Sök

Elektroniska fraktsedlar vid vägtransport Regeringens proposition 2018/19:141 Elektroniska fraktsedlar vid vägtransport Prop. 2018/19:141 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 juni 2019 Stefan Löfven Morgan Johansson Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll Regeringen

Inlämnad

2019-06-25

Förslag

4

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2019/20:CU2

Riksdagsbeslut

(4 förslag): , 4 bifall,

Regeringens skrivelse 2018/19:152 Byggnaders energiprestanda Skr. 2018/19:152 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 juni 2019 Stefan Löfven Anders Ygeman Infrastrukturdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för sin syn på systemgränsen för byggnaders

Inlämnad

2019-06-18

Utskottsberedning

2019/20:CU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge hyresgäster större möjlighet att komma överens med hyresvärden om att anpassa den egna lägenhetens standard. Förslaget innebär att hyresgästen och hyresvärden kan komma överens om antingen en prishöjning för att höja lägenhetens standard, eller en lägre hyra för att sänka den. Överenskommelsen mellan hyresgäst och hyresvärd ska gälla i tio år, och därefter ska samma regler för prissättning gälla som för hyran i övrigt.

De nya reglerna börjar gälla den 2 oktober 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 56 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Regeringen har föreslagit åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och annat missbruk av hyresrätten. Bytesrätten begränsas för att göra det svårare att överlåta hyreskontrakt mot betalning. Den som har köpt ett hyreskontrakt eller har försökt att sälja ett hyreskontrakt ska kunna förlora sin hyresrätt omedelbart. Straffen för att sälja och förmedla hyreskontrakt mot otillåten betalning ska bli hårdare. Det ska även bli brottsligt att köpa hyreskontrakt.

En hyresgäst med förstahandskontrakt som hyr ut sin lägenhet i andra hand ska inte få ta ut en hyra som är högre än hyresgästens egen hyra, med tillägg för möbler och liknande. Den som tar ut en för hög hyra ska kunna förlora sitt förstahandskontrakt. Det ska också bli brottsligt att hyra ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd till en för hög hyra.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 119 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i plan- och bygglagen som medför en större frihet för fastighetsägare att bygga altaner. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Förslaget innebär bland annat att det införs ett undantag från kravet på bygglov för att uppföra en altan vid ett en- eller tvåbostadshus under vissa förutsättningar. Förslaget innebär också att mindre altaner, som inte omfattas av krav på bygglov, får strida mot detaljplanen i området.

Riksdagen delar regeringens bedömning att det behöver bli enklare att bygga altaner utan bygglov. Detta minskar både hushållens och kommunernas regelbörda vid mindre byggärenden, och underlättar för småhusägare att kunna anpassa sitt hus och sin tomt efter egna önskemål.

Regeländringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 15 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-03

Debatt

2019-06-04

Beslut

2019-06-04

En ny lag som reglerar röstningsrådgivares verksamhet införs. Enligt den nya lagen ska röstningsrådgivare ha en uppförandekod. De ska vara öppna med hur undersökningar, råd och röstningsrekommendationer tas fram och redovisa intressekonflikter för sina kunder.

Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i noterade aktiebolag ändras också. Det innebär att riktlinjerna för ersättning blir mer detaljerade. Noterade aktiebolag ska redogöra för det gångna årets utbetalda och innestående ersättningar i en särskild rapport. Regler som ska göra verksamheten hos institutionella investerare och kapitalförvaltare mer transparent införs.

Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om aktieägares rättigheter genomförs i Sverige. Tanken är att öka engagemanget hos aktieägare och företagsledningar och minska kortsiktiga risktaganden i aktiebolag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 10 juni 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 42 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

EU:s insolvensförordning från 2015 reglerar vad som gäller för företag och privatpersoner efter en konkurs eller företagsrekonstruktion. Enligt förordningen ska alla EU-länder upprätta nationella register över de företag och privatpersoner som är försatta i konkurs eller företagsrekonstruktion.

Regeringen föreslår att reglerna om insolvensregister i EU:s insolvensförordning kompletteras med ytterligare bestämmelser. Förslaget innebär att det införs en samlad reglering om registren i lag. Registren ska innehålla uppgifter om alla de svenska insolvensförfaranden som omfattas av förordningen. Registret syftar till att göra det lättare för borgenärer att bevaka sin rätt inom hela EU. I Sverige ska registret skötas av Bolagsverket och Kronofogdemyndigheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

Samfällighetsföreningar, exempelvis vägföreningar, bör själva kunna besluta om att ändra andelstalen för fastigheter som ingår i föreningen. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt utreda en lagändring.

I Sverige finns idag ett stort antal samfällighetsföreningar som har hand om anläggningar som flera fastigheter kan nyttja. Det kallas gemensamhetsanläggningar och kan till exempel vara en gemensam väg som de boende i föreningen använder.

Enligt dagens regelverk kan samfällighetsföreningar inte själva ändra andelstalen för de fastigheter som ingår i föreningen. Det är både kostsamt och tar lång tid för föreningen att få inaktuella andelstal justerade. Detta är problematiskt i synnerhet för vägföreningar.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om fastighetsrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

24, 72 minuter

Justering

2019-04-23

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör planering och byggande. Anledningen är bland annat de lagar som gäller inom området, pågående utredningar och pågående eller aviserade arbeten.

