Utgiftsområde 21 Energi

Anf. 214 Ann-Kristine Johansson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag med viss förvåning noterar att inte ministern är närvarande i kväll i den här så viktiga energipolitiska debatten. För just nu, herr talman, har vi elpriskaos, skulle man kunna säga. Det kan liknas vid det tågkaos som just nu påverkar oss alla tågresenärer. Det är samma sak med elprisets rörelse. Det berör oss alla, medborgare som företagare. I Värmland går pappersmassebruket Rottneros på halvfart på grund av elpriset. Det är samma sak med pappersbruket i Sundsvall. Elpriserna skenar. Kallt väder, stillastående kärnkraftverk och halvtomma vattenmagasin pressar upp elpriserna till nya rekordnivåer. Vilka åtgärder har regeringen vidtagit inför denna vinter för att undvika att vi hamnar i samma situation som förra vintern? Elprisrekordet riskerar att slås även denna vinter. Frågan är om vi får se det år efter år. Jag har tyckt mig höra Maud Olofsson säga att nu minsann ska det bli bättre, för nu har hon tagit elbolagen och kärnkraftverken i örat. Men har det blivit bättre? Är situationen bättre denna vinter? Jag läser i Dagens Industri. Det står: Elpriset chockar företagen. Maud Olofsson svarar att hon tar lätt på denna kritik. Hon tänker inte vidta några åtgärder för att säkra tillgången på el. Jag och svenska folket ser fram emot att få höra er på den borgerliga sidan kommentera detta. Herr talman! Mötet i Cancún är avslutat. Resultatet blev en liten, liten bit på väg. Jag är bekymrad över att vi inte lyckades koppla ihop miljöpolitiken och klimatet med samhällets utveckling. I Sverige kan vi se resultat av en svensk långsiktig socialdemokratisk politik. I mitten av 90-talet lanserade Göran Persson det gröna folkhemmet. Vi ska vara rädda om vår värld och satsa på utveckling och framåtskridande. Nu har den utvecklingen stannat upp. Herr talman! Det är precis det här energipolitiken handlar om. Det är en viktig pusselbit i klimatet. Frågan är om vi ska överlåta till marknaden att styra över vår energipolitiska utveckling eller om vi ska ha politiska ambitioner och visioner om framtiden som gör att vi styr i en riktning vi tror på och som jag tror att vi alla är överens om. Den innebär mer av teknikutveckling, ökad forskning och innovationer som gör att vi elkonsumenter är mer delaktiga. Vi behöver investera i infrastruktur och energieffektiva bostäder. Här vill jag se mer av trähusbyggnation. Vi behöver modernisera fordonsparken och öka energieffektiviseringen både i företagen och i hemmen. Vi behöver använda skogen, som är vårt gröna guld, och jordbruket. Vi behöver göra satsningar på förnybar energi. Vi måste underlätta för människor och företag att göra klimatsmarta val som dessutom skapar jobb. Vi ska investera i morgondagens teknik som gör Sverige modernare och vassare och som öppnar för dagens och morgondagens arbetstillfällen. Jag är helt övertygad om behovet av en kraftfull, visionär politik i stället för en lojt tillbakalutad där man låter marknaden styra varthän vi går. Energipolitiken är för viktig för att vi inte ska vara med och styra från politiskt håll med breda politiska överenskommelser. Vi skulle vilja ha överläggningar med regeringen för en långsiktigt hållbar energipolitik. Här vill jag gärna höra kommentarer från er på den borgerliga kanten. Jag vill också fråga er i de borgerliga partierna om er vision. Hur ser Sverige ut om 20 år? Vilka energikällor har vi då, och vilka nya tekniker? Är kärnkraften det allenarådande, vilket jag kan tänka mig att Folkpartiet står för? Vad säger ni andra? Era slutsatser av den gemensamma kärnkraftskompromissen är helt motsatta. Folkpartiets tio nya reaktorer står mot Centerns inga alls. Hur kan en regering säga sig ge långsiktiga villkor med så totalt olika besked om framtiden? Vi socialdemokrater har vår vision och tanke om framtiden. Jag säger inte att vi är klara. Men vi har en ambition, och vi vill använda politiken för att ställa om samhället och styra marknaden mot mer av förnybar energi och klimatsmarta val. Vi måste göra det för våra barnbarns och barnbarnsbarns skull. Det, mina kolleger, är framtiden. Jag vill i alla fall kunna se dem i ögonen och säga att vi faktiskt gjorde det vi kunde. Vi vill satsa på forskning. Det har varit Sveriges styrka i alla år, och ska vara så framöver också. Vi vill se mer av forskning om smarta elnät, solenergi, vindkraft och vågkraft. Hur stimulerar vi till mer av lokal elkraft? Är nettodebitering en smart väg att gå? Vi har behov av starka elnät. Hur engagerar vi elkonsumenterna att vara med och påverka sin elförbrukning? Vilka morötter är det klokt att använda och vilka ger fel inriktning eller för dåliga resultat? Jag vill se ett nära samarbete mellan universitetsvärlden, samhället och företagandet för att utveckla en klok energipolitik. Herr talman! Trygg elförsörjning är A och O för Sveriges utveckling. Vi har många stora elintensiva företag som är en stor del av svensk tillväxt. Vi bor i ett avlångt land med rätt stora skillnader. Vi har också årstidsväxlingar som gör att behov av och efterfrågan på el varierar. Allt detta gör att vi måste ha en politik som tryggar behovet och att elen finns då vi behöver den, som i dag när det har varit kallt en längre tid. Våra elintensiva företag måste kunna gå på helfart. Vi elkonsumenter måste kunna känna oss trygga med att veta ungefär hur stor elräkningen blir. Därför behövs det ett elöverskott under året. Det är viktigt att slå fast detta. Vi ska ha en politik som tryggar elförsörjning och upprätthåller effekten i energisystemet. Herr talman! En annan viktig del av energipolitiken är energieffektiviseringen. Det är det smartaste sättet att ställa om energisystemet och samtidigt få billigare elräkning genom att minska behovet. Låt mig veta när elförbrukningen är låg och jag kan köra min torktumlare! Låt mig veta när elförbrukningen har dragit i väg hemma! Låt mig förstå hur jag kan påverka! Här finns otroligt mycket mer att göra både hemma och i företagen. För ett tag sedan träffade jag en företagare från Värmland vars företagsidé går ut på att hjälpa företag att se var energitjuvarna är. Han hjälper många att spara el och inte minst pengar. Herr talman! Också här i riksdagen tror jag att det finns mycket mer att göra när det gäller energibesparing. Jag skickar med herr talmannen detta för att se över det. Vårt mål är att minska energianvändningen med en tredjedel till 2020 genom införande av en klimatbonus och genom att utveckla ROT till att gälla i flerfamiljshus för energieffektiviseringar. Ett lyckat exempel är den satsning som Karlstads kommunala bostadsbolag har gjort i ett miljonprogramsområde, Orrholmen, med stora energibesparingar som följd. Det visar hur effektiva ombyggnationerna är. En annan viktig pusselbit är självfallet övergången till förnybara energikällor. Vi i den rödgröna oppositionen vill se en betydligt snabbare utbyggnad av det förnybara. Hellre ny förnybar elproduktion nu än ny osäker kärnkraft om 15 år! Låt mig ta ännu ett exempel från Värmland. Det är Heavycast - ett företag som gjuter delar till vindkraftverk runt om i världen. De bygger sina produkter på gammal kunskap, nämligen mångårig gjuterikunskap, som används för att möta det nya gröna. Det är framtiden, det! Herr talman! Vi vill se mål för solenergiutvecklingen och fler vindkraftsanläggningar. Vi vill ändra uttagsbeskattningen för vindkraftskooperativ, utveckla och höja effekten i befintlig vattenkraft och utveckla vågkraften. Vi vill satsa mer på utvecklingen av biogasanläggningar. Det är mer av lokal produktion som ger lokal kraft. Vet ni att på en komocka kan man köra en och en halv kilometer? Det ni - det är biogas i lokalt producerat kretslopp! Herr talman! För att klara ökningen av energi från förnybara energikällor krävs att elnäten byggs ihop och kopplas ihop. Bygg ihop från norr till söder och från öst till väst! Vi behöver också pröva fastprissystem för leveranser av förnybar energi. Slutligen, herr talman: Socialdemokraterna har en kraftfull tydlig vision som jag här till delar har redovisat. I grunden ligger att vi tror på politiken. Vi tror på att den gör skillnad. Därför vill vi inte låta marknaden styra vilken energiproduktion vi ska ha i Sverige, utan politiken ska styra. Med detta yrkar jag bifall till reservation 1 och anmäler det särskilda yttrandet. Samtidigt önskar jag god jul till allihop som lyssnar på oss. (Applåder)

Anf. 215 Lise Nordin (Mp)

Herr talman! Kärnkraftens problem har varit uppenbara för oss alla den senaste tiden. Nyligen rapporterades att den svenska kärnkraften går allra sämst i hela Europa. Förra året levererade den endast 63 procent av sin kapacitet. Fyra av landets tio reaktorer stod still under en stor del av året. Det omfattande bortfallet har gjort att priset på el har skjutit i höjden. De senaste dagarna rapporteras att flera företag har blivit tvungna att stänga delar av sin produktion. I går uppmättes vinterns allra dyraste elpris. Villaägarnas Riksförbund varnar för att vinterns elnota kan bli flera tusenlappar dyrare för hushållen. Det tycks vara en myt att kärnkraften skulle ge billig och pålitlig el till svenska hushåll och företag. Just när kärnkraften visar sina svagheter träder den nya lagstiftningen i kraft, som tillåter byggandet av ny kärnkraft i Sverige. Att förlita sig på kärnkraft äventyrar energitillgången. Vindkraften har visat sig vara mer pålitlig i ett årsperspektiv. Befintlig vindkraft producerar ganska konstant energi över ett år, och planerade byggen blir av och i tid. Om Sverige hade satsat på vindkraft och effektivisering i stället för kärnkraft skulle vi ha betydligt lägre elpriser än i dag. Den enda förklaringen till att kärnkraften går runt ekonomiskt är de statliga subventionerna. Finansanalytikerna hos Citygroup slog förra året fast att ingen kärnkraftsreaktor i världen skulle ha byggts om den inte hade fått ett statligt stöd. Främst består detta stöd av fördelaktiga lån, av att det ekonomiska ansvaret är begränsat om en olycka skulle ske och av att staten går in som borgenär när försäkringsbolagen inte kan försäkra kärnkraften. När riksdagen i juni beslutade att ny kärnkraft ska tillåtas fattades samtidigt ett beslut som garanterade att inga statliga subventioner ska gå till den svenska kärnkraften. Det beslutades också att regeringen skulle återkomma till riksdagen med åtgärder för hur subventioner ska kunna avskaffas. Detta har regeringen inte gjort fastän det bara är två veckor kvar till årsskiftet när den nya lagstiftningen träder i kraft. Ska detta tolkas så att regeringen har bytt ståndpunkt och att man nu accepterar statliga subventioner till kärnkraften? Medan regeringen curlar kärnkraften sätter man käppar i hjulet för den förnybara energin. Låt mig ge några exempel. Försvarsmakten ges utrymme att utan kompromisser sätta stopp för vindkraftsutbyggnad i de områden de önskar. Regeringen har infört en skatt på kooperativt ägd vindkraft fastän vi vet att det är det folkliga engagemanget och det gemensamma ägandet som har gjort att exempelvis Danmark har kommit så långt i sin vindkraftsutbyggnad. Man har infört ett kommunalt veto som har lett till en godtycklig process med stor osäkerhet om vilka vindkraftsprojekt som kommer att godkännas. Dessa hinder läggs ut för vindkraften trots att 86 procent av svenska folket är positiva till utbyggd vindkraft. Vindkraft är också det energislag som byggs ut snabbast i både Sverige och resten av världen. Även solenergi, vågkraft och bioenergi är på stark frammarsch. Dessa ger ett mer pålitligt energisystem med mindre miljöpåverkan och skapar samtidigt många nya, gröna jobb. Det är dags att Sverige väljer den framtidsinriktade vägen i energipolitiken och lämnar förlegad kärnkraft bakom sig. Det är också den utveckling som vi ser i majoriteten av världens länder. Globalt avvecklas i dag fler kärnkraftsreaktorer än det byggs nya, och det investeras i de förnybara energislagen. Svensk energipolitik är viktig för många. Beslut om energipolitik i denna riksdag påverkar inte bara svenska hushåll och företag. En stor del av konsekvenserna av svensk energipolitik hamnar på någon annans bord. Vårt statliga bolag Vattenfall planerar just nu för fem nya kolgruvor i Tyskland, detta trots att regeringen har sagt att Vattenfall ska vara ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljöanpassad energiproduktion. Tillståndsprocessen för tre av de fem gruvorna är redan påbörjad. Nästan 4 000 människor beräknas behöva flytta när deras byar kommer att jämnas med marken. De energipolitiska besluten i denna kammare måste också ta hänsyn till vad som händer utanför Sveriges gränser. I energipolitiken är det rimligt att använda ett livscykelperspektiv vid bedömningen av olika energikällors möjligheter och begränsningar. Energislag som kärnkraft och olja har stora delar av sin livscykel utanför Sveriges gränser. Att inte bedöma deras påverkan i andra länder ger en skev analys. I målet för svensk energipolitik står att den ska ha låg negativ inverkan på miljö och hälsa. Miljöpartiet föreslår i en motion att det ska förtydligas att detta mål också ska gälla för konsekvenser i andra länder. Utvinning av råmaterial i andra länder utgör en stor del av miljöpåverkan för vissa energislag. Uranbrytning utgör till exempel den del i kärnkraftens livscykel som påverkar miljön allra mest. Vattenfall importerar stora mängder uran från Namibia för att användas som bränsle i svenska kärnkraftverk. Nyligen presenterade den ideella organisationen Swedwatch en granskning som visar att det finns brister vad gäller Vattenfalls kontroll av Rössinggruvan. Namibia har inte ratificerat de centrala konventionerna inom kärnkraftsindustrin. Uppgifter från arbetare och lokalbefolkning visar att människor drabbas av hälsoproblem som de själva anser vara en effekt av arbetet i gruvan. Ansvaret faller givetvis tungt på ägaren av gruvan men också på Vattenfall som är en betydande kund som bör kontrollera att gruvägaren tar sitt ansvar. All energiproduktion har någon form av miljöpåverkan, vissa mer än andra. Det billigaste och miljövänligaste är alltid att minska elanvändningen. Miljöpartiet anser att det går att nå mycket längre i energieffektiviseringen än det mål som regeringen satt upp och som beräknas nås enbart genom att fortsätta med business as usual. Sverige har mycket högre elkonsumtion än flertalet grannländer i norra Europa. Det behövs högre ambitioner för energieffektivisering för att spara både miljö och pengar. En utblick i världen visar att Sverige har mycket att lära av goda exempel. I Tyskland ger vindkraften lika mycket energi som svensk kärnkraft. I Spanien ökar kapaciteten från solceller med 300-400 procent per år. Barack Obama i USA har lovat investeringar i förnybart på 106 miljarder kronor per år de kommande tio åren. Det är dubbelt så mycket per person som i Sverige. I Sverige minskar regeringens investeringar och stöd till förnybar energi. Detta är fel väg att gå. Framtidens förnybara energi är på frammarsch i världen. Låt även Sverige gå mot ett långsiktigt hållbart energisystem! Fru talman! Jag står bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 1 och 2.

