Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! I slutet av förra veckan träffades EU:s ledare i Bryssel. Mötet inleddes på torsdag eftermiddag med den fråga som sedan kom att prägla mötet, nämligen diskussionerna om Storbritanniens utträde ur EU. Diskussionerna pågick långt in på kvällen.

Inför mötet hade premiärminister Theresa May ansökt om att utträdesdatumet skulle skjutas upp till den 30 juni, i stället för det tidigare datumet den 29 mars. Samtidigt bad hon om att EU skulle godkänna den så kallade Strasbourgöverenskommelsen, som bland annat klargör att EU:s avsikt inte är att den så kallade irländska reservlösningen ska bli permanent samt anger hur en tvist om tolkningen av reservlösningen ska hanteras.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk menade inför mötet att EU borde godkänna förlängningen, men endast på villkor att utträdesavtalet först godkänns av det brittiska underhuset.

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Diskussionerna vid Europeiska rådet inleddes med att premiärminister May redogjorde för sin syn på läget. Därefter övergick vi till att, inom kretsen av de 27 övriga medlemsstaterna, diskutera hur EU skulle förhålla sig till den brittiska ansökan.

Även om vi i huvudsak var överens om EU:s linje fanns en hel del politiska och rättsliga frågor att ta ställning till. Till att börja med står Europeiska rådet helt enat bakom det utträdesavtal som både Europeiska rådet och den brittiska regeringen har godkänt. Avtalet är det bästa möjliga för såväl britterna som EU. EU har varit tillmötesgående i att försöka underlätta ett brittiskt godkännande, bland annat genom framtagandet av den så kallade Strasbourgöverenskommelsen, som Europeiska rådet nu också godkände.

När det gäller förlängning av förhandlingsperioden fanns det i grunden en vilja att tillmötesgå premiärminister Mays begäran, men med vissa justeringar med hänsyn till Europaparlamentsvalet. Vi enades därför om en förlängning till den 22 maj, förutsatt att det brittiska parlamentet godkänner utträdesavtalet.

Datumet är satt med tanke på att premiärminister May har varit tydlig med att Storbritannien inte kommer att anordna val till Europaparlamentet. Eftersom varje medlemsstat är skyldig att anordna sådana val måste Storbritannien lämna EU före Europavalen, som hålls mellan den 23 och den 26 maj. I annat fall skulle EU riskera ett läge där Europaparlamentets sammansättning inte uppfyller fördragets regler.

Om underhuset skulle rösta ned utträdesavtalet en tredje gång förväntas den brittiska regeringen senast den 12 april återkomma till Europeiska rådet med en indikation om vägen framåt. Denna överenskommelse slöts i Europeiska rådet efter det att den hade förankrats med den brittiska sidan.

Även om det kan finnas en frustration över den utdragna processen har vi samtidigt anledning att vara nöjda med detta resultat. Risken för att Storbritannien lämnar EU utan avtal redan nu på fredag undviks, och det ges lite mer tid att hitta en lösning om utträdesavtalet åter skulle röstas ned. Nu ligger frågan helt i händerna på Storbritannien.

Samtidigt som vi kommer att fortsätta att göra vad vi kan för att få till ett ordnat utträde intensifieras beredskapsplaneringen och förberedelserna för ett avtalslöst brexit. Regeringen och myndigheterna har förberett sig noga för ett sådant scenario och har beredskap att möta konsekvenserna. Vi hoppas naturligtvis fortfarande att det går att undvika en sådan situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Fredagen inleddes med ett högtidlighållande av 25-årsjubileet för EEA-avtalet, med deltagande av statsministrarna från Island, Norge och Liechtenstein. Därefter behandlades resterande frågor på dagordningen.

Vi hade en förberedande diskussion inför toppmötet mellan EU och Kina, som ska äga rum den 9 april. Frågor som rör Kina diskuteras ju alltmer såväl i Sverige som i andra medlemsstater. Det är därför bra att EU:s stats- och regeringschefer nu fick tillfälle att diskutera hur vi på bästa sätt gemensamt förhåller oss till Kina. Jag underströk vikten av att EU har en gemensam och bred hållning som omfattar såväl frihandel som freds- och säkerhetsfrågor och mänskliga rättigheter. Jag tog i samband med detta också upp frågan om Gui Minhai.

Fru talman! Diskussionen om Kina är också nära kopplad till frågorna om jobb, tillväxt och konkurrenskraft, som också var på dagordningen. Det är glädjande att det inspel om den inre marknaden som jag hade gjort tillsammans med 16 likasinnade kollegor fick ett tydligt avtryck i slutsatserna. Det gemensamma initiativet handlar om övergång till en koldioxidsnål ekonomi, tjänstehandel, ett bättre genomförande och anpassning till den digitala utvecklingen.

Samtidigt kan vi konstatera att det råder delvis olika syn på frågor om statsstöd och konkurrens. Vissa ser dessa regler som hinder för företagens möjligheter att växa och konkurrera globalt. Vi menar tvärtom att reglerna behövs för att säkra en fungerande inre marknad, något som är helt avgörande för industrins och alla företags konkurrenskraft. Regeringen kommer alltså att fortsätta att hålla dessa frågor högt på dagordningen och bidra till inriktningen för det fortsatta arbetet.

Fru talman! Ett annat prioriterat område är naturligtvis klimatfrågorna. Inför mötet hade vi tillsammans med en grupp likasinnade drivit på för en ambitiös inriktning. Det resultat vi fick innebär ett bra avstamp, och vi kommer att fortsätta att driva på för ett så ambitiöst utfall som möjligt när Europeiska rådet återkommer till frågan om klimatet redan vid mötet i juni.

Europeiska rådet följde även upp det arbete som sker i syfte att motverka desinformation. Detta är aktuellt inte minst inför vårens Europaparlamentsval. Regeringen står bakom de åtgärder som har vidtagits för att stärka EU:s hantering av desinformation och stöder att frågan fortsatt är prioriterad.

