Frågestund

Frågestund 22 oktober 2020
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenCamilla Waltersson Grönvall (M)
  2. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  3. Hoppa till i videospelarenCamilla Waltersson Grönvall (M)
  4. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  5. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  7. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  9. Hoppa till i videospelarenAnders Åkesson (C)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
  11. Hoppa till i videospelarenAnders Åkesson (C)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
  13. Hoppa till i videospelarenChristina Höj Larsen (V)
  14. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  15. Hoppa till i videospelarenChristina Höj Larsen (V)
  16. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  17. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  19. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  21. Hoppa till i videospelarenLina Nordquist (L)
  22. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  23. Hoppa till i videospelarenLina Nordquist (L)
  24. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  25. Hoppa till i videospelarenSerkan Köse (S)
  26. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  27. Hoppa till i videospelarenSerkan Köse (S)
  28. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  29. Hoppa till i videospelarenPernilla Stålhammar (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  31. Hoppa till i videospelarenPernilla Stålhammar (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  33. Hoppa till i videospelarenArin Karapet (M)
  34. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  35. Hoppa till i videospelarenCarina Ståhl Herrstedt (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  37. Hoppa till i videospelarenJon Thorbjörnson (V)
  38. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  39. Hoppa till i videospelarenMagnus Oscarsson (KD)
  40. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  41. Hoppa till i videospelarenAnn-Christin Ahlberg (S)
  42. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  43. Hoppa till i videospelarenEllen Juntti (M)
  44. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  45. Hoppa till i videospelarenMattias Bäckström Johansson (SD)
  46. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
  47. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  48. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  49. Hoppa till i videospelarenPia Steensland (KD)
  50. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  51. Hoppa till i videospelarenMarkus Selin (S)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  53. Hoppa till i videospelarenJohan Hultberg (M)
  54. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  55. Hoppa till i videospelarenAnn-Christine From Utterstedt (SD)
  56. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  57. Hoppa till i videospelarenHeléne Björklund (S)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  59. Hoppa till i videospelarenUlrika Jörgensen (M)
  60. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  61. Hoppa till i videospelarenDenis Begic (S)
  62. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
  63. Hoppa till i videospelarenSofia Westergren (M)
  64. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  65. Hoppa till i videospelarenKristina Nilsson (S)
  66. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  67. Hoppa till i videospelarenHelena Antoni (M)
  68. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  69. Hoppa till i videospelarenÅsa Coenraads (M)
  70. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  71. Hoppa till i videospelarenMargareta Cederfelt (M)
  72. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  73. Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
  74. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 74

Anf. 40 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till socialminister Lena Hallengren.

Sveriges sjukvårdsköer hör till de absolut längsta i Europa. Detta beror på att Sverige hade en av Europas största vårdskulder, det vill säga längsta vårdköer, redan innan pandemin påverkade oss. Radar man i dag upp alla de människor som väntar på att få vård når den raden från Stockholm upp till Sundsvall.

Som socialministern väl känner till minskade köerna rejält under alliansregeringen för att sedan återigen växa under den rödgröna regeringen. Dessutom lever vi i ett land med ett av världens högsta skattetryck, och där ska man kunna förvänta sig att få valuta för de pengar man betalar i skatt.

Nu är oron stor. Köerna växer igen. Min fråga till ministern är: Vad avser regeringen att göra för att arbeta med och få bort sjukvårdsköerna?


Anf. 41 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall, för en otroligt viktig fråga!

Vi diskuterar den i en väldigt speciell tid när vi har en pandemi som utan tvekan har försvårat den här situationen. Det förtjänar att påminnas om att vi innan pandemin slog till var i ett läge då allt fler regioner faktiskt nådde framgång i att korta sina köer och öka sin tillgänglighet. Det känns naturligtvis tråkigt att vara på god väg och sedan behöva hantera en pandemi, men det är så hälso- och sjukvården behöver arbeta.

Nu är det ett stort och viktigt arbete som behöver fortsätta, och det handlar om att intensifiera den samverkan som måste ske mellan regionerna. Man behöver hjälpas åt helt enkelt. Den tillgänglighetsdelegation som regeringen har tillsatt ska hjälpa till med att ta fram planer i varje region om hur man där ska öka tillgängligheten. Det handlar också om stora resurstillskott för att hantera vården i sin helhet och inte minst för att minska den så kallade vårdskulden.


Anf. 42 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Tack för svaret, socialministern!

Vi ser att olika länder har helt olika förutsättningar att hantera den här situationen. I många länder har man faktiskt ingen vårdskuld att tala om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet är vilken analys hon gör och vilken slutsats hon drar av att till exempel Danmark har lyckats klara av att både hantera covid-19-sjuka patienter och samtidigt undvika att bygga på vårdskulden i ordinarie vård.


Anf. 43 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Det är få länder som går opåverkade ur den här pandemin även när det gäller vårdskulden, vill jag hävda bestämt. Men det är klart att det är ett viktigt arbete som nu vidtar. Det här arbetet bidrar vi till så gott vi kan på nationell nivå, men i grund och botten har vi 21 regioner som har ett huvudansvar för att se till att man har en vård som är tillgänglig och av god kvalitet.

