakom detta.

Vad är det då vi föreslår? För det första vill vi i likhet med vad Demokratiutredningen föreslog titta lite grann på öppettiderna på svenska utlandsmyndigheter och konsulat. Om öppettiderna inte är i linje med de önskemål och förutsättningar som finns bland dem som ska rösta kommer det också att få en omedelbar effekt på valdeltagandet.

Om ett röstmottagningsställe är öppet varannan lördag, varannan söndag eller kanske på förmiddagar och det krävs att man tar ledigt från jobbet kommer valdeltagandet att vara lågt. Vi måste underlätta så att ambassader och honorära konsulat är öppna när behovet finns. Detta är en sak som man lätt skulle kunna åtgärda till 2018. Det fungerar bra på många ställen, men det finns förbättringsåtgärder att vidta på andra.

Det finns en RUT-rapport som genomfördes 2015 där man tittade på tiderna för röstmottagning vid tolv utlandsmyndigheter på olika platser i världen. Där såg man att det fanns brister som vi tycker att man måste åtgärda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

För det andra handlar det om vilken information som skickas ut. Det är klart att det skickas ut information, men allting kan bli bättre. Finns det frågeställningar om var man ska rösta, när man ska rösta och hur man ska rösta är det saker som lätt skulle kunna åtgärdas.

Vi förutsätter att det inför 2018 sker en ännu kraftigare informationsinsats från Valmyndigheten och berörda utlandsmyndigheter för att åstadkomma att fler utlandssvenskar går till vallokalen och röstar. Syftet och målsättningen måste vara att det är prioriterat att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar.

För det tredje vill vi se över reglerna för brevröstning. I dag är det inte möjligt för en utlandssvensk som är på besök i Sverige att posta sin röst här. Därför krävs bättre information om vilka regler som gäller för just brevröstning, så att man inte åker iväg till Sverige utan att först veta vad det är som gäller. Det finns också ett behov av att informera om vad som krävs - om man behöver ett dublettröstkort och liknande. Man ska se till att informationen når ut till utlandssvenskarna.

Vi tycker att detta är ganska lätta saker att åtgärda och underlätta. Det kräver egentligen inte något större arbete utöver en samlad informationsinsats och att man tar itu med hur brevröstningen ska kunna effektiviseras.

Det är givetvis glädjande att utskottet är enigt i sitt ställningstagande, men även om dessa åtgärder vidtas redan inför valet 2018 krävs det, i alla fall enligt min uppfattning, större reformer än så när det gäller valen därefter - om vi blickar fram mot 2022 och 2026.

Det är bra att man ändrar öppettiderna för röstning, men det kan fortfarande vara problem för den utlandssvensk som bor långt ifrån röstningsstället och som har svårt att ta sig dit även om det är öppet under fler helger eller efter kl. 17 och kl. 18. Det krävs kanske någonting helt annat.

I takt med att samhället blir alltmer digitaliserat tycker i alla fall jag att man någon gång inom en snar framtid måste aktualisera frågan om e-röstning. Men det kräver givetvis noggranna avvägningar och överväganden.

Herr ålderspresident! Jag yrkar således bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Vi behandlar nu KU22 Valfrågor. Det är ett motionsbetänkande med 38 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Där behandlas många intressanta frågor, bland annat försöksverksamhet med rösträtt från 16 år, valobservatörer, valbarheten, valhemligheten och valsedlarna samt valdeltagande för utlandssvenskar. Under processen har vi i utskottet fått intressant information från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som har berättat om det arbete med informationssäkerhet och informationspåverkan som de håller på med inför valen 2018.

Motionerna reser intressanta frågor om demokrati och demokratins utveckling. När det gäller frågan om rösträtt från 16 år fanns det, som flera här redan har varit inne på, med ett förslag i Demokratiutredningens betänkande om just en försöksverksamhet med rösträtt från 16 år. Demokratiutredaren pekade på de försök som har gjorts i andra länder och som tydde på att om man får rösta för första gången när man bor hemma är det troligare att man sedan i en framtid, när man har flyttat hemifrån, fortsätter att rösta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Jag har personligen sett hur det blev för ett av mina barn, som är född den 23 september. Hon hann nästan bli 22 år innan hon fick rösta för första gången. Hon hade då hunnit med att jobba, att studera, att flytta hemifrån och att bo utomlands. Men hon fick alltså vänta så länge med att rösta. Jag kan verkligen känna att detta vore bra på så många sätt. 16-åringar får ju också rösta i kyrkovalet. Jag kan alltså med emfas hålla med om att det finns goda argument för att driva på ett sådant försök.