Europeiska rådet uppmärksammade slutligen att det nu i mars är fem år sedan Ryssland inledde sin olagliga annektering av Krim. Det är viktigt att EU tydligt noterar detta och fortsätter att markera mot det ryska agerandet i Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Detta var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Det har varit en lång resa med många diskussioner och förhandlingar för statsministern, där brexit har stått i fokus. Jag förstår att det var så även denna gång. Efter nästan varje återrapport har vi stått här och talat om brexit. I december ville vi inte spekulera om vad som skulle hända. Vi är såklart överens om att britterna inte ska krascha ut ur EU, för det vore det sämsta för britterna själva, för oss svenska medborgare och våra företag och för EU.

Efter gårdagskvällens utveckling känner jag och alla andra såklart en viss oro. Jag gläds dock åt att vi från Sveriges sida har stått enade kring att vi vill ha ett ordnat utträde. Jag hör att regeringen säger att den är redo för en hård brexit. Det tror jag, och jag är övertygad om att statsministern har gjort vad han har kunnat för att se till att det ska bli så ordnat som möjligt.

En annan fråga som diskuterades, förutom brexit, är ju klimatförändringarna. Det är en fråga som är av sådan vidd och art att vi inte har tid och råd att inte göra de insatser som faktiskt ger störst skillnad. Det är viktigt att Sverige och EU inte bara för en politik som gör att utsläppen minskar snabbt, utan vi måste också visa andra att det går att förena omställningen med en fortsatt ekonomisk utveckling och stärkt konkurrenskraft.

Som jag tog upp i EU-nämnden när statsministern var där i förra veckan kan man läsa IPCC:s rapport från förra året om att det finns olika scenarier, och i samtliga lyfts kärnkraften fram som en avgörande energikälla för att minska beroendet av kol.

I den svenska ståndpunkten som vi beslutade om tillsammans med miljöministern för någon månad sedan lyftes denna fråga också upp. Jag hörde vad statsministern svarade förra veckan, men jag undrar om det var något annat land eller några andra medlemsstater som tog upp kärnkraften som en viktig del för att nå klimatmålen.

Fru talman! Jag tycker också att det känns väldigt bra att vi har en enighet om hur vi hanterar brexit. Det är en otroligt komplicerad process, och fortsättningen kommer att bli väldigt komplicerad. Även om det blir ett ordnat utträde är det mycket som ska hanteras. Om det skulle bli ett oordnat och avtalslöst utträde har vi en väldigt svår situation. Men vi försöker på alla sätt att bjuda till för att det ska bli ett ordnat utträde. Det är bra att vi i Sverige är eniga om detta. Jag kan säga att hela EU-27-gruppen är enig om att försöka, men det finns naturligtvis gränser. Nu är bollen i Storbritanniens knä.

När det gäller klimatet diskuterades de olika energislagen inte specifikt. Jag ska inte säga att ingen nämnde kärnkraft eller andra energislag, men det är ingen sådan diskussion som vi är inne i. Diskussionen har legat mer på den nivå som slutsatserna visar på. Det finns en viss delad uppfattning mellan dem som vill gå väldigt långt fram - Sverige är med i det gänget och vill se till att vi hanterar detta snabbt och resolut - och dem som säger att vi har för stora problem framför oss och vill vara lite försiktigare i hur vi uttrycker oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Jag tycker att det blev bra att det blev tydligt skrivet som förslaget också var, att det är en och en halv grad som vi siktar på. Det är den mer ambitiösa delen av Parisavtalet, och det tycker jag är helt rätt. Då ska vi naturligtvis se till att EU ligger i framkant för att förverkliga det.

Vi lyckades tidigarelägga diskussionen om detta i Europeiska rådet. Som jag sa i mitt anförande kommer frågan nu att tas upp i juni igen. Syftet med detta är att vi ska hitta en gemensam strategi inför det att generalsekreteraren har sitt stora möte i september i New York om klimatfrågor.

Fru talman! Tack, statsministern! Jag kan ändå inte låta bli att fortsätta undra om detta med kärnkraften. I slutsatserna nämner man ju under rubriken "Jobb, tillväxt och konkurrenskraft" att man fortsättningsvis ska jobba med den långsiktiga visionen om EU:s industriella framtid. Jag har svårt att se hur man inte kan lyfta hållbarhetsfrågorna och energiförsörjningen utan att blanda in klimatfrågor och kärnkraft.

Detta leder mig till en annan fråga med anledning av det som statsministern lyfte inför mötet i juni i år. I slutsatserna finns en skrivning om att arbetet ska intensifieras, och det sa statsministern nu också. Vad är det som regeringen avser att göra för att intensifiera arbetet för att komma fram med en strategi till mötet i juni 2019?

Fru talman! När det gäller det första är det precis korrekt som sägs. Den industriella utvecklingen och omställningen har, menar jag, alla möjligheter att gå hand i hand. Vi ligger längst fram. Därför tycker jag att det är bra att Sverige under lång tid inte har drivit de här frågorna, för det innebär att vi nu kan vara i spetsen och säga att det går att kombinera en bra ekonomisk utveckling med att minska utsläppen. Inte minst vår koldioxidskatt är faktiskt ett föredöme. Flera länder börjar nu tala om att de också vill införa en koldioxidskatt.

När det däremot gäller specifika energislag är ordningen den att EU inte bestämmer hur de olika länderna ska göra sin energimix, utan det bestämmer de själva. Jag tycker att det är bra, för vi har i Sverige en bred överenskommelse om hur vi ska hantera detta. Vad vi ska återkomma till i juni är exakt den här typen av frågor: Hur kan vi samtidigt minska utsläppen, se till att vara konkurrenskraftiga, ha bra ekonomisk utveckling och göra det med frihet för människor?

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Frågan om Kina har ju varit uppe på det här mötet. Hur vi i Europeiska unionen ska hantera de framtida relationerna med det landet kommer nog att vara en av våra största utrikespolitiska utmaningar. Vi är dock väldigt glada över att toppmötet med Kina är på väg att bli av och denna fråga hamnar i fokus.

Nyligen rapporterade dock Reuters att kommissionen snart kommer att meddela att man inte kommer att föreslå någon europeisk lagstiftning för att hantera risken för kinesiskt spionage i europeisk infrastruktur. Kommissionen hänvisar i stället till den nya cybersäkerhetsakten, vilken tyvärr antagligen inte är tillräcklig för att hantera problemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Om detta stämmer ser Sverigedemokraterna det som mycket beklagligt. Det ligger dessutom i frågans natur att vad gäller cybersäkerhet kommer unionen inte att bli starkare än dess delar. Det är en kedja som inte är starkare än dess svagaste länk.

