Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Behöver du hjälp med hur du ska söka?
Avdelning
Hoppa till filter

26 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Odell, Mats (KD), sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om statens främjandeinsatser för export

    Betänkande 2013/14:NU13

    Riksrevisionen har granskat statens verksamhet för att främja företagens förmåga till export. Syftet har varit att undersöka om verksamheten är effektiv och organiserad utifrån företagens behov. Riksrevisionen har i sin rapport lämnat rekommendationer till regeringen och de statliga aktörerna som ingår i granskningen. Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning.

    Näringsutskottet konstaterar att regeringen tänker genomföra flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Det har redan startat ett arbete som ligger i linje med detta. Utskottet tycker att det är viktigt att verksamheten löpande följs upp och utvärderas. Utskottet välkomnar därför att regeringen gett Tillväxtanalys i uppdrag att ta fram och föreslå mätmetoder och indikatorer som kan användas i detta arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen sa också nej till två motioner med anledning av skrivelsen och motioner från allmänna motionstiden 2013 om handelspolitiska frågor.

    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    14, 64 minuter
    Beredning
    2014-01-30
    Justering
    2014-02-20
    Debatt
    2014-03-12
    Beslut
    2014-03-12
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om administration i strukturfondsprojekt

    Betänkande 2012/13:NU22

    Riksrevisionen har granskat om regeringen och de förvaltande myndigheterna, det vill säga Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket, har skapat förutsättningar för en mer effektiv användning av medlen från EU:s strukturfonder genom att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.

    Strukturfondsmedel är pengar från EU:s budget som ska användas till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom EU. Riksdagen betonar betydelsen av EU:s strukturfondsprogram och de insatser som därigenom görs för regional tillväxt i Sverige. Man betonar också att det är viktigt att pengarna används på ett så effektivt sätt som möjligt. I skrivelsen redogör regeringen för det arbete som pågår för att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Riksdagen stödjer arbetet och anser att det ligger i linje med de möjligheter till förenklingar som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    18, 46 minuter
    Justering
    2013-06-04
    Debatt
    2013-06-17
    Beslut
    2013-06-17
  • Dokument & lagar

    Förbättrade möjligheter till licensiering av upphovsrätt

    Betänkande 2012/13:NU21

    I dag finns vissa möjligheter att ingå avtal med en organisation som företräder upphovsmän och på det sättet få rätt att använda också verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. Det kallas avtalslicens. De fall när avtalslicens får användas står angivna i upphovsrättslagen. Möjligheterna att använda avtalslicens utökas nu.

    Det innebär bland annat att bibliotek och arkiv får större möjligheter att digitalisera sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Radio- och tv-företag får rätt att ingå avtal om att göra sina program tillgängliga på begäran av enskilda lyssnare eller tittare, till exempel via företagets webbplats. Det kommer även finnas en generell avtalslicens som innebär att två parter kan komma överens om att använda heltäckande avtal i stället för individuella även i andra situationer än de som specifikt står angivna i lagen. Skyddstiden för musikinspelningar och andra ljudupptagningar förlängs från 50 till 70 år, en anpassning till EU-regler.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    2 
    Anföranden och repliker
    10, 38 minuter
    Justering
    2013-06-04
    Debatt
    2013-06-17
    Beslut
    2013-06-17
  • Dokument & lagar

    Prövning av nätkoncession

    Betänkande 2012/13:NU12

    Behandlingen av ansökningar om tillstånd att bygga och använda starkströmsledningar, så kallad nätkoncession, ska bli enklare. Samtidigt blir processen mindre resurskrävande både för elnätsföretagen och för myndigheterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om elmarknadspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om elområden, mätning och debitering av el, utbyggnad av elnäten och kommunala energibolag.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    27, 101 minuter
    Justering
    2013-04-11
    Debatt
    2013-04-24
    Beslut
    2013-04-24
  • Dokument & lagar