Lars Isovaara (Sd)

Anf. 216 Lars Isovaara (Sd)

Fru talman! Oftast får man i den tyvärr delvis ytliga debatten ett intryck av att det ökade energibehovet är trivialt. Det ökade energibehovet beskrivs så att det beror på att vi i västvärlden vill ha fler bekvämlighetsapparater. I själva verket bottnar det ökade energibehovet ytterst i att jordens befolkning ökar samtidigt som allt fler människor vill ha de mest basala behoven uppfyllda. En alltför stor del av jordens befolkning saknar faktiskt för oss självklara betingelser som rent vatten, mat för dagen och en någorlunda god sjukvård. För att kunna uppfylla de mest grundläggande behoven krävs det energi i någon form. Det kan vi inte blunda för. Vi kan inte tänka bort en vardag utan tillförd energi. Energifrågan är ständigt aktuell, och inte minst nu med tanke på vår stränga vinter. Bara under de senaste veckorna har vi fått se hur elpriset direkt har stigit då kärnkraftverk har stått stilla. Det räcker med en kylig vintermånad för att villaägarna ska se hur elräkningen rakar i höjden. Något som är betydligt allvarligare för landets ekonomi är hur höga elpriser nu tvingar basindustrier som Rottneros Bruk och SCA att stoppa produktionen av pappersmassa under tio dagar. Vilka andra industrier står på tur? Vi kan inte ha en situation som tvingar energikrävande industrier att dra ned på produktionen på grund av höga energikostnader. Fru talman! Sverigedemokraterna vill utveckla och förnya kärnkraften. Kärnkraften är i praktiken fri från koldioxidutsläpp. I Sverige står kärnkraften i dag för nästan hälften av produktionen av elenergi. Inom en snar framtid måste de befintliga reaktorerna ersättas. O 1:an i Oskarshamn har bara 47 snabbstoppscykler kvar. Att bygga ett nytt kärnkraftverk tar 10-15 år. Under de senaste 20 åren har utbyggnaden av kärnkraften skett i de så kallade tigerekonomierna i Sydostasien. I vårt grannland Finland byggs nu en ny, stor tredje generationens tryckvattengenerator. Likaså sker en utbyggnad av kärnkraften i Frankrike. Kärnkraftsmyndigheterna i USA har förlängt drifttillstånden från 40 till 60 år för ett antal reaktorer. Teknikutvecklingen står inte stilla, inte heller inom kärnkraftsindustrin även om politiska försök har gjorts med uttryckliga lagar, mer eller mindre, om tankeförbud med avseende på kärnkraften. Nya reaktortyper som har bättre driftegenskaper finns redan på marknaden. Forskning om den så kallade fjärde generationens kärnkraftverk pågår. Fjärde generationens kärnkraftverk i form av blykylda reaktorer gör att bränsleåtervinningen kan förbättras på ett helt avgörande sätt. Det finns förutsättningar att kunna utnyttja, och inte minst återutnyttja, bränslet hundrafaldigt bättre än med befintlig teknik. Kärnkraftsavfallet som finns i dag skulle kunna återutnyttjas. I dag används som bekant utarmat uran exempelvis som barlast i segelbåtar. Bättre vore väl att kunna använda detta uran som bränsle? Kring 2020-2025 kommer, om allt går enligt planerna, en försöksanläggning att kunna komma i gång i Europa. Vi ser de facto en renässans för kärnkraften. Jag noterar med tillfredsställelse att vi nu verkar ha fått en mer, ursäkta begreppet, nykter syn på kärnkraften i Sverige. Sveriges oljeberoende måste så snart som möjligt brytas. Sverigedemokraterna vill därför genomföra en storskalig utbyggnad av kapaciteten genom att tillvarata landets möjligheter att utvinna inhemsk energi i form av exempelvis biobränslen. I Sverige, till skillnad från många andra länder, används olja ytterst sällan till produktion av fjärrvärme och elektricitet. När det inträffar är det i form av spetslast, det vill säga när behovet överstiger kapaciteten. Denna oljeförbrukning är dock försumbar jämfört med de volymer som förbrukas av landets fordonsflotta. Således är det i transportsektorn som fokus bör ligga för att minska oljeberoendet. När det gäller biobränslen, i sammanhanget kan jag nämna förgasning av svartlut och DME, pågår en hel del intressant forskning och intressanta försök som kanske kan leda till nya kommersiella drivmedel. Vi får dock inte vara naiva och tro att fullskaliga lösningar kommer att kunna tas fram inom den allra närmaste tiden. Teknisk utveckling kräver tid och inte minst fasta spelregler. En osäker lagstiftning som kan ändras beroende på aktuell politisk majoritet skapar endast osäkerhet hos dem som investerar i ny teknik. Därtill kommer hur exempelvis energibeskattningsreglerna utformas. I sammanhanget kan det vara värt att nämna att avgifter och skatter på el har ökat från 6 till 46 procent. Fru talman! Vindkraften får i den nuvarande situationen ses som ett långsiktigt komplement till vattenkraft och kärnkraft. En orsak till detta är att elnätet ursprungligen var uppbyggt för en situation där vattenkraften i norr stod för cirka hälften av landets effektbehov samtidigt som den andra hälften av elproduktionen placerades nära konsumenterna i form av kärnkraft. Att helt ersätta kärnkraften med vindkraft skulle medföra stora tekniska problem. Till detta kommer att vindkraften fluktuerar i produktion. Som vi nog alla har märkt blåser det minst under de mest smällkalla vinterdagarna. Vindkraften till havs har förmodligen en potential, men för att kunna utnyttja hela den kapaciteten krävs en utbyggnad av elnätet ute till havs. En nyligen signerad avsiktsförklaring mellan tio europeiska stater, däribland Sverige, kan vara ett första steg på vägen för att bygga ut vindkraften i Nordsjön. Vi talar dock om investeringar på i storleksordningen 200 miljarder kronor för att anlägga likströmsledningar till fastlandet. Planerna är att år 2030 producera 563 terawattimmar per år, vilket motsvarar 16 procent av elförbrukningen i Europa. Vågkraftverk befinner sig än så länge i sin linda men kan möjligen få en potential längre fram. Forskningssatsningar inom energiområdet är inte enbart en fråga om nya energikällor. Forskning och investering kan också ha som målsättning att effektivisera driften av befintliga anläggningar. Låt mig i det sammanhanget få nämna de stora investeringar som Vattenfall gör i våra vattendammar och turbinkonstruktioner för att dessa av säkerhetsskäl ska kunna ta emot större flöden och dessutom kunna öka den uttagna effekten. Forskning kan också ha som målsättning att effektivisera eldistributionen eller till exempel lösa frågan hur man kan lagra energi från vindkraft. Inte minst finns det en betydande potential i energisparande, vilket många utredningar också har kommit fram till. Utan elektricitet stannar Sverige. Samtidigt tar många elektriciteten för givet. En fråga som måste lyftas fram är bristen på elkraftsingenjörer och eltekniker. Det är i dag ett stort problem och blir snart akut. Enligt Svensk Energi behöver det utbildas ca 700 elkraftsingenjörer och eltekniker till 2014. Om ingenting händer kan läget för såväl kraftbolag och industrier som samhället i övrigt bli mycket allvarligt. För att värna landets elförsörjning anser vi därför att det är av största vikt att det utbildas fler elkraftsingenjörer och eltekniker. Dessa frågor ligger dock utanför diskussionen angående utgiftsområdet Energi. Jag vill avsluta med att ställa mig bakom det särskilda yttrandet som vi har angående utgiftsområdet Energi. Det grundar sig på att vi hade önskat en annan inriktning på betänkandet, vilket också framgår av yttrandet där vi förordar en större satsning, 150 miljoner extra, på energiforskning.

Anf. 217 Kent Persson (V)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 och 2 och även anmäla det särskilda yttrande som vi från Vänsterpartiet står bakom. Sverige behöver en långsiktig blocköverskridande energipolitik som tar sin utgångspunkt i de utmaningar som vi står inför såväl globalt som nationellt. Det har vi inte i dag, och det är att beklaga. Världen står nämligen inför en rad utmaningar, utmaningar som berör människors vardag på många sätt. De klimatförändringar som vi i dag upplever beror på vårt sätt att producera och konsumera varor och tjänster. De rusande elpriser som vi drabbas av beror på brister i regeringens politik. För ett år sedan hade vi en exakt likadan situation. Då tog energiministern våra stora kraftbolag i örat och sade att detta inte fick upprepas. I dag står vi inför samma situation. Frågan man måste ställa sig är vad som hänt under det gångna året vad gäller energipolitiken från regeringens sida. Ingenting, vill jag säga, inte någonting. Samma situation upprepas. Notan kommer att hamna på konsumenternas bord. Samma sak gäller vindkraften. Det kommunala vetot upplevs i dag som ett stort hinder för utbyggnaden av vindkraften. Vi har haft en debatt i kammaren med energiministern om detta. Hon tog upp det kommunala vetot och sade att hon var stolt över och värnade det. För ett par dagar sedan kom Energimyndigheten med en rapport om det kommunala vetot. Det var förskräckande läsning. Kommunernas behandling av vindkraftsprojektörernas ansökningar finns det mycket att klaga på. Energimyndigheten uppmanar faktiskt regeringen att se över det kommunala vetot och komma med förslag på förbättringar så att vindkraftsutbyggnaden kan påskyndas och bli rättssäker. Är regeringens representanter beredda att här och nu ta tag i den frågan? Jag frågar inte utifrån att jag och Vänsterpartiet tycker det utan utifrån att regeringens egen myndighet, Energimyndigheten, kraftfullt gått ut och påpekat detta. Vi har också diskuterat den uttagsbeskattning som i dag sker av vindkraftskooperativen. När vi rödgröna i våras lade fram ett förslag om att snabbutreda frågan fick vi till svar att det är att dra frågan i långbänk. När får vi en utredning eller ett förslag om hur effekterna av uttagsbeskattningen ska kunna minskas? Den frågan hoppas jag att framför allt Erik A Eriksson kan svara på. Vi har även problemet med försvaret och dess överklaganden beträffande redan befintliga anläggningar. Det innebär en osäkerhet för vindkraftsprojektörerna. Vad ska de göra? Vad ska de satsa på? Vad ska de bygga? Är det i de bästa vindlägena eller ska de projektera och bygga ut där kostnaderna är större och effekten mindre? Det får givetvis inte vara på det sättet. Jag har hos riksdagens utredningstjänst begärt att få utrett hur det ser ut i våra grannländer: Tyskland, Danmark och Nederländerna. Jag har fått svar att det i Danmark och Nederländerna inte finns några problem. Det finns inga problem med vindkraften och försvaret. Skyddsgränserna kring vindkraftsutbyggnaden är betydligt snävare än de svenska 40 kilometrarna. När får vi se ett kraftfullt agerande från regeringen som tar tag i de här frågorna för att underlätta etableringen och utbyggnaden av vindkraft? I vår gemensamma politik har vi tagit upp det här gång på gång, och vi har förslag på hur det ska åtgärdas. När det gäller kärnkraften är det beslut som vi tog i våras mycket olyckligt. Kärnkraften är inte lösningen på våra utmaningar. Den kommer inte heller att vara det i framtiden. Detta innebär också att det finns en motsättning mellan att bygga ut den förnybara energin och satsningen på kärnkraft. Den motsättningen kommer klart och tydligt fram också i det som vd för Vattenfall i tidningen Svensk energi sade som svar på den frågan. Han bekräftade att det kan finnas en motsättning. Det är självklart att det är på det sättet, för investeringar i ny kärnkraft kommer att kräva enormt stora ekonomiska satsningar som också får återverkningar på satsningarna som gäller förnybar energi. Det är uppenbart. Nu har vi fyra allianspartier som i sitt betänkande faktiskt skriver att kärnkraften ska byggas ut. Det står där klart och tydligt. Det ni inte ger svar på är hur den ska finansieras. Vilka är det som ska stötta upp den? Vilka garantier är ni beredda att ge för att den ska kunna byggas ut? Vi har inte fått svar på den frågan trots att den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari, men vi har ju möjligheten här och nu att diskutera den frågan ytterligare. Energieffektiviseringen är ändå det centrala i en energipolitik framöver. Vi kan konstatera att vi, De rödgröna, i vår motion har betydligt större målsättningar än regeringen har. Regeringens politik är ju att fortsätta som man har gjort tidigare. Man har inga högre ambitioner, utan det är business as usual. Detta har också EU-kommissionen upptäckt, och man är oerhört kritisk inte bara till Sverige utan till samtliga EU-länder. Vi kommer inte att klara av klimatmålen med den här politiken, framför allt inte när det gäller energieffektivisering. Kommissionens beslut om en energieffektivisering på 20 procent är absolut. Ni pratar om intensitet, och vad innebär det egentligen? Jo, om man räknar efter finner man att det innebär att vi inte kommer att nå de här målen. De absoluta tal som EU-kommissionen talar om innebär faktiskt också att man tar hänsyn till att det i en högkonjunktur kommer att krävas mer energi. Trots det kommer vi att kunna spara, men när det gäller intensitet kommer vi faktiskt att öka uttaget av energi. Vi får inga besparingar. Förklara för mig och övriga här vad som är bakgrunden till att ni frångår EU-kommissionens krav på absoluta tal när det gäller energieffektivisering. Varför använder ni intensitet, som ni skriver i betänkandet? Jag kan förstå vad effekterna blir, men de är ju inte vad regeringen har tänkt sig. Därför är energieffektivisering centralt. Det finns möjligheter inom bostadssektorn. Vi i de rödgröna har också tagit fram ett program för hur det ska se ut, där vi också kräver att Boverket ska vara mer effektivt och ha strängare regler för hur man ska effektivisera byggandet. Vi har också ett program där vi vill utöka ROT-avdraget till att gälla även hyresfastigheter. Men förutsättningen är ju att det finns en energipotential för att man ska få bidrag. Om ni menar allvar borde ni åtminstone ha kunnat lyssna lite på vad man säger och vilken potential man har när det gäller energieffektivisering. En sparad kilowattimme är trots allt den effektivaste, billigaste och miljövänligaste. Tar man inte fasta på den enkla sanningen utan fortsätter som det är kommer man heller inte att nå de klimatmål som man har satt upp för framtiden.