Det finns enligt oss skäl att anta att samtliga EU-länder själva inte kommer att kunna hantera den här frågan på ett bra sätt.

Jag vill därför fråga statsministern om han anser att det är lämpligt att EU släpper den här pucken och lämnar över ansvaret till medlemsländerna.

Fru talman! Vi är eniga om att vi måste ha ett samarbete för att mota den här typen av aktiviteter, om jag uttrycker mig så. Det är bra att Sverigedemokraterna nu också ser fördelarna med EU och inte längre vill ha ett utträde.

Sedan kan detta hanteras både på EU-nivå och på nationell nivå. Det ska, menar jag, hanteras också på nationell nivå. Exakt vilken väg kommissionen väljer kan man diskutera, men vi är överens om att vi måste bli mycket bättre på att upptäcka och motverka cyberhot mot oss. Det är ställt utom allt tvivel, och det kommer vi också se till att göra både på EU-nivå och på nationell nivå.

Vi får återkomma till vad detta innebär på EU-nivå, men det råder inget tvivel om att alla har intresse av att se till att vi ska vara så säkra som möjligt också i det här perspektivet.

Fru talman! Jag tackar statsministern så mycket för svaret.

Mot bakgrund av att EU inte är villigt att ta ansvar i den här frågan faller ju ansvaret över på medlemsstaterna. Kan vi här i Sveriges riksdag känna oss trygga med att den här regeringen kommer att ställa upp regler som ser till att utrustning från bolag som kan antas ha koppling till exempelvis kinesisk underrättelsetjänst inte kommer att bli en del av det svenska 5G-nätet?

Fru talman! Nu var det svenska 5G-nätet inte uppe till behandling vid Europeiska rådets möte. Det här är ändå en avrapportering från Europeiska rådet. Men jag kan ändå säga till Ludvig Aspling att regeringen arbetar mycket systematiskt med alla typer av säkerhetsfrågor, inklusive denna. Det innebär att vi också förstärker lagstiftningen på ett antal områden. Vi förstärker verktygen för att upptäcka det som vi behöver göra, men det är kanske en annan debatt.

Fru talman! Tack så mycket för rapporten, statsministern! Inför mötet i fredags var det ett läge som gällde i det brittiska parlamentet, och ett annat läge gällde när ni hade toppmötet. Nu är det ett nytt läge som gäller. Det är under ständig förändring, och det är svårt att spekulera i vad som händer och vad det ska bli av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

I återrapporten beskriver statsministern att hotet om en hård krasch ut nu på fredag är avvärjt. Men det känns samtidigt som om det är osäkert och tveksamt om det är avvärjt totalt sett, tvärtom. Det är lite fördröjt.

Hur gick diskussionerna på Europeiska rådets möte? Vad kan man påverka, eller vad kan man göra för att de ska hantera bollen rätt? Det är precis som statsministern säger: De har bollen. Men för alla är det värdefullt om det kan bli ett bra avslut. Finns det någonting som pågår bakom kulisserna? Det är den ena delen.

Den andra delen är kopplad till klimatet. Jag hade en fråga när du var hos oss i EU-nämnden i onsdags. Den var kopplad till detta med att driva på för nettonollutsläpp. Statsministern beskrev att Sverige har drivit den frågan men att man inte har fått gehör för att föra fram detta, till 2050, i dokumenten. Vilka länder är det som sätter sig på tvären? Finns det någon plan för hur Sverige kan agera mellan dessa toppmöten för att flytta fram positionerna och få fler att vara på spåret, så att vi så småningom kan få en enighet även kring dessa frågor?

Fru talman! Tack, Annika Qarlsson, för frågorna! Först gäller det brexit. Precis som beskrivs är detta väldigt svårt att veta, för det är en sådan otrolig spänning i frågan i Storbritannien, vilket är naturligt. Frågan är svår.

Senast i dag hörde vi de kanske mest tydliga brexitörerna säga att endera är det ett avtal och utträde eller så är det ingen brexit. Vi vet att en klar majoritet i underhuset inte vill ha ett avtalslöst utträde, utan de vill på något sätt se till att få ett avtal. Och är det dessa två parametrar och en majoritet som inte vill ha det avtalslöst får det bli något annat. Men det är faktiskt väldigt svårt att spekulera i detta. Det är helt korrekt att det inte är avgjort bara för att vi har undvikit avgörandet nu på fredag. Det kan fortfarande bli så här. Storbritannien har bollen.

Ett sätt att visa detta är datumet, den 12 april. Det är satt för att Storbritannien självt har sagt att man senast då måste ge besked om huruvida man vill ordna ett val till EU-parlamentet, helt enkelt. Man har fram till dess att fundera över: Vad är den andra vägen? Det inkluderar en möjlighet att faktiskt säga: Då ordnar vi ett EU-parlamentsval, och då blir vi kvar under en längre tid. Det är ett sätt för oss att visa att vi är beredda att vara pragmatiska.

När det gäller klimatet har vi försökt göra detta inför mötet, och andra like-minded uttryckte samma sak under mötet. Men det är stopp. Det går inte att komma överens om just den frågan. Det är framför allt Visegrádländerna som är emot. De vill inte sätta upp detta. Jag tycker fortfarande att det är bra att vi har uttryckt 1,5-gradersmålet. Jag tror att det är bättre om vi nu fortsätter att ta upp fler av frågorna i rådet och inte i Europeiska rådet, för då har vi fler möjligheter att få majoritetsbeslut.

Fru talman! Det är intressant att se vad de landar i. En positiv konsekvens, om man kan uttrycka det så, av detta med brexit är att det blir tydligt för Sverige men också för alla andra länder vad det faktiskt innebär att vara med och att inte vara med. Det är väl en av de saker som man ändå kan sätta upp på pluslistan i den här diskussionen, även om jag tror att vi hade kunnat vara utan detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Men om de lämnar besked före den 12 april kommer alltså hela Europeiska unionen att vara beredd att låta dem ordna val till Europaparlamentet. Det finns en beredskap för att det är möjligt. Den 12 april är det datum då beskedet måste ges hemåt men även till EU, gissar jag.