Samtidigt är inte utredningens förslag fulländat. Det finns många remissvar som är intressanta att ta in. Det handlar om hur ett sådant här försök ska utvärderas. Hur ska man kunna förklara att det är vissa 16-åringar som får lov att rösta men inte andra i andra kommuner? Jag vet att regeringen verkligen brottas med många av dessa frågor. Därför tycker jag att det är bra att regeringen får ha den här tiden på sig att bereda frågorna så att man inte gör någonting förhastat.

Ett problem som varit uppmärksammat under en längre tid är den internationella kritik som har gällt svårigheten att ha valhemlighet när man måste plocka valsedlarna offentligt. Vi har ju haft en sådan ordning länge, och många har valt att ta med sig valsedlar hemifrån till vallokalen eller att ta en röstsedel från varje parti med sig in i båset. Det är ett system som inte har varit helt perfekt. Till nästa val kommer man i stället att få ha valsedlar inne i båset. Förhoppningsvis kommer detta att vara ett bra sätt att skydda valhemligheten, men även detta kommer att få utvärderas.

Till sist ska jag kommentera utskottets förslag till tillkännagivande. Vi står helt bakom förslaget om bland annat utökade öppettider och bättre information på ambassader för att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar. Jag upplever att detta är en fråga som blir viktigare och viktigare i takt med att allt fler unga väljer att studera utomlands och att allt fler svenskar överlag väljer att arbeta eller vistas längre tid utomlands av olika anledningar.

Det är otroligt många ambassader som tar ett stort ansvar när det gäller de här frågorna. Jag har själv deltagit i en valdebatt som ambassaden i London anordnade för att uppmärksamma valdeltagandet och få fler att rösta. Jag vet att många partier väljer att ha sina egna partiorganisationer i olika kommuner utomlands där det finns många utlandssvenskar. Det är bra. Här kommer vi att gemensamt, både partiorganisationerna och ambassaderna, behöva göra mycket mer. Jag tycker dock att förslaget till tillkännagivande är ett steg i rätt riktning.

Det är viktigt att demokratin utvecklas, och det är viktigt att fler kan känna tillit till institutioner och offentlighet. Det motionsbetänkande vi behandlar i dag är ett steg i rätt riktning.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.

Herr ålderspresident! Agneta Börjesson från Miljöpartiet nämnde lite grann om vår motion när det gäller gemensamma valsedlar. Hon talar om systemet med valsedlar och den utredning som nu har kommit fram till att man ska lägga valsedlarna samlade direkt i röstbåsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

När jag läser utskottets betänkande försöker jag förstå argumentationslinjen gentemot vår motion. Man framhåller att det skulle vara ett bättre alternativ att samtliga valsedlar ligger dolt. Det medför vissa andra bekymmer, bland annat det som jag lyfte fram i mitt anförande om att det finns en ökad risk för att man i större utsträckning än tidigare stjäl valsedlar och att valsedlar försvinner.

Jag skulle gärna vilja ge Agneta Börjesson en chans att utveckla sitt resonemang kring detta och hur hon resonerar om vår motion.

Herr ålderspresident! Jonas Millard lyfter en stor fråga. Det finns andra länder som har den här typen av valsedlar, men att införa samma system i Sverige är inte helt enkelt och skulle nog kräva en betydligt större utredning än den som behövde tillsättas så snabbt för att garantera valhemligheten till nästa val.

Det handlar om vilka partier som ska få lov att finnas med på den listan. Ska det bara vara de som sitter i riksdagen nu, eller ska det vara de partier som har uppnått ett visst procenttal? Det finns en rad olika frågor som en sådan utredning skulle behöva belysa, och det är ju ingenting som har gjorts. Jag tycker att det skulle vara väldigt förhastat om vi i utskottet nu skulle lyfta den typen av frågor.