Anf. 218 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna. Återigen är det vinter i Sverige, och återigen diskuteras elpriser och elförsörjning runt Sveriges många köks- och fikabord. Tidningsrubrikerna talar sitt tydliga språk. Få saker engagerar våra invånare som just ljus, värme och en säker energiförsörjning till hem och företag. Alla röster som hörs just nu sänder tydliga signaler till oss här i riksdagen: Ta energifrågorna på allvar och se till att vi har en säker, stabil och trygg elförsörjning. Vi i Alliansen tar detta uppdrag på allra största allvar. Vår energiöverenskommelse från 2009 beskriver den utveckling som vi avser att genomföra. Vår energiförsörjning ska stå på tre ben: vatten, kärnkraft och förnybara energikällor. Vi måste säkra tillgången till energi, se till att energiproduktionen är stabil och att den energi vi producerar faktiskt är gynnsam för klimatet. Sveriges mål är tydliga. Vi ska ha 50 procent förnybara energikällor. Vi ska energieffektivisera med 20 procent. Vi ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent, och minst 10 procent av drivmedlen i våra fordon ska vara förnybara. Allt detta ska ha skett senast år 2020. Fru talman! Utifrån dessa kriterier är det vi lägger fram dagens budgetförslag, som innehåller verktyg för att nå målen. Det handlar om elcertifikat, forskningsanslag, ny miljöbilspremie, 200 miljoner kronor till ett särskilt demonstrationsprogram för elfordon och ytterligare stöd för solvärme och solceller. Vi fortsätter PFE-programmet för den elintensiva industrin. Vi fortsätter med energieffektiviseringscheckarna till små och mellanstora företag, och vi har ett fortsatt stöd för introduktion av vindkraft. Dessutom har vi stora satsningar på energieffektiviseringsområdet. Just energieffektiviseringsområdet kommer min kollega Jonas Jacobsson att ta upp lite senare. De flesta av våra förslag är kända sedan tidigare därför att vi har en långsiktig plan. Fru talman! Vi i Alliansen arbetar för ett klimatsmart samhälle samtidigt som vi är mycket medvetna om att vi måste säkra vår energiförsörjning. Även om det på sikt kommer att bli ett energiöverskott i Sverige har de senaste veckornas kyla, låga vattenhalter i våra vattenmagasin samt reaktorproblem skapat en osäkerhet om energiförsörjning och elpriser. På en marknad är det tillgång och efterfrågan som avgör vad kunden får betala. Tillgång och konkurrenskraftiga priser måste säkras för nyinvesteringar inom elproduktion och genom energieffektiviseringar. Vårt uppdrag som politiker är att ge långsiktiga förutsättningar för att ny energi ska tillkomma, och den elproduktion som finns måste vårdas, så att den även i framtiden levererar energi. Sverige har i dag en elproduktion som till största delen består av vattenkraft och kärnkraft - båda klimatvänliga energislag. 95 procent av den energi som vi producerar i dag har låga CO2-utsläpp. I Alliansens överenskommelse lyfter vi fram ett tredje ben: de nya förnybara energislagen. Tre energislag är bättre än två med tanke på en säker energiförsörjning. Dessutom kan Sverige vid ett energiöverskott exportera klimatsmart energi - en bra affär för Sverige, för Europa och för klimatet. Fru talman! Vattenkraften är ett oerhört viktigt, pålitligt och rent energislag. Alliansen vill ha kvar både den storskaliga och den småskaliga vattenkraften. Den är även en viktig medspelare för vindkraften som behöver reglerkraft de dagarna när vindarna är ogynnsamma. Vattenkraften ingår i vårt elcertifikatssystem. Det är viktigt att markera att detta energislag är en högt prioriterad energikälla som vi även i framtiden vill se utvecklas och effektiviseras. De nya gröna energislagen är en förutsättning för att vi ska nå våra mål om 50 procent förnybart till 2020. Ingen annan regering har satsat så mycket på forskning och utveckling som alliansregeringen. Forskningsanslagen har från 2008 ökat från 800 miljoner kronor till nu 1,4 miljarder. Det är en ökning med nästan en halv miljard. Denna höga nivå behövs för att utvecklingen ska fortsätta och för att Sverige även i framtiden ska vara ledande inom klimat- och miljöteknik. Alliansens tydliga mål för vindkraft och satsningar på andra generationens biobränsle och möjlighet för att bra klimatsatsningar ska få ekonomiskt stöd gör att utvecklingen går åt rätt håll. Det är ute i Sveriges kommuner som de nya kraftslagen ska växa fram. Sverige behöver företag som är villiga att investera, och det händer saker. I går fick vi den strålande nyheten att Gobigasprojektet i Göteborg har beviljats 222 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten. Projektet satsar på produktion av biogas genom förgasning av biobränsle och spill från skogsbruket. Detta är ett mycket bra exempel på vad som händer när en kommun, ett energibolag och staten samarbetar. Fru talman! Det tredje benet i vår energimix är kärnkraften som står för 40 procent av elproduktionen och som är ett mycket bra klimatval. I dessa dagar är det även en av våra mest utskällda energikällor. Den får skulden för höga elpriser inte bara i Sverige utan även i våra nordiska grannländer. När vi har uppgraderingar av våra kärnkraftverk och vi har gamla reaktorer som är i stort behov av underhåll sker det ibland avbrott. Men vi ska också komma ihåg att de höga elpriserna är mycket beroende av de låga vattenhalterna i vattenmagasinen och att den extrema kylan gör att vi just nu är på väg att sätta rekord på elförbrukning i Sverige. Efterfrågan och tillgång påverkar självklart elpriserna. Röster höjd nu för snabba åtgärder. Problemet är att snabba åtgärder inte löser problemen på sikt. För att citera Kenneth Eriksson, ordförande i Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet: Det borde ha byggts ny kärnkraft redan för tio år sedan. Sveriges industrier behöver en säker energiförsörjning. Kenneth Eriksson är inte ensam om att påpeka detta. I en debattartikel med rubriken "Kärnkraften en huvudingrediens i framtidens energimix" skriver Pappers förbundsordförande Jan-Henrik Sandberg: I stället för att ta initiativ till en långsiktig, blocköverskridande energipolitisk uppgörelse med ny kärnkraft som naturlig ingrediens har Socialdemokraterna tagit intryck av dem som hävdar att kärnkraften borde avvecklas. Jag håller med Pappers om att Sverige behöver en bred energiöverenskommelse. Signalerna till Socialdemokraterna är tydliga: Industrin vill se en vändning inom S för att säkra en framtida energiförsörjning till konkurrensmässiga priser. Vinterns höga elpriser gör ingen glad, och det enda sättet att komma åt dem är att öka energiproduktionen samtidigt som vi fortsätter att energieffektivisera. Fru talman! I sin gemensamma rödgröna reservation skriver de tre vänsterpartierna: Vi anser därför att kärnkraften successivt ska fasas ut med hänsyn till full sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara energikällor och energieffektivisering. Det låter jättebra. Men vad gör man om samhället, sysselsättning och välfärden inte tillåter att kärnkraftselen stängs av den dag vi inte längre kan laga och lappa våra reaktorer? Hur vet De rödgröna att det kommer att finnas tillräckligt med ny, grön el för att värna välfärden? Det är nämligen inte rödgröna politiska beslut som avgör hur länge en reaktor kan fortsätta att producera el. Det avgörs av säkerhetsfrågor och teknik. Vad gör man om det inte blir som De rödgröna tänkt sig? Vilka besked har de till dem som bor i Sverige, till Pappers, till skogsindustrierna och till Metall? Är De rödgröna villiga att riskerar arbetstillfällen och vår välfärd? De rödgröna förutsätter en viss utveckling för att deras politik ska fungera. Det väcker många frågor inför framtiden, men det ger väldigt få svar. Fru talman! I Dagens Industri kan vi läsa rubriken "S öppnar för kärnkraft". "När elpriset rusar börjar Socialdemokraterna vända om kärnkraften. Nu är de redo att göra upp med regeringen om en uppbyggnad." Ett sådant besked är glädjande inte bara för oss i Alliansen utan borde även vara en efterlängtad julklapp till industrin och våra svenska hem. Men aldrig kan man få vara riktigt glad. Längre ned i artikeln lägger socialdemokraten Lars Johansson till: Jag vill inte låsa mig vid några ståndpunkter. Jag hade hoppats att Lars Johansson stod på talarlistan i dag, men det gör han inte. I dagens budgetskrivning har S en gemensam reservation med MP och V om att på sikt avveckla kärnkraften. Vad är det som gäller? Det finns olika besked. Vilket ska vi tro på? Om det är det senaste beskedet om att S öppnar för byggnation av ny kärnkraft, hur kommer då S att rösta om 2011 års energibudget? Det vore då naturligt att de röstar med Alliansens förslag. Vad säger S rödgröna samarbetspartner? Var de informerade om S vändning i kärnkraftsfrågan? Eller är Lars Johanssons utspel ett spel för galleriet? Är det ett sätt att blidka LO och de elintensiva företagen? Den rödgröna energipolitiken väcker många frågor. Vi i Alliansen tar ansvar för Sverige, tillväxten, jobben, våra företag och våra invånare. Vi vill att vi även i framtiden ska kunna lita på att lamporna tänds och att maskinerna går i gång i våra industrier samtidigt som vi minskar utsläppen av klimatgaser. Det är vi i Alliansen som har den långsiktiga, stabila energipolitiken. I detta anförande instämde Jonas Jacobsson, Hans Rothenberg och Boriana Åberg (alla M).

Anf. 219 Ann-Kristine Johansson (S)

Fru talman! Det är intressant att höra Cecilie Tenfjord-Toftby tala. Det är ungefär samma sak som ni sade förra året. Vad är det som har hänt under året? Ingenting. Vi ser hur elpriserna rusar i höjden och industrin skriker att det är för dyrt just nu. Jag skulle vilja fråga Cecilie vad hon säger till industrin som med all rätt är orolig för det höga elpriset i dag och framöver. Kommer det att bli internationellt konkurrenskraftiga elpriser framöver? SCA:s vd säger: Med tanke på vad som hände i fjol med alla diskussioner och löften som gavs är det en katastrof att man inte heller denna vinter har lyckats köra elproduktionen som man ska. Det är oerhört dåligt. Vad säger Cecilie Tenfjord-Toftby till vd:n på SCA? Det skulle vara intressant att höra vad det ni säger i överenskommelsen innebär: Sverige ska föra en marknadsbaserad och solidarisk internationell energipolitik samt fortsatt integrering av marknaden. Kommer vi att få se europeiska energipriser här i Sverige framöver, eller vad innebär det? Till sist: Vad säger ni om den överenskommelse som regeringen nyss har gjort om en gemensam svensk-norsk elcertifikatsmarknad? Vad innebär det bland annat för oss här i Sverige?

Anf. 220 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Fru talman! Det är ingen som blir glad av höga elpriser, och det är det just nu. Problemet är att det är tillgång och efterfrågan som avgör hur elpriset blir. I år har vi en extrem vinter. Vi har väldigt låga vattenhalter i våra vattenmagasin. Vi har åldrande kärnkraftverk som är i behov av uppgraderingar och underhåll. Det är självklart när Socialdemokraterna tillsammans med sina stödpartier under flera år blockerade för att kärnkraftverkan över huvud taget skulle kunna uppgraderas och att det skulle kunna investeras i ny teknik i dem. Vad förväntar ni er? Vad tror ni händer? Det är självklart så att de när alliansregeringen tillträdde efter de åren kände: Nu kan vi uppgradera, nu kan vi satsa. Under den tiden har kärnkraftsverken stått still lite för många gånger. I dag går alla utom Oskarshamn 3 som fortfarande står still. Det är inte bra. Men vi måste ju inse att på grund av den politik som Socialdemokraterna förde under så många år är det ett stort underhåll som borde ha varit gjort tidigare men som inte kunde göras förrän nu. När det gäller den europeiska elmarknaden hade vi förra året när vi hade höga elpriser möjlighet att importera tysk vindkraftsel om vi hade haft en länk till Europa. Den länken saknades, men å andra sidan förstår jag inte riktigt varför Ann-Kristine Johansson ifrågasätter det, för de har ju själva öppnat upp för att vi ska ha en gemensam europeisk elmarknad. Jag kan också upplysa Ann-Kristine Johansson om att Svensk Energi som är en branschorganisation har analyserat vad som skulle hända. Deras konklusion är att det blir inte högre elpriser i Sverige på grund av en europeisk elmarknad.

Anf. 221 Ann-Kristine Johansson (S)

Fru talman! Vi har höga elpriser just nu, säger Cecilie Tenfjord-Toftby. Ja, men det var samma sak i fjol också. Ett år har gått, och ni har inte gjort någonting. Varför driver ni inte på uppgraderingen av kärnkraftverken? Vi fattade beslut om detta 2004, men ingenting har hänt. Ni har haft fyra år på er under den förra mandatperioden, och det sker ingenting. Ni har fastnat i dyr, ny kärnkraft. Ser man på vad som händer i Finland när man bygger det nya kärnkraftverket där så beräknar man priset på kärnkraften på ungefär 46 öre per kilowattimme. Hur dyr tror Cecilie Tenfjord-Toftby att kärnkraftselen kommer att bli när ni nu ska bygga en hel del nya reaktorer? Jag skulle också vilja höra från Cecilie om vi ska bryta uran i Sverige nu när ni har sagt att vi ska ha nya reaktorer.

Anf. 222 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Fru talman! Vi ska bygga, säger Ann-Kristine Johansson. Men det är inte riktigt så att svenska staten ska bygga. Det är företagen som eventuellt kommer att bygga nya kärnkraftverk. Det är klart att om priset blir så högt som Ann-Kristine Johansson här påpekar så kommer det inte att byggas nya kärnkraftverk. Det är självklart så att om våra företag ser att de tjänar mer pengar på att investera i vindkraft och andra energislag, då byggs ju ingen ny kärnkraftsel. Det är klart att det är det vi också vill. Vi vill ha energi som är säker och trygg och som har konkurrensmässiga priser, och det är inte svenska staten som ska bygga kärnkraftverk. Jag hoppas att även Ann-Kristine Johansson har fått klart för sig att det är företagen som står för det.

Anf. 223 Kent Persson (V)

Fru talman! Det är så typiskt när man lyssnar på företrädare för regeringspartierna att de talar om kärnkraften som ett bra klimatval, för att använda ditt ord, utan att ta hänsyn till hela livscykelprocessen från brytning till slutförvar. Hela denna process påverkar givetvis miljön. Vi har inte heller löst slutförvarsfrågan. Inte med ett ord nämner Cecilie heller allt det avfall som i dag är ute på marknaden och som vi faktiskt inte vet var det har tagit vägen någonstans. Det är stölder och försummelser. Men inte ett ord om de risker som finns. Det finns nämligen en koppling mellan kärnkraft och kärnvapen. Den är väldigt uppenbar. Men det är alltid så vid alla tillfällen, att det inte nämns med ett enda ord. Efterfrågan och tillgång - hela tiden får vi höra det. Givetvis är det det som sätter priset, men energi är inte vilken vara som helst. Energi är livsnödvändigt, och det måste faktiskt finnas en regeringspolitik som sätter agendan för hur energipolitiken ska se ut. Det är också på regeringen ansvar som uppgraderingar av kärnkraftverken ligger. Inte på någon annan. Det är regeringen som har det ansvaret. Ni kan fatta de besluten om det är så.