Jag kommer tillbaka till klimatfrågan. Vad är det för hinder? Att man har stora kolgruvor och liknande förstår jag. Men finns det något vi kan göra för att stärka utvecklingen?

Fru talman! Först gäller det brexit. Ja, det finns en beredskap. Om Storbritannien är medlem den 23 maj, när valen påbörjas, måste man hålla EU-parlamentsval. Och Storbritannien har själv sagt att man måste besluta om detta senast den 12 april för att hinna med sin process. Det är därför just den 12 april står där. De har den möjligheten, men då innebär det att de vill ha en förlängning av något slag. Då har vi sagt att vi är redo, just för att vi vill hitta alla möjliga sätt, så att det inte ska bli ett oordnat utträde. Men bollen ligger nu hos Storbritannien.

Sedan gäller det hinder för nettonollutsläppsskrivningen. Man säger: Vi har så pass mycket kvar att göra. Vi kommer inte att hinna. Det blir för dyrt och så vidare.

Här gäller det att försöka hjälpas åt och att få så många idéer som möjligt för att få ned utsläppen, för det är fortfarande en och en halv grad som gäller.

Fru talman! Tack, statsministern, för redogörelsen från Europeiska rådet! Slutsatserna är som ofta en blandning av olika saker. Det är kanske inte riktigt en kioskvältare, utan det är rätt allmänna formuleringar. Det gäller inte minst på klimatområdet, där man talar om att uppfylla Parisavtalet samtidigt som ingenting tyder på att EU är på väg att göra det. Det krävs betydande skärpningar av politiken.

Vi hade gärna sett att man hade klargjort att EU:s egna subventioner till fossil industri och till annan klimatförstörande verksamhet skulle upphöra och att man skulle omorientera Europeiska investeringsbanken till att sluta ge lån till fossilinvesteringar och i stället ge lån till en grön investeringsbank. Det är någonting som länderna behöver i sin omställning. Vi hade också gärna sett att EU:s egen verksamhet hade setts över så att man inte bidrar till så stora utsläpp. Men det finns kanske möjlighet att ta upp det senare.

När det gäller Kina uppskattar vi att statsministern lyfter fram fallet Gui Minhai. Det är viktigt att insistera på att göra det. Vi hoppas att det också innebär att hans fall kommer att lyftas fram inom ramen för det kommande toppmötet, så att man sätter EU:s kraft bakom de orden.

Då kommer jag till frågan om brexit. Det är inte så förtroendeingivande att se den brittiska regeringens agerande. Det är lite som att se en bil komma in i en kurva i för hög hastighet och få sladd. Man vet inte hur detta kommer att sluta. Problemet är att det berör väldigt många människors vardag, inte minst alla de tusentals britter som kanske bor och arbetar och har sina familjer i Sverige. De är bekymrade för vad detta innebär för deras möjligheter att leva och arbeta här under reglerade förhållanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Jag skulle bara vilja försäkra mig om att statsministern är säker på att de förberedelser som finns innebär att britter som bor i Sverige kan vara lugna över att detta kommer att lösas även om man inte får ett utträdesavtal.

Fru talman! Först gäller det slutsatserna. De kanske aldrig kan betraktas som kioskvältare, men det beror väl på att Europeiska rådets uppgift är att ange en riktning på ett antal områden. Jag menar ändå att det är väldigt tydligt att det är just en och en halv grad som gäller, inte två grader. Det är den tuffare vinklingen av Parisavtalet. Jag tycker att det är helt rätt att vi har fått det dit. Vi hade gärna velat ha in nettonollutsläpp men, som jag redovisade tidigare, fick vi inte in det.

Sedan gäller det fortsättningen på detta. Det är viktigt att se den helheten. Det är inte bara Europeiska rådet som ska diskutera den frågan. Det ska också vidare till just rådet. Vad blir slutsatserna vad gäller både ECB och den egna verksamheten? Låt oss driva på för en så offensiv hållning som möjligt. Då har vi större möjligheter att få igenom det i rådet än i Europeiska rådet. Detta får inte ses som någon slutpunkt, utan det är en deletapp. Nu gäller det att driva det vidare för att vi ska få ett så brett genomslag som möjligt, så att vi faktiskt kan leverera en och en halv grad.

Sedan gäller det Kina. Ja, jag tog upp Gui Minhai. Jag håller fast vid den princip vi har haft tidigare: att det gäller att göra detta på bästa möjliga sätt för den berörda personen i varje givet fall. Men det är ingen tvekan om att EU-institutionen liksom enskilda medlemsstater i EU har hjälpt Sverige i just detta fall, och det kommer att fortsätta.

Sedan gäller det brexit. Ja, regeringen gör ett antal olika förberedelser. Det gäller inte minst, naturligtvis, medborgarna. Något av det viktigaste har varit att de svenska medborgare som finns i Storbritannien - det är ungefär 100 000 - inte helt plötsligt ska ställas på bar backe i en stor osäkerhet. Motsvarande gäller naturligtvis för brittiska medborgare i Sverige. Vi förbereder för båda de alternativen så att det ska bli så bra och så säkert som möjligt.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! Jag uppskattar verkligen ambitionen att se till att de enskilda svenskarna i Storbritannien eller britterna i Sverige inte drabbas av den brittiska regeringens oförmåga att lösa det här. Jag tror att det är viktigt också för den framtida relationen mellan Storbritannien och Sverige.

När det gäller klimatfrågan är det gott och väl att 1,5-gradersmålet finns där. Det har absolut sin betydelse. Men det finns ett problem i både EU och Sverige, och det är att vi vet att även om vi skriver det där så är det inte dit vi är på väg. Vi är inte på väg dit i EU, och vi är inte på väg dit i Sverige. För att klara det krävs betydligt mer kraftfulla åtgärder än i dag, och det är där problemen startar. Då kan man inte ha en europeisk investeringsbank som lånar ut miljarder till fossilinvesteringar. Sverige kan inte bygga ut Arlanda flygplats, och vi kan inte bygga en fossilgasterminal i Göteborg.