Motionerna handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, klimatfrågor i planeringen, lovfrågor samt tillsyns- och överklagandereglering. Andra frågor är buller, bemyndiganden och skadeersättning.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

24

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2019-04-23

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-07

EU:s förordningar om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden har börjat gälla i Sverige. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en svensk lag med kompletterande bestämmelser införas.

Det blir allt vanligare att makar eller sambor har anknytning till ett annat land, till exempel genom att de har egendom utomlands. Vid exempelvis en bodelning kan anknytningar till flera länder innebära praktiska och juridiska svårigheter. Syftet med EU-förordningarna är att skapa ett gemensamt regelverk bland annat när det gäller i vilket land och enligt vilket lands lag sådana frågor ska prövas.

För att få en mer lättöverskådlig lagstiftning på området ska även befintliga svenska regler utöver det som förordningarna anger samlas i den nya lagen. Det gäller även regler som rör sambor.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 32 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Regeringens proposition 2018/19:112 Större frihet att bygga altaner Prop. 2018/19:112 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 4 april 2019 Stefan Löfven Per Bolund Finansdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen, som bygger på en överenskommelse mellan regeringen,

Inlämnad

2019-04-09

Förslag

1

Utskottsberedning

2018/19:CU19

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Regeringens proposition 2018/19:108 Fler tillval för hyresgäster Prop. 2018/19:108 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 4 april 2019 Stefan Löfven Morgan Johansson Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll Regeringen föreslår en ny modell för avtal mellan hyresgäster

Inlämnad

2019-04-09

Förslag

5

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2018/19:CU18

Riksdagsbeslut

(5 förslag): , 5 bifall,

Regeringens proposition 2018/19:107 Åtgärder mot handel med hyreskontrakt Prop. 2018/19:107 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 4 april 2019 Stefan Löfven Morgan Johansson Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I syfte att få en bättre fungerande hyresbostadsmarknad

Inlämnad

2019-04-09

Förslag

2

Följdmotioner

4

Utskottsberedning

2018/19:CU17

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , 2 bifall,

Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att öka bostadsbyggandet, hur byggande ska finansieras, kommunal bostadsförmedling, allmännyttiga bostadsbolag och en översyn av redovisningsreglerna. Andra områden är studentbostäder, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom det redan pågår arbete inom de aktuella områdena.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

48, 135 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-09

Debatt

2019-04-10

Beslut

2019-04-11

Det bör bli enklare för nyblivna ogifta föräldrar att bekräfta vem som är pappa till barnet, bland annat genom en digital bekräftelse inom 14 dagar efter att barnet har fötts. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skynda på med lagändringar om detta.

Riksdagen anser också att regeringen bör gå vidare med att se över möjligheten att registrera testamenten i ett register i offentlig regi, och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Riksdagens tillkännagivanden kommer från motioner som lämnades in under allmänna motionstiden 2018, totalt cirka 50 stycken. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om bland annat överförmyndare och gode män samt vårdnad och umgänge.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

28

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

24, 71 minuter

Justering

2019-04-02

Bordläggning

2019-04-09

Debatt

2019-04-10

Beslut

2019-04-11

Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om konsumenträtt från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst tidigare ställningstaganden och att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om telefonförsäljning, reklam som riktar sig till barn och lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Andra områden i motionerna är köp av levande djur, bindningstider för konsumentavtal, småhusentreprenad och snabblån.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

10, 44 minuter

Justering

2019-03-26

Bordläggning

2019-04-03

Debatt

2019-04-04

Beslut

2019-04-04

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om associationsrätt. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar till exempel om revisionsplikt, sänkt aktiekapital, regelförenkling för mindre företag och könsfördelning i bolagsstyrelser.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 55 minuter

Justering

2019-03-12

Bordläggning

2019-04-03

Debatt

2019-04-04

Beslut

2019-04-04

Nya EU-regler om aktieägares rättigheter Regeringens proposition 2018/19:56 Nya EU-regler om aktieägares rättigheter Prop. 2018/19:56 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 mars 2019 Stefan Löfven Peter Hultqvist Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll Regeringen

Inlämnad

2019-03-12

Förslag

8

Följdmotioner

3

Utskottsberedning

2018/19:CU16

Riksdagsbeslut

(8 förslag): , 8 bifall,

Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer Regeringens proposition 2018/19:50 Makars och sambors förmögenhetsförhållanden Prop. i internationella situationer 2018/19:50 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 februari 2019 Stefan Löfven Morgan Johansson

Inlämnad

2019-03-05

Förslag

6

Följdmotioner

2

Utskottsberedning

2018/19:CU14

Riksdagsbeslut

(6 förslag): , 6 bifall,

Regeringens proposition 2018/19:48 Insolvensregister enligt 2015 års Prop. insolvensförordning 2018/19:48 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 februari 2019 Stefan Löfven Morgan Johansson Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll 2015 års insolvensförordning syftar

Inlämnad

2019-03-05

Förslag

6

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2018/19:CU15

Riksdagsbeslut

(6 förslag): , 6 bifall,