Anf. 224 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Fru talman! När det gäller kärnkraft, uranbrytning och slutförvaring är det självklart så att någonstans måste bränslet komma ifrån. Det jag tycker att det vi kan titta på är vårt eget statligt ägda Vattenfall. De har väldigt tydliga regler för arbetsmiljö och miljökonsekvenser för de företag och länder som de köper sitt uran ifrån. Jag tycker att man kan jämföra med fairtrade, att vi som konsumenter också ska ställa krav på våra energibolag. De ska redovisa vilka miljökrav de har och hur de följer upp dem. Vi har ett ansvar som konsumenter att se till detta. Vi i riksdagen har ett ansvar att se till att Vattenfall följer sina miljökrav när det gäller uranbrytning. När vi pratar om nyinvesteringar i tredje och fjärde generationens kärnkraft vet vi att det som i dag anses vara ett kärnkraftsavfall kan användas som ett kärnkraftsbränsle i de nya reaktorerna. Därför är det väldigt viktigt att vi när vi tar hand om dagens kärnkraftsavfall gör det på ett sådant sätt att vi kan kontrollera det, hämta tillbaka det och återanvända det. När vi återanvänder det minskar också andelen avfall, och därför är det väldigt bra att tekniken på kärnkraftsområdet nu går framåt. När det gäller faran för att uranet ska hamna i fel händer delar jag Kent Perssons oro. Därför tycker jag att det är väldigt bra att vi här i Sverige har bra kontroll på hur vi ska ställa högre krav, att vi ska veta var kärnkraftsavfallet finns och att vi ska vara beredda att hämta tillbaka det och återanvända det som nytt bränsle i våra nya kärnkraftsanläggningar, om det nu blir så att våra företag ser att det är ekonomiskt bärande att bygga nya reaktorer för att ersätta de befintliga, gamla reaktorerna.

Anf. 225 Kent Persson (V)

Fru talman! Det är ändå så, Cecilie, att vi inte kommer åt dagens problem med dagens elpriser och den bristande effekt som kärnkraften levererar genom att säga att vi ska satsa och bygga ut kärnkraft som kan stå färdig om 10-15 år. Ska vi leva med de här höga elpriserna fram till dess? Det absolut snabbaste sättet är energieffektivisering och att bygga ut den förnybara energin. Lös de hinder som nu vindkraftsprojektörerna möter när det gäller kommunala veton, uttagsbeskattning och Försvarsmakten! Lös dessa hinder så att vi kan skynda på den utvecklingen i stället. Då kan vi också komma åt en del av problematiken kring höga elpriser. Det här kommer vi ju att få uppleva även nästa år om inte regeringen agerar kraftfullt. När det gäller kärnkraften pratar Cecilie här om den tredje och fjärde generationens kärnkraft. Men det ligger 40 år framåt i tiden! Ska vi vänta till dess? Man räknar med 40 år om det nu över huvud taget kommer till stånd. Det finns åtminstone flera olika internationella välrenommerade institut som har tittat på kärnkraftens kostnad, och de slår fast att ingen kärnkraft kan byggas utan statliga subventioner. Flera finansinstitut avråder också sina investerare från att satsa på kärnkraften, för de får inte tillbaka pengarna. Ändå ligger ni så fast i kärnkraftsspåret och tror att ni har lösningen på det. Energieffektivisering och förnybar energi är det vi behöver om vi ska ta ansvar för kommande generationer. Vi ska inte lägga ett ansvar på andra att ta hand om ett avfall som man kommer att få leva med i kanske hundratusentals år.

Anf. 226 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Fru talman! Beskedet vi ger är att vi måste jobba långsiktigt. Det här är inte ett problem som kan åtgärdas med snabba lösningar. Att reglera elmarknaden som någon var inne på tidigare gör inte att elproduktionen blir högre. Kortsiktiga lösningar hjälper inte. Vi måste satsa på våra tre energiben. Vi ska satsa på vindkraften, och vi ska satsa på andra förnybara källorna. Vi ska satsa på vattenkraften, och vi vill att den ska bibehålla sitt effektuttag. Vi ska också vårda den befintliga kärnkraften och se till att den får förutsättningar att leva kvar så länge som möjligt. Vi måste ge långsiktiga förutsättningar, och vi måste ge tydliga regelverk. Vi måste utveckla elcertifikatssystemen, och vi måste fortsätta satsa på forskning. Vi ger besked om vilken utveckling vi vill se framöver. Kent Persson var också inne på det här med vindkraft och det kommunala vetot och efterfrågar krafttag mot just det. Jag kan säga att Moderaterna inte är inställda på att ifrågasätta det kommunala självstyret. Vi var alla här i kammaren för några veckor sedan med och röstade om ett förstärkt kommunalt självstyre. Jag tycker att det är jätteviktigt att kommunerna där invånarna bor får möjlighet att säga vad de tycker om vindkraften. Kent Persson påpekar att rapporten som har lämnats till regeringen kommer från vår egen energimyndighet. Du sätter stor tillit till just Energimyndighetens värderingar. Det är för övrigt rätt intressant att Kent Persson i just den här frågan tycker att vi borde lyssna på Energimyndigheten. När det gäller V:s och MP:s förslag om vita certifikat som Energimyndigheten avfärdar är deras inställning och attityd till Energimyndigheten att de inte tror på den analysen. Vi lyssnar på Energimyndigheten, och vi utgår från att regeringen kommer att återkomma till riksdagen med ett förslag på hur vi kan fortsätta att bygga ut vindkraften eftersom vindkraften är viktig för Sverige.

Anf. 227 Lise Nordin (Mp)

Fru talman! Det gläder mig stort att Cecilie Tenfjord-Toftby talar om hur viktigt det är att importen av uran till Sverige ska ställas under etiska krav. Men jag tror inte att det alltid är så enkelt. Förra veckan deltog ett av de stora energibolagen vid ett seminarium i riksdagen. Jag frågade dem vilka krav som ställs när de importerar uran till Sverige. Jag fick svaret från vd:n: Pass, jag har tyvärr ingen aning, men jag återkommer gärna med svaret. Jag anser att det finns ett stort behov av att förtydliga att det ska ställas etiska krav. Står Cecilie Tenfjord-Toftby bakom idén om etiska krav i upphandling? Varför stöder inte regeringen Miljöpartiets motion där vi vill att det inom de svenska energipolitiska målen ska förtydligas att det ska vara låg negativ inverkan på hälsa och miljö även i andra länder? På vilket sätt kommer ny kärnkraft att göra Sverige bättre rustat mot stigande elpriser kommande vintrar? Det byggs lite kärnkraft i Europa, bara i Finland och Frankrike. Exemplet i Finland visar att det tar oerhört lång tid att bygga kärnkraftverk, och slutnotan bedöms bli ungefär dubbelt så hög som beräknat. I resten av världen blir det färre kärnkraftverk, och investeringarna görs snarare i form av förnybart. Utifrån det drar jag slutsatsen att det är den formen av förnybar energi som är billigast och som gör att ett land står bättre rustat. På vilket sätt kommer ny kärnkraft att göra att just Sverige kommer att stå bättre rustat mot stigande elpriser?

Anf. 228 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Fru talman! Jag har i tidigare repliker svarat att det är fråga om långsiktighet. Vi måste ge klara och tydliga regler, och vi måste ge klara och tydliga ramar för vad vi vill. Vi ska fortsätta att satsa på elcertifikatssystemet. Precis som Lise Nordin påpekade i sitt anförande ökade faktiskt utbyggnaden av vindkraft mycket i Sverige, och det är glädjande. Vi vill se den utvecklingen. Samtidigt är det som Lise Nordin påpekar, nämligen att om kärnkraftselen blir så extremt mycket dyrare än till exempel vindkraft, vågkraft eller solceller kommer det inte att byggas någon kärnkraft. Kärnkraften i sig själv är inte ett överliggande mål. Målet för den här alliansregeringen är att säkra energiförsörjningen, se till att det blir konkurrensmässiga priser och se till att den energiproduktion vi faktiskt har i Sverige är gynnsam för klimatet. 95 procent av dagens energiproduktion har ett lågt CO2-utsläpp. 40 procent av den el som produceras i Sverige i dag produceras av kärnkraften. Vi förstår alla att det kommer att ta tid att byta ut kärnkraftsel mot annan el. Därför öppnar vi för att om det skulle vara ekonomiskt gynnsamt, om kärnkraftsbolagen kan se att det lönar sig, ska inte vi säga att de inte får. När man tänker på CO2-utsläpp och klimatpåverkan är kärnkraften ett av de bättre energislagen. Det gäller inte bara i Sverige utan även globalt.

Anf. 229 Lise Nordin (Mp)

Fru talman! Sverige är redan i dag det land i hela världen som har allra mest kärnkraft per capita. Vi tycks inte vara skonade från stigande elpriser, snarare är det tvärtom. Sverige har trots en stor andel kärnkraft ovanligt stora problem med elleveranser och stigande elpriser. Vad är det som säger att mer kärnkraft i Sverige skulle vara billigare än i andra länder? Är det kanske ökade statliga subventioner som ska göra kärnkraften billig i Sverige? Regeringen har fortfarande inte återkommit till riksdagen med de åtgärder som utlovades i somras på hur man ska hantera de statliga subventionerna. Det är i dag bara två veckor kvar till årsskiftet då den nya lagstiftningen träder i kraft.

Anf. 230 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Fru talman! Vi förutsätter att regeringen återkommer med besked om hur vi ska undvika statliga subventioner till kärnkraften. Både Lise Nordin och andra här har påpekat att ny kärnkraftsel kan börja byggas om ungefär tio år och kan stå klart om 15-20 år. Jag känner mig inte omedelbart oroad över att regeringen inte har kommit med ett svar riktigt än, men jag förutsätter självklart att svaret kommer så snabbt som bara möjligt. Även vi har varit med om att ge regeringen uppdraget att återkomma till riksdagen med ett svar på hur det ska åtgärdas. När det gäller Sverige och kärnkraften förstår jag att Miljöpartiet gärna vill avveckla kärnkraften så snabbt som möjligt. Jag ställer mig ändå frågande till den rödgröna oppositionens skrivelse om att avveckla kärnkraften med hänsyn till full sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med ny el. De rödgröna har i dag ingen kontroll över hur länge våra befintliga kärnkraftsreaktorer ska fortsätta att fungera. Ni kan inte heller se in i framtiden i fråga om när det finns tillräckligt ny grön el för att ersätta 40 procent av elproduktionen i Sverige. Jag saknar i dagens debatt tydliga besked från De rödgröna om vad ni kommer att göra den dag vi måste stänga av våra befintliga kärnkraftsreaktorer, den dag våra industrier inom metall, skog och papper står där och saknar energi. Jag hade önskat att få tydligare besked från De rödgröna, men vi får kanske vänta ett tag till - eller så kommer det fram i senare repliker.

Anf. 231 Erik A Eriksson (C)

Fru talman! Vi ska debattera energi. Vi får se om det blir någon spänning i energidebatten. Det är kanske någon som slår en volt efteråt. Vi får se. Dagens debatt rör ett område som är en av vår tids största utmaningar, inte minst med anledning av frånvaron av ett genombrott i de internationella klimatförhandlingarna i Cancún i förra veckan. Sedan gör sig kylan gällande, och det blir tydligt för var och en hur viktigt det är med tillgång till säker el och energi, både el och värme, för såväl hemmen som industrin. Tyvärr har vi de senaste åren sett att det stora behovet av el från vattenkraft och kärnkraft gjort systemet känsligt för störningar. Framför allt har det handlat om kärnkraftverk som står stilla och vattenmagasin som inte fylls, samtidigt som vi har haft perioder av stor efterfrågan på el. Det här driver upp elpriserna och ökar energikostnaderna. Jag tvekar inte att säga att vi inom energi- och klimatpolitiken har en mandatperiod bakom oss med historiska beslut som skapar förutsättningar för den kursändring som nu är en realitet. Alliansens politik har skapat efterfrågan på hållbara produkter och tjänster i Sverige och i hela Europa. Lokala företag i både Vindeln och Stockholm har fått nya möjligheter att utveckla sitt entreprenörskap på nya och stora marknader. Hållbar utveckling och konkurrenskraft har fått förutsättningar att gå hand i hand. Sveriges satsning på klimatanpassning genom att ställa om energisystemet, energieffektivisera och att satsa på miljöteknik är helt rätt för både klimatet och den svenska konkurrenskraften. Genom att Sverige agerar redan nu lägger vi grunden för att stå starka på en växande global miljöteknikmarknad, och vi slipper tvingas till en kostsam omställning i ett senare skede. Sverige har visat en möjlighet att förena ökad bnp och påtagligt minskade koldioxidutsläpp. Det svenska exemplet på en sådan utveckling är något som har väckt intresse världen över. Under perioden 2000-2009 har den totala energiförbrukningen i landet minskat med 3 procent och bnp har ökat med 16 procent. Sverige må vara ett litet land, men inom miljöteknikområdet är vi, och ska vara, en nyckelspelare globalt. Regeringen har tecknat samarbetsavtal inom energi- och miljöområdet under de senaste åren med ett flertal länder - USA, Brasilien, Indien, Ryssland och inte minst med Kina med den fenomenala ekonomiska utveckling som pågår där. Samtidigt som den snabba ekonomiska utvecklingen i Kina har lett till svåra miljöproblem finns också i Kina en allt större medvetenhet om de allvarliga miljöproblemen. Intresset för ny miljö- och energiteknik ökar snabbt. Här finns möjlighet till samarbete. Exporten av svensk miljöteknik anpassad till Kinas behov har utvecklats mycket positivt de senaste åren. Det handlar inte bara om att Sverige hjälper Kina utan det är ett samarbete. Det är mycket positivt. Fru talman! Jag vill poängtera att Sverige här ligger i framkant internationellt sett. Vi har en historisk energiöverenskommelse som för första gången gör att vi har möjligheter att förändra vårt energisystem till något som är mer klimatsmart och mer anpassat för framtiden. Jag vill nämna några ord om förnybar energiproduktion. Fru talman! Att öka andelen förnybar energi är nyckeln till att nå framgång i klimatfrågan. På det nationella planet innebär alliansregeringens energiuppgörelse under förra mandatperioden att vi bröt årtionden av politiska låsningar i energifrågan. En central del i överenskommelsen är att vi nu bygger ut den förnybara energin som ett tredje ben i svensk energiförsörjning. Det gör att vi successivt minskar beroendet av vattenkraft och kärnkraft, samtidigt som vi ökar försörjningsfriheten och får in fler aktörer på marknaden. Vi bör använda klimatkrisen som en drivkraft för ekonomisk tillväxt och affärsutveckling - att sträva mot en ekoeffektiv ekonomi. Nu är det dags att investera i grön teknik och nya lösningar. För att uppnå detta är energi ett viktigt område att arbeta med. Energieffektivitet liksom förnybar energi kommer inte bara att sänka våra utsläpp och kostnader utan även möjliggöra nya affärsmöjligheter, arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Ekoeffektiv ekonomi kommer att skapa mer rikedom, samtidigt som mindre naturresurser används och förbrukas, vilket har en mindre negativ påverkan på miljön. Svenska företag erbjuder ett brett spektrum av kunnande, erfarenhet och produkter inom olika områden av miljöteknik, från avloppsrening, hantering av avfall och transport till biobränsle, konsulttjänster och hållbar stad-byggnad. Det finns oanad potential inom förnybar elproduktion, biodrivmedel, energieffektiva hushållsapparater, byggnader och smarta städer, teknik för energidistribution samt transporter. Sveriges elproduktion är i stort sett koldioxidneutral men bygger i huvudsak bara på vattenkraft och kärnkraft. Ett högt prioriterat mål för regeringen har därför varit att utveckla ett tredje ben i elproduktionen. Centerpartiet är övertygat om att både vindkraft och bioenergi har förutsättningar att ge miljövänlig och lönsam el - och stärka vår ekonomi. Det är viktigt. Bara produktionen av förnybar el från vindkraft har mer än fördubblats de senaste tre åren. Det vill jag gärna säga som ett svar på tidigare inlägg här. Därtill är energieffektivisering ett centralt område i omställningen av energisystemet. Jag tror att den förnybara energisektorn kommer att vara en stark motor för den ekonomiska utvecklingen i framtiden. Åtgärderna måste också vara kostnadseffektiva så att många länder och företag, organisationer och enskilda människor snabbt kan dra åt samma håll till så lågt pris som möjligt. Först då kan hela världen samla sig och vara medspelare i den våg av insatser som ska minska klimatförändringarna och skapa en hållbar utveckling. Den tekniska utvecklingen inom vindkraftsområdet har varit explosionsartad. För 20 år sedan tillverkades vindkraftverk i Sverige med en effekt på några 100 kilowatt medan man i dag bygger verk på fem megawatt. För en månad sedan slogs svenskt vindkraftsrekord: tre terawattimmar på ett år. Det motsvarar 1,2 miljoner hushålls elanvändning baserat på en normal genomsnittlig elkonsumtion. Hittills har utbyggnaden skett mest i inlandet eller i kustnära områden. Men även havsbaserade anläggningar finns i åtanke. Fru talman! Oppositionen har en gemensam reservation om att snabba på utbyggnaden av den förnybara energin, och de satsar i sitt förslag 100 miljoner mer än alliansregeringen. Vi hörde Johansson prata om det tidigare. Alliansregeringens mål om 50 procent innebär inte något tak för utbyggnaden. Vidare har Energimyndigheten fått i uppdrag att ta fram ett underlag för den handlingsplan som Sverige ska anta senast nästa sommar. Regeringens vision om en fossilt oberoende fordonsflotta är dessutom betydligt mer ambitiös än oppositionens förslag. Vi har här sett en stor förändring med det ökade antalet miljöbilar. Alliansregeringens politik ger en tydlig inriktning, och stabila villkor skapar grund för investeringar, nya jobb och utveckling. Jag vill gärna säga att flertalet fackförbund har tackat för den energiuppgörelse som tecknades för några år sedan. Elbranschen står för sammanlagt 300 miljarder de senaste tio åren, där två tredjedelar avser produktion och en tredjedel nätöverföring. Energibranschen har stått stark under krisåren, vilket också har varit positivt. Det finns en skrivning om energiforskning där Sverigedemokraterna anser att de statliga investeringarna i energiforskning bör öka med 150 miljoner kronor och kommersialisering av ny energiteknik understödjas. Sverige är i dag ledande på miljöteknik och ser klimatfrågan som en hävstång för tillväxt, inte ett hinder. Vi är också ledande när det gäller att bygga upp hela samhällssystem som är klimatsmarta. Genom att fortsätta att ligga i framkant kan vi skapa nya jobb och nya företag. Energiomställningen innebär tveklöst höga ambitioner. Detta konkretiseras genom en kontinuerlig satsning på energiforskning som har ökat med över 60 procent, från 815 miljoner i förra regeringens sista budget till över 1 300 miljoner år 2010. Vi har satt fokus på kommersialisering av ny teknik och nya tjänster. Här finns mycket pengar att tjäna för företag och även för det öppna samhället. Regeringen har satsat 875 miljoner mellan 2009 och 2011 på demonstration av ny energiteknik. Siffrorna talar för sig själva. Detta är positivt. Miljöpartiet lyfter fram behovet av ett tydliggörande av energipolitikens mål när det gäller de globala konsekvenserna av svensk energipolitik och de energipolitiska beslut som fattas. Jag vill bara nämna de bilaterala samarbeten som finns redan i dag, inte minst med Sydafrika, vilket jag tycker är särskilt glädjande. Det är ett land som Sverige har stöttat under apartheidtiden, och vi skriver nu samarbetsavtal som är mycket positiva och som handlar om att ställa om från smutsig elproduktion till någonting mycket bättre. Jag är mycket glad över den satsning som Sverige gör och det initiativ som ministern har tagit på området. Fru talman! Centerpartiet och Alliansen tar ansvar. Det är detta det handlar om när det kommer till de här frågorna. De är viktiga. Vi måste ta ansvar för kommande generationer. Det är lätt att peka ut de fel som har begåtts av min föräldrageneration och de tidigare generationerna, men av det kan vi bara lära. Det är positivt. Vi kan fatta kloka beslut, se framåt och se till att inte bygga fast oss i strukturer utifrån de misstag man har begått tidigare. (Applåder)