Det är alltså handling som behövs, och här menar jag att Sverige borde gå i bräschen och kräva dessa grundläggande förändringar som jag faktiskt tror att vi kan klara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Sverige går i bräschen. Sverige är nog det land som både de facto har agerat tydligast och mest - tillsammans med likasinnade, ska sägas - och som i EU-kretsen betraktas som ett av de länder eller kanske det land som ligger allra främst i klimatpolitiken. Det ska vi vara stolta över. Det är alltså inte något som vi ska göra utan något som vi redan gör, och där ska vi vara kvar.

Jag delar uppfattningen att diskussionen om vad vi gör mer konkret måste fortsätta. Men val av exakta verktyg kommer inte att vara en diskussion för Europeiska rådet, utan det ska någon annan besluta om. Det är rätt och har betydelse att Europeiska rådet ändå har gett den här inriktningen. Det är som sagt inte alltid lätt att få med alla länder på den här typen av frågor, men nu har vi det skrivet. Låt oss använda oss av det och göra det så offensivt som möjligt. Vi ska fortsätta att leverera bra klimatpolitik.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

På toppmötet diskuterades många viktiga frågor, men kanske var ändå frågan om Storbritanniens utträde den viktigaste. Ett för Sverige viktigt land är på väg att lämna Europeiska unionen, något som jag beklagar. Samtidigt måste utträdet ske på ett så korrekt och smidigt sätt att det inte uppstår problem. Där har vi redan tagit vissa beslut på kort sikt som åtminstone ska minska skadorna om Storbritannien kraschar ut ur EU, även om ingen de facto och i praktiken vet hur det kommer att gå för människor och företag.

Statsministern var ju på toppmötet med och tog beslut om att senarelägga utträdet ur unionen utan att särskilt överlägga med EU-nämnden. I EU-nämnden stipulerades inget datum för hur långt statsministerns mandat räckte. Min fråga är därför: Vilket mandat anser sig statsministern ha för att ytterligare förlänga avtalet med britterna? Det kan ju komma upp en sådan fråga.

På mötet diskuterades sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft. Flera bra rådsslutsatser antogs kring frihandel, företagens villkor, kompetensutveckling och sociala frågor. Vi kristdemokrater känner dock, som statsministern mycket väl känner till, en oro för att EU börjar lagstifta på områden som är nationell kompetens, till exempel skatter och socialförsäkringar.

Jag har även en annan fråga: Jag undrar om den feministiska regeringen med statsministern i spetsen försökte få till någon skrivning om kvinnors roll på arbetsmarknaden för ökad tillväxt i EU.

Fru talman! Den första frågan om att senarelägga utträde gäller alltså efter det som nu är beslutat och vid nästa möte, om jag förstår Désirée Pethrus rätt. Vi återkommer naturligtvis till EU-nämnden, men jag har varit starkt förvissad om att vi är eniga om att det är viktigt att få till ett ordnat utträde. Om det i detta skulle ingå en förlängning har jag inte känt någon som helst tvekan om att det faktiskt är en del av detta. Inte till vilket pris som helst - det finns ramar för detta - men att vi nu beslutar i det här. Det är också väldigt tydligt att beslutet nu ligger i Storbritannien: Vad vill man?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Skulle det vara så att Storbritannien vill hitta en lösning som inte innebär ett snabbt utträde eller ett utträde utan avtal utan vill förlänga och se möjligheterna får EU-nämnden säga till om man inte tycker att vi ska göra det. Men jag har hittills inte uppfattat något annat än att vi är överens om att försöka hitta en väg till ett ordnat utträde. Vi återkommer naturligtvis till EU-nämnden inför nästa möte.

Så har jag sett det, och jag menar att det beslut vi har tagit ligger inom det mandat som EU-nämnden har gett. Vi vill försöka hitta en väg, och då innebär det - inklusive det här om den 12 april - att om då britterna vill ska vi vara positiva till att försöka ordna det på något sätt.

När det gäller sysselsättningen och kvinnors roll på arbetsmarknaden är det någonting som den feministiska regeringen har gett uttryck för hur många gånger som helst. Det är ingen tvekan om att både EU och världen vet hur vi ser på detta. Det var inte uppe här specifikt, men vi har ingen annan uppfattning än exempelvis att kvinnors sysselsättningsgrad behöver öka. Vi vet ju att då tillför vi också rejält med bnp.

Fru talman! Tack för svaret! Självklart vill vi också ha ett ordnat utträde. Jag bara undrar hur långt mandatet räcker om Storbritannien skulle vilja ha förlängt kanske ett år eller så. Då bör väl EU-nämnden ändå vara involverad, så att mandatet för statsministern inte är hur långt som helst. Det var lite så jag menade - jag vill bara mota Olle i grind.

Även Parisavtalet och klimatet var uppe på toppmötet, och både i FN:s IPCC-rapport och i kommissionens egen plan för klimatet talar man om att det måste vara både förnybart och kärnkraft. Hur avser Europeiska rådet att gå vidare med kommissionens rapport om en renare miljö och klimatmålen? Måste man ändå inte nämna kärnkraften vid sidan av det förnybara i kommissionens rapport och arbete tillsammans med Europeiska rådet?

Fru talman! Om Storbritannien återkommer före den 12 april och säger att de vill vara kvar är det en sak. Om man återkommer före den 12 april och säger att det här utträdesavtalet inte kan godkännas, utan vi vill hitta en annan lösning, då tycker jag vi ska hjälpas åt att hitta den lösningen. Då är det också ett nytt möte i Europeiska rådet, och inför det kommer jag naturligtvis som alltid att också konsultera med EU-nämnden.

När det gäller klimatfrågan vet jag inte exakt vad kommissionen kommer att skriva, men det är viktigt att vi har en gemensam ambition när det gäller både klimatpolitiken och energipolitiken. Vilka energislag som respektive medlemsstat tänker använda i sin energimix avgörs dock av respektive medlemsstat. Jag tycker att det är en bra ordning. Vi har en långsiktig, bred energiöverenskommelse i Sverige. Låt oss hålla oss till den, så tror jag att det här går bra.

