Sök
17 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2018/19, 2009/10, 1999/2000, Zander, Solveig (C), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Pensioner
Betänkande 2018/19:SfU22
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om pensionsfrågor. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor och att arbete redan pågår.
Motionerna handlar exempelvis om en utredning av pensionssystemet som helhet, avgifterna och inkomsttaket i pensionssystemet och delning av premiepensionen. Andra områden är nivån på garantipensionen och bostadstillägget.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 16, 77 minuter
- Justering
- 2019-04-09
- Bordläggning
- 2019-05-06
- Debatt
- 2019-05-07
- Beslut
- 2019-05-08
- Dokument & lagar
Ekonomisk familjepolitik
Betänkande 2018/19:SfU21
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om ekonomisk familjepolitik. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.
De cirka 60 motionerna handlar bland annat om barnbidrag, föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag.
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 29, 96 minuter
- Justering
- 2019-04-09
- Bordläggning
- 2019-05-06
- Debatt
- 2019-05-07
- Beslut
- 2019-05-08
- Dokument & lagar
Socialförsäkringsfrågor
Betänkande 2018/19:SfU20
Riksdagen sa nej till motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om socialförsäkringsfrågor. Förslagen handlar bland annat om socialförsäkringen, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.
- Behandlade dokument
- 53
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 42, 130 minuter
- Justering
- 2019-04-09
- Bordläggning
- 2019-05-06
- Debatt
- 2019-05-07
- Beslut
- 2019-05-07
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Betänkande 2018/19:SfU13
Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen. Den ena handlar om Riksrevisionens granskning om varför det finns kvalitetsbrister i läkarintygen och vilka hinder läkare upplever i sin bedömning av arbetsförmågan vid sjukskrivning med psykiatriska diagnoser. Den andra handlar om Riksrevisionens granskning av om det försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar hur läkare anger diagnoser och hur Försäkringskassan handlägger sjukpenningärenden vid psykisk ohälsa.
Riksrevisionen konstaterar att många läkare upplever en osäkerhet om vilka krav Försäkringskassan ställer på sjukskrivningsprocessen vid psykiatriska diagnoser. Otydligheten kan vara ett hinder i läkarnas arbete. Enligt Riksrevisionen används det försäkringsmedicinska beslutsstödet inte på ett likformigt sätt. Vidare brister Försäkringskassan i handläggningen av sjukpenningärenden för personer med psykisk ohälsa och när personer har flera sjukdomstillstånd, så kallad samsjuklighet.
Regeringen håller med om att det finns behov av åtgärder för att förbättra bedömningen i sjukskrivningsprocessen, men menar att arbete redan pågår.
Riksdagen är positiv till regeringens redan pågående arbete inom området, men tycker inte att åtgärderna är tillräckliga. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över Socialstyrelsens vägledande material om försäkringsmedicinskt beslutsstöd och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys. Översynen gäller handläggningen vid psykiatriska diagnoser och särskilt vid samsjuklighet.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 7, 53 minuter
- Justering
- 2019-02-26
- Bordläggning
- 2019-03-05
- Debatt
- 2019-03-06
- Beslut
- 2019-03-06
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Betänkande 2018/19:SfU3
Drygt 97,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 44,4 miljarder kronor. 32,8 miljarder kronor går till barnbidrag och drygt 7,3 miljarder kronor går till pensionsrätt för barnår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 28, 84 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-18
- Debatt
- 2018-12-19
- Beslut
- 2018-12-19
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2018/19:SfU2
Knappt 35 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13,2 miljarder kronor. Drygt 10,3 miljarder kronor går till efterlevandepensioner och drygt 9,5 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen sa också nej till övriga motioner. Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag att regeringen får befogenhet att se till att Pensionsmyndigheten har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna handla med fondandelar.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 20, 71 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-18
- Debatt
- 2018-12-19
- Beslut
- 2018-12-19
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2018/19:SfU1
Knappt 98 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, knappt 44 miljarder kronor. Cirka 37 miljarder kronor går till området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,6 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också nej till alternativa förslag i motionerna.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen sa också ja till förslaget i regeringens budgetproposition om att regeringen får befogenhet att se till att Försäkringskassan har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna betala ut ersättning för vård i andra länder.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 28, 85 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-19
- Debatt
- 2018-12-20
- Beslut
- 2018-12-20
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning
Betänkande 2018/19:SfU12
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om riksrevisionens granskning av regelverket för sjuk- och aktivitetsersättning. Då nya beviljanden av de förmånerna är på väldigt låga nivåer anser regeringen att regelverket bör ses över.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att införa en lagreglerad tidsgräns för prövning av sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att det inte behövs då Försäkringskassan idag genomför så kallade särskilda utredningar i högre utsträckning än tidigare. Riksrevisionen rekommenderar även att regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att utarbeta en ny process för beslut om rätten till sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att ett sådant uppdrag är en fråga för myndighetens interna styrning.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 21, 71 minuter
- Justering
- 2018-11-22
- Bordläggning
- 2018-11-27
- Debatt
- 2018-11-28
- Beslut
- 2018-11-28
- Dokument & lagar
Moderna och rättssäkra regler för att hålla utlänningar i förvar
Betänkande 2018/19:SfU10
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ändra reglerna om förvar och uppsikt av utländska personer. Detta i huvudsak eftersom förslaget baserar sig på en sju år gammal utredning och såväl migrationen till Sverige som migrationspolitiken har förändrats sedan dess.
