Sök

I budgetpropositionen för 2015 aviserade regeringen att en skatt på handelsgödsel bör införas den 1 januari 2016 i syfte att minska övergödning av vattenområden. Riksdagen anser att en sådan skatt är ineffektiv och inte kommer påverka särskilt många bönder att minska användningen av konstgödsel. Därför anser riksdagen att en sådan skatt inte bör införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Därmed sa riksdagen ja till en motion från Centerpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

14

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

13, 51 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-25

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.

Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
• att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
• att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

42, 118 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-12

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster för 2015 som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna lämnat i sitt gemensamma budgetförslag. Beslutet innebär riksdagen sa ja till allianspartiernas reservationer i budgetbetänkandet FiU1. Det innebär också att riksdagen sa nej till regeringens förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor.

Budgetförslaget innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för perioden 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017.

Statsbudgetens utgifter uppgår till 870 miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo blir därmed -33 miljarder kronor. Utgiftsramarna är styrande när riksdagen senare fattar beslut om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Den svenska ekonomin är bland de starkaste i hela Europa, konstaterar riksdagen. Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014.

Riksdagen delar regeringens bedömning att en normalisering av ekonomin väntas ske 2018. Det är därför oroväckande att regeringen i praktiken överger överskottsmålet eftersom regeringen inte presenterat hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Enligt riksdagen bör överskottsmålet ligga fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad som ligger i budgetförslaget.

Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten åren framöver. Det behövs mer stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver också villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare.

Arbetet för mer kunskap i skolan bör fortsätta. Där ingår att arbeta för att höja statusen på läraryrket.

Ett samlat grepp bör tas om bostadsbyggande och infrastruktur. Utgångspunkten för sjukvården är att den ska vara präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Här bör ytterligare reformer för ökad valfrihet övervägas för att patientmakten ska stärkas. Vidare behövs reformer för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden.

Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Sveriges försvarsförmåga behöver också stärkas.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

114, 361 minuter

Justering

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen meddelar regeringen sina beslut.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 57 minuter

Beredning

2003-03-20

Justering

2003-05-22

Debatt

2003-06-03

Beslut

2003-06-03

Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen med följande innebörd: Uppföljning och utvärdering av fristående skolor ska utföras av Skolverket, men fristående skolor ska alltid erbjudas att delta i kommunens uppföljningar och utvärderingar. Kommunerna ska inte kontrollera de fristående skolorna. Uttalandet gjordes med anledning av ett gemensamt förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om att säga ja till ett motionsförslag. Riksdagen avslog även motioner från allmänna motionstiden 2002.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

21

Reservationer

19 

Justering

2003-05-15

Debatt

2003-05-28

Beslut

2003-06-03

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, på nytt regeringen i uppdrag att omedelbart tillsätta en utredning om kriminalisering av kartellsamarbete. Riksdagen gav regeringen ett sådant uppdrag våren 2002, men regeringen har inte tillsatt någon utredning. (Se även 2001/02:NU16 .)

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Justering

2003-05-13

Debatt

2003-05-23

Beslut

2003-05-28

Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen om mångfald inom barnomsorgen. Det är viktigt med mångfald och valfrihet inom barnomsorgen, och föräldrar ska ha rätt att fritt välja barnomsorg. Barnomsorgen ska vara väl utbyggd, med olika alternativ i både kommunal, privat och kooperativ regi. Kommunerna måste kunna erbjuda likvärdiga villkor för alla godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter. Riksdagen avslog också motioner från allmänna motionstiden 2002 om förskolan.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