Anf. 232 Kent Persson (V)

Fru talman! Genombrott i Cancún, sade Erik A Eriksson. Det var väl snarare så att vi slapp se ett sjunkande skepp - nu är det åtminstone på rätt köl. Men det var knappast något genombrott. Det återstår väldigt mycket och många förhandlingar om vi ska komma fram. Tyvärr har vi inte lyckats nu heller, men vi slapp åtminstone det fiasko som vi hade i Köpenhamn. Jag har en fundering. I våras lade vi fram ett förslag från De rödgröna om att snabbutreda frågan om effekter av uttagsbeskattningen. Till svar fick vi då av vår energiminister att det är att dra frågan i långbänk. Vad händer nu i den frågan? Jag ställer frågan till Centerpartiet: Lyckas ni övertyga era borgerliga kamrater i regeringen om att se över effekterna av uttagsbeskattningen? Eller ska vi konstatera att det här blir ett misslyckande från Centerpartiets sida?

Anf. 233 Erik A Eriksson (C)

Fru talman! För att gå tillbaka till mitt manus handlade det om bristen på framgångar i Cancún. Jag pratade kanske lite för fort. Det är naturligtvis brist på framgångar. Vi hade ju önskat oss mycket mer. Det var så i Köpenhamn också. Ständigt möts vi av dessa motgångar. Samtidigt är det endast på internationell väg vi kan nå framgång för att möta klimatutmaningarna. Vi hade naturligtvis önskat att man hade kommit mycket längre. Nu finns det ändå en överenskommelse som man kan bygga vidare på. Det var alltså bristen på framgång som jag syftade på. Sedan var det frågan om uttagsbeskattningen vad gäller vindkraften. Här finns det väl en önskan om att vi hade ett skatteverk där de inte är så rigida och inte ser på den här formen av företagande på det sätt som man har gjort. Jag kan bara kort konstatera, utan att gå på djupet, att synen på ekonomiska föreningar inte är vad den borde vara. Jag kan tycka att det är en ganska tråkig fråga i någon mening. Misslyckades Centerpartiet? Vindkraften ökar dramatiskt, som jag sade i mitt anförande, och det gör den trots den eventuella försämringen för vindkraftskooperativen. Vi kunde väl önska oss att det var ännu mer skattelättnader. Jag kan säga att jag personligen är för skattesänkningar, men inte i alla lägen och inte hur mycket som helst. Jag tycker att det är klädsamt om man kan få ned skatten, särskilt när det handlar om initiativ från privatpersoner. Men man kan också tänka sig att privatpersoner på sikt kommer att få sänkt skatt om de satsar sitt eget kapital på förnybar energi i andra former. Det är jag inte alls negativ till.

Anf. 234 Kent Persson (V)

Fru talman! Hur ska jag tolka svaret? Jag förstår det inte riktigt. Du kanske kan bli lite tydligare, Erik A Eriksson. Har ni övergett frågan om effekterna av uttagsbeskattningen? Eller kommer ni att driva den frågan vidare inom regeringen för att hitta lösningar på den? Jag pratar om effekterna av den, inte att det ska vara skattebefriat. Det är en väsentlig skillnad.

Anf. 235 Erik A Eriksson (C)

Fru talman! Det är ju så med partipolitik och överenskommelser att man inte ger upp frågor. Även om man ingår överenskommelser handlar det om att driva idédebatten framåt. Det är våra uppgifter inom respektive parti. Frågan har man inte gett upp. Men samtidigt gäller det att vara tydlig med att det inte får stå stilla. Hur beskattningen ska vara framdeles vill jag återkomma till i debatten. Om det var rätt nivå i början eller inte tänker jag inte uttala mig om just nu. Jag förstår också att Vänsterpartiet har det lite lättare i opposition i det här läget, som kan säga att ni självklart skulle förändra det. Jag tror att det handlar om att visa att man kan ta ett ansvar. Även om man äger via kooperativ eller genom aktiebolag gäller det att man ska kunna ta ett ansvar och också betala en uttagsskatt. Där tror jag inte att det finns någon oenighet.

Anf. 236 Ann-Kristine Johansson (S)

Fru talman! Jag har några frågor till Erik A Eriksson. Det är förresten spännande att vi har träffats i miljö- och jordbruksutskottet i många år och nu träffas här i näringsutskottet och kommer från Värmland. Jag vill fråga Erik A Eriksson: Vad säger du när du träffar Rottneros bruk, Gruvöns bruk och Skoghalls bruk? Vi har många elintensiva företag i Värmland, och det handlar om många arbetstillfällen. Vad säger du till dem när de är så oroliga för utvecklingen av elpriset? Står du bakom Maud Olofsson, som säger att det inte behövs några åtgärder för att säkra tillgången till el till konkurrenskraftiga priser? Vad säger du till oroliga villaägare och lägenhetsinnehavare? När jag hör Erik A Eriksson prata undrar jag: Vem ska man tror på när det gäller kärnkraften och förnybar energi? Vill Centern och Erik A Eriksson ha mer kärnkraft? Kommer det att byggas flera reaktorer, och vilka priser kommer det att bli? Vi är överens om behovet av storsatsning på förnybar energi. Men när ni har öppnat upp för att det ska byggas nya reaktorer är jag orolig för att kraften går dit i stället för att kraften, forskningen och utvecklingen satsas på det vi är överens om, behovet av förnybar energi. Ni plockar bort stödformer för förnybar energi. Ni vill inte ha något mål för solenergi. Varför då? Varför inte satsa framåt? Vi har ju mål när det gäller vindkraften. För att fortsätta med det som Kent Persson tog upp om vindkraftskooperativ. Där är vi också överens, du och jag. Det är lokalt engagemang - vindkraftskooperativ. Se då till att uttagsbeskattningen av vindkraft förändras!

Anf. 237 Erik A Eriksson (C)

Fru talman! Det var flera frågor. Men jag är glad att Ann-Kristine Johansson ger mig möjlighet att svara i en replik. Det handlar egentligen om synen på företagande. Våra partier har inte exakt samma syn, även om det finns likheter. Vi menar att marknaden ska styra. Vi tror på marknaden. Vi tycker att det är viktigt. Marknaden kan i det här fallet vara en lokal elproducent som driver ett vattenkraftverk i mycket liten skala och säljer el till sin granne eller förbrukar elen själv. Vi menar att marknaden ska sätta priserna. Vad jag säger till Rottneros, Gruvön och kompani vet du mycket väl, Ann-Kristine, för vi träffade dem ju tidigare i höst. Då handlade det inte om elen, mina vänner, utan då handlade det om råvaran, veden, som var för dyr. Det var konkurrens om veden. Jag tror att samtliga här inne pratar väl om biobränsle och vill bygga ut det. Då får jag som svar säga: Det är likadant här: marknaden avgör - den som betalar för veden får veden. Detsamma gäller egentligen elen. Det är inte alldeles enkelt. När man tecknar avtal om el som sträcker sig över ett par år och för två år sedan betalade för den el som man förbrukar i dag, då är det egentligen inte det elpris vi ser i dag som är bekymret, fast det likväl kan vara ett bekymmer. Den fråga om hushållen som Ann-Kristine ställde tar jag på större allvar. Det tycker jag är allvarligare. Det kan handla om en stor del av ett hushålls ekonomi. Jag har träffat fattigpensionärer - jag måste säga, fru talman, att jag skäms över att det fortfarande finns ett sådan begrepp i Sverige - som i början av året hade en elräkning som i stort sett översteg pensionen. Det är inte rättfärdigt! Vi har justerat upp pensionerna något, och jobbskatteavdraget gör att människor har större möjlighet att klara av sina ökade kostnader, som ibland handlar om elkostnader och ibland handlar om andra kostnader. Marknaden måste få fungera. Det vore intressant att veta vad Socialdemokraterna tycker om det.

Anf. 238 Ann-Kristine Johansson (S)

Fru talman! Erik A Eriksson konstaterar att det är flera frågor. Ja, det är många frågor som jag skulle vilja ställa till Erik A Eriksson, men vi får väl möjlighet att mötas i flera diskussioner. Han pratade om skillnad i synen på företagande. Gäller det skillnader inom Centern eller mellan Centern och Socialdemokraterna? Jag tror inte att det är så stor skillnaden. Marknaden ska styra, säger Erik A Eriksson. Ja, är du nöjd med utvecklingen av elmarknaden i dag, och hur ser du på en internationellt sammankopplad elmarknad? Tror du att det kommer att bli billigare elpriser framöver, eller kommer vi att se de här dyra elpriserna även i framtiden? De kommer att drabba de hushåll som Erik A Eriksson nämnde. Det finns många i Sverige som har väldigt dåligt med pengar i dag och som är otroligt oroliga för den kommande elräkningen och inte har pengar för att betala. Vad säger du till dem? Säger du att vi framöver kommer att få se lägre elpriser eller sådana här elpriser, eftersom det är marknaden som ska styra mer framöver? Jag tror att vi är överens om att vi måste ha en fungerande elmarknad, men då är frågan vilken nivå på elpriset det kommer att bli framöver. Kommer det att bli billigare när det byggs kärnkraft? Cecilie rättade mig förut - det är inte staten utan olika företag som ska bygga kärnkraft. Då är det intressant om Vattenfall ska vara med och bygga kärnkraft, men det är ju en annan fråga. Det är marknaden jag vill ha reda på lite om.

Anf. 239 Erik A Eriksson (C)

Fru talman! När vi pratar om marknadskrafter: nordisk elmarknad är ju en marknad. Vi önskar att den var större, att det var en europeisk elmarknad. Ett flertal uttalanden gör gällande att vi skulle få ett lägre elpris då, men det är hypotetiska frågor. Vilket elpris vi har om ett eller två år har vi ingen aning om. Det är en hypotetisk fråga. Jag kan inte ge dig något svar på det, och det tror jag ingen annan här inne kan. Däremot vet vi att vi har haft år med välfyllda vattenmagasin - Höljesdammen har varit välfylld. Vi har också haft tider då kärnkraft har kunnat stå still utan att det har varit något större problem - vi har kunnat köpa norsk vattenkraft till en ganska bra penning. De åren har vi bakom oss. Men vi kan ha dem framför oss också. Det är det fina med en marknad som ibland är till fördel för konsumenten, köparen, och ibland tyvärr är till nackdel. Men med ett större underlag för att stärka hushållskassan genom jobbskatteavdrag och andra skattesänkningar ska den enskilde konsumenten kunna gå starkare genom en tuff vinter med högt elpris. Det är jag alldeles bestämd om.