    Handelspolitiska frågor

    Betänkande 2012/13:NU13

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika handelspolitiska frågor.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    23, 83 minuter
    Justering
    2013-03-26
    Debatt
    2013-04-17
    Beslut
    2013-04-17
  • Dokument & lagar

    Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystem

    Betänkande 2012/13:NU6

    Regeringen har lämnat förslag till mål för forskning och innovation på energiområdet. Det innebär att forskningsinsatserna på energiområdet ska inriktas så att de kan bidra till att uppnå de uppställda energi- och klimatmålen, de energirelaterade miljöpolitiska målen och syftet med den långsiktiga energi- och klimatpolitiken.

    Näringsutskottet anser att det är viktigt att energiforskningens mål knyts an till de mål för klimat- och energipolitiken som enligt riksdagsbeslut ska uppnås till 2020 och till regeringens långsiktiga prioriteringar och visioner för 2030 och 2050. Dessa visar vad som krävs för att Sverige ska kunna öka den ekologiska hållbarheten och försörjningstryggheten samtidigt som energipriserna hålls nere till nytta för företagens konkurrenskraft och hushållens energikostnader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    5 
    Anföranden och repliker
    12, 61 minuter
    Justering
    2013-02-12
    Debatt
    2013-02-20
    Beslut
    2013-02-20
  • Dokument & lagar

    Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas – vissa genomförandeåtgärder

    Betänkande 2011/12:NU22

    Svenska lagar ändras som en anpassning till EU:s så kallade tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Paketet består av fem EU-författningar som syftar till att skapa en väl fungerande gemensam inre marknad för el och naturgas. Det omfattar bland annat nya och mer detaljerade åtgärder som ska främja harmoniseringen och dess effekter. Åtgärderna handlar om att skapa en mer effektiv åtskillnad mellan överföringsverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet, ett utökat konsumentskydd samt mer detaljerade regler kring de nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter och uppgifter.

    Riksdagen sa vidare nej till en motion med anledning av regeringens förslag och till motioner från allmänna motionstiden 2011 om elmarknadspolitik. De senare motionerna handlar om elmarknadens funktion, elområden, anslutning av små elproduktionsanläggningar och kommunala energibolag.

    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    7 
    Anföranden och repliker
    7, 46 minuter
    Justering
    2012-05-03
    Debatt
    2012-05-23
    Beslut
    2012-05-24
  • Dokument & lagar

    Immaterialrättsliga frågor

    Betänkande 2011/12:NU9

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om immaterialrättsliga frågor. Orsakerna är att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp och att riksdagen tidigare tagit ställning i övriga frågor.

    Motionerna handlar bland annat om fildelning och åtgärder mot piratkopiering. Andra motioner tar upp patentfrågor och den så kallade privatkopieringsersättningen som tillverkare av till exempel dvd-skivor, externa hårddiskar och usb-minnen betalar.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    8 
    Anföranden och repliker
    8, 43 minuter
    Justering
    2012-01-24
    Debatt
    2012-02-15
    Beslut
    2012-02-16
  • Dokument & lagar

    Vissa mineralpolitiska frågor

    Betänkande 2010/11:NU14

    I samband med att en aktör får ensamrätt att leta efter vissa mineral, så kallad prospektering, ska informationen till kommuner och markägare bli bättre. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över delar av minerallagen. Syftet med översynen ska vara att ge markägare och kommuner tidigare information om varför man gör en prospektering och hur den ska genomföras. I minerallagen ligger fokus på sådana mineral som kräver särskild hantering, bland annat guld och uran. Även gasformiga kolväten som naturgas omfattas av minerallagen. Tillstånd för prospektering och för utvinning av mineral kan beviljas oberoende av vem som äger marken. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats under allmänna motionstiden 2010 om vissa mineralpolitiska frågor, bland annat motioner som gäller uranbrytning.
    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    5 
    Anföranden och repliker
    33, 81 minuter
    Justering
    2011-04-05
    Debatt
    2011-04-27
    Beslut
    2011-04-27
  • Dokument & lagar

