EU-politisk partiledardebatt

Innan debatten börjar vill jag hälsa delegationen från det slovenska parlamentet välkomna till kammaren.

Today we have some special guests in the Gallery, the President of the Slovenian National Assembly, Her Excellency Ms Urska Klakocar Zupancic, and her delegation. I am honoured to have the Speaker and her delegation here since Monday and for the rest of today on their official visit to Sweden and the Riksdag and I hope you will find today's debate interesting. You are more than welcome!

(Applåder)

Herr talman! Vi lever i ofredens tid. I Mellanöstern rasar ett krig med väldigt stort mänskligt lidande som följd.

EU står enat i mycket. Vi fördömer Hamas avskyvärda terroristattack den 7 oktober, där minst 1 200 personer dödades och över 220 kidnappades. Inte sedan Förintelsen har lika många judar mördats på en och samma dag.

Sverige och EU står bakom Israel och landets självklara rätt att försvara sig i enlighet med folkrätten. Samtidigt understryker EU att humanitärt tillträde i Gaza med förnödenheter som vatten, mat och mediciner är absolut nödvändigt. Sveriges humanitära bistånd kommer Gazas civilbefolkning till del. Civila liv måste skyddas så långt det är möjligt.

Både i Sverige och i Europa kan man tycka olika om konflikterna i Mellanöstern. Det hör till vår demokrati. Men det är fullständigt oacceptabelt när aktioner och demonstrationer mot kriget där övergår i hat och hot mot judar här. Sveriges regering står entydigt bakom vår judiska minoritet.

(Applåder)

Det Europa som en gång svor att judar aldrig mer ska behöva frukta för sin säkerhet är återigen en otrygg plats för judiska familjer. Det är faktiskt en skam, eller som Frankrikes president Emmanuel Macron säger: Vi ska föra tillbaka antisemitismen dit där den hör hemma - inför rätta och bakom galler. Ingen tolerans för de intoleranta!

(Applåder)

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är vår tids europeiska tragedi. Ändå finns det nu röster som ifrågasätter att friheten är värd att försvara - som om eftergiftspolitik mot diktaturen skulle ligga i demokratins intresse! Förlorar Ukraina, så förlorar Europa, så förlorar Sverige.

Kriget i Ukraina visar EU:s säkerhetspolitiska betydelse. EU:s militära insats har redan tränat 30 000 ukrainska soldater. Under det svenska ordförandeskapet enades vi om att förse Ukraina med 1 miljon artillerigranater.

Ett EU-medlemskap är Ukrainas mål. Den svenska regeringen delar detta mål och drev frågan under vårt ordförandeskap. EU-kommissionen rekommenderade i torsdags Europeiska rådet att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina. Jag kan i dag ge beskedet här i kammaren att den svenska regeringen stöder beslutet att inleda dessa förhandlingar efter årsskiftet.

(Applåder)

Att hjälpa Ukraina att överleva som ett fritt land och att göra Ukraina till en fullvärdig medlem av EU kommer att vara två av vår generations mest formativa europeiska uppgifter.

Herr talman! Det är inte längre en fråga om om utan när och hur EU ska växa. Att sprida stabilitet, demokrati och respekt för rättsstatens principer ligger i vårt gemensamma intresse. Men EU-medlemskap delas inte ut lättvindigt utan bygger på meriter och framsteg i det egna reformarbetet. EU har krav och villkor som ska uppfyllas. Här finns inga genvägar. Rättsstatens principer ska försvaras och gäller för såväl nya som gamla medlemmar.

Samtidigt måste EU vara redo att ta emot nya medlemmar när de är redo. EU behöver reformeras för att fungera effektivt även med fler medlemsstater. Det gäller inte minst jordbruks- och sammanhållningspolitiken. Även EU:s budget och formerna för beslutsfattande kommer att behöva ses över.

Herr talman! 70 procent av de kriminella nätverken i EU är verksamma i minst tre länder. Regeringen genomför nu en historisk offensiv mot de svenska kriminella gängen. Vi stärker rättsväsendet, och vi ger polisen nödvändiga verktyg och befogenheter. Vi river sekretessen så att myndigheter kan bekämpa den organiserade ekonomiska brottslighet som göder gängen.

Samma offensiv behövs nu i EU. När EU:s stats- och regeringschefer nästa sommar beslutar om de politiska prioriteringarna för de närmaste åren måste kampen mot den gränsöverskridande grova kriminaliteten vara en prioriterad fråga. Regeringen arbetar intensivt med förslag på hur detta EU-samarbete kan vässas. Mer kan göras för att ge myndigheter bättre tillgång till information som kommuniceras krypterat. Mer kan göras för att strypa pengaflöden och för att samordna brottsutredningar mot gränsöverskridande kriminalitet.

Europol måste stärkas för att kunna slå hårdare mot den organiserade brottsligheten, och mer samarbete behövs för att stoppa införseln av narkotika via EU:s hamnar.

Herr talman! EU måste ta kontroll över Europas yttre gräns. Det är viktigt för EU men också helt nödvändigt för Sverige.

Regeringen och Sverigedemokraterna genomför nu ett paradigmskifte inom svensk migrationspolitik. Det har redan fått stor effekt. Migrationen ökar till många EU-länder, men i Sverige har antalet asylsökande minskat med 25 procent jämfört med förra året. Drygt 200 000 migranter har tagit sig över Medelhavet bara i år. Det är 52 procent fler än förra året. Dessa människor utnyttjas grovt, och denna människosmuggling är en betydande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten.

Under det svenska ordförandeskapet togs ett stort steg närmare en ny, ansvarsfull och restriktiv asyl- och migrationspolitik. Det var en betydande framgång. Målet är att stärka EU:s yttre gräns och att införa ett snabbspår i mottagandet för att skilja ekonomiska migranter från flyktingar. Det kommer att minska trycket på EU och på Sverige.

Men återvändandet måste öka. Vi behöver mer samarbete och mer informationsutbyte mellan alla berörda myndigheter inom EU för att verkställa fattade utvisningsbeslut. Dessutom behövs fler återvändandeavtal med ursprungsländerna. Det behövs ett kraftigt utökat samarbete med ursprungs- och transitländer. Bara så kan vi förebygga migrationens grundorsaker och förhindra att många söker sig till Europa längs livsfarliga vägar över land och till havs.

Herr talman! Den gröna omställningen är ett svenskt kärnintresse. Svenska företag och industrier ligger i framkant inom tekniker som världen efterfrågar, som fossilfritt stål, batterier, elektrifierade fordon och skogsbaserade innovationer. Sverige har redan kommit långt på vägen mot fossilfrihet genom att tidigt fasa ut oljepannor och kolkraft. Tillsammans med Portugal har Sverige lägst utsläpp per capita i hela EU. Mer behövs. Klimatförändringar och miljöförstöring är ett gränsöverskridande problem som kräver gränsöverskridande lösningar.

Svensk klimatpolitik ska bygga på europeisk grund. Under det svenska ordförandeskapet antog EU ett av världens mest ambitiösa klimatpaket, det som kallas Fit for 55. EU gör nu gemensam sak mot gemensamma mål, och alla medlemsländer är med och tar ansvar. När 450 miljoner européer ställer om gör det global skillnad.

Det hållbara svenska skogsbruket är viktigt inte bara för Sveriges utan för hela Europas omställning. Regeringen arbetar tillsammans med Finland för att skapa större förståelse för skogens betydelse. Skogen är inte bara en kolsänka och en förutsättning för biologisk mångfald; skogen är också avgörande för att ersätta fossila material och minska våra utsläpp.

Även kärnkraften spelar en avgörande roll för fossilfri elproduktion i EU. Regeringen arbetar hårt för att både konventionell kärnkraft och små modulära reaktorer ska kunna användas på samma villkor i EU som förnybar energi. Vi samarbetar tätt med andra EU-länder i det som kallas kärnkraftsalliansen.

Herr talman! Sverige och Europa behöver en högre tillväxt, och den inre marknaden är central för att stärka vår ekonomi. EU är själva kärnan i den svenska industrins internationalisering. Men EU:s andel av världsekonomin krymper, och konkurrenskraften har försämrats. Ny teknik kommer allt oftare från USA:s västkust och Kinas östkust. Europa ska vara en kontinent som är med och utvecklar ny teknologi, inte främst en kontinent som importerar den.

EU:s samlade investeringar i forskning och utveckling som andel av bnp är betydligt mindre än i USA och Kina, men också mindre än i Japan och Sydkorea. Det är hög tid att fler medlemsstater når EU:s mål om att investera minst 3 procent av bnp i forskning och utveckling.

Tillväxt och innovationer springer inte ur en statsstyrd ekonomi utan ur en kunskapsbaserad marknadsekonomi med konkurrenskraftiga företag. Det kräver mindre regelkrångel, lägre energipriser, snabbare tillståndsprocesser samt bättre tillgång på kapital och kompetens. Europeiska företag ska ha regler och villkor som klarar den konkurrensen. Enklare och färre regler kommer att bli ett svenskt huvudtema när inriktningen för Europas konkurrenskraft ska beslutas. EU-lagstiftningen måste ta större hänsyn till företagens förutsättningar.

Det är fri konkurrens på den inre marknaden och frihandel med länder utanför EU som har byggt Europas ekonomi stark. Men frihandelsavtal är också viktiga av geopolitiska skäl. Om inte EU är närvarande i världens tillväxtregioner kommer andra länder att vara det. EU:s styrka har länge varit dess öppenhet mot världen. Den öppenheten måste vara förenlig med våra egna intressen, våra värderingar och våra säkerhetshänsyn.

Herr talman! I min första regeringsförklaring sa jag att Sverige ska vara en aktiv, engagerad och pådrivande medlem i EU före, under och efter vårt ordförandeskap. EU-frågor är alltså inte en lyx som en regering kan ägna sig åt när kalendern så tillåter. EU-politik är svensk inrikespolitik. Många nationella svenska intressen kan bara värnas genom EU.

Sverige är dock ofta sämre än andra på att identifiera och formulera våra nationella intressen. Ibland har vi saknat viljan att tydligt ta ställning. Ibland har vi bara inte sökt likasinnade. Ibland har vi kommit in alldeles för sent.

Detta ändrar vi nu på. Regeringen kommer att inrätta nya former för samråd och samarbete med det svenska näringslivet, med arbetsmarknadens parter och med andra viktiga aktörer som representerar strategiska, vitala svenska nationella intressen. Det är bra både för Sverige och för EU.

Herr talman! Jag har nu redogjort för regeringens syn på de problem och de möjligheter som EU har framför sig i denna mycket turbulenta tid. EU är vårt främsta internationella samarbete och en viktig plattform för ett litet men internationaliserat land som Sverige. Låt oss bättre använda den plattformen för att bekämpa brotten och minska invandringen genom att stärka Europas yttre gränser, för att klara klimatomställningen och för att värna våra framgångsrika svenska exportföretag - men också för att skydda de grundläggande värderingar om frihet, fred, demokrati och rättsstat som vi i Sverige tror på.

Sveriges historia är intimt sammanflätad med Europas, men det är också Sveriges framtid.

(Applåder)

Herr talman! Utvecklingen i Sverige går åt fel håll. Kostnadskrisen pressar hushållen hårt. Det dödliga gängvåldet har nått nya rekordnivåer. Den organiserade brottsligheten rör sig närmast obehindrat över Europas gränser. Svenska folket är rekordpessimistiska i sin syn på framtiden. En överväldigande majoritet upplever att utvecklingen går åt fel håll. För varje dag som Ulf Kristersson styr Sverige blir det ett land som blir både farligare och fattigare.

Samtidigt lever vi i en värld där kriser och konflikter kommer allt närmare. Ett långdraget, folkrättsvidrigt anfallskrig pågår med full kraft i vårt närområde. Konfliktnivån och våldet ökar i samhället. Proryska krafter, högerextremister och islamister vill utnyttja situationen för att splittra Sverige och Europa.

Herr talman! När det stormar i omvärlden ska Europa hålla ihop, som vi gjorde när Ryssland brutalt invaderade Ukraina och vår starka enighet skickade en tydlig signal att vi aldrig kan acceptera Rysslands oprovocerade våld mot ett demokratiskt grannland. Samma enighet ska vi sträva efter när vi fördömer Hamas fruktansvärda terrorattack och ställer krav på att internationell rätt följs i Gaza.

I mörka tider måste Europa komma samman. Det är viktigt, för internationella konflikter prövar också våra samhällen här i Europa där inte bara extremister utan även ledare för traditionella partier försöker utnyttja situationen i sina egna politiska syften. Då måste alla vi andra göra det vi kan för att samla oss och stå upp mot alla former av antisemitism, rasism och hat mot muslimer samtidigt. Då måste Europas ledare gemensamt visa att såväl israeler som palestinier har samma rätt till liv i säkerhet, fred och frihet - på samma sätt som alla ukrainare har rätt till fred, frihet och säkerhet och på samma sätt som vi i Sverige, i Tyskland och i Spanien har rätt att leva i säkerhet, fred och frihet.

Vi länder i Europa har kommit samman för att värna våra demokratiska principer och stå upp för freden i Europa. Vi socialdemokrater kommer alltid att hålla fast vid det.

(Applåder)

Herr talman! Världen har på kort tid förändrats. Europa står nu inför en avgörande tid. Putins folkrättsvidriga aggression utmanar inte bara folkrätten utan hela vår kontinents säkerhet. Kampen i de ukrainska skyttegravarna handlar inte bara om Ukrainas territoriella frihet, integritet och demokrati. Den handlar också om Sverige och svenska folkets trygghet och säkerhet.

Ukrainas frihetskamp vilar på stödet från väst. Men om ett år går USA till val på nytt. Vi i Europa måste förbereda oss på att USA återigen kan komma att välja en president som attackerar idén om internationellt samarbete och gemenskap och som överger gemensamma överenskommelser om säkerhet, ekonomi och klimat. Det kan ske i en tid då proryska högerextremister, religiösa fundamentalister och främmande makter vill försvaga Europa och splittra vår gemenskap.

Herr talman! Sveriges och svenska folkets säkerhet vilar på vår förmåga att göra det som krävs i Europa. När det blåser kraftigt måste Europa öka sin sammanhållning.

Herr talman! I denna osäkra och mörka tid är det europeiska samarbetet en stabilitet, en säkerhet och en trygghet att luta sig mot för svenska folket. Det är ett skydd mot osäkerhet i en förändrad värld.

Bakom oss har vi en mandatperiod i det europeiska parlamentet som inte liknar någon annan med migrationskris, pandemi, ekonomisk kris och krig i Europa. Men vi är 450 miljoner européer som har lyckats hålla samman i en historiskt tuff tid. Vi har klarat av att göra bra saker för vanliga europeiska hushåll. Genom gemensam europeisk upphandling av vaccin blev inte minst vi svenskar vaccinerade snabbare än vi annars hade blivit. Tack vare ett historiskt klimatpaket kommer Europa att bli oberoende av Putin och oljeshejkernas olja. Vi har också fått EU att skapa fler trygga industrijobb för elektriker, montörer och truckförare.

Vi socialdemokrater vill fortsätta arbeta för att genom EU göra livet bättre, tryggare och billigare för vanligt folk i Sverige. För vi socialdemokrater sätter alltid Sverige och svenska folkets intressen främst.

Herr talman! Vi måste förhålla oss till den värld vi lever i nu. Det är en värld i förändring. Det finns stora risker, inte minst för ett litet land i norr.

Vad vill då SD-regeringen? Det är inte utan att man undrar. Det största partiet i regeringsunderlaget har nämligen valt att mitt under brinnande krig i Europa öppna upp för att Sverige ska lämna EU, för att Europa ska samarbeta mindre och för att Sverige ska bli svagare. Vad innebär det för Sveriges roll i Europasamarbetet att regeringsunderlaget drar åt olika håll?

En sak är klar. Vi socialdemokrater vet vad vi vill. Europa ska hålla ihop. Sverige hör hemma i Europa.

(Applåder)

Herr talman! EU har som bekant beslutat att Europa ska bli världens första koldioxidneutrala kontinent. Det tycker vi i Sverigedemokraterna är i grunden positivt. Vi har allt att vinna på att göra oss fria från fossila bränslen. Det kommer att gagna vår ekonomi, och det kommer att gagna vår säkerhet. Men att göra målsättningar vid skrivbordet kostar som bekant inget.

När det gäller detaljerna - hur, när och på vilket sätt - har Sverigedemokraterna haft bestämd kritik. Vi har kritiserat att EU-kommissionen använder klimatet som en murbräcka för att ta sig nya befogenheter, för hur man vill styra svensk skogspolitik och svensk bostadspolitik med mera. Det har vi fått mycket kritik för; vi har inte sällat oss till majoriteten.

Herr talman! Hur går det till när EU-kommissionen försöker förverkliga målet om sin gröna giv? Jag tänker ta upp ett exempel i dag. Det föreslås att fastighetsägare ska tvingas renovera för att radikalt minska byggnadens energiförbrukning. Det låter positivt. Men detaljerna är allt annat än positiva.

Det första delmålet är att alla bostäder om tio år ska vara minst energiklass D. Till 2033 ska en tredjedel av bostäderna i vårt land renoveras. Till 2050 ska alla fastigheter vara nollutsläppshus.

Herr talman! Det finns uppenbara skillnader mellan Molkom och Malta. Därför är det orimligt att Europeiska unionen ska besluta om gemensamma byggregler. Skillnaderna i klimat är stora liksom mellan hur ländernas fastigheter isoleras och framför allt hur de värms upp. På kontinenten är många fastigheter dåligt isolerade, och de värms upp med gas eller olja. Här hemma, i Europas norra utkant, har vi bättre isolering, och våra byggnader värms upp med fjärrvärme framställd av sopor och med värmepumpar som nyttjar el från kärn, vind- och vattenkraft.

Koldioxidutsläppen från fastigheter i Sverige är helt enkelt mycket lägre än i övriga Europa. Svenskarna släpper ut i snitt 26 kilo koldioxid per år för uppvärmning och kylning medan snitteuropén släpper ut 700 kilo koldioxid per år. Med 4 procent i genomsnitt har Sverige med stor marginal lägst utsläpp av alla länder i unionen.

Men trots att vi har gjort vårt, har gjort vår läxa och är bäst i klassen föreslår EU-kommissionen att ungefär samma andel ska renoveras i samtliga länder. Eftersom tvångsrenoveringar i sig kommer att resultera i utsläpp är det sannolikt att det kommer att vara mer till skada än till nytta för klimatet. Renoveringarna av svenska fastigheter kan mycket väl skapa större utsläpp än det man bygger bort. Förslaget är således samhällsekonomiskt oförsvarbart och samtidigt inte nödvändigtvis hållbart ur ett klimatperspektiv, i alla fall inte i Sverige.

Herr talman! Om EU-kommissionen skulle få igenom sitt förslag om tvångsrenoveringar väntar hyreschocker och nedvärderingar av äldre villor och bostadsrätter. Kostnaden för att renovera ett småhus på 100 kvadrat i energiklass G så att det lever upp till EU-kommissionens krav om energiklass D innan 2033 är enligt Villaägarnas Riksförbund över en halv miljon kronor. Om villan är större blir kostnaden för tvångsrenoveringen naturligtvis mycket högre. Till 2050 ska alla villor vara nollutsläppshus. Det blir ännu dyrare.