Fru talman! Tack så mycket, statsministern, för redogörelsen! Jag skulle gärna ta en kärnkrafts- och klimatdebatt, men det kan vi kanske lämna till ett annat tillfälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Brexit är ju ett sorgebarn som har följt oss ganska länge, och som det ser ut nu är tydligen den hårda kraschen avvärjd. Om man i stället får spela lite på den positiva felan skulle jag vilja fråga: Finns det över huvud taget något manöverutrymme om det skulle visa sig att man inte vill fortsätta med detta utträde? Finns det utrymme för att ta upp en diskussion om Storbritannien vill stanna kvar? Det hade ju varit den allra bästa lösningen som en Sverigevän, EU-vän och vän av Storbritannien som jag ser det.

Jag tackar också statsministern för att man har lyft upp diskussionen om Kina och de mänskliga rättigheterna. Precis som Jonas Sjöstedt tog upp hoppas även Liberalerna att man på det här toppmötet just specifikt tar upp Gui Minhais vedervärdiga situation. Man får heller inte glömma de minoriteter som hela tiden skickas till omskolningsläger, som det så vackert kallas - snarare gulag eller liknande i mina öron. Jag skulle vilja veta om statsministern avser att lyfta upp dessa frågor när det gäller mänskliga rättigheter på det kommande mötet.

När det gäller jobb, tillväxt och konkurrenskraft sa ju statsministern själv, och det här är någonting som vi är medvetna om sedan tidigare, att vissa ser konkurrensen som ett problem. Det finns en risk att vissa länder, till exempel i ljuset av vad USA sysslar med, kommer att fortsätta den negativa diskussionen eller tveksamheterna inför fri konkurrens och i stället börjar ägna sig åt en massa tullar och handelshinder. Hur går diskussionerna? Kan man fortfarande känna att det är frihandeln som faktiskt är den lysande stjärnan när vi pratar EU, eller kryper det in mer och mer nationalistiska tongångar och i så fall från vilka länder?

Fru talman! Låt mig först säga något om brexit. Om Storbritannien skulle ändra sig och uttrycker att de vill avbryta artikel 50-förfarandet måste Europeiska rådet ta ställning till det. Om jag ska ge mig på en gissning har jag svårt att se att vi skulle anse att det är bra att avbryta processen. Min gissning är att vi skulle försöka hitta ett positivt svar. Det är så det måste gå till. Jag har svårt att se att Storbritannien helt plötsligt skulle avbryta förfarandet. Men allt kan hända, så låt oss hålla öppet även för det. Det är i alla fall den svenska regeringens position. Jag kan ge uttryck för att regeringen skulle försöka hitta ett positivt svar.

Sedan var det frågan om Kina och minoriteter. Av den anledningen har regeringen drivit att samarbetet handlar om mer än frihandel, industri och innovation. Dels är freds- och säkerhetsfrågorna viktiga i samarbetet, dels är också frågorna om mänskliga rättigheter viktiga. De ligger där som en av tre delar, och det är av det skälet vi har drivit på dem. Det får inte bara vara fråga om handel och affärer - de är i och för sig viktiga - utan det finns en mycket djupare dimension som vi ska stå upp för.

Sedan går jag vidare till frågan om tullar och handelshinder. Det är en kluven fråga. Vi får inte vara naiva. Det finns gigantiska kinesiska statsunderstödda företag som agerar på helt andra villkor än europeiska företag. Jag tycker att den screeningprocess som ska införas är riktig, men vi har varit noga med att påpeka - och vi har ett brett stöd för det - att vi själva inte ska agera så att vi gör likadant som Kina och skapar stora monopolister i olika sektorer. Vi ska se till att värna det som fungerar bra med den fria inre marknaden, bland annat konkurrensen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Det verkar som att vi är på samma bog i dessa frågor.

Risken för desinformation inför valet var också en punkt som togs upp på mötet. Det är som en tanke att den frågan sammanfaller med femårsdagen av när Ryssland annekterade en del av Ukraina. Det är också roligt att höra att Ryssland avkräver ursäkter från USA med orden att Ryssland inte lägger sig i andra länders inre angelägenheter. Vi kan ställa frågan till ukrainaren eller georgiern om de skulle hålla med om detta.

Finns det en samsyn i EU om vikten av att agera gemensamt med samordnade aktiviteter när det gäller till exempel informationsdelning för att mota den typen av desinformation som vi säkerligen är utsatta för? Hur ser den diskussionen ut?

Fru talman! Jo, det finns en stark samsyn om behovet av att göra något, och naturligtvis ska det ske på nationell nivå. Men det fungerar inte med mindre än att vi har ett reellt samarbete, inte minst i fråga om informationsutbyte. Det gäller också systemet för tidig varning och så vidare. Det finns flera bra verksamheter i Helsingfors och i Estland. Vi stärker även vår egen cybersäkerhet. Där finns en bra övergripande syn på att vi måste samarbeta och göra vad vi kan vad gäller kompetens, teknik och resurser för att se till att hålla desinformationskampanjerna borta.

Sist och slutligen är det vår egen demokrati som står på spel. Den måste ha legitimitet och folkets förtroende. Vi får göra allt för att upprätthålla demokratin.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Det är inte första gången vi talar om brexit i kammaren och antagligen inte sista gången heller. Men jag måste säga att det känns som att alla alternativ plötsligt ligger på bordet igen efter beslutet i House of Commons. Jag kan inte låta bli att känna en viss optimism, eftersom det plötsligt inte är helt otroligt att man skulle kunna hitta en väg framåt för folket att säga ja till ett mjukare brexit eller att faktiskt stanna. Jag tänkte behålla optimismen, men kanske är den lite för präglad av vad man själv vill. Det känns ändå som att det finns en sådan möjlighet.

Jag utgår från att vår svenska linje, som är brett förankrad, kommer att fortsätta att vara att underlätta för att ha ett så nära samarbete med Storbritannien som är möjligt. Samtidigt måste det ändå vara en skillnad mellan att vara medlem i Europeiska unionen och att inte vara det.

Vad tror statsministern om övriga medlemsländers vilja att hitta en annan ordnad lösning? Jag talar inte om en förlängning utan om en soft Brexit. Är det görbart också från EU:s sida att få igenom en sådan lösning?

Fru talman! Det är bra att vara optimist. Så länge möjligheterna finns, och så länge frågan inte är utagerad, så varför inte? Man får vara försiktig med spekulationerna - men visst.