    Statliga företag

    Betänkande 2010/11:NU7

    Riksdagen beslutade att stoppa försäljningen av statens aktier i Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, Posten Norden och Telia Sonera. Riksdagen hade tidigare gett regeringen rätt att minska statens ägande i bolagen, men nu återkallade riksdagen den rätten. När det gäller Telia Sonera poängterar riksdagen att bolaget äger viktig IT-infrastruktur i form av accessnätet. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma med förslag på hur man kan separera accessnätet från Telia Soneras övriga verksamhet. Riksdagen talade också om för regeringen att Vattenfall ska fortsätta vara ett helägt statligt bolag. I budgetpropositionen nämnde regeringen att det kan bli aktuellt att överväga om en del av Vattenfall ska säljas. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till två motioner, en från Socialdemokraterna och Miljöpartiet och en från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Man sa också delvis ja till en motion från Kristdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner om statliga företag.
    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    9 
    Anföranden och repliker
    49, 158 minuter
    Beredning
    2011-02-10
    Justering
    2011-03-01
    Debatt
    2011-03-16
    Beslut
    2011-03-16
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 21 Energi

    Betänkande 2010/11:NU3

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 2,9 miljarder kronor i anslag till energiområdet för 2011. Det största anslaget är energiforskning som får drygt 1,3 miljarder kronor. När det gäller Affärsverket svenska kraftnät godkände riksdagen regeringens förslag till investeringsplan för perioden 2011-2013 och till finansiella befogenheter för 2011.
    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    4 
    Anföranden och repliker
    55, 158 minuter
    Justering
    2010-11-30
    Debatt
    2010-12-16
    Beslut
    2010-12-20
  • Dokument & lagar

    Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressättningsregler

    Betänkande 2009/10:CU24

    Riksdagen har beslutat om nya regler för hyressättningen och nya villkor för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Det ska medföra att allmännyttiga och privata hyresvärdar får konkurrera på lika villkor. Beslutet innebär i korthet bland annat att: Villkoren för de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen definieras tydligt. De ska främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda boendeinflytande för hyresgästerna. Bolagen ska bedriva sin verksamhet affärsmässigt. Hyror som har bestämts efter förhandlingar mellan hyresgästförening och hyresvärdar kommer att avgöra hyresnivåerna. Hyrorna hos kommunala och privata hyresvärdar kommer då att väga lika tungt. Hyresgäster skyddas mot att kraftiga hyreshöjningar får ett för snabbt genomslag. Förändringarna börjar gälla 1 januari 2011.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    6 
    Anföranden och repliker
    11, 53 minuter
    Justering
    2010-06-03
    Debatt
    2010-06-21
    Beslut
    2010-06-22
  • Dokument & lagar

    Utvidgning av insättningsgarantin

    Betänkande 2008/09:FiU14

    Den statliga insättningsgarantin höjs från 250 000 till 500 000 kronor. Insättningsgarantin ska täcka alla slag av insättningar på bankkonton oavsett om sparandet är bundet eller fritt att ta ut. Insättningsgarantin innebär att staten garanterar skydd för kundernas insättningar i bland annat banker om banken skulle gå i konkurs. Regeringen får vidare möjlighet att utvidga garantin till utländska kreditinstitut med filial i Sverige så att insättare kan få en ersättning som motsvarar vad som skulle ha betalats ut enligt insättningsgarantin i institutets hemland. Ändringarna i insättningsgaranti ska gälla från den 6 oktober 2008.
    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    46, 169 minuter
    Justering
    2008-10-23
    Debatt
    2008-10-29
    Beslut
    2008-10-29
  • Dokument & lagar