Herr ålderspresident! Tack, Agneta Börjesson, för svaret! Jag finner att du ändå inte helt avfärdar idén om att i framtiden titta på frågan om gemensamma valsedlar. Precis som Agneta Börjesson säger har man det här systemet i andra länder. Jag vill minnas att man i Danmark har haft det sedan åtminstone 2002, och det fungerar uppenbarligen.

Jag har personligen mycket svårt att se några som helst nackdelar med att alla partier helt enkelt har en valsedel som man delar på, eftersom det då blir omöjligt att kasta eller stjäla valsedlar samtidigt som valhemligheten garanteras eftersom det inte går att spåra vem någon röstar på när man tar med sig en valsedel för alla partier in i valbåset.

Det är ett system som jag tycker är en betydligt större garant för valhemligheten än det förslag som nu ligger på bordet och som för tillfället bereds i Regeringskansliet, som jag förstår det som. Huruvida det blir så till nästa val att man har valsedlarna i valbåsen är väl ännu inte helt klart, men eftersom jag ändå tolkar Agneta Börjessons svar som att hon inte helt avfärdar idén skulle jag vilja ställa en slutfråga. Den är om Agneta Börjesson kan tänka sig att åtminstone utreda frågan om gemensamma valsedlar. Jag skulle gärna se att man tittar på det redan i den utredning som nu har presenterats, men skulle Agneta Börjesson vara beredd att utreda frågan?

Herr ålderspresident! Jag kan se fler svårigheter än förenklanden med att göra en sådan typ av valsedel i Sverige, så jag är inte i dag beredd att säga att jag skulle vilja utreda någonting sådant. Men jag utesluter inte att saker och ting kan förändras i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Herr ålderspresident! Konstitutionsutskottets betänkande är grundat på 28 motioner om valfrågor. Som en del i beredningen har konstitutionsutskottet bjudit in Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vi fick i konstitutionsutskottet den 21 mars information av MSB om myndighetens arbete med frågor om informationssäkerhet och informationspåverkan inför valen 2018. Det var viktig och intressant information.

Flera motioner i det här betänkandet berör frågor om valhemlighet och valsedlar. Det är frågor som nyligen utretts av 2015 års vallagsutredning. Jag har själv varit aktiv i kritiken när det gäller hur det fungerar i vallokalerna. Jag har också deltagit i utredningsarbetet kring detta. Min bedömning är att det kan behövas fler valförrättare i lokalerna för att kunna hålla den ordning som behövs för att se till att valhemligheten kan upprätthållas och att valsedlarna kan tillhandahållas de väljande på ett bra sätt.

Konstitutionsutskottet vill inte föregripa regeringens beredning av Vallagsutredningens förslag. Vi räknar med att Vallagsutredningens förslag ska kunna beredas av regeringen och beslutas av riksdagen så att de kan gälla före valen 2018.

I en kommittémotion av Andreas Norlén med flera yrkas om tillkännagivanden om utökade öppettider för röstning på svenska ambassader, om förbättrad information till utlandssvenskar om reglerna för att få rösta, om att ett högt valdeltagande bland utlandssvenskar ska vara en högt prioriterad uppgift för utlandsmyndigheterna och dessutom om att brevröstning från Sverige ska bli möjlig.

Under beredningen har konstitutionsutskottet enhälligt kommit fram till att ställa sig bakom yrkandena i denna motion som ett tillkännagivande till regeringen. Jag välkomnar det. Det bör vara en grund för att regeringen genom UD och Valmyndigheten snarast förbereder dessa förbättringar för utlandssvenskarnas möjligheter att rösta i nästa års val.

Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Det här är ett intressant betänkande om valfrågor. När det gäller punkt 5 föreslår utskottet ett tillkännagivande om åtgärder för att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar. Det är mycket glädjande eftersom valdeltagandet bland utlandssvenskar är lågt. Ökad tillgänglighet skulle sannolikt leda till ett högre valdeltagande, och tillgängligheten bör därför förbättras inför kommande val.

Det känns onödigt att upprepa en hel del av de argument som Patrick Reslow från Moderaterna förde fram, så jag nöjer mig därför med att berätta att Kristdemokraterna tillstyrker utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)