Vi har hela tiden uttryckt att oavsett hur detta slutar - och det har jag vid ett flertal tillfällen sagt direkt till Theresa May i bilateraler och i Europeiska rådet - om det blir ett utträde vill vi ändå ha ett så starkt samarbete som möjligt. Det finns en möjlighet till det. Det kan vara fråga om forskning och innovation. Jag menar att säkerhetsfrågorna är av den digniteten att vi fortfarande ska se till att ha ett starkt samarbete mellan EU och Storbritannien. Det finns flera sådana områden där det finns all anledning för oss att ha ett bra samarbete. Det gäller EU och Storbritannien samt Sverige och Storbritannien. Där är vi överens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Andra medlemsstater har valt att hitta en annan lösning. Jag ska inte tala för någon annan, men vi har landat i att försöka hitta en så bra lösning som möjligt. Om Storbritannien begär, vilket just nu inte verkar troligt, ett avbrott i artikel 50-förfarandet får vi diskutera det. Det är upp till Europeiska rådet. Men det är ingen som har sagt att det inte skulle komma på fråga att vi skulle diskutera ärendet. Så har aldrig någon uttryckt sig.

Om det fortfarande blir ett utträde är jag av den uppfattningen att vi ska försöka hitta en så bra lösning som möjligt. Vi ska ha en så bra relation som möjligt även efter ett utträde.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret!

Jag vill också passa på att tacka för det arbete som Sverige och statsministern lägger ned på att få till en ambitiös klimatpolitik på EU-nivå.

De rapporter vi har fått om skillnaden mellan 1,5-gradersmålet och tvågradersmålet och vilka konsekvenser de får skulle verkligen räcka för att alla ska ta det klimatansvar de måste ta. Men tyvärr verkar det inte riktigt så. Man hör ändå att klimatansvar ställs mot jobb och jämlikhet.

Det är ändå så att lösningarna på jobb, jämlikhets- och klimatfrågorna kan hänga ihop. När EU ska ta fram en ny industripolitik, finns det möjlighet för Sverige att driva perspektivet att frågorna kan förstärka varandra och se den nya industripolitiken som en möjlighet?

Fru talman! Jag delar helt Åsa Westlunds uppfattning att vi ska se det hela så, nämligen som en möjlighet. Det kommer att kräva mycket att ställa om - så är det. Men då får vi en riktigt hållbar framtid.

Om vi ställer dessa frågor mot varandra, det vill säga att det inte går att ha en ekonomisk utveckling eller inte går att driva jämlikhetsfrågor om man tar sig an klimatfrågorna blir situationen omöjlig. Det är inte sant. Vi har visat att det går att ha en bra ekonomisk utveckling och minska utsläppen. Behöver vi göra ännu mer för att få en ekonomisk uppgång? Det är ändå inte så att utvecklingen går i den riktning vi skulle vilja. Men det är inte något skäl för att säga att det inte går att göra, utan det behövs ännu mer.

Dessutom ska det finnas en jämlikhet i dessa frågor, så att enskilda medborgare känner att de gör detta arbete tillsammans, att det är en samhällsfråga, att vi hjälps åt. Den enskilda individen ska inte få hela räkningen. Då kan vi klara av detta.

Vi måste kunna säga till våra barn och barnbarn att vi förstod vad som hände och att vi gjorde rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Jag tackar statsministern för redogörelsen. Jag vill börja med att kommentera delar av den inre marknaden och välkomna det fokus på tjänstesektorns framtida betydelse för den europeiska ekonomin som Sverige har och som också återfinns i rådsslutsatserna. När vi ställer om till en fossilfri ekonomi är det för mig och Miljöpartiet givet att mycket av drivet i den ekonomiska utvecklingen måste ske just i tjänstesektorn. Jag skulle gärna höra statsministern säga ett par ord om vad det är vi i Sverige ser framför oss. Vad betyder det att utveckla tjänstesektorn? Är det några speciella reformer vi tänker oss i den delen?

Statsministern tryckte mycket på vikten av att det i slutsatserna refereras till en och en halv grad och inte längre två grader. Det kan framstå som att detta inte är så viktigt och att det kanske är en detalj. Men det är långt ifrån en detalj. När FN:s klimatpanel presenterade rapporterna som visade oss konsekvenserna av en och en halv grad blev det tydligt att vi måste göra allt för att undvika ett scenario där vi går över en och en halv grad. Det är oerhört viktigt att det är just detta som skrivs. Jag skulle gärna höra statsministern utveckla om det när man utvecklar klimatpolitiken framåt finns en konsensus mellan medlemsländerna om att det är de senaste vetenskapliga rapporterna som ska vara grunden.

Fru talman! När det gäller den inre marknaden och tjänstesektorn är det helt rätt. Det visar sig också i Sverige att tjänstesektorn tar en större del av ekonomin. Det är naturligt av flera skäl. Den är viktig att utveckla i sig. Det kan handla om allt från att underlätta för att starta företag i olika EU-länder - där finns det fortfarande en del hinder - till rena affärsuppgörelser, som kan försvåras av olika saker. Därför är ett genomgående tema att se till att genomföra och implementera de regelverk som vi har för att det ska kunna fungera. Jag tycker ändå att det runt bordet finns en samsyn om att den inre marknaden är en stor tillgång för oss även på det här området. Men likafullt har vi i lite olika medlemsstater en del synliga och mindre synliga hinder som gör att det här inte sker.

Dessutom är det så att tjänstesektorn och den varuproducerande sektorn alltmer går ihop. Det kanske är en nog så viktig poäng. De hör ihop nu. Förut kunde man sära på dem på ett helt annat sätt. Nu är det inte så, eftersom det byggs in så mycket tjänster i varuproduktionen. Jag kan ta bilproduktionen som ett exempel. Om vi inte klarar av detta för tjänstesektorn drabbar det också den varuproducerande sektorn. Det gör detta än viktigare. Jag upplever som sagt att vi har en samsyn om att driva på åt det hållet.

Detta med klimatet och en och en halv grad är redan bra formulerat av Karolina Skog. Vad gäller konsensus är det några länder som har svårare för det här. Att säga att detta är fastslaget av exempelvis klimatpanelen och att vi därför ska göra si och så finns det fortfarande ett motstånd mot. Men det gör det än viktigare att vi hittar ett sätt att hjälpas åt, så att de inte anser att de är isolerade och givna åt sitt öde. Vi får fortsätta att hjälpas åt.