Särskilt på landsbygden har många villor ett värde som är lägre än renoveringskostnaden. Det saknas en plan för vad de som bor i dessa hus ska göra när deras fastigheter rasar i värde.

Flerbostadshus ska också renoveras. Det handlar inte om småpengar. Sveriges allmännytta har beräknat kostnaden till 550 miljarder fram till 2050. De kostnaderna kommer att tas ut genom högre hyror. Botkyrkabyggens ekonomichef varnar för höjningar på 30 procent.

Därtill ska offentliga byggnader liksom kontor, industrifastigheter och sommarstugor renoveras.

Herr talman! Förslaget är naturligtvis oförsvarbart. Det är positivt att riksdagen, regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att det är ett orimligt förslag.

I Europaparlamentet har exempelvis Miljöpartiet och Socialdemokraterna velat gå ännu längre än EU-kommissionens förslag, trots att tvångsrenoveringarna riskerar att motverka sitt syfte och öka utsläppen. Att Miljöpartiet driver på det här förvånar ingen. Men det kan noteras att inte heller Socialdemokraterna vill lyfta bort stenar utan tvärtom öka bördan för vanligt folk genom att lägga till än fler stenar. Man har tappat sin ideologiska kompass och fortsätter ignorera verkligheten som medborgarna tvingas leva i.

Det är därför Sverigedemokraterna finns. Vi representerar sunt förnuft i kontrast till EU:s och Socialdemokraternas tvångsrenoveringar.

(Applåder)

Herr talman! Efter Hamas fruktansvärda terrorangrepp på över 1 000 civila israeler har den israeliska regeringen självklart rätt att försvara sig. De har dock inlett ett bombardemang av Gazaremsan av sällan skådat slag. Enligt Amnesty har tusentals flyganfall genomförts på ett område som är mindre än Öland och som har över 2 miljoner invånare. Hälften av dem är barn. Genomsnittsåldern på dem som dött av bombningarna är fem år. Det är framför allt småbarn som har dödats. Nu måste för tidigt födda barn på al-Shifa-sjukhuset i Gaza tas ut ur kuvöserna och lindas in i folie för att hållas varma. Flera har redan dött.

Hela familjer är utplånade. Familjen Hijazi utplånades i en flygattack. Tre var barn. Amnesty International har inte funnit några bevis för att det funnits militära mål där de befann sig vid tidpunkten för attacken.

Den 19-årige Imad var på väg att köpa bröd till familjen när han dödades i attacken mot marknaden i Jabalialägret. Amnesty berättar att familjen precis lämnat sitt hem i Beit Hanoun efter att de mottagit varningsmeddelanden från den israeliska armén och därför gått den långa vägen till flyktinglägret - som sedan alltså blev bombat av Israel. Imad hade burit sin lillebror på sina axlar på väg till skolan i Jabalialägret. Dagen efter var det pappa Ziyad som bar sin 19-årige sons livlösa kropp på sina axlar på väg till begravningen. Ziyad berättade om bårhuset att alla letade efter sina barn i högarna av kroppar. Kropparna var brända. "Jag kände igen mitt barn på byxorna han bar."

Sverige måste nu arbeta i linje med EU:s resolution för att krigsbrotten ska utredas och gärningsmännen lagföras och att militära insatser måste hållas inom ramen för den internationella rätten. Oskyldiga barn ska inte dö. De ska aldrig dö. Men nu ligger de i högar på bårhusen.

Medan EU och FN fördömde attacken på Jabalialägret i hårda ordalag sa vår svenska utrikesminister Tobias Billström att agerandet var proportionerligt. Medan EU och FN mycket tidigt påminde om varje lands ansvar att följa den internationella rätten kunde den svenska utrikesministern inte för medierna på väg in till EU-mötet i Luxemburg den 23 oktober bekräfta att Sverige står upp för den internationella rätten. Detta är häpnadsväckande.

Jag känner inte igen den svenska utrikespolitiken längre - den som står upp för människan och hennes mänskliga rättigheter, försvarar oskyldiga civila mot terror och krigsbrott, försvarar den regelstyrda världsordningen och skyddar små nationer, inte minst mot länder med stormaktsambitioner, vilket också i högsta grad ligger i Sveriges eget intresse.

Rätt ska gå före makt. Alla måste följa folkrättens principer. Civila måste skyddas. Ulf Kristersson måste visa världen att försvaret av den internationella rätten är starkt i Sverige. Det gör han inte. Israeler och palestinier har båda rätt till frihet och värdighet, till sitt land och sin framtid.

Sverige ska inte vara det land som sist av alla ansluter sig till EU:s försvar av den internationella rätten. Sverige ska vara pådrivande för internationell rätt i EU. Precis som Spanien, Frankrike och Irland måste den svenska regeringen nu kräva ett humanitärt eldupphör som är varaktigt och omedelbart och i förlängningen leder till att krigshandlingarna upphör.

I FN:s generalförsamling lade regeringen ned den svenska rösten vid omröstningen om humanitärt eldupphör. Motiveringen var att Hamas fruktansvärda attack inte fördömdes tydligt i den specifika resolutionen. Men EU har varit mycket tydligt i alla sammanhang med sitt fördömande av Hamas. Därmed är det obegripligt varför regeringen inte kan ställa sig bakom ett humanitärt eldupphör i EU. När nu EU har fördömt detta, varför ställer sig inte regeringen tillsammans med de andra partierna och länderna bakom ett eldupphör?

(Applåder)

Herr talman! Med 27 länder, närmare 450 miljoner medborgare, 24 officiella språk och världens tredje största ekonomi är Europeiska unionen en avgörande del av vår värld, vår vardag och vår verklighet. Sverige är i sin tur en avgörande del av Europeiska unionen. Vår kraft och vår röst kan och ska göra skillnad. Vi ska påverka EU därför att EU påverkar oss.

Besluten som fattas i Bryssel och Strasbourg påverkar varje dag investeringar, upphandlingar, lagar, arbetsmarknad och klimatarbete i svenska kommuner och regioner, från Bengtsfors till Sollentuna och från Boden till Simrishamn. Den debatt vi för här i dag om EU:s politik och framtiden borde vi föra varje dag året om.

EU:s och Sveriges gemensamma framtid är inte huggen i sten. Den formas av de val och prioriteringar som politiken gör, både på hemmaplan och i Bryssel. Därför spelar det roll hur vi i den här kammaren agerar och vilka vi väljer ska företräda oss i det val till Europaparlamentet som bara är månader bort.

Vi ser hur världen ser ut just nu. Våra vägval blir viktiga på riktigt. Den europeiska freden är slagen i spillror. Vi har ett krig i Europas hjärta, där Rysslands vansinniga våld skördar människoliv och släcker framtidstro varje dag. Det är vårt ansvar att hålla hoppet vid liv, se till att fortsätta stödja Ukrainas sak och aldrig blända av strålkastarljuset mot Putins krigsbrott och ukrainarnas frihetskamp. Här är ett enat Europa nyckeln till framgång.

Vi har ett gängkrig i Sverige som inte känner några gränser, vare sig när det kommer till våldsanvändning eller till smuggling av narkotika eller vapen. Det är ett gängkrig som till varje pris måste stoppas. Här är ett enat Europa nyckeln till framgång.

Vi ser hur klimatförändringarna påverkar varje del av vår värld och hur extremväder och utsläpp fullständigt struntar i länders och kontinenters gränser. Ska klimatkrisen bromsas här hemma och i vår närhet, och ska vi få andra i världen att också göra sitt, är ett enat Europa nyckeln till framgång.

Allt detta borde vara självklarheter. Ändå finns det partier i den här kammaren som är tveksamma kring EU, som vill vända samarbetet ryggen när vi behöver det som allra mest och som tar EU-systemets brister till intäkt för att allt med EU är dåligt, i stället för att göra det som fungerar mindre bra bättre och lyfta hur EU-samarbetet gjort Sverige till ett starkare land.

Vart vi än vänder blicken i dag blir bilden tydlig: Ensam är inte stark. Ensam är svag. Till den som frågar "Varför EU?" är svaret lika tydligt, därför att lösningarna på morgondagens utmaningar är europeiska.

Det är bara tillsammans som vi klarar av att göra EU klimatneutralt och samtidigt stärka våra företag i den gröna omställningen. Det är bara tillsammans som vi kan möta hoten mot vår demokrati, som kommer både utifrån och inifrån. Det är bara tillsammans vi kan stå upp för den personliga integriteten. Det är bara tillsammans vi kan få ett EU starkt nog att slå undan benen för den organiserade brottsligheten. Det är bara tillsammans vi kan göra EU tillräckligt starkt i världen och sätta hårt mot hårt mot länder som Kina och Iran när de fängslar våra medborgare, förtrycker sina egna och använder ekonomi och handel som utpressningsverktyg. Det är bara tillsammans vi kan stå upp mot Ryssland och aldrig vika en tum från budskapet att Ukrainas sak är vår.

Nej, EU är inte perfekt - just därför att det är ett samarbetsprojekt. Men varje kraft som tror på EU måste också tro på tanken att det kan bli bättre. Mitt och Centerpartiets löfte är att vi kommer att fortsätta jobba hårt för att få klimatomställningen gjord. Vi kommer att kämpa hårt för att varje dag få ett grönt, frihetligt, modigt ledarskap för Europa och för ett starkare Sverige.

(Applåder)

Herr talman! EU tillkom som ett svar på dåtidens stora kriser. I vår tid står världen inför nya svåra utmaningar och stor politisk osäkerhet: Rysslands krig mot Ukraina, energikris och klimatförändringar, hög inflation och osäkerhet om Europas ekonomiska framtid, en ohållbart hög migration - listan kan göras lång.

Trots utmaningarna finns ändå anledning att vara optimistisk. Under det svenska ordförandeskapet i våras lyckades vi ro i hamn världens mest ambitiösa klimatpaket: Fit for 55. Vi lyckades även med det som många trodde var helt omöjligt: en historisk uppgörelse mellan medlemsstaterna om migration. Under den absolut värsta säkerhetspolitiska situationen sedan andra världskriget lyckades Sverige också bidra till att bibehålla enigheten bland EU:s medlemsstater om elva sanktionspaket mot Ryssland.

(Applåder)

Oroliga tider kräver nämligen ett tydligt ledarskap. Oroliga tider kräver också ett ledarskap som vågar prioritera kärnuppgifterna: för det första att slå vakt om EU:s grundläggande värderingar och skapa trygghet i vår del av världen, för det andra att skapa goda förutsättningar för företag att ställa om, växa och skapa välfärd och för det tredje att stoppa den organiserade brottsligheten och den illegala migrationen. Som en av EU:s grundare, kristdemokraten och den västtyska förbundskanslern Konrad Adenauer, gick till val på 1957: Keine Experimente! Inga experiment! Inga utsvävningar, utan ett EU som gör det unionen ska - ett EU som är lagom!

Herr talman! Efterkrigstidens kristdemokratiska projekt, som kom att bli EU, var ett projekt som stödde pluralism grundad i den judisk-kristna etiken och västerlandets värdegrund, rättsuppfattning och demokrati. Utifrån denna etik och värdegrund har vi fått uppfattningen om människolivets okränkbarhet och alla människors lika värde. Det är den värdegrunden som gör att vi kristdemokrater slåss för allas samma rättigheter, oavsett om du är muslim i detta land, kristen, icke-kristen eller jude. Vi slåss för allas rättigheter. Det är också denna människosyn som gett upphov till öppna samhällen där idéer får flöda fritt och varor utbytas över gränser.

Herr talman! Dagens säkerhetspolitiska utmaningar kräver en jämförbar etisk och värderingsbaserad övertygelse för att skapa opposition mot vår tids auktoritära meningsmotståndare - mot dem som vill resa sig på vår bekostnad, som menar att det handlar om ett nollsummespel eller som vill underminera våra grundläggande fri- och rättigheter på grund av en religiös övertygelse.

Hamas besinningslösa angrepp på Israel är en sådan värderingskonflikt. Rysslands anfallskrig på Ukraina är en sådan värderingskonflikt. Båda är kamper om samhällets grundläggande värden. Båda är värderingskamper vi ska vinna tillsammans.

(Applåder)

Herr talman! När oskyldiga människor systematiskt och kallblodigt mördas är det terrorism. När en stridande part medvetet avrättar civila människor är det krigsbrott. När judiska kvinnor och barn slaktas enbart för att de är judar är det en fortsättning på Förintelsen. Fråga bara Ruth, 87 år gammal, som bodde i kibbutzen Be'eri! Hon överlevde såväl nazisternas förföljelse som Hamas attack den 7 oktober. Men ingen får förminska människovärdet på någon sida av gränsen mellan Gaza och Israel. Det är en fullständig humanitär tragedi vi ser just nu.

I den europeiska debatten måste det påtalas att det är ett misslyckande för våra samhällen att antisemitismen kunnat leva så ostört i stora delar av vårt land. Det här är en viktig kamp att ta. Därför måste EU prioritera sina kärnuppgifter framåt för att kunna stå starkt även för kommande generationer i en svår tid.

(Applåder)

Herr talman! När jag som språkrör i dag gör min sista partiledardebatt gör jag det i en osäker tid och i en osäker omvärld. Rysslands olagliga och fruktansvärda anfall på Ukraina skördar människoliv varje dag. I konflikten mellan Israel och Gaza förlorar många människor, varav många barn, liv eller hälsa. Då är det viktigt att Sverige är medlem i en union där vi tillsammans kan vara en stark aktör för global säkerhet och mer trygghet och tillsammans kan ha en stark röst för alla människors rätt till liv, hälsa och frihet. Men EU är också en otroligt viktig kraft för att motverka grunden för osäkerhet. Då tänker jag inte minst på klimat- och miljöhoten.

Ännu en månad har passerat, och ännu ett globalt temperaturrekord har noterats, skrev TT förra veckan, när rapporter kom om att det här är på väg att bli det varmaste år som någonsin registrerats. Det har aldrig varit tydligare att vi kan möta en mörk framtid om vi inte ändrar riktning. Som FNchefen António Guterres uttryckte det nyligen: "The era of global boiling has arrived." Han gjorde ett medskick till alla länders ledare, även de svenska: "Leaders must lead. No more hesitancy. No more excuses."

Samtidigt möts vi i Sverige av närmast bedövande ointresse bland Tidöpartierna. Det duger inte att kalla det här för en ödesfråga i regeringsförklaringen och liknande men sedan låta Sverigedemokraterna styra klimatpolitiken och behandla den så styvmoderligt som sker. Vad betyder då orden? Klimatpolitiken ska uppenbarligen göras av någon annan någon annanstans någon annan gång. Det här verkar vara vad Ulf Kristerssons sida i politiken är allra mest överens om: Klimatkrisen är inte vårt problem.

För alla oss andra utanför regeringen är problemet att Ulf Kristersson har fel. Det är nämligen vårt problem när människors hem i Gävle, Västerås och Uppsala förstörs efter extrema regnfall och när lantbrukares skördar torkar bort och regnar bort om vartannat. Det är vårt problem när äldre dör på äldreboenden i extremvärmen. Det är vårt problem när tiotusentals människor förlorar livet i översvämningar då Västantarktis kollapsande isar är på väg att höja havsytan med flera meter och när Europa drabbas av den värsta torkan och de värsta skogsbränderna på över 500 år.

Allt detta är vårt problem, och det är också vårt ansvar att göra någonting åt det. Men det är också vår stora möjlighet, för en aktiv och ambitiös klimatpolitik har visat sig vara avgörande för länders konkurrenskraft. Det säger inte bara vi. Det säger också våra allra största företag och industrier.

Herr talman! Samtidigt som Sverige nu monterar ned sin egen klimatpolitik sätter vi och många andra hoppet till EU. Här i den svenska riksdagen sägs det ofta att klimatpolitiken ska göras internationellt och på EU-nivå. Men det verkar tyvärr också bara vara tomma ord från regeringspartierna, för när den sittande regeringen haft chansen att verka i EU:s ministerråd har den röstat nej till naturrestaureringslagen, motarbetat avskogningslagen och försökt blockera EU:s lag om minskad användning av miljögifter i jordbruket. Man ställer sig inte ens bakom lagstiftningen om att öka kolsänkorna i skog och mark. Man slår sig för bröstet för en överenskommelse som kom till när Sverige var ordförande men som man själv faktiskt har motarbetat.

Vi har alltså en regering som ökar utsläppen här hemma och som inte ens menar allvar med att EU ska ta ledningen. När EU agerar så är det inte heller konstigt att klimatarbetet hackar. Förra veckan kom en rapport som visar att EU är på väg att missa samtliga klimatmål till 2030. För att komma vidare krävs det alltså fler åtgärder, inte färre, både på EU-nivå och nationellt. Sverige lyfts i rapporten fram som ett land som var på väg att nå målen med råge. "Var", säger jag, för det var med den förra regeringens politik. Så är det inte längre.

Vi har mycket att vara stolta över i EU:s klimat- och miljöpolitik. Många gröna ministrar och gröna europaparlamentariker har jobbat hårt för det. Men vi behöver också se till att takten ökar nationellt, för EU är inte mer än summan av sina medlemsstater.

Herr talman! Genom hårt arbete av gröna politiker har EU blivit en motpol till den svenska regeringens klimat- och miljöpolitik. När regeringen sviker varje klimatlöfte och bryter mot varje klimatmål står vårt och många andras hopp till ett starkt, grönt EU.

I dag vill jag också ta chansen att uppmuntra svenska väljare som tittar på debatten inför EU-valet 2024: Ge inte de partier som nu monterar ned klimatpolitiken i Sverige chansen att göra det också i EU, utan gör ett förändrande val. Rösta för en stark grön kraft i EU för en ljusare framtid!

(Applåder)

Herr talman! Den 7 oktober vaknade Israel och omvärlden till helt ofattbara bilder av terror, ondska och förödelse. Hamas utförde den värsta massakern på judar sedan Förintelsen. För Liberalerna finns inget tvivel. Sverige och EU måste stå bakom Israel i dessa svåra tider.

Hamas startade ett krig, och Israel har rätt att försvara sig enligt internationell rätt. Att Sverige och EU ökar det humanitära stödet till utsatta människor i Gaza är också ytterst välkommet. Alla som lider under Hamas terrorregim förtjänar Sveriges och Europas stöd.

I vår egen del av världen fortsätter Putins brutala invasion av Ukraina. Vi ser det i ruinerna av tusentals bombade skolor och i resterna av hela byar och städer. Men våra blågula vänner står fortfarande heroiskt upp i kampen mot Putins mördarregim. De ger inte upp. Vi ska stå bakom dem hela vägen.

Liberalerna vill att EU ska vara en fyr i ett kompakt mörker för att inspirera frihetstörstande folk runt om i världen och för att markera mot despoter som endast känner våldet som metod. För detta krävs samarbete och enighet.

Det är därför vi driver på för fler skarpa EU-sanktioner mot Ryssland. Det är därför vi driver på för fler vapen till Ukraina och ger skydd till ukrainska civila i vårt land. Det är därför vi driver på för att EU ska släppa in Ukraina i vår gemenskap så fort det bara är möjligt. Det är den europeiska gemenskap där Ukraina hör hemma.