    Försäljning av vissa statligt ägda företag

    Betänkande 2006/07:NU16

    Riksdagen sade ja till regeringens förslag om försäljning av statens innehav i de sex företagen Civitas Holding, som äger Vasakronan, Nordea, OMX, Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, Telia Sonera och Vin & Sprit. Konkurrensutsatt verksamhet ska bedrivas i privat regi. Det bör finnas särskilda skäl för att staten ska äga företag, och de skälen saknas för de sex aktuella företagen.
    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    77, 233 minuter
    Justering
    2007-06-07
    Debatt
    2007-06-20
    Beslut
    2007-06-20
  • Dokument & lagar

    Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (prop. 2005/06:100)

    Betänkande 2005/06:FiU20

    Riksdagen sade ja till regeringens ekonomiska vårproposition. Propositionen innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för de närmaste åren. Förutsättningarna för en fortsatt hög tillväxt i världsekonomin är goda och Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) väntas öka med drygt 3 procent per år under de närmaste åren. De offentliga finanserna är starka. Mellan åren 2000 och 2008 beräknas det årliga överskottet i de offentliga finanserna till i genomsnitt 2,0 procent av BNP. Riksdagen ställde sig bakom bland annat följande förslag: 11 000 nya platser i arbetsmarknadspolitiska program. 2 000 fler anställda med lönebidrag. Särskilda åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten, bland annat 1 000 nya plusjobb och allmänt anställningsstöd för cirka 1 500 arbetslösa ungdomar. Snabbare etablering av nyanlända invandrare, arbetsplatsintroduktion och satsningar som ska underlätta för invandrare att driva företag. 600 miljoner kronor 2006 och 1 miljard kronor per år 2007 respektive 2008 satsas för att förbättra vården om de mest sjuka äldre. Bostadstillägget för pensionärer höjs. Resurser avsätts för ett första steg i en tandvårdsreform. Ett grundstöd på 500 kronor införs så att alla kan gå till tandläkaren var artonde månad till samma kostnad som ett läkarbesök. En undersökning ska kosta maximalt 200 kronor när reformen är genomförd.
    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    52, 183 minuter
    Beredning
    2006-05-11
    Justering
    2006-06-01
    Debatt
    2006-06-14
    Beslut
    2006-06-14
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (prop. 2005/06:1)

    Betänkande 2005/06:FiU2

    Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till anslag på drygt 11,8 miljarder kronor för utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning för 2006. Riksdagen sa nej till motionsförslag som tar upp frågor om statens administrativa kostnader, översyn av olika myndigheters uppdrag och beräkning av kostnader för mäns våld mot kvinnor och barn. Riksdagen hänvisar till de initiativ som regeringen tagit i dessa frågor. En motion om SCB:s uppdragsverksamhet och organisation avslås eftersom SCB redan har genomfört olika insatser för att komma till rätta med de oklarheter som motionärerna lyft fram.
    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    6 
    Anföranden och repliker
    25, 73 minuter
    Justering
    2005-12-01
    Debatt
    2005-12-16
    Beslut
    2005-12-16
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 27 avgiften till Europeiska gemenskapen (prop. 2005/06:1)

    Betänkande 2005/06:FiU5

    Avgiften till EU uppgår till drygt 28 miljarder kronor 2006. Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag.
    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Anföranden och repliker
    10, 20 minuter
    Justering
    2005-11-29
    Debatt
    2005-12-16
    Beslut
    2005-12-16
  • Dokument & lagar

    Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (prop. 2004/05:100)