Fru talman! Jag tackar statsministern för det svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Statsministern nämnde att rådet bestämde sig för att ta nästa steg i klimatfrågan redan i juni med hänvisning till generalsekreterarens viktiga toppmöte om klimatet. Ska vi tolka det som en signal om att statsöverhuvudena är beredda att forma ett arbete som gör att EU tar en ledande roll inför det arbetet och under det möte som generalsekreteraren planerar att hålla?

Fru talman! Jag törs inte lova exakt vad alla länder kommer att säga, men vi var tydliga här: Nu när generalsekreteraren anordnar ett så viktigt toppmöte får vi inte komma dit utan samsyn. Det var tack vare EU:s arbete som mötet i Katowice till slut ändå avlöpte väl, och det är nog så viktigt att vi gör detta igen och har den synen. Bara det faktum att alla vi var överens om att det är juni som ska gälla - inte en senare tid under året, som vi sa tidigare - är en bra början. Sedan kommer vi säkert att få ligga på och arbeta och argumentera för att få så bra skrivningar som möjligt till juni. Det återstår. Men den svenska regeringens uppfattning är att EU ska fortsätta att ha en ledande roll. Vi har visat att det varit framgångsrikt tidigare, och vi ska göra det igen.

Fru talman! Statsministern! Ärade ledamotskollegor! Vad västvärlden har gjort på 150 år i fråga om teknisk utveckling och civilisationsutveckling har Kina gjort på 45 år. Kina tar plats. Man tar plats ekonomiskt. Man tar plats politiskt. Man tar plats kulturellt. Till viss del tar man också plats militärt. Det är ett agerande som accelererat de senaste åren, samtidigt som Kinas utrikespolitik blivit alltmer aggressiv.

Vi ser veckoligen kinesiska investeringar i strategiskt viktiga sektorer. Det började för 20 år sedan med att man investerade i råvaror, huvudsakligen i Afrika. Man har övergått till att investera i högteknologiska produkter i västländer, inte minst i europeiska länder. Man investerar dessutom i infrastruktur. Det här är investeringar som påverkar jobb, tillväxt och konkurrenskraft - precis det som statsministern nämnde - både i Kina och i de länder där investeringarna sker.

Men det är en utveckling som också har en annan sida. Det här har vi talat om i riksdagen, bland annat i EU-nämnden. Det finns oroväckande tecken på hur mänskliga rättigheter fortsätter att kränkas i Kina. År 2016 upprättade EU en Kinastrategi. Det har hänt en del bara på de åren. Vid tiden för förarbetet inför det arbetet hade Kina inte riktigt den hållning som man har i dag. Vi har från moderat håll lyft fram detta i EU-nämnden. Jag skulle vilja fråga statsministern: Hur går diskussionerna i Europeiska rådet angående en uppdaterad och utvecklad EU-strategi om Kina?

Fru talman! Det är helt korrekt att Kina utvecklas snabbare än västvärlden tidigare gjort, men det har naturligtvis också att göra med att teknikutvecklingen går allt fortare. Det är dock ingen tvekan om att Kina numera måste betraktas som en stormakt, inte längre som ett utvecklingsland som tidigare. Nu är det en helt annan scen. Man investerar runt om i världen, som påpekades här, även i Sverige. Vi har ju också positiva erfarenheter i Sverige. Under Fords ägarskap var inte Volvo så välskött som det är nu, om jag törs uttrycka mig så. Nu tillförs en hel gigantisk europeisk forskningsanläggning för Volvo tack vare Geelys ägarskap. Vi har positiva erfarenheter också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Det är av det här skälet som EU vill införa screeningmekanismen; man ska titta igenom investeringar ur lite olika perspektiv. Det är också av det skälet Sverige vill göra det. Men det är inte riktat specifikt mot Kina som land, utan vi måste tänka med säkerhetsperspektiv överlag nu. Vad är det för investeringar som är bra? Några kanske är mindre bra. Är det bra att vi har utländskt ägande i det som vetter mer mot säkerhetshållet?

Vad gäller EU är vi överens. Jag får låta det vara osagt om något uttalats om just någon ny Kinastrategi. Men Kinafrågan var specifikt uppe till diskussion inför toppmötet. Den gemensamma hållningen till Kina har direkta kopplingar till frågorna om konkurrenskraft, företagande och investeringar. Som jag sa handlar det också om såväl fred och säkerhet som mänskliga rättigheter. Det finns alltså en bredare syn - det handlar inte bara om industri och konkurrenskraft.

Fru talman! Jag nämnde fyra dimensioner där man eftersträvar dominans: den politiska, den ekonomiska, den militära och den kulturella. De vävs nu in i varandra på ett sätt som vi inte har sett tidigare. Bara det faktum att nyproducerade fartyg i den kinesiska handelsflottan också ska kunna vara militärt klassade ställer ju helt nya frågor om vad som kommer att hända på världshaven, inte minst kopplat till att man också vill äga hamnar i andra länder. Vad ska hamnarna användas för?

Här blir det en kombination av handel, militär och makt som vi inte har sett tidigare. Därför menar vi att det behövs en uppdatering av EU-strategin.

Jag skulle vilja fråga statsministern: Vilka länder anser statsministern är närmast Sverige i synen på Kina och på hur vi ska hantera den utveckling vi ser nu?

Fru talman! Det är många. Vi är flera som är likasinnade vad gäller konkurrenskraft och hur vi ska agera för att hantera denna konkurrens utan att göra så att vi själva minskar vår konkurrenskraft. Många av de 16-17 länder som vi har tagit gemensamma initiativ med vad gäller den inre marknaden har samma syn som vi har även när det gäller Kina. Det gäller till exempel de nordiska länderna och Holland. Jag var själv och träffade Hollands premiärminister Mark Rutte förra onsdagen, och då diskuterade vi naturligtvis Kina.

Det finns alltså flera länder som har samsyn på detta område. Jag tror nog att alla ser att vi behöver ha en balans och en analys här. Vi ska inte vara naiva, men vi ska heller inte strypa de möjligheter som ett utbyte med Kina ger. Det kan hända att det behövs en ny strategi.

Återrapporteringen var härmed avslutad.