Herr talman! Det har snart gått 30 år sedan Sverige anslöt sig till EU-samarbetet. Så här i efterhand kan man konstatera att det nog är ett av de mest kloka beslut som Sverige och den här kammaren har fattat i modern tid.

Möjligheterna för ungdomar att plugga i Frankrike, jobba i Tyskland och tågluffa över kontinenten finns tack vare EU. Möjligheterna att starta ett företag från ett garage i Örebro och hitta kunder i Madrid eller Prag finns också tack vare EU. Möjligheterna att binda samman 27 länder i gemensamma klimatmål för vår överlevnad och för en grönare och bättre morgondag finns också tack vare EU.

Vår frihet har vidgats med EU. Vårt välstånd har ökat med EU. Vår morgondag är tätt sammanflätad och sammanlänkad med Europa och EU. Men det är något som saknas, herr talman. Det är en sista pusselbit för att Sverige fullt ut ska bli en del av Europa och inta vår rättmätiga plats vid det stora bordet, tillsammans med länder som Finland, Tyskland, Frankrike och Nederländerna: Vi saknar en stabil valuta. Vi saknar euron.

Man skulle kunna säga att det råder kris i valutafrågan. Att säga nej till valutasamarbetet har stått oss dyrt. Det har vi märkt på senare år när vi importerat inflation. Fråga bara vad svenska folket tycker om att få semesterkassan uppäten. Småföretag kämpar med höjda inköpspriser, för att inte tala om priset på paprikan och resten av matkassen.

Liberalerna kräver nya tag i eurofrågan. Våra beslut om vår framtid måste fattas där vi är fullt ut med och påverkar. Liberalerna vill ta konkreta steg framåt för att göra en övergång från kronan till euron så smidig som möjligt. Därför har vi nu installerat ett eurokansli. Vi ska mejsla fram en genomförbar plan så att vi säkrar ett svenskt välstånd och påverkansmöjligheter fullt ut på vår framtid.

Vi vill samla experterna, näringslivet och medborgarna som ser problemen med en alltför svag valuta. Och vet ni vad? Alla ni härinne är välkomna att delta för att förklara hur ni vill göra för att säkra välståndet, inflytandet och säkerheten.

Tillsammans är vi starka; ensam är man motsatsen. Jag vill att vi uppgraderar vårt medlemskap i EU från bas till premium. Liberalerna tänker stå i första ledet för detta.

(Applåder)

Herr talman! I Sverige bryr vi oss om vad som händer i världen och tar ofta vårt delansvar för att lindra nöd och elände även i konflikter långt borta som vi har väldigt litet inflytande över, som i Mellanöstern.

Herr talman! Samtidigt måste vi ta det fulla ansvaret för vad som händer här hemma. Sverige kan inte tillåtas bli en scen för världens alla konflikter, som när utländska medborgare kommer hit för att bränna koraner i syftet att kränka muslimer, som när regimtrogna och regimkritiska från Eritrea rent fysiskt gör upp i slagsmål i Järva eller som nu när terrorromantiken från Gaza leder till antisemitism i Sverige.

Efter Hamas terrorattack den 7 oktober ser både Sverige och EU en våg av antisemitisk propaganda. Anmälningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv har ökat med 50 procent. Många judar hör och ser hatet och hoten varje dag. Antisemitismens konspirationsteorier förenar nu höger- och vänsterextremister med islamister och en del som har sitt ursprung där man hatar Israel.

Det måste vi stoppa, herr talman. Vi ska inte vara toleranta mot intoleransen. Regeringen fokuserar på tre områden. Det gäller att stärka judars trygghet och säkerhet i Sverige, att uppmärksamma judiskt liv i Sverige och att med utbildning stärka kunskapen om Sveriges judiska minoritet.

Nu är det vår ovillkorliga skyldighet i den här kammaren bortom partipolitiken att garantera att judiska familjer aldrig ska behöva frukta för sin trygghet och sin säkerhet här i sitt eget land.

(Applåder)

Herr talman! I en debattartikel i våras framhöll Jimmie Åkesson att "det finns i dag stora anledningar att på riktigt utvärdera vårt medlemskap i unionen". Han menade att EU-medlemskapet börjar bli farligt likt en tvångströja. Låt oss kalla det för vad det är. Det är en förtäckt svexitdebatt, eller kanske inte ens så förtäckt eftersom Sverigedemokraternas ungdomsförbund nu driver svexit öppet.

Detta sker i ett läge där vi har ett krig i vårt direkta närområde och när det är viktigare än på flera decennier att EU förmår visa enighet, komma överens och hålla ihop. Detta sker innan vi ens är fullvärdiga medlemmar av Nato. Vad tycker Ulf Kristersson att det skickar för signal till Ryssland?

(Applåder)

Herr talman! Det var en intressant fråga, givet vad Vänsterpartiet häromdagen sa om EU-samarbetet.

I Sverige är såvitt jag vet åtta partier av åtta i grund och botten för det svenska EU-medlemskapet. Annat var det när vi folkomröstade. Då var halva socialdemokratin emot medlemskapet, och man kvoterade in hälften-hälften för rättvisans skull. Välkomna i sällskapet nu!

Att vi alla är för EU-medlemskapet betyder inte att alla tycker lika, på goda grunder. EU är svensk inrikespolitik. Vi tycker alltså olika i olika frågor.

Jag välkomnar allt detta. Men om statsministern, som är jag själv, håller ordning på att regeringens EU-politik är väl förankrad kanske oppositionsledaren ska hålla ordning på sitt eget regeringsunderlag.

(Applåder)

Herr talman! Återigen hör vi Ulf Kristersson vifta bort svåra frågor om Sverigedemokraterna. Vi har sett det gång på gång. Nu i talarstolen var Ulf Kristersson faktiskt tydlig när det gällde koranbränningarna. Jag önskar att han skulle ha varit lika tydlig med det tidigare, i våras eller i opposition.

Men min fråga svarade Ulf Kristersson inte alls på. Min fråga är: Vad tycker Ulf Kristersson att Sverigedemokraternas förtäckta svexitdebatt eller deras ungdomsförbunds öppna svexitställningstagande sänder för signal till Ryssland? Att regeringsunderlaget är splittrat i den här frågan, vad skickar det för signal till Ryssland?

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att man i Ryssland är mycket mer intresserad av vilka partier i Sverige som vill att vi ska gå med i Nato och vilka som vill stå utanför. Socialdemokratins halva regeringsunderlag är emot den enskilt viktigaste säkerhetspolitiska reformen i modern tid. Och Magdalena Andersson har mage att stå här och prata om olika ståndpunkter i EU-frågan!

Jag vet att ni är besatta av Sverigedemokraterna. Alla vet det. Men den stora frågan här och nu är: Vad ska vi använda EU till? Vilka problem ska EU lösa, och vad handlar EU om politiskt? Där kan man tycka olika.

Jag tar fasta på att nästan alla numera är för det svenska EU-medlemskapet. Det är gott så. Jag respekterar att vi tycker olika när det gäller vad vi ska använda EU till, men jag ser också en växande enighet, till exempel om EU:s roll för att minska invandringen - det gäller i varje fall i några partier - och en växande roll för EU i klimatpolitiken. Det är gott så.

(Applåder)

Herr talman! Vi ser nu fruktansvärda scener på Gazaremsan. Det är barn som får bära ut kroppar av sina syskon utan huvud ur rasmassorna. Det är bombningar av sjukhus och sjukhuspersonal, och man begär nu att få något stöd och någon hjälp av världssamfundet. FN har nu i flera veckor krävt ett eldupphör. Regeringens motivering till att lägga ned sin röst i FN:s generalförsamling häromveckan var att det i den specifika resolutionen inte fanns ett tydligt fördömande av Hamas handlingar.

EU gör nu mycket tydligt att Hamas handlingar och gisslantagandet är ett mycket allvarligt brott. Varför driver då inte Sverige frågan om eldupphör tydligare i ett EU-sammanhang?

Herr talman! Jag delar helt Nooshi Dadgostars beskrivning av fasan på Gazaremsan. Det gör jag helt och fullt, och jag tror att hela världen gör det.

Jag tycker att Sverige och EU har varit extremt tydliga på de punkter där EU är enigt. Vi fördömer entydigt Hamas. Det är inte alla länder i världen som orkar med en sådan sak. Senast i morse kunde vi till exempel läsa den palestinske ambassadörens uttalande i Dagens Nyheter.

Vi försvarar entydigt Israels rätt att försvara sig inom internationell rätt. Vi kräver humanitärt tillträde. Vi kräver respekt för krigets lagar. Vi kräver en tvåstatslösning. Allt detta är EU överens om. Det är mycket bra.

FN:s deklaration röstade en majoritet av EU:s medlemsländer inte ja till av precis det skäl som Nooshi Dadgostar antyder. Den förmådde inte fördöma Hamas agerande. Där börjar den här konflikten.

(Applåder)

Herr talman! Detta är ju själva poängen med min fråga. Nu fördömer ju EU Hamas agerande och gisslantagandet. Varför driver då inte Sverige krav på eldupphör när detta hinder nu är borta? Eller var det inte sant att det var därför som regeringen lade ned sin röst? Det är detta vi inte begriper.

Varför kräver inte Ulf Kristersson i EU-sammanhang ett eldupphör nu när det finns ett fördömande av Hamas agerande? Självklart kan inte ett krigsbrott motivera ett annat. Regeringen måste vara tydlig med att man fördömer även de eventuella krigsbrott som kan begås av den israeliska armén. Visst är det en självklarhet för den svenska ståndpunkten att fördöma alla angrepp mot civila, oavsett vilket land de kommer från?

Om det som regeringen säger är sant, varför driver man då inte krav på ett eldupphör, när det finns ett fördömande av Hamas i EU?

Herr talman! Jag förstår ärligt talat inte riktigt frågan. Vi tog ju ställning till en resolution som de flesta EU-länder konstaterade att de inte kunde rösta ja till eftersom den inte svarade mot de krav som de flesta EU-länder hade.

I stället uttalade EU mycket tydligt ungefär det som Nooshi Dadgostar säger. Det handlade om att fördöma Hamas, kräva respekt för krigets lagar, försvara rätten att försvara sig och om att framföra krav på humanitärt tillträde och pauser för att kunna komma in med sådant material som det humanitära tillträdet kräver. Det var exakt så Sverige röstade. Det var exakt så majoriteten av EU:s länder röstade. Det är där den stora majoriteten finns, i enighet.

(Applåder)

Herr talman! "Ju bättre beredskap vi har för att lämna, desto mer kommer vi få i framtida förhandlingar." Så uttryckte sig Jimmie Åkesson om EU så sent som i maj i år.

SD vill nu också att EU-medlemskapet ska utvärderas när Tidöavtalet ska förnyas. Vi vet alla hur det brukar sluta när Sverigedemokraterna vill något i Tidösamarbetet.

Min fråga till statsministern är därför rak och enkel: Kan statsministern här i dag lämna en garanti till alla oss som är EU-vänner att Sverigedemokraternas vilja att öka beredskapen för att Sverige ska lämna EU inte också blir regeringens?

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa alldeles nyss är Sverige stabilt förankrat i EU. Det finns en förkrossande majoritet svenskar som vill ha svenskt EU-medlemskap. Det svenska näringslivet skulle inte fungera utan ett svenskt EU-medlemskap. Svensk säkerhet skulle försämras. Vi skulle inte kunna skydda våra gränser utan ett svenskt EU-medlemskap. Sverige överväger över huvud taget inte att lämna EU.

Som jag sa tidigare tar jag fasta på att rent principiellt är åtta av åtta partier numera för det svenska EU-medlemskapet. Men jag respekterar också att det finns partier som är mindre entusiastiska. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är väl de två tydligaste. Jag respekterar det.

Man kan tycka olika. Vi utvärderar vårt EU-medlemskap varje dag. Ofta kommer vi fram till att det är väldigt bra, men ibland landar vi i att EU gör saker vi inte gillar. Skogspolitiken tycker jag till exempel sköts dåligt av EU just nu, och då säger vi det i klartext.

Herr talman! Jag får tacka statsministern för att han delar självklarheten med oss: att Sverige inte skulle klara sig utan EU.

Men nu pratas det om en utredning som på sikt kan komma med i Tidöavtalet. Det är inte vilken utredning som helst, utan den handlar om att Sverige på sikt också kan behöva lämna EU. Jag kan inte tolka Sverigedemokraternas retorik på något annat sätt än att vi ska utvärdera medlemskapet och skaffa oss en beredskap för att lämna.

Moderaterna och Centerpartiet har länge delat den självklara hållningen att vi ska fortsätta vara en del av EU. Men de senaste åren visar att Sverigedemokraterna styr alltmer av vad politik och idéutveckling heter i Tidösamarbetet. Därför upprepar jag frågan: Kan Ulf Kristersson, statsministern, här och nu lova att han inte kommer att låta Sverigedemokraterna underminera det svenska EU-medlemskapet?

Herr talman! Som jag sa för en stund sedan: Jag tar ansvar för mitt regeringsunderlag. Jag förutsätter att Centerpartiet tar ansvar för det regeringsunderlag som Centerpartiet numera ingår i - där även Vänsterpartiet ingår. Lycka till med det!

(Applåder)

Sverige kommer inte att utvärdera medlemskapet i någon annan mening än att vi varje dag utvärderar vad som funkar bra och vad som funkar dåligt. Det ska vi fortsätta att göra. Vi ska fortsätta att ställa tuffa krav på EU, delta med full kraft, säga ja till bra saker, säga nej till dåliga saker och påverka. Det har varit Moderaternas och den här regeringens linje från dag ett. Så kommer det att förbli. Men jag är väldigt mycket för att vi värnar svenska nationella intressen i vårt EU-samarbete och att vi höjer vår röst, som andra länder gör, när vi tycker att EU trampar fel.

Återigen: Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är de två mest skeptiska. Om Centerpartiet hanterar Vänsterpartiets EU-skepsis ska jag nog kunna hantera Sverigedemokraternas EU-skepsis.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa i mitt anförande är EU tyvärr på väg att missa alla stora klimatmål för 2030. Det visar de senaste utvärderingsrapporterna. Medlemsländernas gemensamma åtgärder är inte tillräckliga för att man ska kunna nå målet om att minska utsläppen, för att man ska kunna öka kolinlagringen i skog och mark eller för att man ska kunna bygga ut tillräckligt mycket förnybar energi. Sverige, med den nya regeringen, är tyvärr en del av problemet på alla dessa tre områden.

Det krävs alltså fler verktyg för att hjälpa människor, företag och organisationer runt om i Europa att ställa om. Men i stället för att leta efter nya vägar framåt och driva på för fler åtgärder som tar Sverige och EU framåt i omställningen har Ulf Kristersson skrivit under ett krav i sin partigrupp, EPP, om ett totalstopp för all ny klimat- och miljöpolitik.

Prognosen är att EU missar sina klimatmål. Statsministerns prioritet är att kräva ett stopp för ny klimatpolitik. Därför undrar jag, Ulf Kristersson: Tänker regeringen behandla EU:s klimatlag på samma sätt som man tänker hantera den svenska klimatlagen? Som Elisabeth Svantesson sa: Når vi det inte, så når vi det inte.

Herr talman! Jag tror att man kan säga att EU är en förutsättning för en internationell europeisk klimatpolitik, som en del i en global klimatpolitik. Men den ersätter naturligtvis inte vad enskilda länder behöver göra själva och enskilda länders uppfattning om vad som är rätt klimatpolitik. Självklart är det så. Det är ett mellanstatligt samarbete som vi tar på mycket stort allvar.

Låt mig ta tre exempel:

Klimatpaketet Fit for 55 ger unika förutsättningar för EU att bli världens första klimatneutrala kontinent. Det är fantastiskt bra. Jag uppfattar att det finns ett mycket brett stöd för den ståndpunkten.

EU värnar inte svenskt skogsbruk tillräckligt bra. Det har Miljöpartiet aldrig förstått. Det är obegripligt; ni vistas ju en del i skogen. Svensk skogspolitik kan inte delegeras till EU-nivå. Svensk skog är en fundamental förutsättning för arbetstillfällen och för ekonomin i Sverige.

Kärnkraft växer nu fram i EU på ett nytt sätt.

Det är tre exempel - bra och dåligt.

Herr talman! Jag konstaterar att Ulf Kristersson inte säger emot, utan han har skrivit på ett upprop om att man ska ha ett stopp, ett moratorium, för ny klimatpolitik trots att siffrorna pekar i fel riktning.

Det är lite pinsamt att stå och stoltsera med Fit for 55-paketet när det är uppenbart att regeringspartierna har motarbetat innehållet i det genom sitt agerande i Europeiska rådet.

Jag har försökt prata med Ulf Kristersson om klimat och ansvar och om hoten mot framtiden. Det har inte gått så bra, kan man konstatera. Därför tänkte jag pröva att i stället för att prata om koldioxidutsläpp prata om kronor och se om det går bättre.

Vi har stora utmaningar. Vi har fått 38 miljarder från EU:s återhämtningsfond. EU-kommissionen hotar nu med att dra in de pengarna för Sverige för att man inte uppfyller klimatkraven.

Regeringen vill luta sig hårt mot flexibiliteten, det vill säga köpa utsläppsrätter från andra länder. Det kommer enligt bedömningar att kosta tiotals, kanske hundratals, miljarder kronor. Gör man inte det kommer man i stället att få betala EU-böter på ungefär samma nivå.

Min fråga till Ulf Kristersson är: Hur mycket tycker Ulf Kristersson att det ska kosta för svenska folket att köpa sig fri från att göra klimatjobbet på riktigt?

(Applåder)

Herr talman! Vad detta handlar om är att varje land måste skapa nationella förutsättningar för att vi ska kunna klara av våra gemensamma klimatåtaganden. Då finns det en förutsättning som vi tjatar oss blå om och som ni låtsas inte finns: ren fossilfri el.

Det börjar och startar där. Har man ingen energipolitik har man ingen klimatpolitik. Kan man inte ersätta fossila bränslen har man ingen klimatpolitik. Kan man inte ha stabil el till de industrier som ska elektrifiera har man ingen klimatpolitik. Dessbättre växer nu den gemensamma europeiska insikten om detta.

Det förfärliga kriget mot Ukraina har fört med sig ett litet men viktigt bidrag, som är bra: en snabb avveckling av beroendet av olja från Ryssland. Nu ska EU bli helt fossilfritt. Då krävs stabil energi. Kärnkraftsalliansen är en bra början på detta, men eftersom Miljöpartiet vägrar att ens prata om stabil ren el har Miljöpartiet ingen långsiktig klimatpolitik.

(Applåder)

Herr talman! Jag noterar att Ulf Kristersson tydligt stängde dörren för Sverigedemokraternas krav på en utvärdering av medlemskapet, och eftersom den utvärderingen var tänkt att användas som en del av Sverigedemokraternas politik för att vi ska förbereda oss på att kunna lämna EU tackar jag för det beskedet och det löftet. Vi får se hur länge löftet håller sig.