Anf. 240 Lise Nordin (Mp)

Fru talman! Återkommande i regeringens miljöpolitik är att man inte vill välja bort - man vill ha allt. Så verkar det vara också i energipolitiken - man vill ha tre ben. Det är förstås lättare när man ska kompromissa med sina partikolleger från andra partier. Men genom att satsa på kärnkraft låser man per automatik upp resurser som annars hade kunnat satsa på förnybar energi. Därför ser jag och Miljöpartiet att det finns ett behov av att göra ett val. Det går kanske inte att både satsa på ny kärnkraft och tro att det finns lika mycket resurser för att bygga förnybar energi. Precis som Erik A Eriksson säger byggs vindkraften ut snabbt i Sverige. Men vindkraften växer ännu snabbare i resten av världen. Jag tror alltså att det finns stor potential och stora möjligheter om det finns resurser. Som har framgått av debatten tidigare är det osäkert om och i så fall när det ska byggas en ny kärnkraftsreaktor i Sverige. Den osäkerheten drabbar förstås också de företag som vill bygga förnybar energi. De vet kanske inte vilken efterfrågan och vilket utbud som finns på marknaden. Min fråga är hur Erik A Eriksson ser på situationen att man skulle låsa upp resurser i att bygga ny kärnkraft som annars skulle kunna satsas på förnybar energi.

Anf. 241 Erik A Eriksson (C)

Fru talman! När en tidigare ledamot i kammaren för Miljöpartiet fick en direkt fråga om skillnaden mellan Centerpartiet och Miljöpartiet svarade hon: Vi kompromissar inte. Jag har spelat ishockey och fotboll i min ungdom. Jag var väldigt dålig, men jag tyckte att det var roligt. Där kompromissar man inte, utan där spelar man tills ett lag vinner, fast det möjligen kan bli oavgjort, men som regel blir det avgjort. I politiken måste man kompromissa ibland. Det måste man lära sig. Jag tyckte den gången inte om Miljöpartiets svar, och jag hoppas att det finns ett annat anslag framdeles, för annars kommer vi att binda fast oss i storskaliga strukturer. Om vi som kanske har andra lösningar ställer oss vid sidan om och säger "Vi kompromissar inte", då kommer vi aldrig framåt. Man kan fundera mycket över energiuppgörelsen. Men jag delar verkligen inte den bild som Lise Nordin ger av att det skulle låsa fast resurser, utan det är precis tvärtom. 25 terawattimmar till förnybar energi - riksdagens kammare har aldrig fattat ett beslut som har gett så mycket satsningar på förnybar energi som nu! Det är historiskt! Det har inte funnits något liknande tidigare, aldrig någonsin. För varje kilowatt som lamporna är på här går det drygt 5 öre till förnybar energi, som har gett möjlighet för vindkraften att fördubbla sig på bara några år. Därför menar jag att det är precis tvärtom. Jag vet inte, men jag tror att det kan vara så att vi har olika syn på hur man ska lösa detta. Jag hoppas att det finns en öppning, fru talman, och att Miljöpartiet kan närma sig och någon gång kanske faktiskt kompromissa, även i de här frågorna, även om jag inser att er utgångspunkt är att man inte är för kärnkraft. Jag har mycket stor respekt och förståelse för det. Jag skulle önska att man även kunde se nyttan av att satsningen på det förnybara kommer nu, tack vare att man hittar en kompromiss som dessutom ger kärnkraften både rätten och möjligheten att stå på egna ben, med eget ansvar.

Anf. 242 Lise Nordin (Mp)

Fru talman! Kompromisser kan absolut vara nödvändiga, men jag tänker att det förutsätter att utvecklingen åtminstone går åt rätt håll, åt det håll man vill gå. Ny kärnkraft är kanske ingenting som vare sig ditt eller mitt parti tycker är önskvärt. Där frågar jag mig om den kompromiss som alliansregeringen har gjort har gynnat intresset att bygga ut förnybar energi. Jag skulle vilja nämna ett konkret exempel på hur det skulle kunna bli en konflikt i fråga om resurser mellan att bygga ny kärnkraft och förnybart. Vårt statliga bolag Vattenfall har nyligen uttryckt intresse för att eventuellt bygga två stycken nya kärnkraftsreaktorer. Det tar då resurser från det statliga bolaget som vi i stället skulle kunna satsa på förnybar energi, vilket jag och Miljöpartiet hade tyckt varit en mycket mer positiv utveckling.

Anf. 243 Erik A Eriksson (C)

Fru talman! Jag och andra ledamöter har besökt Lillgrund som är en vindkraftspark som Vattenfall driver i södra Sverige. Jag menar att det med de nya ägardirektiven, som Vattenfall har fått, finns stora möjligheter att vi ser ett bolag som är styrt på ett annat sätt än det har varit historiskt. Det är önskvärt, och det är också positivt med de nya ägardirektiven. Det är hypotetiskt hur det kommer att bli framöver. Det vet vi inte exakt. Men när det gäller satsningen på kärnkraft har vi hittills inte sett någon som lagt fram något förslag om att vilja bygga. Vi har inte sett någon intressent. Om det hade funnits köpstarka eller investeringsstarka som hade velat satsa på kärnkraft hade de väl, samma dag som vi hade fattat det beslutet, visat tydligt i offentlighetens ljus att de var beredda att satsa på kärnkraft. Jag tror inte att chansen eller sannolikheten eller risken - beroende på var man befinner sig politiskt - är särskilt stor att vi kommer att se en stor satsning i Sverige. Finlands sak är vår sak. Men det var inte det när det var kallt för några år sedan. Därför bygger Finland kärnkraftverk. Jag kan förstå det utifrån, fru talman, ett annat läge, ett säkerhetspolitiskt läge, och en resurssituation där man inte fick den stöttning man skulle ha fått den gången. Vi har alltid fått den norska vattenkraften. Jag tackar för repliken. Jag förstår också frågan. I och med, som sagt var, de nya ägardirektiven, de ekonomiska incitamenten och elcertifikaten tror jag inte att det kommer att bli så som du säger i din fråga, Lise Nordin. Jag tror inte att det kommer att bli så, och det hoppas jag inte. God jul på dig!

Anf. 244 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Mina allianskolleger har brett redogjort för regeringens och Alliansens energipolitik. Jag tänkte ägna mig åt kärnkraften. Det är ingen tillfällighet. Kärnkraften har präglat, polariserat och förgiftat, skulle kanske en del till och med säga, svensk inrikespolitik i snart 40 år. Regeringar har spruckit på denna fråga. Jag själv är ett ganska intressant exempel. Jag var ordförande för Folkkampanjen mot atomkraft. Jag var vice ordförande i linje 3 inför folkomröstningen 1980. Jag och många med mig trodde att kärnkraften var vår tids stora problem, det stora hotet. Det gällde alltifrån uranbrytningen och hela bränslekedjan till reaktordriften. Det är inte bara jag, utan en mycket stor del av svenska folket som har insett att det nog inte riktigt är så. Klimatfrågan, den globala uppvärmningen och alla de utmaningar som vi ser i samband med detta, har för många och för mig blivit en viktigare och större fråga att arbeta med. Därför är jag väldigt glad för den energiöverenskommelse som Allians för Sverige gjorde den 5 februari 2009 som bygger på tre väldigt viktiga fundament. Det handlar nämligen om ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. I dag vet vi att välfärden i vårt land ytterst vilar på förädlingen av våra viktiga råvaror, skogen och malmen. Det handlar om vidareförädlingen, tjänstesektorerna, som har vuxit upp runt den här industrin, och nya innovativa verksamheter som egentligen bygger på att det är dessa råvaror som vi förmedlar. Och det är inte genom en låglönepolitik där vi konkurrerar med låglöneländer, utan det har varit genom konkurrenskraftiga priser på bland annat elektricitet. Vi lever nu i en globalisering som innehåller väldigt stora utmaningar för vår överlevnad. Det handlar om globaliseringen och den demografiska utmaningen. Därför är det nu helt centralt att vi också får en bred uppgörelse runt energipolitiken. Vi har det runt pensionsfrågan - flera talare var inne på det i debatten före den här energidebatten. Där har vi en bred blocköverskridande överenskommelse. Jag tyckte att jag hörde lite grann av historiens vingslag när jag slog upp Dagens Industri i dag och läste min gode vän Lars Johanssons uttalande om att det kanske är dags att också öppna för att titta på energifrågan. Jag nämnde att Allians för Sverige har gjort en överenskommelse. Vi har enats om en överenskommelse som bygger på många positiva saker - jag ska inte gå in på dem nu, fru talman. Men ändå räcker inte detta. Investeringarna i elintensiva verksamheter blir inte av. Investeringar i ny elproduktion blir inte av, som vi skulle behöva, för att det inte finns tillräckligt brett parlamentariskt stöd för en sådan politik. Man kan inte ha kast i politiken mellan olika mandatperioder om man ska göra så långsiktiga och så stora investeringar som behövs för att långsiktigt säkra förädlingen av våra råvaror, som är en oerhört viktig del av vår välfärdsproduktion. Därför blev jag väldigt glad när jag läste den här artikeln i dag - flera har varit inne på den. Jag vill bara säga till Lars Johansson och till Socialdemokraterna: Fundera på det här! Kärnkraftsfrågan har nästan något av en religiös dimension. Det kan vara bra med religion - absolut. Det finns många exempel på det. Det kan också vara mindre bra. Det finns exempel även på detta. Jag tror att det i en sådan här fråga gäller att försöka se på fakta. Jag har omprövat min hållning till det här. Jag tror att samma grundvärderingar som ledde mig på 70- och 80-talet till att vara emot kärnkraften nu leder mig till att tycka att detta i dag har utvecklats på ett sätt som gör att det är en del som är rimlig att ha i en energimix i ett land med en sådan struktur som vi har. Jag vill bara uppmuntra Lars Johansson och Socialdemokraterna att fundera på det här. Jag vågar säga att vi i Allians för Sverige är intresserade av att föra konstruktiva samtal runt detta, för det skulle nämligen vara en oerhört stor förbättring av de långsiktiga förutsättningarna för att utveckla svensk välfärd också in i framtiden om vi skulle kunna enas om detta. Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till propositionen och avslag på motionerna. (Applåder) I detta anförande instämde Andreas Carlson (KD).

Anf. 245 Ann-Kristine Johansson (S)

Fru talman! Jag måste tacka Mats Odell för genomgången av kärnkraftshistorien. En del av det stämmer mycket väl, tror jag. Jag var själv inte så aktiv i början när det var kärnkraftsomröstning, men det är i alla fall intressant att höra historien. Mats Odell beskrev hur nöjd han var med energiöverenskommelsen och pratade om de tre benen. Då vill jag ta upp det här med konkurrenskraften. Jag funderar på elmarknaden. Vad säger Mats Odell om den i dag? Fungerar den bra? I vårt betänkande står det: Målet för elmarknadspolitiken är att åstadkomma en effektiv elmarknad med väl fungerande konkurrens som ger en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Är det så i dag, Mats Odell? Nästa fråga gäller Vattenfall. Hur ska Vattenfall styras framöver? Ägaransvaret ligger på Finansdepartementet och energipolitiken ligger på Näringsdepartementet. Vad innebär det? Är en tanke med förändringen att man tänker sälja delar av eller hela Vattenfall?

Anf. 246 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Elmarknaden är någonting som vi ägnar oss mycket åt i näringsutskottet och som regeringen också ägnar sig mycket åt. Det var en tidigare regering som började med avregleringen av elmarknaden - en regering som Ann-Kristine Johansson säkert kommer ihåg. Elmarknaden kan absolut fungera bättre. Därför är det viktigt att vi fortsätter med reformer på området och att Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten och vi alla bidrar till den processen. När det gäller Vattenfall tror jag att det är en klok politik som också en socialdemokratisk regering började med, nämligen att bolagsstyrning är en sak - hur själva bolaget styrs - medan politiken och i det här fallet energipolitiken mycket väl kan ligga på ett annat departement. Det finns ingen motsättning i detta.

Anf. 247 Ann-Kristine Johansson (S)

Fru talman! Elmarknaden är viktig. Precis som Mats Odell säger ägnar vi oss en hel del åt den. Avregleringen av den gjordes som sagt var av en socialdemokratisk regering. Sedan kan man fundera på om avregleringen blev så bra som den kunde bli. Jag tror att det finns mycket att göra när det gäller elmarknaden. Vi är överens om att den måste fungera bättre. Till sist: Hur ser Mats Odell på Vattenfall? Ska staten ha kvar Vattenfall eller ska man sälja det?

Anf. 248 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Min uppfattning är att svenska folket skall äga vattenkraften i Sverige för evärdlig tid - punkt. Den ska icke säljas till någon annan. Vem som sedan är operatör av detta kan man alltid diskutera, men vattenkraftstillgångarna bör tillförsäkras svenska folket. De bör inte vara till salu. Vattenfall har verksamheter i många länder. Man kan alltid diskutera vad en optimal bolagsstruktur är. Vattenfall är någonting som kan användas till olika saker. I dag är det framför allt en sedelpress för svenska staten. Enligt min uppfattning kan den bli ännu effektivare. Det finns goda möjligheter att utveckla företaget ännu mer så att vi som skattebetalare får en ännu större avkastning; det är alldeles uppenbart. Men staten bör absolut ha ett majoritetsägande.

Anf. 249 Kent Persson (V)

Fru talman! Tänka sig att Mats Odell och jag har stått på samma barrikad en gång i tiden! Det börjar bli några år sedan nu. Vi borde kanske avvecklas båda två i takt med kärnkraften så småningom. Jag ska ta upp frågan om Vattenfall. I det nya ägardirektiv som regeringen har tagit fram står det så här, fritt återgivet: Vattenfall ska vara ett av de ledande kraftbolagen i Europa i klimatomställningen. Jag funderar lite grann över hur Mats Odell ser på Vattenfalls planer i Tyskland. Man har beslutat att utöka brunkolsbrytningen i två fält och att öppna en ny gruva. Man planerar också att öppna ytterligare två. Rimmar det med regeringens politik när det gäller förnybar energi och den ägarstrategi som regeringen har för Vattenfall?

Anf. 250 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Jag står bakom de ägardirektiv som finns som regeringen har gett Vattenfall. Det är alldeles uppenbart. Tysk energipolitik skiljer sig markant från den svenska. Det gäller också det tyska folkets syn på olika energislag. De är så emot kärnkraft, och det är Vattenfalls kärnkraftspolitik som är den verkligt heta politiska frågan i Tyskland. Man kedjar fast sig vid järnvägsspåren för att inte släppa fram transporterna med utbränt bränsle. Det är det tyska folkets uttryck för sin syn på energipolitiken. Ett svenskt företag som arbetar i ett annat land ska följa de statliga ägardirektiv som finns från ägaren, den svenska staten. Det ska också följa den energipolitik som befolkningarna i de aktuella länderna har lagt fast. Det är de två styråror som bolaget har att rätta sig efter.

Anf. 251 Kent Persson (V)

Fru talman! Det var inte riktigt svar på min fråga. Den gällde hur regeringen ser på Vattenfalls strategi i Tyskland. Det är regeringen som via ägardirektiv styr Vattenfall. Den har sagt att Vattenfall ska vara en av de ledande i klimatomställningen i Europa. Hur rimmar detta faktum med de planer som Vattenfall har för brunkolsbrytning i Tyskland? Ligger det i linje med regeringens politik? Jag är inte så intresserad av tysk energipolitik, utan jag är intresserad av regeringens syn på ägande av Vattenfall.

