De folkliga protesterna i Iran

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 8 november 2022

Interpellation: De folkliga protesterna i Iran

Interpellation 2022/23:8 av Håkan Svenneling (V)

Besvarades tillsammans med

Interpellation 2022/23:8 De folkliga protesterna i Iran

av Håkan Svenneling (V)

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

Jina Amini blev bara 22 år. Hon mördades brutalt av den iranska regimen. Hennes så kallade brott ansågs vara att lite av håret syntes utanför slöjan när moralpolisen stoppade henne på gatan. De senaste veckorna har modiga kvinnor och män gett sig ut på gatorna för att visa sitt missnöje mot det auktoritära och fundamentalistiska styret. Studenter sittstrejkar på universiteten, butiker håller stängt, kvinnor tar av sig slöjan och klipper av sig sitt hår i protest och skolflickor ger Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei fingret. Med fara för sina egna liv kämpar de för sin frihet. Den iranska regimen har svarat med massarresteringar och hänsynslöst våld och dödande. Långt över hundra människor har dödats under de pågående protesterna; bland dem finns flera barn. Internet har stängts ned för att omvärlden inte ska kunna ta del av vad som händer och få klarhet i omfattningen av såväl protesterna som regimens våld. Men trots att den iranska regimen gör sitt bästa för att försöka tysta protesterna sprids vittnesmål och videor över världen.

Vänsterpartiet vill se riktade sanktioner på EU- och FN-nivå mot de nyckelpersoner inom det iranska ledarskiktet som bär ansvaret för våldet och dödandet. De religiösa mullorna tar folkets pengar och det är inte ovanligt att deras barn och barnbarn lever lyxliv i USA och Europa. Det måste få ett stopp. En stark reaktion från omvärlden tillsammans med folkets starka protester kan bli det som ger demokrati- och frihetskämparna andrum och pressar tillbaka regimens besinningslösa repression. Men det finns alltid en baksida med att omvärldens sanktioner blir för oprecisa och i stället drabbar det iranska folket hårt.

Det iranska ledarskiktet behöver också inse att de en dag kommer att straffas för de brott de begår mot befolkningen. Där har länder som Sverige en viktig roll att fylla. I juli i år dömde svensk domstol en iransk man till livstids fängelse för mord och folkrättsbrott. Han hade deltagit i de fruktansvärda massavrättningarna av iranska politiska fångar på 80-talet. Det finns en möjlighet för länder som Sverige att utreda och lagföra brott, oavsett var de är begångna eller vilken nationalitet som gärningsmannen eller målsäganden har. Den möjligheten ska vi använda. Även dagens övergrepp ska en dag straffas.

Vänsterpartiet är djupt oroat över det våld och dödande som regimen på nytt använder mot det iranska folket. Vi har under lång tid följt utvecklingen i Iran och lyft frågan i Sveriges riksdag. Vår solidaritet är stark och vår röst för det iranska folket kommer aldrig att tystna.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

 

  1. Avser ministern att kalla upp Irans ambassadör Ahmad Masoumifar till Utrikesdepartementet?
  2. Avser ministern att verka för utökade riktade sanktioner mot de ansvariga i den iranska regimen?
  3. Avser ministern att verka för att de ansvariga ställs till svars för sina brott mot mänskliga rättigheter?
  4. Avser ministern att avbryta de avtal som tecknades mellan Sverige och Iran 2017?