Herr talman! Det kommande EU-valet kommer att vara helt annorlunda än tidigare val. Krigen rasar i Ukraina och i Mellanöstern. Kostnadskrisen fortsätter att pressa hushållen stenhårt. Gängkriminaliteten rör sig över Europas gränser, och vi blir smärtsamt påminda om terrorhotet mot Sverige och Europa.

Vi socialdemokrater är inte naiva. Vi är varken aningslösa EU-entusiaster eller svexitkramare. Vi ser verkligheten för vad den är, och just nu blir Sverige både farligare och fattigare för varje dag.

I en tid när gängkriminaliteten och terrorismen utgör ett hot mot alla medborgares säkerhet och trygghet måste Europa hålla ihop och växla upp samarbetet. Knark och vapen måste stoppas redan vid gränsen.

Just nu blir Sverige fattigare. Vem står då för svenska folkets ekonomiska intressen? Jag kan ta ett konkret exempel. I ett läge när varje hundralapp räknas för hushållen har en högermajoritet i Europaparlamentet, inklusive parlamentariker från Sverigedemokraterna och regeringspartierna, röstat igenom nya regler för vattenrening. Det är regler som för ett svenskt hushåll kan innebära 1 000 kronor om året i höjda avgifter. För en barnfamilj motsvarar det två vinterjackor. I stället för att de stora bolagen, som tjänar pengar på sina produkter, ska betala för sin egen förorening får vanligt folk betala notan. Men vi socialdemokrater kommer alltid att stå upp för vanliga europeiska hushåll i vårt EU-arbete.

(Applåder)

Herr talman! Precis som Magdalena Andersson sa i sitt anförande går vi mot val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val, och vi hoppas på ett stort valdeltagande. Från mitt partis sida hoppas vi på många sverigedemokrater i Europaparlamentet.

Det som jag skulle vilja fråga Magdalena Andersson om är vad man egentligen får om man röstar på Socialdemokraterna i Europaparlamentsvalet. I mitt anförande tog jag upp kommissionens förslag på tvångsrenoveringar, där den dåvarande socialdemokratiska regeringen sa en sak och de socialdemokratiska parlamentarikerna i Bryssel sa en helt annan sak.

Detsamma gäller kärnkraft och gröna investeringar. Då sa regeringen en sak, medan parlamentarikerna sa en annan sak. En ny suveränitetsfond ville parlamentarikerna ha, men det ville inte Magdalena Andersson. Morgan Johansson ville använda bistånd som påtryckningsmedel för att kunna utvisa personer som inte har rätt att vistas i Sverige. Det ville inte parlamentarikerna.

Min fråga är: Har Magdalena Andersson någon koll på vad parlamentarikerna från Socialdemokraterna gör i Bryssel?

Herr talman! Om man röstar på Socialdemokraterna får man parlamentariker som varje dag kommer att arbeta för vanliga svenska hushålls bästa i EU och som exempelvis röstar emot Sverigedemokraternas och högerns förslag att vanliga hushåll ska betala för storföretagens utsläpp snarare än de företag som gör miljon- och miljardvinster på produkter som orsakar utsläppen. Vi står på vanligt folks sida.

Man får parlamentariker som, till skillnad från Sverigedemokraterna, inte kommer att rösta för en ökad skattekonkurrens mellan EU:s länder som kan leda till minskade möjligheter att finansiera vår gemensamma välfärd - skolan, sjukvården och äldreomsorgen.

Man får parlamentariker som står upp för Sverige och svenska folkets trygghet och säkerhet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Magdalena Andersson, för svaret! Jag kan konstatera att man även får en parlamentariker som Erik Bergkvist som förhandlar budget för Socialdemokraterna i Europaparlamentet och där driver på för en ökad budget. Vi har haft en socialdemokratisk regering som drivit på för en minskad budget, och sedan har man alltså en budgetförhandlare i Europaparlamentet som gör sitt bästa för att minska de svenska rabatterna och öka EU:s budget så att svenska medborgare ska få betala mer i medlemsavgift varje år.

Det här är en mycket märklig situation, så jag skulle återigen vilja höra: Varför arbetar socialdemokratiska parlamentariker för öka den svenska medlemsavgiften samtidigt som den dåvarande socialdemokratiska regeringen påstådde sig arbeta för att minska avgiften? Varför vill socialdemokratiska parlamentariker ha jättedyra tvångsrenoveringar av svenska hem? Har Magdalena Andersson någon koll på sina parlamentariker i Bryssel?

Herr talman! I den senaste EU-förhandlingen om långtidsbudgeten fick Sverige en rekordstor rabatt. Det var en oerhört framgångsrik förhandling som Stefan Löfven skötte. Det är möjligt att Martin Kinnunen är orolig för hur det ska bli när den nuvarande regeringen förhandlar budget.

Vad gäller renoveringar är det alltid intressant att Sverigedemokraterna vill att vi ska vara fortsatt beroende av Putins olja och gas för att värma upp våra hem. Vi socialdemokrater vill att europeiska hushåll ska slippa det, för det kommer att bli väldigt, väldigt dyrt. Då behöver vi renovera de hem som står och läcker.

Självklart kan inte varje familj ensam stå för den kostnaden, utan här behöver familjer få stöd. Det ska inte ligga på den enskilda individen, utan det är länderna som ska se till att detta sker på ett sätt som är fördelningspolitiskt bra.

(Applåder)

Herr talman! I maj hölls en palestinsk konferens i Malmö som vi nu vet var ett Hamasarrangemang. Palestinas Sverigeambassadör bekräftade detta svart på vitt i Dagens Nyheter i morse. Denna Hamaskonferens ägde alltså rum fyra månader före den bestialiska terrorattacken där 1 200 israeler mördades.

En som trots palestiniernas avrådan från deltagande deltog i den här konferensen var den socialdemokratiska riksdagsledamoten Jamal El-Haj. Ändå har Magdalena Andersson uttalat sitt fulla förtroende och personligen gått i god för att han har bedrivit en, som det heter, livslång kamp mot Hamas.

Min fråga till Magdalena Andersson är: Står hon fast vid sitt oreserverade stöd för El-Hajs agerande?

Herr talman! Om det på allvar var en konferens ordnad av Hamas, varför tillät regeringen det? Vilka säkerhetsarrangemang hade man? Varför kontaktade inte Säkerhetspolisen alla deltagare och berättade det för dem? Varför var moderater anmälda till konferensen?

Om Ulf Kristersson tar vad den palestinska ambassadören säger för en sanning, innebär det att Ulf Kristersson tar allt hon säger i intervjun för en sanning, inklusive att Israel tillät attacken den 7 oktober?

Herr talman! Jag konstaterar bara det som många har vittnat om, nämligen att det var ett arrangemang med Hamasföreträdare och att den person som Magdalena Andersson personligen säger har vigt sitt liv åt att bekämpa Hamas deltog. Är det inte en ganska uppseendeväckande uppgift? Det är väl en sak att säga att man inte tycker att det är bra och att ifrågasätta och en annan att garantera att det här är en del i en livslång kamp.

Min bestämda känsla är att det finns en terrorromantik i vissa S-kretsar som borde besvära S-ledaren.

(Applåder)

Herr talman! Ulf Kristersson, anklagar du Jamal El-Haj för att vara en terrorromantiker? Hans sonhustrus familj utplånades för några dagar sedan - 36 personer, bortsvepta i det här fruktansvärda kriget. Och du menar att han är en terrorromantiker som står bakom Hamas?

Det är en fruktansvärd anklagelse, Ulf Kristersson. Du är landets statsminister. Hur kan du göra så här?

Herr talman! Socialdemokraterna har drivit på för ett så kallat socialt Europa, och det låter ju bra. Men nu har vi faktiskt facit på vad det leder till.

Under det gångna året har vi fått ett direktiv för lönetransparens och ett direktiv för minimilöner, direktiv som arbetsmarknadens parter är mycket oroliga för ska störa ut den svenska modellen. Därför sa både KD och S nej när dessa direktiv var uppe.

Trots detta fortsätter Socialdemokraterna att elda på för nya så kallat sociala EU-initiativ. Förra året ställde sig till exempel S i Europaparlamentet bakom en icke-bindande uppmaning om att EU borde lagstifta om långtids- och anhörigvård.

Är S redo att säga nej till ytterligare EU-initiativ inom det sociala området och arbetsmarknadsområdet, eller vill man fortsätta att ge stöd till EU-centralism inom områden som medlemsländerna bäst sköter själva?

Herr talman! Vi socialdemokrater tycker att frågor som bör regleras på EU-nivå, där det finns en vinst att reglera dem på EU-nivå, bör regleras där. Andra frågor bör inte göra det. Däremot kan EU jobba med bland annat jämförelser inom det sociala området, för att på så sätt inspirera varandra. Det är något som man gör på bland annat kommissionsnivå.

Vad gäller minimilönedirektivet råder det inget tvivel om att det finns ett starkt motstånd i Sverige. Vi har en av världens absolut mest framgångsrika arbetsmarknadsmodeller med tydliga kollektivavtalsförhandlingar mellan parterna. Det är därför vi inte är kritiska till minimilöner.

Men jag tror att man ska vara klar och tydlig. Det är inte för att vi vill ha en diskussion om ett socialt Europa som direktivet har drivits på av länder, utan det har drivits på betydligt längre än så.

Herr talman! Under framför allt den förra mandatperioden var det många kommentarer från den dåvarande S-ledda regeringen på temat: Vi såg det inte komma. Vi var naiva. Vi har varit naiva.

Jag vill fortsätta att varna för att vi kommer att se en stor risk för minskat EU-stöd framöver om vi fortsätter att lyfta upp frågor på EU-nivå som rör äldreomsorg och sjukvård som vi själva vill råda över och därvid riskera få en EU-överstatlighet som helt enkelt inte är bra.

Jag vill också passa på att uttrycka min sorg över alla dem som har mist sina liv till följd av Hamas-Israel-konflikten. Det gäller palestinier i Sverige, såsom El-Hajs familj och släkt som mist sina liv. Det här är en fruktansvärd sorg och tragedi, men man måste hålla rent i egna led och se till att den moderna antisemitism som nu flödar på gator och torg får ett tydligare fördömande även inom vänsterled.

(Applåder)

Herr talman! Och även inom högerled. Vi har sett undersökningar som visar i vilka partier som antisemitismen flödar mest. Där är naturligtvis Sverigedemokraterna det parti som det förekommer mest i, och Kristdemokraterna är det näst mest förekommande partiet.

Det som vore bra skulle vara om regeringspartierna äntligen kunde komma fram till att antisemitismen ökar i Europa. Det finns en organisation som ska kämpa för minoriteters rättigheter i Europa, nämligen OSSE-delegationen, men den svenska OSSE-delegationen leds av en person som anser att judar inte kan vara svenskar.

Ta ansvar för antisemitismen i regeringsunderlaget och i de företrädare ni har valt!

(Applåder)

Herr talman! Vi behöver ett tryggare, säkrare och billigare Sverige, sa Magdalena Andersson i sin inledning. Det var inte så många år sedan som Magdalena Andersson kraftigt argumenterade för att Sverige ska sitta vid det stora bordet när Europas framtid avgörs, att vi ska delta fullt ut i det så viktiga valutasamarbetet. Vi vet att kronan i dag är alltför instabil, och det leder till osäkerhet för investeringar och att det vi importerar blir dyrare. Vi importerar därmed inflation. Men det är också en säkerhetsfråga att Sverige är med i valutasamarbetet fullt ut.

Kan Magdalena Andersson tänka sig att delta i eurosamarbetet för att se till att Sverige fullt ut deltar i EU-samarbetet?

Herr talman! Jag tycker att frågan förtjänar en seriös debatt. Under de 20 år som har gått sedan vi hade en folkomröstning om EU tycker jag själv att argumenten för att gå med i eurosamarbetet har stärkts, men det gäller även argumenten för att inte gå med i euron.

Argumenten för att gå med har stärkts på så sätt att det är uppenbart att situationen för små valutor ser annorlunda ut nu än för 20 år sedan. Argumenten emot har stärkts därför att det som då sades, nämligen att det inte skulle kosta något för länderna att vara med i euron, har visat sig oriktigt eftersom euroländerna har fått ställa upp med miljardbelopp till krisande euroländer. Det har varit dyrt.

En seriös debatt om de för- och nackdelar som finns och hur de har förändrats är viktig och bra för Sverige.

Herr talman! Det här ser jag positivt på. Att delta för Sveriges framtids skull i detta samarbete är viktigt. Det är inte fråga om en aningslös EU-entusiasm, utan det är att ta ansvar för Sverige. Det är att ta ansvar för vår säkerhet att vi sitter vid det stora bordet och inte vid barnbordet, så att säga. Det är vidare fråga om att trygga vårt välstånd. Vi får investeringar till Sverige. Även om Sverige är välskött ekonomiskt innebär det en risk när de stora kontinentalplattorna geopolitiskt krockar och vi har ett för litet valutaområde.

Jag menar att socialdemokrater i Finland, Tyskland, Frankrike och Nederländerna tar fullt ansvar för Europas framtid. Jag vill att Sverige gör detsamma, och jag välkomnar denna diskussion och att Magdalena Andersson kommer att ompröva sin nuvarande ståndpunkt.

(Applåder)

Herr talman! Jag vet inte vilken ståndpunkt jag ska ompröva.

Men jag kan berätta en sak för Johan Pehrson, nämligen att vi alla sitter vid samma bord också när vi diskuterar EU-frågor. Sverige är också med vid bordet. Jag skulle ifrågasätta att det handlar om vår säkerhet. När vi diskuterar säkerhet sitter vi verkligen alla vid samma bord.

Däremot är den svenska kronans värde ett problem. Och det handlar mycket om bilden av Sverige som sprids utomlands just nu. Sverige har fått ett nedsolkat rykte. Där vore det bra om Johan Pehrson kunde bidra inte bara genom att lyfta upp en eurodebatt utan också genom att ta sig ett rejält snack med sina kompisar i Sverigedemokraterna, vars aktivitet med att sprida hat mot muslimer och elda på koranbränningar inte är bra för Sverigebilden och den svenska kronan.

(Applåder)

Herr talman! I går ingick partierna i Tidösamarbetet en principöverenskommelse om klimatpolitiken. Det är en bra överenskommelse för Sverige och för samarbetet eftersom det stakar ut riktningen för klimatpolitiken framöver. Men varför är det så viktigt just nu?

Herr talman! Det handlar naturligtvis om samarbetet i Europeiska unionen. EU:s överstatliga klimatpolitik, som sträcker sig över en lång rad politiska områden, såväl skogspolitik som vattenvårdsfrågor och bostadspolitik, har ändrat villkoren för den nationella klimatpolitiken. Det är således bråttom att anpassa svensk klimatpolitik till EU:s oavsett vad man tycker om besluten på EU-nivå.

Som exempel kan vi ta ESR-förordningen, som i princip straffar oss för att vi redan har fasat ut den fossila energin från vår bostadsuppvärmning. Eftersom vi gjorde det före 2005 får vi inte tillgodoräkna oss detta alls inom ESR-förordningen. Andra länder kan göra de här investeringarna nu och på så vis klara förordningen. Vi kan inte göra det.

Det här var således en katastrofal förhandling av den dåvarande S-regeringen. Det är nu Sverigedemokraternas och övriga samarbetspartiers uppgift att försöka städa upp efter denna katastrofala förhandling för svensk del, där man inte brydde sig om svenska intressen. Nu måste vi ta konsekvenserna av den dåliga förhandlingen och försöka uppfylla den här rättsakten på bästa möjliga sätt.

Det är det detta handlar om. Det handlar om att ta ansvar för Sverige, här i Stockholm men även i Bryssel - att inte säga en sak när man sitter i regeringen här och sedan skicka ned parlamentariker till Bryssel som gör motsatt sak.

Socialdemokraterna har parlamentariker i Bryssel som driver på för beskattning på EU-nivå samtidigt som man har haft en socialdemokratisk regering som sagt att det här är en zon som vi absolut inte ska röra oss i. Det tror jag är viktigt att svenska väljare känner till i valet.

Kontrollera vad era Europaparlamentariker gör där nere i Bryssel! Risken är stor och överhängande att de inte bryr sig ett dugg om svenska intressen när de väl flyttat dit.

(Applåder)

I detta anförande instämde Leonid Yurkovskiy (SD).

Herr talman! Järnvägarna i Sverige är inte så bra, tycker de flesta svenskar. Man kan fråga vilken tågresenär som helst - det är ganska mycket suck och stön över försenad tågtrafik.

En stor anledning till det här är EU:s krav på att privatisera och upphandla alla delar av järnvägssystemet. Det är stora marknadsexperiment inom järnvägen som styckar upp den här infrastrukturen och gör den väldigt svår att kontrollera och ha som en sammanhållen infrastruktur över hela landet.

Privatiseringen är dock egentligen en myt, för det är en massa andra stater som kör tågtrafik i Sverige - nästan uteslutande Kina men också en del andra stater.

Ni är det största partiet i regeringens konstellation. Varför åker Sverigedemokraterna och regeringen ned till Bryssel och applåderar det här marknadsexperimentet med järnvägen? Förklara för tågresenärerna varför det är så bra att tågen fungerar så dåligt!

Herr talman! Tack, Nooshi Dadgostar, för frågorna!

Från Sverigedemokraternas sida - och från de flesta av medborgarnas sida, tror jag - kan jag bara instämma i att det är bedrövligt hur det fungerar i järnvägstrafiken. Det är en källa till stor irritation och stora problem för många medborgare i vårt land.

Vi har inget till övers för EU-initiativ på det här området. Jag tror inte att det behövs mer klåfingrighet från Bryssel, så jag kan inte säga att vi sverigedemokrater känner igen oss i att vi stöder något slags experiment eller åker ned till Bryssel och vill experimentera ännu mer på det här området.

Herr talman! Det kommer ett nytt initiativ nu. Det är ytterligare en järnvägspakt som ska ytterligare privatisera och stycka upp järnvägen. Men jag är glad för Martin Kinnunens uttalande här.

Jag utgår från att om den svenska regeringen inte med full kraft motverkar ytterligare privatiseringar och inte kraftigt driver på i Bryssel för ökad statlig kontroll över svenska järnvägar, då kommer Martin Kinnunens parti naturligtvis att undandra sitt förtroende för denna statsminister och upprätthålla den positionen i riksdagen. Är det rätt uppfattat?

Herr talman! Naturligtvis kommer Sverigedemokraterna att verka för svenska intressen även när det ska förhandlas nya förslag på järnvägsområdet inom Europeiska unionen.

Vi har ett samarbete med regeringen i en lång rad frågor. Huruvida vi kommer att samarbeta om den här rättsakten eller inte får visa sig. Sverigedemokraterna står fritt i en lång rad EU-frågor. Vi samarbetar antingen med regeringen eller utanför regeringen för att försöka förmå regeringen att inta en så god position som möjligt.

Vi är en konstruktiv samarbetspartner till regeringen och övriga partier i EU-frågor, men vi kommer också att vara tydliga med att vi kommer att ta till vara svenska intressen. Är det så att europeiskt samarbete kan åstadkomma förbättringar för svensk järnvägstrafik är vi öppna för det. Men är det så att europeiskt samarbete gör det dyrare eller mer komplicerat att stärka den svenska järnvägstrafiken, ja, då kommer vi att vara tuffa motståndare.