Anf. 252 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Problemet för Kent Persson, och faktiskt även för mig, är att vi inte vet vad som skulle hända med energiomställningen om Vattenfall överlämnade verksamheterna till något mindre nogräknat företag som skulle sköta dem i Tyskland. De kommer att finnas kvar. Vattenfall är ett statligt ägt och ansvarigt bolag som enligt min uppfattning driver sådana här processer med bästa möjliga kommersiellt tillgängliga teknik. Det vet vi inte om någon annan operatör skulle göra. Därför tycker jag att i mitt svar låg också svar på Kent Perssons frågor. Min uppfattning är att man ska följa de statliga ägardirektiv som finns i Sverige, och man ska följa den energipolitik som i det här fallet den tyska befolkningen har röstat fram.

Jonas Jacobsson (M)

Anf. 253 Jonas Jacobsson (M)

Fru talman! Det är lite kyligt härinne i dag. Det kanske är en del av något energieffektiviseringsprogram, eller så är det bara jag som börjar bli förkyld. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag. I Sverige har vi hittills varit ganska duktiga på att kombinera ekonomisk tillväxt med en långsiktigt hållbar utveckling. Under alliansregeringen har detta blivit allt tydligare. Inte minst gäller det energiområdet. Det handlar inte om att prioritera antingen ekonomisk tillväxt eller ett långsiktigt hållbart samhälle. Båda delar krävs, och de måste gå hand i hand. Det enda sättet vi kan vara säkra på att vi också har råd att vidta vissa miljömässigt kloka åtgärder är genom att säkerställa goda ekonomiska förutsättningar. Därför är balans ett nyckelord. Det handlar om balans mellan olika energislag, balans mellan olika intressen och målkonflikter men också balans i vår syn på vilka krav som är rimliga att ställa, vilka kostnader kraven tillåts medföra och hur lång tid som krävs för att nå dit vi vill. För den som saknar känsla för balans blir överbudspolitiken ett naturligt sätt att jobba. Den som saknar känsla för balans frestas alltid att kräva lite extra - lite mer pengar, lite hårdare krav eller lite tuffare tidsplaner. Men i längden är detta ohållbart. Den som alltid kräver lite mer står för en politik som i längden inte är hållbar. Överbudspolitik är helt enkelt inte långsiktigt hållbar. Alliansregeringen står för en välbalanserad politik där flera viktiga aspekter vägs samman till en bra helhet och där vi undviker extremer. Det har redan talats mycket om energiproduktionen i vårt land. Jag tänkte inte bre ut mig så mycket om den, men det är förstås viktigt att poängtera att alliansregeringen står för en bra mix av olika energislag - vattenkraft, kärnkraft och förnybart. Alla tre behövs, och alla tre får plats. Även när vi talar energieffektivisering står regeringen för en väl avvägd och balanserad inriktning där vi har rimliga mål som är möjliga att nå. Vi har ett mål som fastställdes av riksdagen våren 2009 som säger att den tillförda energin per bnp-enhet ska minskas med 20 procent fram till 2020. Målet omfattar samtliga samhällssektorer. Det gäller omvandling, förädling, distribution och slutlig användning. Generellt verkande ekonomiska styrmedel såsom energiskatt, koldioxidskatt och utsläppshandel ger incitament till energieffektivisering genom prissignaler. Inom vissa sektorer och delsektorer fungerar dock dessa prissignaler sämre av olika skäl. Därför behövs kompletterande incitament för energieffektiviseringsåtgärder till exempel genom reglering och produktkrav för energirelaterade produkter. Även finansiella stöd används för att främja energieffektivisering. I propositionen från 2009 redovisades även ett särskilt femårigt program för energieffektivisering som bland annat omfattade förstärkt regionalt och lokalt energiarbete, förstärkta insatser för information, rådgivning, teknikupphandling etcetera samt införande av ett stödsystem med energikartläggningscheckar. När det gäller PFE, programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri, konstateras att det har lett till en total energieffektivisering på 1,4 terawattimmar i de 97 företag som hittills lämnat slutredovisning. Därför föreslås det här programmet fortsätta med samma inriktning. Utöver industri och företag generellt har naturligtvis även hushåll och enskilda konsumenter en viktig roll för att nå minskad energiförbrukning och ökad effektivitet. På en väl fungerande elmarknad är det nödvändigt och bra att kunderna får större möjlighet att planera och minska sin konsumtion av el när så är möjligt. Aktuell information om elpriser och förbrukning är därför ett viktigt instrument för att elkonsumenten ska få den här möjligheten. Regeringen har gett ett uppdrag åt Energimarknadsinspektionen att utreda frågor som rör smarta mätare och införande av timmätning för alla elkunder. Energimarknadsinspektionens rapport har nu kommit och där föreslås just att den här timmätningen ska införas för alla kunder som har en förbrukning över 8 000 kilowattimmar per år. Den här rapporten är helt nyligen utsänd på remiss. Regeringen avser därför att bereda frågan vidare. Vi får väl anledning att diskutera det här mer i kammaren senare. En annan viktig fråga som också är aktuell på samma sätt gäller möjligheten för elkonsumenter som samtidigt är mikroelproducenter, som alltså har egen vindkraft eller annan elproduktion, att få ersättning för eventuell överskottsproduktion. Energimarknadsinspektionen har även haft i uppdrag att utreda den frågan och har återkommit med sin rapport helt nyligen. Här finns ett förslag om att införa så kallad nettodebitering i Sverige. Den rapporten är också på remiss, och vi återkommer säkert till den här längre fram. Fru talman! Jag nämnde inledningsvis att jag menar att det här med balans är ett nyckelord på energiområdet såväl som på många andra områden. Ett problem när det gäller vår elförsörjning är ju att vi tyvärr saknar balans mellan landets olika delar när det gäller tillgång och efterfrågan på el. I landets norra delar är tillgången förhållandevis god. I söder, där efterfrågan är större, har vi dock ett påtagligt underskott, inte minst till följd av stängningen av Barsebäck. Detta skapar i sin tur nya problem. När Sverige nästa höst delas in i fyra prisområden efter krav från EU-kommissionen får det till effekt att konsumenterna i södra Sverige tidvis kan tvingas betala mer för sin el än konsumenter i norr. Där syns den direkta kopplingen mellan avvecklad kärnkraft och höga elpriser. Ett sätt att försöka råda bot på den här obalansen är att bygga ut och förbättra kraftnäten i landet. Efter en period med fokus på förvaltning och låga investeringskostnader har Svenska Kraftnät sedan 2006 successivt gått in en fas med omfattande om- och nybyggnation. Investeringsbudgeten för 2011 är mer än tio gånger större än investeringsbudgeten för 2005. För hela perioden 2011-2013 handlar det om mycket stora investeringar, totalt 12 miljarder kronor varav drygt 3,2 miljarder avser 2011. Ett av de viktigaste projekten är den så kallade sydvästlänken som består av en ny 400-kilovoltsförbindelse mellan Närke och Skåne och mellan Småland och södra Norge. När sydvästlänken är färdigbyggd, troligen 2015, bidrar den till att skapa bättre balans i det svenska kraftnätet och minska effekterna av prisområdesindelningen. Fru talman! Alliansregeringen står för en välbalanserad politik som här uttrycks i en väl avvägd budget. Olika angelägenheter vägs samman på ett klokt sätt och balanseras mot varandra. Utskottet har valt att ställa sig bakom denna budget, och det hoppas jag att även riksdagen i sin helhet gör. (Applåder)

Helena Lindahl (C)

Anf. 254 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Jag ser att folk börjar bli lite trötta. Det alltid spännande att komma in så här på sluttampen. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag. Att öka andelen förnybar energi är en nyckel till att nå framgång i klimatfrågan. På det nationella planet innebär alliansregeringens energiuppgörelse under den förra mandatperioden att vi bröt årtionden av politiska låsningar i energifrågan. När vi beslutade det här var jag personligen inte helt övertygad. Jag har inombords haft ett gediget kärnkraftsmotstånd under lång tid, men när jag sedan fick veta vad vi vann på det hela kände jag att det här har lett till stora, gröna energisatsningar som jag tror att vi inte hade nått annars. Sverige har Europas mest ambitiösa klimatmål. Det är jag stolt över att kunna stå här och säga i dag. En central del i överenskommelsen är att vi bygger ut den förnybara energin som ett tredje ben, som flera har varit inne på i dag. Det gör att vi successivt minskar beroendet av vattenkraft och kärnkraft samtidigt som vi ökar försörjningstryggheten och får in fler aktörer på elmarknaden. Elcertifikatssystemet har visat sig vara ett väldigt bra system. Det har varit väldigt effektivt när det gäller att öka den gröna elproduktionen. Jag har läst en del av era förslag, bland annat Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag. Ni föreslår ett fastprissystem som skulle ersätta elcertifikaten. Jag skulle vilja att ni förklarar för mig vad det egentligen är för skillnad. Vi har ju nått ganska långt med elcertifikaten. Vad jag förstår var Miljöpartiet med på detta från början, men ni ändrade er sedan. Det enda som oroar mig är att vi har ett väl fungerande system med elcertifikat som ni vill byta ut mot ett annat, och som fler har nämnt behöver vi långsiktiga spelregler för att vi ska få folk att vilja investera i det förnybara. Det är tydligt att den svenska modellen med elcertifikatssystem är en gångbar, stabil och kostnadseffektiv väg till utbyggnad av den förnybara energin. För inte så länge sedan undertecknades ett gemensamt avtal mellan Sverige och Norge när det gäller just elcertifikat. Det är också ett viktigt steg i utvecklingen av den nordiska el- och energimarknaden. Propositionen är planerad att komma till våren. Vi hoppas att detta ska träda i kraft i januari 2012. Genom en gemensam elcertifikatsmarknad kan vi faktiskt få in fler aktörer på marknaden. Då får man en ökad trygghet i energiförsörjningen, och den förnybara energin byggs ut. Då minskar också beroendet av icke-förnybara energikällor. Jag tror att en internationell elcertifikatsmarknad skapar en bättre förutsättning att hålla nere konsumenternas kostnader för en ökad förnybar elproduktion. Även på en internationell marknad kan en lokalisering av förnybar elproduktion ske till de länder eller regioner som har bäst förutsättningar för detta. De komparativa fördelarna kommer att bli avgörande för var den framtida förnybara elproduktionen byggs. På sikt kommer en internationell marknad med elcertifikat att ge mer förnybar elproduktion till lägre utvecklingskostnader. Fru talman! Oppositionen har också en reservation som innebär ett krav på 30 terawattimmar el från förnybara energikällor år 2020 och ett långsiktigt mål på 55 terawattimmar år 2030. Regeringen har föreslagit ett mål på 25 terawattimmar år 2020. Det tror jag är ett rimligt mål. Om man frågar olika branschorganisationer säger de att det är ett bra mål. Däremot är de oroliga för hur de till exempel ska nå 55 terawattimmar till 2030. Det innebär alltså en fördubbling av den takt som vi har i dag, och den är egentligen mycket kraftfull. Någon var inne på långsiktiga spelregler. Jag tror att om vi ska få investerare att vilja göra satsningar inom den förnybara energin spelar det roll att vi har mål som är realistiska. Jag skulle vilja påpeka att regeringen haft en mycket bra finansstrategi. Det tillsammans med låga räntor och elcertifikatssystemen har gjort att många har investerat i det förnybara. Det vill vi ska fortsätta. Fru talman! Energiomställningen är en utmaning som kräver en miljö- och energipolitik som skapar spelregler som långsiktigt kan minska utsläppen. Alliansen är enig om vilken väg vi ska gå, och det blir allt tydligare att det går att genomföra en omställning av energisektorn. Satsningen på förnybar energi och effektivare energianvändning stärker svensk försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Oppositionen har en reservation som innebär att andelen ska uppgå till 53 procent av den totala energianvändningen. Då talar vi om energieffektiviseringen. Det är jättebra. Där har vi nästan samma mål. Regeringen har ju satt upp ett mål på 50 procents energieffektivisering till 2020. 53 procent är 3 procent mer, och då undrar jag varifrån ni fått den siffran. 3 procent är ju inte så mycket. Varför har ni valt just det? Är det för att ni bara vill höja ambitionen ytterligare och har satt upp fingret, eller finns det någonting konkret bakom de 3 procenten? Det är roligt att se att oppositionen inser vikten av energieffektivisering. Det kanske är, precis som Kent Persson föreslog, den viktigaste strategin för att uppnå låga utsläpp. Genom att använda mindre energi minskar vi behovet av kol, olja och naturgas, och därmed minskas också utsläppen. För att få ihop klimatpusslet måste vi spara energi. Som Kent Persson sade tidigare är den sparade kilowattimmen också den billigaste och mest miljövänliga kilowattimmen. Jag är stolt över att kunna säga att alliansregeringen har varit först med att sätta ett nationellt mål på det här området. År 2009 var vi först bland medlemsländerna i EU med att ta ett samlat grepp om detta område, som hittills präglats av diversifiering. En första nationell handlingsplan för energieffektivisering togs fram 2009, och arbetet med en andra, reviderad handlingsplan pågår. För perioden 2010-2012 satsas sammanlagt 1,6 miljarder på olika insatser för att främja en effektivare energianvändning i industrin, jord- och skogsbruket, byggsektorn, hushållen och den offentliga sektorn. Våra mål för energieffektivisering och förnybar energi blir inte bara nödvändiga för att rädda oss från en klimatkatastrof. De är också en förutsättning för att ge vår industri framtida konkurrenskraft. Därför kommer Centerpartiet i alliansregeringen att fortsätta att driva en politik som hänger ihop och prioriterar båda målen samtidigt. Som jag sade tror jag att de stora utmaningarna ligger i att påskynda omställningen och skapa förutsättningar - vilket nog de flesta av oss tycker - för att svensk industri sedan ska kunna utnyttja förutsättningarna och växa globalt. Vi har, som sagt, Europas mest ambitiösa klimatpolitik, och det, mina vänner, är inte så dåligt. Sverige har ett bra utgångsläge, men i både politiken och den privata sektorn har jag lärt mig att man snabbt blir akterseglad om man stannar upp. Det tänker vi inte göra. (Applåder)

Anf. 255 Kent Persson (V)

Fru talman! Jag hade inte tänkt begära replik men det sades en hel del saker som jag tror att vi behöver reda ut. Vi har aldrig sagt att vi vill avskaffa elcertifikatssystemet. Det är grunden för att introducera förnybar energi. Det ligger fast. Vi har sagt att vi vill komplettera det med ett fastprissystem, precis som flera andra länder i Europa, för att snabba på utvecklingen. Det är vad vi har sagt. Helena Lindahl tog upp avtalet med Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad som ska ge 26 terawattimmar. Borde man inte invänta remissyttrandena från de svenska organisationer som har blivit ombedda att yttra sig innan man tecknar avtal med ett annat land? Dagen innan remisstiden gick ut presenterade Maud Olofsson nämligen uppgörelsen. Jag tycker att det är uppseendeväckande. EU-kommissionen låter i sin senaste rapport om den framtida energistrategin nedslagen när det gäller just energieffektiviseringen. De säger att länderna tar myrsteg. Vi klarar inte målsättningen för energieffektiviseringen. I Sverige är det business as usual, ingenting nytt.