Regeringens syfte med förslaget är att reglerna ska bli tydligare och mer rättssäkra. Exempelvis genom att en domstol alltid ska pröva om en utländsk person ska få hållas i förvar längre än två veckor. Det ska också bli tydligare vilken myndighet som i olika situationer ska besluta om att ta eller hålla kvar personen i förvar eller besluta att personen ska ställas under uppsikt.
Enligt riksdagen är det också nödvändigt att ta ett helhetsgrepp om regelverket, till skillnad mot förslaget som bara tar sikte på vissa delar av reglerna. Risken är annars stor att den nya lagstiftningen inte kommer att fungera fullt ut.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 6, 38 minuter
- Justering
- 2018-11-20
- Bordläggning
- 2018-11-27
- Debatt
- 2018-11-28
- Beslut
- 2018-11-28
- Dokument & lagar
Föräldrapenning för fler familjekonstellationer och reserverad grundnivå
Betänkande 2018/19:SfU11
En förälders sambo ska kunna få föräldrapenning och vara föräldraledig, utan krav på tidigare äktenskap eller gemensamma barn med föräldern. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
En förälder kan i dag överlåta dagar med föräldrapenning, alltså pengar som en försäkrad person kan få för att vara hemma med barn istället för att exempelvis arbeta eller studera, till en sambo. Detta förutsatt att föräldern och sambon antingen har eller har haft barn tillsammans eller att de har varit gifta. Regeringens förslag innebär att kravet på tidigare äktenskap eller gemensamma barn tas bort i föräldraförsäkringen och att en förälders sambo därmed likställs med en förälder. Även rätten till föräldraledighet från arbetet föreslås anpassas på motsvarande sätt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 med vissa övergångsbestämmelser.
Regeringen föreslår också att 90 dagar ska reserveras för vardera föräldern när det gäller föräldrapenning på grundnivå, vilken till exempel betalas ut till föräldrar som saknar eller har låg inkomst. I dag gäller den reserverade tiden endast föräldrapenning på sjukpenningnivå, vilket är den högsta nivån av föräldrapenning. Riksdagen anser att föräldraförsäkringen ska ge utrymme för familjens fria val och tid tillsammans samt vara flexibel och tycker att regeringens förslag går i motsatt riktning. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag och ja till förslag i tre motioner.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 15, 53 minuter
- Justering
- 2018-11-15
- Bordläggning
- 2018-11-20
- Debatt
- 2018-11-21
- Beslut
- 2018-11-21
- Dokument & lagar
Trygghetssystemen för företagare – sjuk- och föräldraförsäkringen
Betänkande 2009/10:SfU15
Företagares sociala skyddsnät ska förbättras genom en utveckling av trygghetssystemen. Trygghetssystemen omfattar arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare. Socialförsäkringsutskottet har behandlat de delar av beslutet som handlar om sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna berör främst egenföretagare. Förändringarna innebär i huvudsak: Under de två första åren ska en nybliven företagare ha rätt till en sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som minst motsvarar vad en anställd person skulle få för ett liknande arbete. Egenföretagares sjuk- och föräldrapenning ska i fortsättningen inte begränsas till vad en anställd skulle ha fått i lön för ett liknande arbete. Ersättningen baseras på nettoinkomsten i företaget. Egenföretagare ska kunna ta ut tillfällig föräldrapenning på villkor som mer liknar dem som gäller för anställda. Karenstiden för sjukpenningen utökas från en till sju dagar för egenföretagare. Samtidigt sänks företagarnas egenavgift till sjukförsäkringen. Företagaren ska kunna välja en längre karenstid. Alla arbetsgivare ska kunna få ersättning från Försäkringskassan för höga sjuklönekostnader. Ett högkostnadsskydd för de anställdas sjuklönekostnader införs därför. Förslagen träder i kraft den 1 juli 2010.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 20 minuter
- Justering
- 2010-05-06
- Debatt
- 2010-05-20
- Beslut
- 2010-05-20
- Dokument & lagar
Cykelfrågor
Betänkande 2009/10:TU14
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om mål för cykelpolitiken och om infrastruktur för cykling, såsom krav på separata cykelvägar i anslutning till så kallade två-plus-ett-vägar. Många förslag gäller också ändrade regler för att underlätta cykeltrafik, till exempel genom att tillåta cykling i motsatt riktning på en enkelriktad gata.- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 23, 84 minuter
- Justering
- 2010-03-25
- Debatt
- 2010-04-14
- Beslut
- 2010-04-14
- Dokument & lagar
Ändringar i sjukförsäkringen
Betänkande 2009/10:SfU13