Herr talman! Jag börjar med ett nu bekant citat: "Ju bättre beredskap vi har för att lämna, desto mer kommer vi att få i framtida förhandlingar." Det är Sverigedemokraternas ingång i det man nu själv vill kalla en ny EU-strategi och något som man enligt egen utsago ska driva mot sina Tidökamrater.

Samtidigt har Sverigedemokraternas eget ungdomsförbund tagit bladet från munnen och pratar nu öppet om ett krav på svenskt EU-utträde.

Min fråga är rak och enkel: Om Sverigedemokraterna inte får se de förändringar i relationerna mellan Sverige och EU som man kräver, kommer man då att sluta upp bakom sitt ungdomsförbund och kräva det som partiet nu bara insinuerar: en svexit, alltså att Sverige lämnar EU?

Herr talman! Tack, Muharrem Demirok, för frågorna!

SD:s förslag om svensk EU-strategi står delvis i centrum för den här debatten. Det är roligt, tycker jag. Samtidigt kan jag konstatera några saker.

Sverigedemokraterna har inga förslag här i riksdagen om att ändra på det svenska EU-medlemskapet, så det ligger inte på bordet här i dag.

Samtidigt måste man vara ödmjuk inför faktumet att det europeiska samarbetet förändras. Vi har en utvidgning som är på väg att mejslas fram. Vi har haft ungefär 9 000 nya rättsakter i Europaparlamentet bara den här mandatperioden. Vi har krav på ökad budget. Vi ser att EU-samarbetet allt oftare tar sig nya former och tar sig an nya frågor.

Jag tror att vi måste vara öppna för att utarbeta en strategi för oss här i Sverige, för vi ska komma ihåg att vi har det mest EU-kritiska parlamentet. Riksdagen är det mest EU-kritiska parlamentet i Europa. Hur tillvaratar vi detta parlaments intressen?

Herr talman! Tack för svaren, Martin Kinnunen!

Att prata om ett EU-utträde "ligger inte på bordet här i dag". Det är ett ordagrant citat från svaret jag just fick. Det handlar om en omförhandling av EU-strategin, där det öppet pratas om en beredskap för att lämna EU. Jag kan inte tolka det som något annat än att det inte ligger på bordet här i dag men att det kan komma upp.

Då undrar jag och många med mig: Om man inte får igenom en omförhandling, om man inte mot all förmodan får med sig regeringen eller om det inte blir några förhandlingar med EU, när kommer då Sverigedemokraterna att lyfta upp frågan som inte ligger på bordet här i dag om ett svenskt EU-utträde?

Herr talman! Tack, Muharrem Demirok, för frågorna!

Vad EU-strategin handlar om är att försöka ta vara på svenska intressen i det förändrade EU-samarbetet. Det man hör om man lyssnar på hur debatten går i Europa är att vi går mot en utvidgning av unionen. I vilken takt det går - om det handlar om några år eller åtskilliga decennier - återstår att se, men väldigt många röster säger att det här kräver fördragsändringar.

Sverigedemokraternas tankar kring en EU-strategi är att vi ska sätta upp röda linjer för vad Sverige ska kunna gå med på. Det kommer att stärka Sveriges förhandlingsposition, för man kommer inte att vilja se ett splittrat Europa. Vet man att det finns nivåer som man inte kan ta samarbetet vidare till, nivåer dit riksdagen inte vill, kommer den svenska förhandlingsstrategin att förbättras.

Hur saker och ting utvecklas, om vi får se en union som går mer mot en handelsunion eller om vi får se olika nivåer av samarbete, får framtiden utvisa. Vi är öppna för många olika vägar här.

Herr talman! Sverigedemokraterna och Martin Kinnunen pratar gärna och ofta om att andra länder ska ta sitt ansvar i stället för Sverige när det gäller miljö- och klimatpolitiken. Men det korthus man har försökt bygga upp i klimatpolitiken faller väldigt snabbt när man tittar på hur Sverigedemokraterna faktiskt röstar i EU-parlamentet.

I våras röstade parlamentet till exempel igenom flera lagar som ska se till att unionen minskar sina utsläpp. Det handlade bland annat om en gränsjusteringsmekanism, det vill säga att länder utanför EU, som Kina, Indien och USA, ska få betala skillnaden mellan det utsläppspris de betalar och det vi betalar i EU, när de exporterar produkter till oss.

Sju av riksdagens åtta partier röstade för detta. Sverigedemokraterna var ensamma om att rösta emot, trots det höga tonläget och trots att man riktat kritik mot andra länder och menat att Kina och Indien skulle göra jobbet. Det går helt enkelt inte ihop. Klimatarbetet ska göras utomlands, enligt Sverigedemokraterna, men samtidigt ska man ge konkurrensfördelar till företag som inte betalar sin klimatnota i andra länder.

Jobbet ska alltså inte göras i Sverige, inte i EU och inte internationellt. På vilken planet ska klimatarbetet egentligen göras, Martin Kinnunen?

(Applåder)

Fru talman! Tack, Per Bolund, för en bra ställd fråga! Jag tycker att det är en viktig fråga hur vi kan bibehålla svensk och europeisk konkurrenskraft när vi samtidigt ska minska utsläppen. Sverigedemokraterna är principiellt positiva till CBAM, som gränsjusteringsmekanismen heter på EU-språk.

Dock hänger allt på detaljerna. Det finns utestående frågor gällande CBAM som skapar oro för oss. Det handlar till exempel om hur konkurrenskraften kan upprätthållas i samband med export. Det handlar om att vi ska importera saker från andra marknader och tillverka saker själva, men vi vill också sälja saker till andra marknader. Hur kommer detta att fungera i WTO? Kommer vi att få ett handelskrig, och så vidare? Det finns frågor som vi inte tycker är lösta och saker som behöver lösas på detaljnivå, helt enkelt.

Fru talman! Sverigedemokraterna brukar kalla sig själva för Sverigevänner. Klimatvänner tror jag vore mycket sagt, med tanke på den politik ni genomför. Men om ni nu är Sverigevänner kan man tycka att ni skulle vilja gynna svenska företags konkurrenskraft.

Svenska företag säger nu mangrant: Vi ska gå mot att bli fossilfria, minska våra utsläpp och elektrifiera oss. Volvo ska bara producera elbilar, och Scania går över till att producera eldrivna lastbilar. SSAB och LKAB ska producera grönt stål utan fossila bränslen.

Samtidigt röstar Sverigedemokraterna emot gränsjusteringsmekanismen. Man vill alltså i stället gynna dem som exporterar till Europa - produkter som konkurrerar ut svenska företags produkter. Man vill kasta grus i maskineriet för fossilfritt stål. Detta skriver man debattartiklar om; man är emot hela det projektet. Och man kämpar hårt för att göra det billigare att både köpa och köra fossildrivna bilar, som konkurrerar ut svenskproducerade bilar från Volvo, till exempel.

Martin Kinnunen, hur kan du säga att det är Sverigevänligt att konkurrera ut svenska industrier som vill bli fossilfria och hållbara?

(Applåder)

Fru talman! Det handlar som sagt om vad vi tycker om detaljerna i olika rättsakter och vad vi tycker om principerna. Vi tycker exempelvis att EU:s utsläppshandelssystem är bra. Samtidigt är vi oroliga för på vilket sätt och i vilken takt utsläppen ska minska och hur kurvan för det ser ut. Vi är oroliga för att detta kommer att skada hushåll i Europa och svensk konkurrenskraft. Detta innebär att vi, fast vi, utgår jag från, har röstat nej i Europaparlamentet till olika förslag om ETS, samtidigt är positiva till principen med ETS.

Det är samma sak med en gränsjusteringsmekanism. Vi ser ett stort värde i att vi kan försöka ta betalt av de företag som har betydligt gynnsammare ekonomiska villkor till följd av att de släpper ut väldigt mycket mer växthusgaser. Men detaljerna är ändå kärnan som avgör hur man röstar. Principer har man mer i principiella deklarationer.

Fru talman! Det är många som pratar om er sverigedemokrater, men inte med er. Jag har inget problem med det sista. Jag tycker att det är helt nödvändigt att vi förhåller oss till parlamentariska realiteter i den svenska kammaren, för att få något gjort och göra rätt saker.

Men jag blir ändå lite oroad. Som vi kunde se i går har Sverigedemokraterna klivit in i den europeiska gemenskapen och är med på klimatmålen, som inte minst Martin Kinnunen själv presenterade i går. Detta är ett stort steg framåt för SD, bort från eventuell klimatförnekelse, och det är att välkomna på alla sätt. Men jag tänker på detta att man ska börja utvärdera saker. Om jag skulle komma hem till min sambo och säga att jag tror att vi ska börja utvärdera vår relation vet jag inte hur det skulle tas emot. Folk är i regel intresserade av att man ska fördjupa en relation som man är i.

Vad vill Sverigedemokraterna med EU på lång sikt?

Fru talman! Jag tycker också att det är bra att vi kan utbyta åsikter och inte bara prata om varandra. Våra partier har en bra relation på det sättet i dag.

Fru talman! Sverigedemokraterna har inte riktigt sett på EU-medlemskapet som ett äktenskap. Därför är vi inte lika oroade för hur vi uttrycker oss om det.

Vi konstaterar att Sverige är medlem i Europeiska unionen och att det inte ligger några förslag på bordet om att ändra på detta. Det finns inget folkligt eller parlamentariskt stöd för det i dag.

Men vi ser samtidigt att mycket händer i Europa. Vi ser att den svenska riksdagen blir alltmer isolerad. Svenska regeringar får allt svårare att förhandla i Europa. Länder driver på för att EU ska få befogenheter på områden där vi inte vill se dem. Man vill se en högre budget. Då behövs det en ny svensk EU-strategi för hur vi kan ta till vara svenska intressen på ett bättre sätt. Där ska många olika frågor finnas på bordet.

Fru talman! Det där på slutet blev inte så bra. Det visar på de stora skillnader som finns mellan Sverigedemokraterna och Liberalerna. Det var rena brexitargument om att vi måste bygga oss själva och klarar oss bättre själva. Vi klarar oss inte alls bättre själva. Sveriges framtid är intimt förbunden med de övriga EU-ländernas. Vi har en gemensam framtid och måste lösa problemen gemensamt.

Det är väl ingen risk att Sverigedemokraterna kommer att delta vid Liberalernas eurokansli och i arbetet för att se till att vi byter valuta till en som är stabil, gynnar investeringar i Sverige, som vi älskar, och ser till att svenska löntagare och medborgare får behålla sina välförtjänta kronor i stället för att de ska sjunka i värde. Eller kan Sverigedemokraterna tänka sig att se till att Sverige får en stabil, stark och trygg valuta?

Fru talman! Sverigedemokraterna uppskattar i grunden ett europeiskt samarbete. Vi älskar frihandel och tycker att det är fantastiskt att vi har den handel vi har i Europa.

Det vi är oroade över är allt annat - att vi har en europeisk union som vill skanna alla våra meddelanden. Vi ska inte ens kunna skicka sms eller krypterade meddelanden till andra människor utan att någon skannar dem. Det var inte detta EU som människor gick med i.

Vi är öppna för att vi kommer att se förändringar. Det kan kanske hända att det blir ett EU på olika nivåer.

Fru talman! När det gäller frågan om euron vill vi också att människor, precis som Johan Pehrson sa, ska få behålla sina kronor. Att vår valuta är svag beror inte på att vi har krona, utan det beror på dåligt fattade beslut i den här kammaren under flera decennier. Det ska vi tillsammans försöka ändra på.

(Applåder)

Fru talman! Det är bra att EU sätter en ram för utsläppen och pressar medlemsländerna. Men problemet är att EU, tillsammans med den svenska regeringens linje i EU, hindrar medlemsländerna från att genomföra klimatomställningen i praktiken.

Regeringen arbetar både i EU och på hemmaplan för att minska investeringarna i kollektivtrafik och järnvägsutbyggnad. Regeringen tvingar fram ännu fler tvångsprivatiseringar och komplicerade upphandlingsregler på järnvägen, vilket har visat sig ytterst ineffektivt för att få en snabb och fungerande tågtrafik. Och EU fortsätter att förhindra för oss i Sverige att ha en vettig och offensiv bostadspolitik. Där är i och för sig regeringen, om möjligt, ett ännu större inhemskt problem.

Klimatomställningen är ett samhällsbygge som måste kunna genomföras i praktiken. Fortsätter EU:s mycket nyliberala marknadsliberala tvångströja att hindra Sverige från att genomföra klimatomställningen kommer vi inte att nå klimatmålen.

Sveriges regering måste börja stå upp för svenska intressen i EU. Kräv ett undantag från elmarknaden för att få ned de svenska elpriserna! Förenkla och förbättra järnvägsunderhållet och järnvägsutbyggnaden! Kräv att få ha en bostadspolitik som gör att det går att bygga bra, billiga bostäder till svenska folket!

Vi måste ha en regering i Sverige som börjar jobba på riktigt i EU för en klimatomställning som är bra och rättvis och som leder Sverige framåt.

Fru talman! Den fruktansvärda attacken mot Israel den 7 oktober har lämnat få oberörda. Jag har noterat att Nooshi Dadgostar har varit mycket tydlig i sitt avståndstagande från terrorhandlingarna från Hamas. Det är bra.

Min fråga är hur det kommer sig att just Vänsterpartiet behöver öppna uteslutningsärenden på grund av ledande lokalpolitikers sympatier med terrorsekter och hur det kommer sig att det är just Vänsterpartiets biståndsorganisation som i förlängningen har varit med och finansierat palestinsk terrorism.

Även i Europaparlamentet avviker Vänsterpartiet från övriga svenska partier. Som enda svenska parti valde exempelvis Vänsterpartiet den 23 oktober att inte ställa sig bakom ett ställningstagande om att Hamas bör elimineras.

Min fråga till Nooshi Dadgostar är följande: Vilken politisk självrannsakan i Europaparlamentet likaväl som på hemmaplan är Vänsterpartiet berett att göra för att kunna visa en enad front mot terror och antisemitism på dessa båda beslutsplan?

Fru talman! Det är för att Vänsterpartiet, till skillnad från Kristdemokraterna, inte accepterar någon som står upp för terrorism. Då utesluts den personen.

Nu ser vi i Gaza att den kristna minoriteten håller på att rensas ut totalt. Detta är inget som Ebba Busch har sagt något om. Hon har inte fördömt det. Kristna Gazabor har försökt söka skydd i kyrkor. Det kristdemokratiska partiet i Sverige har inte tyckt att det finns några problem med det. Kyrkorna har bombats, och den kristna minoriteten håller på att förintas på Gazaremsan. Det är inget som bekymrar Ebba Busch.

Vänsterpartiet har i EU-parlamentet stått upp mycket kraftfullt för ett fördömande mot Hamas, så jag har ingen aning om vad Ebba Busch talar om. Men vi kräver också att alla länder står upp för internationell rätt. Ett krigsbrott kan inte motivera fler krigsbrott.

Vi vill se att Ebba Busch och regeringen nu kräver ett eldupphör för att skydda den kristna minoriteten på Gazaremsan.

Fru talman! Mina tårar är desamma för palestinska mödrar som nu tvingas begrava sina barn som de är för israeliska eller judiska mammor som tvingas begrava sina barn. De är desamma. Mitt fördömande av oskyldigt liv som släckts är detsamma oavsett var det skett. Jag fördömde det så sent som i mitt stora tal på rikstinget i helgen.

Min fråga här är: Finns det någon självrannsakan hos Vänsterpartiet, utöver de fördömanden som jag har hört från Nooshi Dadgostar själv, när det gäller den starka grogrunden för detta i Vänsterpartiet? Den statsministerkandidat som Nooshi Dadgostar själv stöttar borde ta sig samman och ta ansvar. Vi hör inga fördömanden mot den antisemitism som ses på gator och tog här i Sverige där man har ropat "from the river to the sea", ett tydligt antisemitiskt slagord som Hamas använder och som Tyskland nu förbjuder. Var är fördömandena och självrannsakan när detta har större plats i vänsterkretsar än någon annanstans?

Fru talman! Jag vill rätta till Ebba Buschs felaktigheter. Det Vänsterpartiet har gjort är alltså att stärka kvinnors rättigheter på Västbanken tillsammans med unga kvinnor. Vi har inte finansierat någon typ av attack, vilket Ebba Busch var inne på.

Hela vårt politiska engagemang, allt det vi står för, handlar om alla människors lika värde. Ebba Busch själv har mycket svårt för detta. Hon förstår inte varför det är så viktigt, och hon samarbetar själv med ett parti som så sent som på 90-talet stod och heilade på Sergels torg.

Ebba Busch måste rensa upp där hon själv står. Och hon klarar inte att tydligt kräva ett eldupphör när Gazabor, även kristna, håller på att utrotas. Det är för mig obegripligt hur ett kristet parti kan stå för detta.

Fru talman! Europas framtid är EU. Det ger Europa förutsättningar att i en svår tid då utvecklingen går åt fel håll i så många delar av världen kunna lösa gemensamma problem.

Det är många som har undrat vad Sverigedemokraterna vill med EU, men jag undrar också vad Vänsterpartiet vill med EU. Är ni för eller emot ett medlemskap? Ni har ju kongress eller stämma snart. Vad vill ni? Vill ni att vi ska vara fullvärdiga medlemmar eller ska vi vara utanför? Ska vi lösa energiproblemet tillsammans i Europa? Ska vi lösa frågan om kollektivtrafik i Europa tillsammans? Vill ni vara kvar i EU, är det ett solklart besked från Vänsterpartiet?

Fru talman! Vi tycker att vi ska samarbeta så mycket som möjligt. Många av våra problem är gemensamma.

Däremot är Vänsterpartiet inte fanatiker på det sätt som Liberalerna är när de menar att det viktiga är att vi flyttar all makt från Sverige till Bryssel, kosta vad det kosta vill. Det kan inte Vänsterpartiet ställa upp på.

Vi ser stora problem med den järnvägspakt som är på väg fram, där vi ska sönderprivatisera vår järnväg. Nu senast gällde det regler för upphandling som gör att resenärer inte kan resa mellan Göteborg och Stockholm. Detta sker trots att vi vet att vi skulle kunna fixa vår järnväg på ett snabbare sätt om vi bara använde rätt verktyg. Det blir väldigt märkligt.

Det är klart att det är orimligt att vi ska betala 20 procent högre elpriser för att vi är med i en elmarknad som är helt feldesignad. Det måste vi våga arbeta för, även inom ramen för EU.

Fru talman! Man håller på med ett balanserande; man plockar ut något ämne: från Sverigedemokraterna var det bostäder, och från Vänsterpartiet var det tågen. Man berättar att det där är så himla dåligt och att vi minsann ska sköta oss själva.

Nooshi Dadgostar låter som en konservativ gubbe i Storbritannien för några år sedan när de krattade och lade grunden för en brexit. Vi ska inte ha det så. Vi är förbundna med de övriga EU-länderna att tillsammans lösa gemensamma problem. Det handlar om tågens tidtabeller, om mer räls och om att man ska ha möjlighet att resa över hela EU. Fler ska kunna få tågluffa, som jag fick göra många gånger. Det är viktigt.