21

Reservationer

22 

Justering

2003-04-29

Debatt

2003-05-07

Beslut

2003-05-07

Riksdagen beslutade om Statens ansvarsnämnds kompetensområde m.m. Nämnden beslutar i dag enligt lagen om offentlig anställning, LOA, i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller personer som har anställts genom beslut av regeringen. Nämndens behörighetsområde utvidgas nu till att omfatta sådana arbetstagare även om de inte har anställts genom ett regeringsbeslut. Förutom verkschefen kan det vara personer direkt underställda verkschefen. En annan ändring innebär att denna kategori arbetstagare ska kunna avskedas även om de är tidsbegränsat anställda. Avskedande kan i dag bara ske om det är en tillsvidareanställning. Anställda med särskilt anställningsstöd ska inte längre omfattas av LOA. Beredskapsarbeten, som i dag är undantagna från LOA:s tillämpningsområde, förekommer inte längre och ska därför inte längre finnas med i undantagsbestämmelsen. Vidare görs ett förtydligande i lagen om fullmaktsanställning, LFA, om att avgångsskyldighet på grund av ålder enligt LFA kan följa även av ett annat kollektivavtal än det som gäller om statlig pension. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2003. Riksdagen avslog motionsförslag om att ta bort rätten för småföretagare att undanta två personer från turordningreglerna i LAS. Detta med anledning av ett förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Riksdagen avslog även motioner från allmänna motionstiden 2002 om arbetsrätt.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

20

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

46, 68 minuter

Justering

2003-04-29

Debatt

2003-05-15

Beslut

2003-05-15

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk utredning om hur ett regelverk som öppnar för en större arbetskraftsinvandring från länder utanför EU skulle kunna se ut. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Riksdagen lade också regeringens skrivelse om den svenska migrationspolitiken sedan hösten 2001 till handlingarna och avslog motioner om bl.a. flyktingbegreppet, anhöriginvandring och mottagande av asylsökande.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

53

Reservationer

73 

Justering

2003-03-25

Debatt

2003-04-10

Beslut

2003-04-11

Bidrag från fackföreningar till politiska partier behöver redovisas. Just nu arbetar en statlig utredning med att ta fram förslag på hur allmänheten kan få bättre insyn i hur partierna finansierar sin verksamhet. Utredningen uppmärksammar bland annat frågan om finansiering av personvalskampanjer. Riksdagen vill nu att utredningen också ska belysa en redovisning av stödet från fackföreningar. Beslutet fattades med anledning av motionsförslag. Riksdagen avslog också motioner från allmänna motionstiden 2002 om fri- och rättighetsskydd.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

28

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

52, 213 minuter

Beredning

2003-01-21

Justering

2003-02-13

Debatt

2003-03-05

Beslut

2003-03-06

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom näringslivsområdet för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), om en överflyttning av pengar mellan två anslag. Verket för innovationssystem har sedan år 2001 tilldelats medel om 10 miljoner kronor per år för miljöteknikutveckling under anslaget Forskning och utveckling. Nu ska de medlen i stället användas för en nationell satsning på miljödriven affärsutveckling under Nuteks anslag. Vidare uppmanade riksdagen regeringen att bl.a. gå igenom hela det regelverk som berör företagande. Detta med anledning av motionsförslag från de borgerliga partierna (m, fp, kd, c) och Miljöpartiet. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hade sagt nej till en sådan genomgång. De ville i sitt förslag endast uppmana regeringen att skynda på arbetet med att förenkla reglerna för företag. Det skulle skett bl.a. genom att ett handlingsprogram, med inriktning på de befintliga regelverken, presenterades under år 2003. Slutligen upprepades ett tillkännagivandet från förra året. Regeringen uppmanades att utan ytterligare dröjsmål finna en lösning så att kravet på Patent- och registreringsverket (PRV) att kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i aktiebolagsregistret kan slopas. Publiceringskravet är ineffektivt och kostnadskrävande.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 21 minuter

Justering

2002-12-05

Debatt

2002-12-18

Beslut

2002-12-18

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,6 miljarder kronor i anslag till regional utjämning och utveckling för 2003. De största anslagen går till regionalpolitiska åtgärder (1,5 miljarder kronor), Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 (1,2 miljarder kronor), IT-infrastruktur (450 miljoner kronor) samt transportbidrag (336 miljoner kronor). Vidare begärde riksdagen i ett uttalade till regeringen en minskning och reformering av EG:s framtida regionalpolitik. Detta med anledning av motionsförslag som de borgerliga partierna (m, fp, kd, c) och Miljöpartiet tillsammans ställt sig bakom.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

39, 115 minuter

Justering

2002-11-28

Debatt

2002-12-18

Beslut

2002-12-18