    Betänkande 2004/05:FIU20

    Riksdagen godkände regeringens ekonomiska vårproposition. Av beslutet framgår det att den svenska ekonomin är stark. Inflationen är låg och de offentliga finanserna sunda. En rad arbetsmarknadspolitiska satsningar kommer att genomföras. Arbetsgivare som anställer arbetslösa ska få en skatterabatt som motsvarar 85 procent av lönekostnaden. Taket för lönebidrag kommer att höjas till 15 200 kronor per månad från den 1 juli 2005. Lönebidrag är det bidrag som offentliga arbetsgivare får av staten när de anställer exempelvis arbetshandikappade. Arbetsförmedlingen ska förbättras och företagandet stimuleras. 2006 kommer 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) gå till internationellt bistånd. En nationell handlingsplan mot könsdiskriminerande löneskillnader kommer att presenteras 2005. En grön skatteväxling på ytterligare drygt 16 miljarder kronor kommer att genomföras fram till 2010. Olika åtgärder sätts in mot skatte- och bidragsfusket. Satsningar på bland annat medicinsk och teknisk forskning och forskning till stöd för hållbar utveckling kommer att genomföras.
    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    8 
    Anföranden och repliker
    57, 179 minuter
    Beredning
    2005-05-12
    Justering
    2005-06-02
    Debatt
    2005-06-17
    Beslut
    2005-06-18
  • Dokument & lagar

    Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna (prop. 2004/05:1)

    Betänkande 2004/05:FIU1

    Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2005. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under hösten fattar beslut om de olika anslagen. Beslutet innebär bland annat följande: Antalet platser i de arbetsmarknadspolitiska programmen ökar. Sysselsättningsstödet till kommunerna utökas kraftigt. Inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare sänks. En tillfällig satsning på vidareutbildning inom vård, skola och omsorg genomförs. Samtidigt satsas resurser för att öka antalet anställda inom förskolan med 6 000 personer. Det införs ett friår från 2005 i hela landet med 12 000 platser. Friåret innebär att du kan ansöka om att vara ledig från ditt arbete med en ersättning som motsvarar 85 procent av a-kassan. Ledigheten ska vara minst tre månader och upp till ett år. Din arbetsgivare måste anställa en vikarie som är arbetslös. Grundavdraget höjs med 2 400 kr. Fordonsskatten och skatten på bensin och diesel höjs. Skatten på el i hushålls- och servicesektorerna höjs med 1,2 öre per kWh. Arvs- och gåvoskatten försvinner från den 1 januari 2005. Förmögenhetsskatten sänks. Barnbidraget och flerbarnstillägget höjs med 100 kr 2006 och flerbarnstillägget ska börja gälla från det andra barnet. Taket i föräldraförsäkringen höjs från 7,5 till 10 prisbasbelopp den 1 juli 2006. Det är en höjning från drygt 24 000 kronor till drygt 32 000 kronor per månad. Ersättningen motsvarar 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till taket. Den så kallade lägstanivån i föräldraförsäkringen höjs från 60 till 180 kr per dag. Från 2006 satsas 1 miljard kronor på insatser för barnfamiljer med svag ekonomi. Bostadstilläggen för pensionärer höjs ytterligare nästa år. Biståndet höjs så att Sverige 2006 når målet på 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI).
    Behandlade dokument
    63
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    85, 142 minuter
    Beredning
    2004-10-12
    Justering
    2004-11-11
    Debatt
    2004-11-24
    Beslut
    2004-11-24
  • Dokument & lagar

    Tilläggsbudget 1 för 2004

    Betänkande 2003/04:FIU21

    Riksdagen godkände regeringens förslag till tilläggsbudget för 2004 förutom förslaget om förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag. Riksdagen beslutade om en annan lösning än regeringen, vilket innebär att ett särskilt anslag för kapitalinsatser i statliga bolag anordnas i statsbudgeten. Regeringen ska få föra över 55 miljoner kronor från Fonden för den mindre skeppsfarten till det särskilda kontot i Riksgäldskontoret för samma ändamål. Riksdagen får 14,8 miljoner kronor mer under 2004. Pengarna ska användas för att öka stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    35
    Reservationer
    24 
    Anföranden och repliker
    44, 1 minuter
    Beredning
    2004-05-11
    Justering
    2004-05-27
    Debatt
    2004-06-17
    Beslut
    2004-06-17