När det gäller elen måste vi binda samman Europas el. Om det blåser här ska elen kunna skickas dit där det inte blåser, om det är vindkraft vi pratar om, och om solen lyser där ska elen från den kunna skickas hit. Men då måste vi ha en gemensam elmarknad.

Men allt det där ska stängas ned, det ska isoleras och det ska vara en nationalistisk klimatpolitik. Nej tack!

Fru talman! Jag förstår att det stör Johan Pehrson att samtala med ett balanserat parti, men det är sådana vi är. Vi klarar att säga att det som är bra är bra och att det som är dåligt är dåligt. Vi välkomnar det som är bra, och vi tänker bekämpa det som är dåligt.

Det är inte bra för svenska elkunder att vi har så mycket el och skulle kunna sänka våra elpriser men att vi inte får det för EU. Det handlar inte om att det inte blåser i Sverige. Tvärtom har vi ett överskott på el, och just därför ska vi betala mer för elen, enligt den europeiska elmarknaden. Detta tycker vi är fel. Det bromsar klimatomställningen, och det gör att våra företag kanske flyttar ifrån de södra delarna av Sverige och etablerar sig på en helt annan kontinent. Detta är dåligt för klimatomställningen.

Och det är dåligt för klimatomställningen om vi inte kan använda tåget, tycker vi.

Fru talman! Den vita skyddsvallen ringlade sig längs strandkanten. I översvämmade källare flöt familjealbum, kläder och skor runt i det brungrumliga vattnet. När vi gick över bonden Anders marker stod vattnet högt upp på stövelskaften, och det kippade om stegen. Här förstördes mer än en fjärdedel av skörden.

Den som fortfarande tvivlar på klimatförändringarnas effekter kan fråga Salaborna om deras sommar - fråga om skyfallen som förstörde allt. Den som fortfarande säger sig värna Sverige, den som påstår sig värna bönder och skogsnäring och den som påstår sig värna vanliga människor måste också värna klimatet och göra mer för att ge både Sverige och EU en ännu skarpare klimatpolitik. För det är bara när vi har modet att göra det som verkligheten kräver av oss och ännu lite mer som vi kan förändra. Det är när vi samarbetar globalt som vi kan lösa även de lokala problem som klimatförändringarna skapar.

Centerpartiet arbetar varje dag med att skärpa EU:s klimatpolitik. Vi gör skillnad, men vi vet också att det krävs mer. Vi vill skärpa klimatmålen och minska utsläppen ännu mer till 2040. Vi vill investera mer i förnybar energi och ett starkare europeiskt elnät. Vi vill se en europeisk vattenpakt som ger människor, industrier och jordbruk det rena och säkra vatten man behöver.

Vi vill helt enkelt göra EU till en klimatunion, en union där vi tillsammans gör det som krävs för att säkra framtiden såväl i Sala som i Salzburg.

(Applåder)

Fru talman! I en inte alltför avlägsen framtid kommer EU att anta sina klimatmål för 2040. Det är en viktig hållpunkt på vägen mot klimatneutralitet, som unionen har föresatt sig att nå 2050, jämfört med Sveriges 2045.

Vi väntar nu på omfattande analyser och genomgångar från EU-kommissionen av hur de ser på frågan och vilka följder olika mål skulle få för unionens klimatpolitiska styrmedel. Centerpartiet verkar dock redan vara färdigt med sin analys, för redan i somras gick partiet ut och krävde minst 95 procents minskning till 2040 i relation till 1990 års nivåer.

Det här låter krångligt, men jag kommer nu till frågan, fru talman. Sverige röstade nyligen nej när den så kallade LULUCF-förordningen skulle uppdateras för att nå 2030-målen, som en följd av den osäkerhet det skulle innebära för svenskt skogsbruk. Frågan till Demirok är därför: Vilka följder tror han att Centerns förslag till nytt klimatmål för 2040 skulle få för svenskt skogsbruk?

Fru talman! Tack för frågan, Ebba Busch!

Frågan om skogsbruk är en ödesfråga, inte bara för Sverige utan för Europa, men det är också klimatförändringarna.

När jag besökte Sala och pratade med Anders så pratade vi också om skogen. Man kom inte in i skogen därför att det rådde svinpest och den hade fått stängas av. Man kunde inte se de skador som skyfallen hade orsakat. Att blunda för klimatförändringarna och att inte våga göra det som krävs nu är också att blunda för det som är svenskt skogsbruk.

Jag kan säga att när vi i Centerpartiet beslutade om skogen drev vi på för det som Tidöregeringen här i Sverige inte kunde driva på för, nämligen att säkra att skogsmark inte skulle omvandlas till reservat och att trygga markägarnas rättigheter. Detta är vad Centerpartiet har drivit på för i EU-parlamentet via våra parlamentariker men också i denna kammare, och det kommer vi att fortsätta göra.

Fru talman! Jag tycker att ambitionshöjningarna låter bra, men jag tycker att det låter som att konsekvensanalysen är bristfällig. När EU nu skulle köra detta framåt gjorde man det på bekostnad av skogen. Man körde skogen av banan. När Centern nu går fram med liknande förslag i samma riktning finns ju inga garantier för att EU inte landar i något som blir ännu värre för svensk skog.

Centern verkar tro att man kan bilda regering med MP utan att det får negativa konsekvenser för svensk landsbygd, och i EU-politiken tror partiet uppenbarligen att man kan vinna ett budgivningskrig om nya klimatmål redan innan man sett konsekvensanalyserna för sitt eget förslag och utan att det får konsekvenser för den svenska landsbygdens näringar. Jag menar att detta är oärligt eller i bästa fall omedvetet väldigt riskfyllt.

Vi kristdemokrater vet att klimatpolitiken måste utformas med eftertanke, inte med ett budgivningsrace med svenskt skogs- och lantbruk som insats.

Fru talman! Jag vill påstå att svenskt skogsbruk redan ligger på förhandlingsbordet och att det ingår i den pott som nu står på spel, för det är klimatförändringarna som påverkar Sveriges skogsbruk, lantbruk och landsbygd allra mest.

De globala klimatförändringarna får lokala konsekvenser, inte bara i Sala utan även i min egen hembygd på Östgötaslätten. Där ser man konsekvenserna av en extrem torka men också av extrema skyfall. Konsekvensanalysen är väldigt tydlig. Klimatförändringarna är här och nu, inte något som vi kan vänta på, och varje dag som regeringen drar fötterna efter sig och varje dag som vi inte får tydliga beslut på bordet, i EU-parlamentet eller här, innebär att förutsättningarna blir svårare för alla markägare och alla lantbrukare som kämpar varje dag.

Kostnaderna för dem blir också oöverstigliga, så jag ser fram emot att kunna diskutera dessa frågor. Men om vi drar fötterna efter oss är det svenska skogsbrukare och lantbrukare som får betala priset.

(Applåder)

Fru talman! I förra valet till Europaparlamentet gjorde Kristdemokraterna kärnkraften till en viktig valfråga. Detta uppskattades inte riktigt av alla, kan jag säga, särskilt inte de rödgröna partierna. De påstod att kärnkraften, alltså grunden för ett leveranssäkert elsystem, inte hör hemma på EU-nivå.

Men om vi tittar tillbaka på det gångna året säger verkligheten något annat. Kärnkraftsfrågan har seglat upp till den absoluta toppen i EU-agendan. Låt oss konstatera följande: Kärnkraften klassas numera som en hållbar investering i taxonomin, innovationsfonden inom det nya utsläppshandelssystemet ska finansiera nollutsläppsteknologier, det vill säga även kärnkraft, och bara sedan jag tillträdde som energiminister har det hänt en hel del.

För det första: En kärnkraftsallians sammanträdde för första gången i Stockholm under det svenska ordförandeskapet.

För det andra: En historisk överenskommelse slöts under svensk ledning som innebär att direktivet om förnybar energi för första gången erkänner kärnkraftens roll.

För det tredje: I den nya elmarknadsdesignen inkluderades möjligheten att stödja bygget av ny kärnkraft.

För det fjärde: I förslaget om nettonollindustri inkluderas kärnkraft. Och så sent som förra veckan öppnade kommissionen för att bilda en industriallians för små modulära reaktorer.

Fru talman! Banbrytande steg har tagits. Men det hade inte varit möjligt utan oss. Det hade inte varit möjligt utan partier som valde att värna unionens kärnuppgifter - den kristdemokratiska kärnuppgiften för EU - och våga gå före när andra ställer sig vid sidan av.

Vi kommer att fortsätta arbetet för att kärnkraften ska kunna användas för att genomföra den gröna omställningen. Jag kan konstatera att det spelar roll vilken regering man röstar fram och vilka ledamöter som man väljer till Europaparlamentet.

Fru talman! Jag noterar naturligtvis med glädje att Ebba Busch talar om elmarknadsdirektivet och designen för detta. Hon förstår naturligtvis vad jag är inne på.

Sverige har väldigt mycket el. Vi har gjort vår hemläxa. Vi har vattenkraften som har gjort att vi har haft mycket låga elpriser under lång tid. Just därför ska den nya EU-förordningen som snart kommer att träda i kraft innebära att vi måste exportera denna el, vilket gör att vi i Sverige kommer att få betala höjda elpriser. Just för att vi har gjort vår hemläxa och producerar mycket el ska vi exportera. Kanske kommer det att sänka elpriset något på kontinenten. Det kan vi inte vara helt säkra på. Men det som vi vet är att elpriset kommer att chockhöjas i Sverige.

Varför är detta så bra, Ebba Busch?

Fru talman! Genomför man den nya elmarknadsdesignen på det sättet vill jag nog säga att Nooshi Dadgostar och jag är överens om att det inte ens är bara dåligt utan att det är uselt.

Samtidigt är det så att i och med att vi de senaste tio åren tryckt in 10 000 megawatt ny kraftproduktion - men nästan allt har varit väderberoende - är vårt elsystem otroligt labilt. Det kommer och går lite grann när det vill. Vi har inte tillräckligt med effekt där det behövs och när det behövs. Det gör att vi vissa dagar ger bort jättemycket el - vi exporterar och säljer den såklart - och andra dagar är helt beroende av import. Under vintern brukar det bli ganska tufft till exempel i februari. Därför kan vi inte bara kapa kablarna. Vi måste bygga ut vår egen kraftproduktion, och vi måste göra den hemläxa som S, V, MP och C har vägrat göra de senaste tio åren. Det ska vi ta hänsyn till när vi implementerar det nya direktivet.

Fru talman! Detta är inte seriöst. Nu måste energiministern svara på dessa riktiga frågor. Det kommer en EU-förordning som kommer att göra att det svenska elpriset kanske kommer att höjas generellt med uppemot 20 procent. Det har med EU:s marknadssystem att göra. Det spelar ingen roll hur mycket el vi pumpar in i Sverige, utan det handlar om hur elen prissätts på EU:s elmarknad. Därför måste energiministern nu svara på den frågan. Svenska kraftnät har nu gjort en simulering. Om vi har det som vi har det nu blir det 20 procent högre pris. Det har ingenting med produktionen av el här och nu att göra, utan det har att göra med elmarknaden och hur den fungerar.

Vad tänker Ebba Busch göra åt detta? Vi har föreslagit ett undantag, som jag sa i mitt anförande. Varför arbetar inte regeringen hårdare för att få ned det svenska elpriset?

(Applåder)

Fru talman! Under någon av alla de stenar som Magdalena Andersson och Morgan Johansson lovade att lyfta på verkar delar av Vänsterpartiets energipolitik ha befunnit sig, och Vänsterpartiet verkar ha missat debatten under de senaste åren. Det är klart att detta har att göra med vår produktion. Om vi inte har tillräckligt med kraftproduktion och kraftproduktion med rätt egenskaper för att göra systemet stabilt och anpassat för ett så avlångt land som Sverige blir vi mer sårbara för det som händer på kontinenten. Det finns en direkt korrelation mellan dessa saker.

Man har nu gjort en testkörning av det som kallas för flödesbaserade kapacitetsbegränsningar och kapacitetsberäkningar. Det är en testkörning. Vi har kallat till oss myndigheterna för att föra dialog om huruvida de tror att detta verkligen blir utfallet och vad vi då kan göra för att fortsätta stå på företagens och hushållens sida. Men detta hänger ihop. Och det är för tidigt att säga exakt vad effekten blir. Men långsiktigt finns det bara en väg framåt, nämligen att bygga mer kärnkraft.

(Applåder)

Fru talman! Skiva för skiva ska vi leverera på den där falukorven. Så sa Ebba Busch inför KD:s riksting förra helgen. Vallöftena ska börja infrias. Men verkligheten är ju en annan.

Ett av löftena var bättre villkor för Sveriges bönder. Men ser man på verkligheten väljer Ebba Buschs kollegor i Europaparlamentet en annan väg. I stället för att kämpa för att EU ställer lika höga krav på djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning som våra svenska bönder har och har arbetat med under decennier viker man ned sig. Landsbygdsminister Peter Kullgren, som jag såg här inne nyss, vill i stället att Sverige ska sänka sina krav. Och KD:s partigrupp röstade nej till en ny djurvälfärdslagstiftning.

Min fråga är: Varför har det plötsligt blivit viktigare för Ebba Busch och Kristdemokraterna att värna den tyska bratwursten och den polska kabanossen framför den svenska falukorven?

Fru talman! Jag menar att den slutsats som Muharrem Demirok landar i inte stämmer. Vi har en situation i Sverige där regeringarna under de senaste två mandatperioderna fortsatt att tillåta en överimplementering av EU-direktiv. Det innebär att vi har gett oss själva och de svenska företagarna, däribland både skogsbrukare och lantbrukare - svenska bönder - ett väldigt mycket tuffare läge, utöver den tuffare lagstiftning som Sverige har gentemot den europeiska konkurrensen, det som kallas gold plating.

Nu kommer vi inom kort att presentera och skrida till verket med införandet av implementeringsrådet som kommer att kunna sätta stopp för mycket av detta men också kommer att kunna överpröva tidigare implementering.

Men på område efter område i Europaparlamentet fortsätter vi att stå på både svenska skogsbrukares och lantbrukares sida.

Fru talman! Jag tackar Ebba Busch för svaret.

Vi är helt överens om att det inte ska vara så många krångliga regler. Detta har Centerpartiet levt efter under alla år, både i denna kammare och i EU-parlamentet, och drivit på. Vi har fått till en minskad antibiotikaanvändning i EU som en följd av vårt engagemang.

Men jag tycker att Kristdemokraterna behöver ha större förtroende för de svenska lantbrukarna och det arbete som de har gjort under alla år. De förtjänar en enorm respekt för det arbete som de har gjort med djurvälfärd och minskad användning av antibiotika, vilket också har skapat en konkurrensfördel för dem gentemot lantbrukare i de andra europeiska länderna.

Det som regeringen nu riskerar att göra är att dra undan mattan för just de svenska bönderna och ta ifrån dem den konkurrensfördel som de har och i stället lägga över den på andra europeiska lantbrukare.

Jag tycker inte att man ska vika ned sig i förhandlingarna i EU-parlamentet. Ändå är det vad Kristdemokraterna gör.

Jag måste fråga: Hur exakt stärker det det svenska jordbruket att ta ifrån svenska bönder den konkurrensfördel som de har med en omfattande djurvälfärd?

Fru talman! Snart är det jul igen, snart är det jul igen - och julen varar nästan ända fram till den 9 juni, då vi röstar om vilka som ska representera svenska folket i Europaparlamentet.

Jag konstaterar att Centerpartiet och Kristdemokraterna har valt lite olika vägar i en del avgörande frågor, som lantbruket och skogen. Jag menar att svenska bönder och svenska markägare har fått mer valuta för pengarna - eller snarare mer politik och en mer landsbygdsvänlig röst - tack vare den röst de lade på KD. Så kommer det också att fortsätta vara, tror jag. Men det finns ett gott och stort engagemang i båda våra partier.

Jag vet faktiskt inte om jag fullt ut förstår Muharrem Demiroks fråga, för jag vet inte vilken omröstning det är som centerledaren hänvisar till. Vi ska inte se till att fler grisgårdar slås ut på grund av en osund konkurrens där man inte kan hävda sig gentemot sina europeiska kollegor - och där den som bryter mot de lagar som finns på EU-nivå bara kan fortsätta, vilket har skett i bland annat Tyskland och Danmark. Det ska vi sätta stopp för.

Fru talman! Ebba Busch har verkligen lyft falukorven till nya nivåer, både i luften och i den politiska debatten. Men när man väl har köpt den där falukorven - vilket man förhoppningsvis har gjort om den nu ska levereras skiva för skiva - är det ju ganska bra om man har råd att tillaga den också. Där är jag nog inte ensam om att vara väldigt orolig över den inriktning som regeringen har valt.

Man säger att man tycker att alla energislag är bra, men det man i praktiken gör är att motarbeta de billiga energislagen - de som kostar minst att bygga - för att i stället hoppas på en framtidslösning som inte ens är bevisad än och som i dagsläget kostar fyra eller fem gånger mer att bygga. Inte minst från Ebba Buschs sida har man uppviglat mot vindkraften, vilket gör att kommuner runt om i Sverige nu säger nej. Man pratar om att det är mörka stålskogar som ska byggas, man har behållit det kommunala vetot och man har motarbetat utredningen om att återbörda en del av vinsterna till kommunerna.

Min fråga är: Om man nu har råd att köpa falukorven, hur ska man med tanke på Kristdemokraternas energipolitik ha råd att tillaga den?

(Applåder)

Fru talman! Först och främst vill jag slå fast att alla goda krafter behövs. Ni kommer att höra mig säga det många gånger: Alla goda krafter behövs där vi kan komma överens i politiken. Till exempel hoppas jag på ett brett stöd för de mest grundläggande delarna, som gör att vi kan få ordning och reda i energipolitiken här hemma i Sverige när en ny energipolitisk inriktningsproposition når riksdagens bord.

På EU-nivå har vi fört i hamn det största klimatlagstiftningspaketet - eller lagstiftningspaketet någonsin - i EU:s historia, Fit for 55. Det skedde under den här regeringens ledarskap under det svenska ordförandeskapet. Under våren fick vi också i hamn det som kallas RED, förnybartdirektivet. Där har vi alltså på europeisk nivå banat väg för en massa ny förnybar energi. Men vi har också sagt att vi, om vi blir ännu fler länder som går samma väg som Sverige har gjort och trycker in en massa förnybart i systemet, måste bana väg även för baskraft som vattenkraft och kärnkraft. Det är det vi har gjort på EU-nivå.

Fru talman! Man ska gärna hålla sig till fakta och sanning, inte minst när det gäller vad ett energisystem ska baseras på. Sanningen är att EU drev igenom så mycket som möjligt av Fit for 55-paketet innan Sverige blev ordförande för att man var orolig för den nya regeringens, och inte minst dess regeringsunderlags, inriktning. Regeringen röstade också nej till delar av paketet, så man har ju knappast hjälpt det på traven.