Helena Lindahl (C)

Anf. 256 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Jag tackar för klargörandet beträffande fastprissystemet. När det gäller avtalet har även jag läst om det. Jag läste det i Riksdag & Departement, och jag antar att också Kent Persson gjorde det. Där skriver man att regeringen föregått remissyttrandet och skrivit avtal. Jag kan förstå att man kan bli irriterad, men jag kan säga att Maud Olofsson har tillagt att man kommer att ta hänsyn till alla remissyttranden. Propositionen har ju inte lagts fram ännu och beslutet inte fattats. Vad beträffar energieffektivisering var min fråga till oppositionen varför de säger 53 procent i stället för 50 procent. Det känns nästan som att man satt fingret i luften bara för att vara lite bättre. Att det skulle vara nedslående siffror för energieffektivisering tror jag inte att jag vill hålla med om. En 50-procentig energieffektivisering fram till 2020 tycker jag inte är dålig. Det innebär att vi är mest ambitiösa i Europa, och det tycker jag inte är nedslående. Inte heller kallar jag det för myrsteg.

Anf. 257 Kent Persson (V)

Fru talman! Jag kan läsa upp vad EU-kommissionen sade när de presenterade sitt förslag Energistrategi 2020: När det gäller energieffektivisering går vi fram med myrsteg och inte ens det. Vårt mål för energieffektivisering är 25 procent. Det Helena Lindahl talar om är energianvändningen, andelen förnybar energi kontra det, och det är någonting helt annat. När det gäller energieffektiviseringen har kommissionen sagt att den effektiviseringen ska grunda sig på absoluta tal. Regeringens strategi är att tala om intensitet, och det är någonting helt annat. Då behöver man nämligen inte vidta de åtgärder som krävs för att nå fram till de 20 procenten som är regeringens politik. Det är en väsentlig skillnad. Varför har regeringen ett annat sätt att tolka EU-kommissionen än det som är kommissionens ambition och intentioner om en energieffektivisering på 20 procent och som ska vara absolut? Då tar man ändå hänsyn till tillväxtaspekten, och då får man en energieffektivisering. Varför har man gjort den tolkningen i Sverige och använder helt andra siffror än vad avsikten var från början?

Helena Lindahl (C)

Anf. 258 Helena Lindahl (C)

Fru talman! När jag talar om den 50-procentiga energieffektiviseringen, att det ska vara av det förnybara, kan jag säga att det inte är något tak, utan det kan mycket väl bli högre. Sedan frågar Kent Persson varför man använder olika siffror, och jag kan inte säga att jag har något svar på det. Det är jag inte insatt i, så det ska jag inte uttala mig om. Jag återkommer gärna till det. Att säga något annat vore fel. Det jag skulle vilja säga är att jag tror att vi är mer överens än oppositionen vill låta påskina. Vi har väldigt ambitiösa mål. Det skulle vara väldigt bra om också du, Kent Persson, ville erkänna att den här regeringen har väldigt höga mål. Ni får det att låta som om vi inte gör någonting när vi i själva verket vill mer när det gäller allt. Det är kanske en oppositionsroll, men det vore klädsamt om ni kunde erkänna att vi har väldigt höga ambitioner när det gäller klimatomställningen.

Krister Örnfjäder (S)

Anf. 259 Krister Örnfjäder (S)

Fru talman! När vi har sådana här debatter lär man sig en hel del. Det är väl det som är meningen. Men ibland kanske det uppstår frågor, och man blir mer konfunderad än lärd. För att slippa gå härifrån med den känslan vill jag ställa några frågor. Cecilie Tenfjord-Toftby sade vid ett antal tillfällen i en replikväxling att svenska staten inte ska bygga nya kärnkraftverk. Det skulle vara väldigt klarläggande om det inte vore så att ett sådant uttalande får vissa konsekvenser. Jag vill ställa följande fråga: Innebär det att Moderaterna i dag har lämnat ett besked om försäljning av Vattenfall, eller har regeringen gett ägardirektiv till Vattenfall om att inte bygga kärnkraft? Det skulle vara mycket intressant att få den informationen. Cecilie använde ju ett klart och tydligt språkbruk. Sedan var Mats Odell uppe. Nu vill jag inte krångla till det, men jag lade märke till att han talade om kärnkraft och sedan kom in i en diskussion om vattenkraft. Då sade han att staten ska ha kvar sitt ägande av vattenkraften. Sedan fortsatte han resonemanget så här: Man ska ha kvar ett statligt majoritetsägande av vattenkraften. Är det meningen att man ska sälja ut en del av själva vattenkraften, helt enkelt? Det vore bra att få veta detta, åtminstone för mig, så slipper jag ligga och fundera på det i natt.

Anf. 260 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Jag är ledsen om jag rörde till begreppen för Krister Örnfjäder. Jag tror dock att jag var väldigt tydlig om två saker. Jag sade att vattenkraften i Sverige ska tillförsäkras svenska folkets ägande för evärdlig tid. Vattenkraftens ägande tillhör svenska folket. Vattenfall som bolag äger olika typer av tillgångar i olika länder. Min uppfattning är att det ska finnas ett statligt majoritetsägande där. Varför använder jag det uttrycket? Jo, jag vet att Vattenfall står inför stora investeringar, inte minst i förnybar energi, och man står inför stora investeringar i andra länder än i Sverige. Här kommer det enligt bolaget självt att krävas väldigt mycket nytt kapital. En hel del av det kan lånas, men inte allt. Det kommer att behövas nytt ägarkapital, och då tycker inte jag att det är rimligt att vi i denna kammare ska besluta att ta pengar under utgiftstaket som behövs för sociala satsningar på välfärdsområden för att till exempel investera i energianläggningar i utlandet. Då är det rimligare att Vattenfall släpper in nya ägare på ett begränsat sätt. De får vara med och investera. Detta har statsministern sagt. Det har också jag och andra statsråd sagt. Detta ligger närmare till hands än att ta svenska folkets medel som ska användas för välfärdssatsningar i Sverige. Detta är beskedet. Beskedet är alltså tydligt: Vattenkraften tillhör svenska folket. För investeringar som behöver göras på olika håll får man vara beredd att släppa in nya ägare. Vi har exempelvis AP-fonderna som är intresserade av den här typen av investeringar om det skulle öppnas en möjlighet.

Krister Örnfjäder (S)

Anf. 261 Krister Örnfjäder (S)

Fru talman! Mats Odell vet lika väl som jag att om man ska gå ut med en aktiepost i Vattenfall på den allmänna aktiemarknaden kommer det att vara väldigt svårt att säga att bara svenska intressen ska ha rätt att köpa dem, utan det kan vem som helst göra. Jag tycker att resonemanget är rätt intressant, för det avslöjar en annan sida. Jag är väldigt tacksam för att Mats Odell har öppnat Pandoras ask som det är frågan om. Här kan det ju hända vad som helst nu. Regeringen har alltså gett sådana ägardirektiv till Vattenfall som än så länge gör det möjligt för dem att investera bara i Europa men inte i Sverige. Det är ju ungefär så det ser ut just nu. Man tar alltså ut pengar från Sverige - man tjänar ändå ganska bra med pengar på sin verksamhet - och för att kompensera det ska man ta in utländska intressen till Sverige som tar över Vattenfalls verksamhet och vinster, vilket i sin tur kan innebära att pengar flyter ut ännu en gång. Slutsatsen måste ändå bli att det handlar om en allmän utförsäljning av Vattenfall. Det handlar inte om att försvara de svenska intressena, utom möjligen vattenkraften. Kärnkraften, vindkraften och eventuell solkraft kan man alltså göra sig av med, men vattenkraften är helig. Detta är faktiskt lite Ebberöds bank. Jag tycker att man i stället borde tänka så här: Om det nu är det utländska som är problemet, så sätt stoppet där i stället!

Anf. 262 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Krister Örnfjäder har en väldigt livlig fantasi måste jag säga. Av denna lilla fjäder, som har varit regeringens officiella politik under lång tid, drar han nu hel del fantastiska slutsatser och spekulerar fritt. Det är en sen timme, och det är kallt i lokalen, som någon annan påpekade, men jag tycker inte att Krister Örnfjäder har hållit huvudet tillräckligt kallt. Vad jag har sagt är att det inte finns några planer på att sälja ut Vattenfall. Det finns inte på en skala. Det vi har talat om är att om bolagets investeringsplaner ska fullföljas talar allt för att det kommer att behövas nytt kapital. Det skulle vara intressant att höra Krister Örnfjäder redogöra för sina synpunkter här. Är det rimligt att ta pengar - miljarder under utgiftstaken - för att investera i energi, i vilken form det vara må? Det är här som frågan ställs på sin spets. Vi har sagt att det då är bättre att överväga möjligheten att släppa in någon kompletterande ägare som kommer in med kapital för detta och som naturligtvis får en avkastning på kapitalet. Men slutsumman måste vara att svenska folket genom sitt ägande och genom investeringarna får en ännu större avkastning än i dag.

Krister Örnfjäder (S)

Anf. 263 Krister Örnfjäder (S)

Fru talman! Jag måste ha varit väldigt oklar. Jag trodde att jag uttryckte en väldigt klar ståndpunkt. I ett läge där Vattenfall har brist på kapital skulle jag för min del föredra att man fick ägardirektiv som sade: Sälj det utländska ägandet och använd de pengarna för att investera i Sverige! Det är faktiskt fullt möjligt. Det fungerar på så sätt i många olika verksamheter. Man tar den typen av ställning när det gäller att bedriva affärsverksamheter. Jag räknar med att man från Vattenfalls sida inte har gjort dåliga affärer utomlands. Det hoppas jag att regeringen har haft kontroll på, så att man får tillbaka de pengar man har satsat i form av investeringar utanför Sveriges gränser och att man kan använda det kapitalet. Jag tycker inte att jag på något sätt far i väg. Jag står nog på ganska god grund när det gäller att ta ställning till en praktisk affär för Vattenfalls del. Jag fick inte något svar från Cecilie Tenfjord-Toftby. Jag antar att man har lämnat någon form av besked.

Lars Johansson (S)

Anf. 264 Lars Johansson (S)

Fru talman! Jag begärde ordet med anledning av Mats Odells inlägg där han öppnar för samtal över blockgränserna, vilket jag tyckte var väldigt positivt. Jag har i dag i samband med frågestunden deklarerat att vi är intresserade av samtal. Det beror delvis på det som Mats Odell själv sade. Den nuvarande regeringens energipolitik bygger på en kompromiss med de partier som ingår i regeringen. Den har en brist, och det är att den vilar på en väldigt smal bas i riksdagen. Industrin tycker att det är oroväckande att det inte finns en blocköverskridande majoritet i riksdagen om energipolitiken långsiktigt. Det har vi tagit fasta på. Vi tycker därför att det finns anledning att föra samtal. Självklart utgår man i sådana samtal från de positioner man har. Det gör i så fall regeringen, och det kommer vi naturligtvis också att göra. Sedan får man se vad samtalet ger vid handen. Det är ändå lite intressant att komma ihåg historien för energipolitiken i Sverige, och framför allt från folkomröstningen år 1980. Jag hörde då för övrigt till Linje 2. Vi har haft olika beslut i riksdagen. Vi har också haft kärnkraftsolyckor, som tur är inte i Sverige. De har påverkat riksdagens ställningstagande i energipolitiken ganska avsevärt. Jag vill påminna om det alla verkar vara överens om i den här debatten, nämligen att det är viktigt att satsa på nya energikällor. Det blev inte någon riktig fart på det förrän vi hade stängt Barsebäck 1 och 2. Det var därefter som investeringarna i de nya alternativen tog fart, till exempel med vindkraften som nu successivt byggs ut i Sverige. Den startade efter det. Det är en viktig signal att komma ihåg för framtiden när vi diskuterar hur energipolitiken ska utformas. Det är därför som jag tyckte att det var lite trist att man inte kunde få en blocköverskridande energipolitik för ett par år sedan. Det fanns många andra skäl till varför det blev som det blev. Naturligtvis ville den borgerliga regeringen bli överens inom sig. Det var det ena. Det andra var att man ville se möjligheten av att skapa en viss oreda hos oppositionen. Det var uppenbart att det var så. Nu har vi haft ett val, och det är fyra år till nästa val. Då kanske förutsättningarna finns för att kunna göra en överenskommelse eller i varje fall föra ett samtal om det. Vi får väl se vad det leder till. Vi går in i de diskussionerna utifrån de positioner vi har. Jag hoppas att regeringen nu är beredd att inbjuda till sådana samtal. Vi har samtal om andra politiska frågor. Det vore konstigt om inte vi i ett demokratiskt land ska kunna föra samtal om energipolitiken, utan att prestigen ska vara helt avgörande och låsa energipolitiken för lång tid framöver. Jag tror att det är möjligt att hitta lösningar.

Anf. 265 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Jag sade tidigare i mitt anförande att det kunde vara så att man kunde höra historiens vingslag här i kammaren i kväll. Jag är nog lite inne på det. Jag sade också att kärnkraftsfrågan har förgiftat svensk inrikespolitik i snart 40 år. Jag är väldigt glad för Lars Johanssons inlägg här. Det vittnar om att det finns en beredskap för ett ansvarstagande från Socialdemokraterna trots att partiet befinner sig i en turbulent situation. Det är en styrka som jag vill gratulera till. Jag läste också i samma tidning där Lars Johansson uttalade sig att elpriset fortsatt ned. Spotpriset på el på den nordiska elbörsen Nordpool sattes till i snitt 72 öre per kilowattimme mot onsdagens 102 öre per kilowattimme. De krånglande reaktorerna vid Ringhals levererar nu åter el på nätet, och så vidare. Det är klart att dessa saker och att man kommer till rätta med de tekniska problemen har betydelse också i det korta perspektivet. Men på det politiska området är det väldigt lovande. Jag gratulerar Lars Johansson till hans initiativ.

Lars Johansson (S)

Anf. 266 Lars Johansson (S)

Fru talman! Vi hoppas att elpriserna inte kommer att fortsätta att stiga i den takt de har gjort under de senaste veckorna. Jag hoppas också att de tio kärnkraftverk som finns ska producera den el som de är byggda för att göra, eller i varje fall från början byggda för att göra. Sedan har den uppgradering som vi talat om tidigare inte skett i den takt den skulle ske trots att det finns ett beslut sedan den socialdemokratiska regeringen. Det är en viktig fråga i samtalen att se till att man fullföljer det som finns för närvarande. Jag kan notera att i samma artikel som Mats Odell hänvisar till säger också Vattenfall själva att det inte är aktuellt att diskutera någon ny kärnkraftsutbyggnad i dag. Det kanske är en diskussion som handlar om 10-15 år fram i tiden. Därför finns det egentligen ganska goda förutsättningar att föra samtal om den aktuella situationen och få fart på investeringarna i nya energislag så att vi kan hjälpa till på den punkten med en samlad syn på det.