Riksdagen beslutade att ändra i lagen om allmän försäkring som gäller införandet den 1 juli 2008 av en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Den prövning mot hela arbetsmarknaden som enligt nuvarande regler ska ske efter 180 dagar i sjukperioden ska kunna skjutas upp inte bara om det finns särskilda skäl utan även om det i annat fall kan anses som oskäligt. När den försäkrade haft sin arbetsförmåga nedsatt under 365 dagar föreslås att prövningen sker mot hela arbetsmarknaden om det inte kan anses oskäligt. Den som är arbetsoförmögen till följd av en allvarlig sjukdom ska kunna få sjukpenning med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten även om sådan sjukpenning redan lämnats för 364 dagar. De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2010 men tillämpas från och med den 1 januari 2010.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 47, 140 minuter
- Beredning
- 2009-12-09
- Justering
- 2009-12-10
- Debatt
- 2009-12-11
- Beslut
- 2009-12-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2009/10:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag inom socialförsäkringsområdet för 2010. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 101, 7 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 41, 5 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 69,9 miljarder kronor). Vidare innebär budgetbeslutet följande: För personer som fått uppskov med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad läggs en schablonintäkt till inkomstslaget kapital. Från den 1 januari 2010 ska inte Försäkringskassan ta hänsyn till denna intäkt vid beräkning av bostadsbidrag eller återbetalningsskyldighet av underhållsstöd. Detsamma gäller vid beräkningar av bostadstillägg till pensionärer. Bostadstillägget för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer under 65 år som får efterlevandepension höjs den 1 januari 2010.- Behandlade dokument
- 144
- Förslagspunkter
- 47
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 67, 324 minuter
- Beredning
- 2009-11-03
- Justering
- 2009-11-26
- Debatt
- 2009-12-09
- Beslut
- 2009-12-10
- Dokument & lagar
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.
Betänkande 2009/10:SfU4
Högriskskyddet för sjuklönekostnader utökas för ungdomar som har aktivitetsersättning. Vidare förlängs rätten för en närstående att vårda en person som är svårt sjuk från 60 dagar till 100 dagar. Det blir också bli möjligt för någon annan än en ensamstående förälder att få tillfällig föräldrapenning för att vårda ett barn när föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda barnet. Barnet ska vara under tre år. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2010.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 6, 29 minuter
- Justering
- 2009-09-24
- Debatt
- 2009-10-22
- Beslut
- 2009-10-22
- Dokument & lagar
Beräkning av förmögenhet vid fastställande av vissa förmåner
Betänkande 2009/10:SfU5
Från den 1 januari 2010 ska en ny lag reglera hur förmögenhet beräknas för den som ansöker om vissa förmåner inom socialförsäkringen och studiestödet. Den statliga förmögenhetsskatten avskaffades från och med taxeringsåret 2008. Sedan dess har förmögenhetsbegreppet varit knutet till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Nu kopplas det till den nya lagen i stället. Förmögenhetsprövningen slopas i fråga om underhållsstöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men beslutade om en ändrad övergångsbestämmelse i förslaget om underhållsstöd. Den innebär att lagändringen beträffande återbetalningsskyldighet tillämpas först från den 1 februari 2010.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 10, 32 minuter
- Justering
- 2009-09-24
- Debatt
- 2009-10-22
- Beslut
- 2009-10-22
- Dokument & lagar
Utjämnat värde för buffertfonden vid beräkning av balanstalet
Betänkande 2009/10:SfU6
Skulderna i pensionssystemet är för första gången större än tillgångarna. Det beror främst på att värdet på AP-fonderna (allmänna pensionsfonderna) har sjunkit till följd av den ekonomiska krisen 2008. Pensionerna förväntas därför minska 2010. Riksdagen har nu sagt ja till ett regeringsförslag som går ut på att pensionssystemet blir mindre känsligt för svängningar på börsen. Beslutet innebär att vid uträkningen av balanstalet inom ålderspensionssystemet ska AP-fondernas värde beräknas som ett medelvärde för de tre senaste åren. I dag används marknadsvärdet för det senaste året. Balanstalet är kvoten mellan pensionssystemets totala tillgångar och skulder. Är skulderna större än tillgångarna blir balanstalet negativt, vilket påverkar den årliga omräkningen av de inkomstgrundade pensionerna. Beslutet börjar gälla den 25 november 2009 och tillämpas första gången när balanstalet fastställs för 2010.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 71 minuter
- Justering
- 2009-09-24
- Debatt
- 2009-10-14
- Beslut
- 2009-10-21