Jag tycker att det är väldigt spännande att debattera energi med Ebba Busch. Det jag möts av är en galopperande teknikpessimism: Det som EU-kommissionen har som mål och det som en majoritet av Ebba Buschs energiministerkollegor ser som en självklarhet - det vill säga att basera systemet på de tekniker som vi vet finns i dag och som är förnybara och att knyta ihop dem till ett fungerande och hundra procent förnybart energisystem - säger Ebba Busch inte är möjligt. Men hon kombinerar det med en galopperande energioptimism gällande att nya tekniker, som inte ens finns att köpa, ska lösa alla problem framåt - till exempel små modulära reaktorer.

Att kalla det svenska energisystemet nedmonterat är faktiskt en överdrift som heter duga när utvärderingar visar att det är miljövänligt, robust och motståndskraftigt.

Det jag vill fråga Ebba Busch är varför hon är en sådan pessimist gällande möjligheten att bygga ett förnybart energisystem i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Fakta och sanning var det. Fem av elva delar av Fit for 55-paketet - det största paketet i EU:s historia och det mest ambitiösa klimatmålet och klimatpaketet i hela världen - gick i hamn under det svenska ordförandeskapet. Det är ett faktum. Fem av elva delar tog vi i hamn.

RED, EED, ReFuelEU Aviation, FuelEU Maritime och AFIR - alla dessa jättestora förändringar för att bana väg för just klimatomställningen och en grön omställning bygger på befintlig men även ny teknik. Det är befintlig teknik som behöver utvecklas; till exempel behöver vi se till att vindkraften i Sverige också bidrar med stödtjänster som dödnätsstart och ödrift, vilken den inte gör i dagsläget. Det är också en anledning, av många, till att vi i vintras hade en reell risk för frånkoppling.

Hur Miljöpartiet kan säga att detta är robust är bortom mig. Det är inte robust när kommuner tvingas säga nej i stället för ja till företagsetableringar. Det ordnar vi nu upp både på EU-nivå och i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Så här i min sista partiledardebatt som språkrör tänkte jag passa på att titta lite bakåt.

Jag vill se det arbete som jag och Miljöpartiet gjorde under vår regeringstid men också de beslut som har tagits i denna kammare. Det är så många viktiga beslut som har byggt en starkare grund för Sverige i framtiden. Jag tänker på klimatramverket, med en av världens skarpaste klimatlagar. Jag tänker också på alla de beslut - från elbilsbonus och bränslebyte till industrikliv, det vill säga hela paletten av klimatpolitik - som ledde fram till att målen inte bara fanns på papper utan var möjliga att nå, och det till och med i förtid.

När jag som miljöminister talade med mina kollegor, ministrar från andra länder, var det tydligt att det vi gjorde i Sverige gjorde Sverige till ett land som hamnade i fokus. Vi var ett land som visade att klimatomställningen inte är en belastning utan en möjlighet med enorma industriinvesteringar och den snabbaste elektrifieringen i hela EU. Detta var något som många såg med avundsjuka på. Även på EU-nivå har både gröna ministrar och gröna parlamentariker gjort EU till en viktig arena för skapandet av en hållbar värld.

Fru talman! Jag vill så här i min sista debatt även passa på att tacka. Jag vill rikta ett varmt tack till talmanspresidiet för att ni har lett debatterna så bra. Jag vill också tacka riksdagsdirektören och hela Riksdagsförvaltningen med dess fantastiska personal och medarbetare här i riksdagen - utan er skulle inte mycket bli gjort i den här kammaren.

Som tidigare minister vill jag också passa på att tacka alla fantastiska medarbetare på Regeringskansliet för den kompetens och det driv ni har hjälpt såväl min som tidigare och senare regeringar att genomföra sin politik med. Det är berömvärt.

Inte minst vill jag rikta ett stort tack även till alla riksdagsledamöter. Och till mina kollegor i partiledarkretsen vill jag säga: Tack för alla spänstiga debatter! Låt oss minnas att vi ska hålla demokratin levande - men också ha i åtanke att vårt mandat vilar på ett förtroende från väljarna. Det är ett förtroende vi varje dag måste förtjäna.

Tack så mycket för den här tiden!

(Applåder)

Fru talman! Per - min kollega, min parhäst på Finansdepartementet och min vän. Jag saknar dig redan!

Vi har varit igenom mycket tillsammans, från regeringsförhandlingarna efter valet 2014 och hela vägen - via många och långa budgetförhandlingar, en migrationskris, januariavtalsförhandlingar och rekordmånga extra ändringsbudgetar under pandemin - till i dag. Du är en skicklig förhandlare och politiker. Du är påläst, du är saklig och du är övertygad. Du har alltid förmått sätta Sverige och svenska folket främst - också när det har varit tuffa tider, som under migrationskrisen, under pandemin eller när Ryssland invaderade Ukraina.

Du har kämpat för det du tror på och nått stora framgångar, inte minst med det klimatpolitiska ramverket och Klimatpolitiska rådet. Du har drivit på för stora klimatinvesteringar, järnvägsinvesteringar, investeringar i skolan och skolbibliotek, sänkt moms på reparationer, friluftsguider, upprustning av vandringsleder, skydd av värdefull natur och många andra saker som vi har tillbringat timmar med att diskutera.

När världen för några år sedan förundrades över att Nya Zeeland i sin budget hade med andra mått på utveckling än bnp hade Per Bolund argumenterat in detta i den svenska budgeten flera år tidigare.

Som så ofta låg du steget före. För snart tio år sedan, när du fick in idéerna om cirkulär ekonomi i den svenska budgeten, var det revolutionerande. I dag är det ju mainstream. Det är så mainstream att jag har med mig en begagnad bok till dig - klimatsmart återanvänd. Den handlar om fina vandringar i Stockholm, som jag hoppas att du har mer tid att genomföra när du slutar som språkrör. En av dem är precis i närheten av där jag bor. Jag tänker mig att du under den vandringen ska stanna till hemma hos mig och göra precis det som Annie Lööf och hennes familj var med på, nämligen att komma på en grillunch på min numera inte riktigt lika hemliga sandstrand i närheten av där jag bor. Jag ser fram emot att ses, Per.

(Applåder)

Fru talman! Tack så otroligt mycket, Magdalena, för allt framgångsrikt arbete, för alla trevliga stunder och för alla långa förhandlingar som vi hade, som också ledde fram till så väldigt mycket som jag tycker att vi båda kan vara glada och väldigt stolta över! Jag tycker att vi visade att vi kunde kombinera det bästa från våra två partier till en enhet och en helhet som levererade mer än vad vi skulle ha kunnat göra var och en för sig. Detta är ju någonting att verkligen vara stolt över.

Jag vet också att det inte bara finns en rationell ekonomisk analytiker i dig utan också en sann naturvän som brinner för att värna den svenska naturen, friluftslivet och möjligheterna till rekreation. Detta är en passion som vi båda har, och jag ser verkligen fram emot att få dela den med dig för första gången. Jag hoppas att det inte blir den sista.

Stort tack - nu fortsätter vi att kämpa tillsammans för en grönare, och rödgrönare, framtid!

(Applåder)

Fru talman! Jag vill till att börja med förklara varför jag är här. Jag är här eftersom Jimmie Åkesson fick kasta in handduken tidigt i morse på grund av sjukdom. Han hade hemskt gärna velat vara här och ta debatten. Han hade också velat vara den som fick tacka av språkröret Per Bolund.

Jag har med mig en hälsning från Jimmie Åkesson. Med anledning av att detta är Pers sista partiledardebatt i riksdagen vill Jimmie Åkesson överlämna en gåva i form av en symbolisk donation till Stiftelsen Hållbara Hav, som kämpar för en frisk och levande Östersjö och en hållbar tillväxt i regionen.

Våra två partier har ju ibland lite olika uppfattningar om saker och ting, men just havsmiljöfrågorna är faktiskt ett område där vi tillsammans har förhandlat politik i Miljömålsberedningen och kommit fram till en väldigt tjock bok. Tyvärr har det inte blivit så mycket av den ännu - vi får se vad som händer framöver.

Personligen kan jag också beklaga att partiledarkretsen blir av med sin enda AIK:are. Jag hoppas att ni kan välja någon ny gnagare som språkrör - jag vet inte vilka kandidater ni har.

Fru talman! Jag får be Martin Kinnunen att tacka Jimmie Åkesson och skicka med ett stort "krya på dig" till min partiledarkollega.

Jag kan konstatera att passion kommer i många olika sorteringar. Detta gäller både i fotbollen, där passionen för AIK - och, såklart, för andra fotbollslag - kan gå långt över alla partigränser, och i politiken. Även om Sverigedemokraterna och Miljöpartiet har ganska få överlapp i uppfattningar kan man konstatera att våra partier driver sin politik med passion och engagemang. Vi gör inte samma analys av omvärlden, och vi kommer inte till samma slutsatser, till exempel när det gäller ambitionen i klimatpolitiken. Vi driver dock politik med passion, och det är i alla fall en bra början.

Jag vill också passa på att tacka Martin Kinnunen för att han i debatten har pratat mycket om klimatpolitik. Detta behöver vi prata mycket mer om, för det är verkligen vår tids ödesfråga. Jag hoppas att det gemensamma arbetet för havsmiljön i Miljömålsberedningen resulterar i att det blir handling och inte bara en väldigt bra plan.

(Applåder)

Fru talman! Käre Per! Jag vill säga tack för många debatter och samtal under många år och i många olika roller. Stort tack för det!

Som jag tror att både du och jag vet är det kanske mer som skiljer oss åt än vad som förenar oss, i varje fall i den vanliga politiken. Några viktiga gemensamma nämnare har vi dock, och just i dag vill jag ta fasta på dem.

Vi har ett djupt engagemang för det vi tror på - det handlar om olika saker men samma engagemang.

Vi tycker olika om klimatpolitiken och om EU-politiken, men jag tror att vi förenas i att det är bra att fler länder nu sluter upp bakom gemensam klimatpolitik.

Jag tror att vi båda kan säga att vi har en förmåga att skilja på sak och person.

Den friska luften utanför kontoret förenar oss också. Du är alltid på en cykel; jag har helst löparskorna på.

Du är ju stockholmare och jag sörmlänning, men vi förenas i landskapet Sörmland. Det är underskattat.

Du ska få två saker av mig i dag. Det sägs att det numera bara är partiledare och bankdirektörer som bär slips. Vi är ju båda i den rollen - i alla fall just nu. Jag har ingen aning om vad du ska göra härnäst, men det kan inte uteslutas att det kommer att finnas tillfälle för en slips även i nästa liv. I så fall har vi en beredd här - den svenska EU-ordförandeskapsslipsen.

Det andra du ska få är landskapet Sörmland. Detta är den enda bok man behöver när man vandrar de 100 milen av Sörmlandsleden. Jag har bara gått 50. Vill du ha sällskap på en sträcka är jag helt öppen för det, så kan samtalet fortsätta.

Stort tack för dessa år!

(Applåder)

Fru talman! Tack så jättemycket, Ulf Kristersson!

Vi har som sagt arbetat med många olika frågor och i många olika roller. När jag var finansmarknadsminister jobbade vi mycket med den ekonomiska stabiliteten, alltså med att hålla budgetdisciplin och att se till att hålla den svenska ekonomin i balans och under kontroll. Detta engagemang vet jag finns, liksom engagemanget för många andra politiska frågor.

Jag hoppas att Ulf Kristersson och jag kommer att dela ett engagemang inte bara för den ekonomiska budgeten utan också för koldioxidbudgeten och se till att vi tillsammans kan hålla den på en nivå som gör att vi klarar klimatet för framtiden.

Jag tackar för presenterna. Jag ser verkligen fram emot detta. Vandring - eller joggning, för den delen - är ju ett fantastiskt sätt att få uppleva vår underbara svenska natur. Även där hoppas jag att vi kommer att kunna dela ett engagemang för att se till att den finns kvar till kommande generationer.

Jag vill också tacka för slipsen. Jag hävdar ju, som jag sa i mitt anförande, att vi måste förtjäna vårt mandat att uppbära svenska folkets förtroende. Jag tycker att man gör det också genom att vara lite välklädd i debatterna. Den här slipsen kommer att kunna vara väl till fyllest, vad jag nu än ska göra framöver.

Stort tack för presenterna!

(Applåder)

Fru talman! Johan sa förut något om att jag var som en konservativ politikerfarbror. Det var trevligt uttryckt. Jag uppskattar din saklighet i debatten, Per. Du är en mycket stark, god och traditionell politiker, vilket jag verkligen uppskattar i dessa tider. Jag funderade också på att köpa en slips till dig, för du bär alltid slips eftersom du är en mycket saklig politiker och en doer. Du har genomfört saker under lång tid, även i Stockholms stadshus, och jag vet vilka avgörande klimatinsatser du har gjort.

Vi står varandra nära, så nära att vi delar innergård på riksdagen, och jag ser därför ofta Per cykla in på denna innergård. Eftersom vi bor i Sverige, inte på västkusten än så länge men i Stockholm, regnar det då och då, och då är man blöt som en katt när man kommer in. Därför har jag valt att inhandla en poncho till dig så att du kan hålla dig lite torrare, för jag vet att du kommer att cykla mycket även i framtiden.

Jag kommer att sakna dig mycket. Vi behöver mer saklighet och tydlighet och fler människor som står upp för värderingar i politisk debatt. Jag är väldigt glad över att vi i våra två partier har samarbetat under många år, och jag hoppas att vi kan göra det i framtiden också.

Jag står inte riktigt ut med att du ska göra andra saker; det vet jag inte om du heller gör. Jag hoppas därför fortsätta att se dig i klimatarbetet i Sverige. Tack för allt du har gjort för vårt land och vårt samhälle, Per!

(Applåder)

Fru talman! Vad underbart! Jag tackar såklart för de fina orden; de värmer verkligen. Det är kanske min bakgrund i forskningen som gör att sakligheten ligger mig varmt om hjärtat - kanske lite väl varmt eftersom en del tycker att jag är lite torr och tråkig i debatterna, men jag tycker att saklighet har sin funktion i politiken.

Ponchon kommer att göra underverk. Det är inte helt lätt att hålla sig torr när man cyklar till och från jobbet, och vi vet att det kommer att vara ännu svårare i framtiden med tanke på hur extremvädren kommer att slå mot både Sverige och världen. Alla borde därför få en regnponcho för framtiden.

Jag vill också tacka för fantastiskt gott samarbete. Jag vet hur mycket Nooshi Dadgostar brinner för mänskliga rättigheter och för ett mer rättvist och jämlikt samhälle. Det är också grunden för miljö- och klimatarbetet: att skapa goda förutsättningar för människor både nu och i framtiden. Jag hoppas verkligen att vi kommer att kunna ses på innergården även framöver. Vi kanske kan ta en fika i solen någon gång framöver nu när jag har lite mer tid. Vi får väl se om ditt schema tillåter det också. Stort tack för samarbetet!

(Applåder)

Fru talman! Det är tråkigt att jag precis när jag har lärt känna dig, Per, ska behöva tacka av dig. Men det är väl en del av den verklighet vi lever i.

Miljö och klimat har alltid stått i fokus för dig, och jag har följt ditt arbete utifrån. Jag har också lyssnat till vad kollegor och vänner i riksdagen och i partiet säger om dig. Oavsett om man känner dig eller inte är det omöjligt att ta miste på ditt genuina gröna engagemang. Det är ingen enskild sakfråga för dig, utan det rinner starkt i dina ådror. Det går inte heller att ta miste på det avtryck du har gjort oavsett om du har varit sakkunnig, riksdagsledamot, statsråd eller språkrör.

Våra partier är inte alltid överens om den exakta vägen mot ett grönare samhälle, men vi är överens om att Sverige måste vandra en väg mot ett grönare samhälle. Vi delar övertygelsen om värdet av en offensiv och aktiv klimatpolitik. Vi delar synen när det kommer till att luta sig framåt i dessa frågor och inte låta andra styra och sätta sig själv i baksätet. Tillsammans har våra två partier flyttat fram positionerna för svensk miljö- och klimatpolitik.

Jag har under min numera inte så korta tid som partiledare kommit att uppskatta dig som person och det arbete du gör oerhört mycket. Det är därför tråkigt att en stark röst inte bara för klimatet utan också för öppenhet, humanism och antirasism nu lämnar riksdagen. Jag önskar dig lycka till i ditt fortsatta arbete, oavsett vad du tar dig för.

Du får ingen materiell gåva utan ett bevis på vikten av att jobba vidare för naturen, miljön och klimatet och att även något så enkelt som att låta blommorna blomma vid vägkanten är en viktig miljöinsats. Vi har gjort en insamling till Världsnaturfonden i ditt namn, och vi vet att den kommer att gå till att stärka naturarbetet i Sverige och på andra platser. Jag hoppas att du uppskattar den.

Alla andra har bjudit in dig, och skulle du vilja komma och plantera en ek eller några blommor i Linköping eller övriga Östergötland, det vackraste av landskap, är du mer än välkommen.

Tack så jättemycket för dina insatser, Per!

(Applåder)

Fru talman! Tack, Muharrem, för en fantastiskt fin gåva. Som biolog är detta det finaste man kan få, en gåva för ett mer blomstrande landskap och inte minst för våra pollinerande insekter, som tyvärr står inför en del utmaningar.

Jag har verkligen uppskattat möjligheten att samarbeta med dig och diskutera, debattera och hitta vägar framåt. Jag hade tyckt att det hade varit fantastiskt att få fortsätta denna resa, och det känns tryggt att Centerpartiet har en partiledare som är så djupt förankrad i sina värderingar, inte minst när det gäller en hållbar framtid, att hela landet ska leva, en levande landsbygd och miljöfrågorna. Jag tror att vi hade kunnat göra underverk, men nu får jag överlåta åt min efterträdare att förhoppningsvis göra det med er. Jag tror verkligen att ett rödgrönt samarbete där två gröna partier ingår kan göra väldigt mycket bra för Sverige. Jag ser fram emot att följa detta från åskådarläktaren.

Tack så mycket!

(Applåder)

Fru talman! Att vara partiledare är en speciell uppgift som man inte delar med många andra. Är man språkrör är man åtminstone två, och det kan jag ibland vara lite avundsjuk på. Att leda ett parti och att göra det i regeringsställning kan bitvis vara tungt. Man ska leverera på det mandat väljarna har gett en och visa omsorg om sin rörelse.

Jag skulle vilja tacka dig, käre Per, för den omsorg du faktiskt visat mig när vi har mötts i många olika sammanhang, för de kaffekoppar du erbjudit i korridoren och för att du frågat hur läget är. Jag har satt stort värde på att detta har kunnat ske utanför de tuffa sakdebatterna, för dessa små tecken på omsorg betyder mycket i ett i övrigt ganska tufft arbetsklimat.

Den här omsorgen verkar vara någonting som har varit signifikant för dig; det hör man när man frågar runt här i riksdagskorridorerna och bland många av dina kollegor i Miljöpartiet.

Att kunna mötas över partigränserna och visa varandra respekt är alltid fint. Självklart ska Per få en present. Jag vet att Per, som den goda miljöpartist han är, köper en del kläder på secondhand. Jag är lite förvånad över det klädtema som har dykt upp i avtackningarna här, men även jag har köpt en slips. Min present till dig är alltså en slips, som jag har fyndat på Myrorna. Jag tycker själv att den är ganska stilig och fin.

Jag hittade också i går, via en fantastisk medarbetare som jag har hos mig, en text som han fick som nyanställd på Finansdepartementet 1984.

Där står: Ett korrekt och vårdat uppträdande bör eftersträvas. Vad gäller klädsel på arbetsplatsen bör manliga kontaktmän bära kavajkostym eller välvårdade byxor och blazer samt välskötta lågskor. Slips används under tiden den 1 september till den 31 maj om inte vädret påfordrar lättnader härvidlag.

Sedan kommer slutet, som jag tycker är ganska bra: Statsråden och statssekreterarna klär sig representativt och prydligt, men utan att snobba. Det tycker jag att Per Bolund har mött väl! Texten fortsätter: Alltför flagrant klädsel uppskattas inte av väljarna. Å andra sidan förväntar sig inte folk att ett statsråd ska gå runt i tröja i tjänsten. Lite prydlighet ska det vara, men inte för mycket. Jag tycker som sagt att Per Bolund har mött detta väl.

Men tillbaka till secondhandbutiken, där vi hittade slipsen, till stickkaféet, till föräldrakooperativet och till idrottsföreningen - det är där den verkliga kraften finns. Alla goda krafter finns där. Civilsamhället är en grundbult i vårt samhälle. Här har våra partier förenats i flera gemensamma initiativ, och vår uppgift är att stötta dessa.

Vi ger ett litet bidrag från partiet till detta ändamål för att fler barn och ungdomar ska få röra på sig och hålla på med en idrott som de tycker är kul. Det ska inte spela någon roll var man bor eller vad man har för socioekonomiska förutsättningar; alla som vill ska kunna spela basket, och kanske till och med bli riktigt bra på det. Därför har vi skänkt en summa till Svensk Baskets initiativ En sportslig chans.

Tack för din tid här, Per! Jag har på känn att vi kommer att mötas igen fast i andra kapaciteter, och det ser jag fram emot.

(Applåder)

Fru talman! Stort tack till dig, Ebba Busch! Vi landar som sagt inte alltid i samma slutsatser, men jag har alltid uppskattat de meningsutbyten som vi har haft. Ofta har vi visat väldigt tydligt var vi står i de olika positionerna och väckt engagemang, och det tycker jag verkligen att Ebba Busch har bidragit väldigt mycket till.

Jag vill tacka dig för att det, även om det ibland är hett i debatterna och det kan framstå som att vi står extremt långt ifrån varandra, alltid har varit möjligt att mötas som personer. Just förmågan att skilja mellan sak och person och att ha respekt för varandra även om man inte delar varandras uppfattningar tycker jag verkligen att du, Ebba Busch, har levt upp till på ett fantastiskt bra sätt. Jag uppskattar det väldigt mycket.

Jag försöker vara välklädd men utan att snobba, som sagt! Det där är alltid en utmaning, för det finns lite olika bedömningar. I den gröna rörelsen är det inte alltid alla som tycker att slips är att inte snobba, utan det finns de som tycker att det är lite över gränsen. Jag har ändå hållit hårt på att klädseln har sin betydelse.

Jag tackar så jättemycket för presenten och engagemanget för en mer hållbar konsumtion. Jag märker att det är fler och fler som delar det, och en begagnad slips är alltid en fantastiskt bra väg för att bli lite mer hållbar och inte snobbig men välklädd.

Jag ser också fram emot att mötas, kanske på basketplanen. Jag tolkar det som en inbjudan.

(Applåder)

Fru talman! Ett stort tack, Per, för dina insatser i demokratins tjänst! Nu väntar ett äventyr bortom bergen.

Att vara i demokratins frontlinje är tufft och utmanande. Det är roligt, och det är viktigt. Du har tjänat det svenska folket och demokratin med stort hjärta och starkt engagemang, och jag är otroligt tacksam för att ha fått debattera och diskutera med dig här i kammaren och på andra sätt.

Tjusningen i att få leda ett parti eller en rörelse, oavsett om man är två eller ensam, är väl beskriven i många biografier. Det gäller några av herrarna, stenstatyerna, på andra sidan gatan, i det andra riksdagshuset. Karl Staaff var en känd liberal, också han - jag skojar bara! Han beskrev uppdraget som en kombination av att vara fanbärare, när det behövs, och spottkopp. Det är priset för att ligga i demokratins frontlinje. Du har gjort det med glatt humör, stort engagemang och bevittnat god kunskap.

Nu får du tid till annat bortom bergen. Vi får se vad det blir. Jag har träffat dig i många sammanhang, inte bara här. Oftast är det någon aktivitet, som i Almedalen, Järvaveckan och annat. Då är det ofta lite idrott inblandat, och det är väldigt tydligt att du är ett basketfan. Exakt hur bra du är på att dribbla vågar jag inte riktigt gå i god för, men det kanske finns någon veteranliga som man kan få spela i.

Både du och jag vet vilken roll idrotten spelar för många unga människor. Oavsett det vi båda brukar säga - att man ska klara skolan - måste man också ha en meningsfull fritid. Då spelar idrotten en stor roll, inte minst basketen. Där tycker vi faktiskt helt lika.

Vi har därför köpt en bra basketboll. Den är inte signerad av Michael Jordan. Han är längre än han som har signerat, men han som har signerat är längre än du. Är du bra - kan du ta en passning här?

(PER BOLUND (MP): Pröva!)

Jag skojar bara. Stort tack för dina insatser, och lycka till med basketen!

(Applåder)

Fru talman! Tack så jättemycket, Johan! Bollen var verkligen rätt sak till rätt person. Jag är basketfantast av stora mått, både när det gäller att titta på och att utöva. Då är som sagt längden en viss fördel, och det tycker jag att den har varit lite grann i politiken också. Jag berömde mig själv av att vara längst i partiledarkretsen ända tills jag blev utkonkurrerad av en viss Johan Pehrson, som kom och slog mig med om inte med hästlängder så i alla fall några centimeter.

Det är som sagt en fördel att vara lång också på basketplanen, så om Johan Pehrson vill utvärdera mina dribblingskunskaper finns alltid den möjligheten. Jag ställer alltid upp på en bra basketmatch, eller hur?

Jag vill passa på att tacka Johan Pehrson för alla bra debatter. Du har också tillfört väldigt mycket gott humör och glädje i politiken. Det tycker jag ibland att det finns alldeles för lite av, så du tillför politiken en krydda som den länge har behövt. Jag ser fram emot att mötas, kanske på basketplanen eller i andra sammanhang. Jag hade hoppats på att få ett besök vid grillen av killen, och jag kanske grillar någonting som också är hållbart. Grillade grönsaker, till exempel, tycker jag väldigt gott. Det kanske vi får pröva någon gång. Tack så jättemycket!

(Applåder)

Fru talman! I förra veckan meddelade EU-kommissionen att det är dags för medlemskapsförhandlingar för Ukraina och Moldavien. Äntligen, säger vi. Liberalerna har alltid tyckt att EU har plats för fler. Det är självklart att Ukraina ska in i den europeiska värmen. Den drömmen ska också leva vidare för länder som Albanien, Bosnien och Georgien, för alla länder som strävar efter demokrati, mänskliga rättigheter och en stark rättsstat.

Låt oss inte glömma att EU skapades i ett Europa som var i ruiner, ett Europa där två världskrig hade utkämpats och ett Europa som fått se extrema ideologier. EU skapades för att säkra fred och demokrati, för i dag och för i morgon.

Freden kräver mer samarbete, gärna med många nya länder som vill gå med i demokratiföreningen. Till dem som vill stänga dörren till världens främsta fredsorganisation för nya länder har jag därför bara en fråga: Förstår ni vad alternativet är? Alternativet ser vi i Ukraina med det ryska anfallskriget. Alternativet såg vi i de fruktansvärda konflikter som skakade Balkan på 90-talet och under andra världskrigets fruktansvärda fasor.

Fredsunionen kan aldrig få nog av nya medlemsstater. Frihandelsunionen kan aldrig få nog av fler medlemsstater. Klimatunionen kan aldrig få nog av nya medlemsstater.

Liberalerna ser Europas utmaningar. Liberalerna ser att vi måste lösa dem tillsammans. Liberalerna säger ja till nya vänner i EU. Låt oss definitivt börja med Ukraina!

(Applåder)

Fru talman! Efter Hamas attack i Israel ser vi hur antisemitismen ökar i hela Europa. Vi ser hur hatet mot judar ökar. Vi har till och med sett hur plan från Israel har stormats. I det läget är det otroligt viktigt att vi står upp mot antisemitismen.

Det finns en organisation, OSSE, som arbetar för minoriteters rättigheter i Europa. Men den svenska OSSE-delegationen från riksdagen leds av Björn Söder, som inte tycker att judar kan vara svenskar. Liberalerna har varit med och röstat fram honom till den positionen. Berätta för mig, Johan Pehrson, varför Björn Söder är den av 349 riksdagsledamöter som är mest lämpad att leda denna delegation i ett läge med ökad antisemitism!

Fru talman! Man ska vara noga med att den här salen, som börjar bli lite gles nu, sätts samman av svenska folket i allmänna val. Valresultatet från det svenska folket ligger fast. Det leder till att partier efter storlek får olika uppdrag i denna kammare. Om detta kan man tycka mycket, men vill man ändra på det ser man till att lösa problemen så att man får ett annat valresultat. Det tror jag också att Magdalena Andersson strävar efter.

När vi pratar om antisemitismen på våra gator och torg i dag, om dem som skanderar ut sitt hat mot judar, måste vi vara noga med att se vilka det är som står och skriker. Om man inte ser detta, om man inte är tydlig med vilka det är, bör man nog i grunden bara vara tyst.

Fru talman! Johan Pehrson säger att det är valresultatets, alltså svenska folkets, fel att Liberalerna stöder Björn Söder som ledare för den svenska OSSE-delegationen för att stödja minoriteters rättigheter, samtidigt som denne inte tycker att judar kan vara svenskar. Nej, Johan Pehrson, det är inte svenska folkets fel. Det är Johan Pehrsons val.

Johan Pehrson vet mycket väl att ett annat val hade varit möjligt, men nu har Johan Pehrson valt den här vägen. Då måste Johan Pehrson också förklara för svenska folket, när hans val leder till att Björn Söder leder denna delegation, varför Björn Söder är rätt person att göra det. Johan Pehrson måste stå upp för de val han gör och inte skylla dem på svenska folket.

Fru talman! Okej, statskunskap, A-nivå: Svenska folket väljer riksdag. Utifrån storlek i riksdagen utses företrädare till utskott och andra entiteter som riksdagen tillsätter. Då spelar valresultatet roll. Det är ingen slump.

Det är helt korrekt att Liberalerna har valt att bilda en liberal borgerlig regering. Det är helt korrekt att vi kan prata med Sverigedemokraterna. Vi tar inte personligt ansvar för varje sak som en sverigedemokrat har sagt, säger eller kommer att säga.

Kampen mot antisemitismen är dock akut. På våra gator och torg skanderar horder av människor som verkligen inte verkar ha förstått vad det innebär att leva i Sverige, där judar har ett minoritetsskydd. Detta skydd ska vi verkligen försvara. Vi ska visa att man i Sverige kan vara både jude, muslim eller kristen och svensk.

Fru talman! 10 miljoner ton koldioxid - så mycket ökar de svenska utsläppen till 2030. Detta är inte mina ord; det kommer direkt från regeringens egen budget. Den här regeringen, med en liberal miljöminister, chockhöjer Sveriges utsläpp. Samtidigt flaggar man för att det kommer att vara svårt att leva upp till EU:s miljökrav. Liberalerna kallar samtidigt också EU för världens viktigaste miljöorganisation.

Jag vet att liberaler i grunder har en högre ambition än det de nu tvingas leverera. Men jag måste ändå ställa frågan: Hur går allt det här ihop? Hur har Johan Pehrson och Liberalerna tänkt att Sverige ska fortsätta vara ett klimatföredöme och lyckas påverka andra länder, inom och utanför EU, när Sverige självt inte klarar att leva upp till de gemensamma klimatmål som vi har beslutat?

Fru talman! Först måste vi vara glada över att vi i går kunde presentera en enighet om att klimatmålen är centrala och att delmålen fram till nettonoll 2045 omfattas av alla partier som nu stöder regeringen - och, gissar jag, även av Muharrem Demiroks parti.

Nettonoll 2045 kan aldrig nås på någon annan väg än via elektrifieringen. När Volvo nu om en, två eller tre månader tillverkar den sista dieselmotorn är det fantastiskt. Parentesen förbränningsmotorer förpassas till historien, och in kliver elektriska transporter. Vägen går via att bygga ut den svenska energiproduktionen med kärnkraft, med vindkraft och med solkraft. Det krävs de facto en fördubbling. Den vägen kommer vi inte undan.

Jag är väldigt glad att Centerpartiet nu stöder svensk kärnkraft. Det tog ett tag, men till slut ramlade polletten ned.

Fru talman! Det är glädjande - jag menar det verkligen - att alla partier nu kan ställa sig bakom de långsiktiga klimatmålen. Vad gäller 2030-målet återstår det att se vad det är. Vid pressträffen i går hörde vi tre olika besked om vad 2030-målet innebär.

Det tog sin tid, men det är bra att polletten trillade ned att klimatmålen nu gäller. Problemet är bara att den förda politiken inte ger några resultat. Utsläppen ökar, och klimatmålen kvarstår. Det är inte jag som säger det. Det säger, återigen, Finansdepartementets budgetavdelning. Den politik man för leder till ökade utsläpp och gör att Sverige inte når det man gått med på i de bindande avtal man har med EU. Det är dåligt för Sverige, och det är dåligt för klimatet.

Johan Pehrson! Hur ska Sverige klara av att förhandla med andra och kräva att de ska göra sin del när den svenska regeringen just nu inte klarar av att göra sin egen del här hemma?

Fru talman! Det är inte så att någon utvärdering i någon budget eller några andra aktörer har visat på en spikrak tangent mot nettonoll 2045. Det har funnits frågetecken också under tidigare regeringar.

Men det är korrekt att det får en kortsiktig negativ effekt att ta bort den nivå på reduktionsplikt som har varit så negativ för många människor, till exempel när det gäller att kunna leva i glesare bebyggda delar av vårt land där kollektivtrafik eller tunnelbanor inte finns. Det får såklart en effekt.

Men produktionen av biodrivmedel slängs inte på något sätt i sjön. Det som produceras flyttas till andra färdmedel. Det kan gå till båtar och flygplan. Det leder till att man kan få ned utsläppen och har en viktig roll att spela.

Vi kommer att återkomma med vår klimatplan för att peka på det. Det finns för den delen mängder av andra åtgärder att vidta när det gäller att få ned utsläppen.

Fru talman! När man är med i sin sista partiledardebatt vill man ju förlänga den så mycket det bara går. Därför måste jag ta en replik till.

Med tanke på utbytet mellan Johan Pehrson och Martin Kinnunen från Sverigedemokraterna är det inte utan att man vill ställa en fråga till Johan Pehrson. Är Johan Pehrson beredd att utvärdera samarbetet med Sverigedemokraterna, eller kommer det tvärtom att fördjupas, så som han rekommenderade i sin äktenskapsanalogi tidigare? Jag hoppas att man i en sådan utvärdering kommer fram till att det finns andra samarbeten som gynnar liberala krafter bättre.

Jag vill också fråga om Liberalernas politik när det gäller en annan stor miljöfråga: biologisk mångfald. På Liberalernas hemsida står det att Liberalerna vill skydda skogen. Men när man i EU röstar om till exempel naturrestaureringslagen, som beskrivits som en game changer för miljöarbetet i EU, röstar man emot förslaget. Det går också emot det som Liberalernas Karlsbro i EU-parlamentet säger. Hon menar att det är "ett beslut emot vetenskapen och internationella åtaganden".

Är Johan Pehrson beredd att utvärdera även det beslutet?

Fru talman! Man utvärderar allting hela tiden. Liberalerna sa före valet att vi måste byta regering eftersom vi måste lösa ett antal omfattande samhällsproblem. Det var bland annat energi- och klimatpolitiken, som hänger så väl ihop och som också påverkar den biologiska mångfalden. Det är mycket riktigt som Per Bolund sa tidigare: Om allt kokas drabbas, förutom människor, en hel del växter och djur av olägenheter. Det hänger ihop.

Vi pratar om brottsligheten, vi pratar om den yttre säkerheten för Sverige och vi pratar om fungerande migration och integration. Här har Sverige gått åt fel håll. Om vi ska kunna värna trygghet, välstånd och frihet i landet måste man lösa verkliga sakproblem. Det är grunden för det samarbete vi har med partier som befinner sig på ytterkanten i svensk politik.

Det kommer aldrig att ske att Jimmie Åkesson adopterar mig. Motsatsen kommer heller aldrig att ske. Våra partier bildades av helt olika skäl, men vi råkar förenas i en vilja att lösa för Sverige avgörande samhällsproblem. Det är grunden för att vi har ett samarbete.

Fru talman! Jag anser att Liberalerna har en hel del att bevisa just när det gäller att stå upp för liberala värderingar i sitt val av samarbetspartner. Det gäller tyvärr även arbetet för biologisk mångfald.

Man ska komma ihåg att klimathotet inte är den enda planetära gränsen vi har gått över. Vi har även gått över gränsen när det gäller just artutrotning.

Jag nämnde naturrestaureringslagen. Där röstade Liberalerna emot både vetenskapen och sin egen EU-parlamentariker. Jag vill också nämna avskogningslagen, som är tänkt att skydda mot skogsskövling i inte minst regnskogsområden. Även regelverket om att öka inbindningen av koldioxid - just skogen är en kolsänka, om man sköter den rätt - valde Liberalerna att rösta emot. Det är alltså svårt att förstå hur det här med att Liberalerna vill skydda skogen går ihop med hur de agerar.

Återigen: Samarbetet med Sverigedemokraterna leder inte rätt när det gäller liberala värderingar och inte heller när det gäller miljöarbete. Jag hoppas att Johan Pehrson vill utvärdera det i grunden och inte fördjupa det.

Fru talman! Här är det hårda strider. Jag är glad att vi nu har fått alla att inse att vi ska mot nettonoll 2045. Det får en avgörande påverkan också på skog i hela världen och på arter. Det är inget snack om det.

Men man måste också se att människor är goda. Per Bolund är fantastiskt god. Jag tycker otroligt mycket om dig som människa, Per. Du är fantastisk. Men det räcker inte. Man måste se svåra samhällsproblem som de är. Det smärtar, och bland kräver det också lösningar som är jobbiga.

I fråga om migrationen och brottsbekämpningen får man inte vara naiv. Man måste lösa verkliga problem. Då kan man undanröja de enkla lösningarnas politik, oavsett om den kommer från yttervänstern, ytterhögern eller någon annan ytterkant. Det spelar mindre roll. Man måste ha en politik i mitten som är förankrad och löser svåra samhällsproblem. Det gäller Miljöpartiet, och det gäller definitivt Liberalerna.

(Applåder)

Jag vill tacka samtliga partiledare för deltagandet i debatten och riktar ett särskilt tack till Per Bolund, som har haft sin sista debatt.

Den EU-politiska partiledardebatten var härmed avslutad.