I det arbetet behöver både Camilla Waltersson Grönvalls och mina partivänner samt alla andra anstränga sig hårt så att köerna kortas.


Anf. 44 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Efter det fruktansvärda islamistiska terrorattentatet i Frankrike där en 47-årig lärare brutalt mördades har den franska regeringen tagit initiativ till att utvisa 231 islamister som på olika sätt kan knytas till den våldsbejakande miljön. Nu är det republikens fiender som ska vara rädda, lyder budskapet från den franska regeringen.

Striden mellan den våldsbejakande islamiseringen och det fria demokratiska samhället är inte unik för Frankrike. Sverige sticker ut i Europa med tusentals individer som är kopplade till den våldbejakande miljön, enligt Säkerhetspolisen.

Fru talman! Jag skulle vilja veta hur många av de här utlänningarna kopplade till den miljön som den socialdemokratiska regeringen under sina sex år vid makten har lyckats utvisa från Sverige. Och jag vill be om ett viktigt klargörande till svenska folket: Betraktar justitieministern över huvud taget de här utlänningarna, i enlighet med Frankrike, som fiender till vår nation?


Anf. 45 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Regelverket är så att begår du brott i Sverige och inte är svensk medborgare, särskilt om du begår allvarliga brott, är det utvisning som gäller. Jag är också beredd att stärka det regelverket. Vi har precis tillsatt en översyn av just utvisningsreglerna för att se till att man med ökad effektivitet kan genomföra utvisningar.

Sedan finns det en särskild problematik ibland som innebär att även om man beslutar om en utvisning vill inte alltid det enskilda landet som ska ta emot sin medborgare göra det. Då får man arbeta bilateralt med sådana länder för att se till att man kan verkställa utvisningen. Men uppemot 90 procent av alla utvisningar som beslutas verkställs också.

Vi arbetar med de länder där det här är ett problem för att se till att det ska bli lättare. Afghanistan och Marocko är exempel på länder som man inte tidigare kunde utvisa brottsdömda till, men nu kan man det efter regeringens arbete. Vi jobbar nu med tre ytterligare länder - Irak, Iran och Libanon - för att detta ska underlättas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Svaret på frågan är: Begår man brott i Sverige och inte är svensk medborgare ska man utvisas.


Anf. 46 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Jag kan göra frågan väldigt specifik. Lagen om särskild utlänningskontroll ger oss möjlighet att utvisa utlänningar som på olika sätt utgör säkerhetshot. Hur många har utvisats med hjälp av den lagen under regeringens sex år vid makten? Det är en ganska specifik fråga som jag tycker att man borde kunna begära ett svar på från justitie- och migrationsministern.

Sedan vill jag också ha ett konkret svar på om man likt Frankrike betraktar de här islamisterna i den våldsbejakande miljön i Sverige som nationens fiender.


Anf. 47 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Vi har fattat beslut om ett antal utvisningar. Sedan kan det ibland vara svårt att verkställa dem. Där är vi i precis samma läge som Frankrike. Också Frankrike kan besluta om utvisningar men sedan ha svårt att få dem verkställda beroende på att landet i fråga kanske inte vill ta emot personerna eller också att Europakonventionen säger att man inte får lov att utvisa om det finns en risk att de som utvisas till exempel blir dödade eller torterade.

Den situationen befinner vi oss alla i, men vi skiljer oss inte på något sätt i vår syn i förhållande till Frankrike när det gäller detta.


Anf. 48 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Behovet av hög tillgänglighet och åtkomst i det nationella telekomnätet har blivit väldigt konkret för oss alla till följd av covid-19-problematiken. Större delen av vårt svenska samhälle i dag, i form av enskilda företag, samhälle, omsorg och utbildning med mera, har behov av en ständig tillgång till uppkoppling.

Sverige är dessutom ett land med en förhållandevis hög penetration och många uppkopplade verksamheter och människor. Det innebär också att avbrott i uppkopplingen får väldiga konsekvenser för den enskilde, för företag, för vård och omsorg med mera.

Fru talman! Jag har gjort en iakttagelse. När avbrott sker på grund av avgrävningar och så vidare tenderar det ibland att ta väldigt lång tid, i synnerhet om avbrotten sker i perifera delar av kabel- och fibernätet.

Min fråga till Anders Ygeman är: På vilket sätt kan man med sanktioner och tillsyn stävja detta, så att det kan råda samma tillgänglighet för människor med uppkoppling?


Anf. 49 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Tack för frågan, Anders Åkesson!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Precis som Anders Åkesson nämner är Sverige det land i EU som har den absolut största tillgången till snabba uppkopplingar. Det gäller inte minst på landsbygden. Vi vill fortsätta den utbyggnaden. I den budget som våra två partier är överens om sjudubblas stödet för utbyggnaden på landsbygden.

Dock kan det även med hög uppkoppling och hög penetration ske avbrott. Vi har system på andra marknader med avbrottsersättning till kunderna, vilket premierar robustheten i systemen. Det har vi inte på samma sätt när det gäller bredband eller fiberuppkoppling.

Jag är inte främmande för att titta på om vi ska ha den typen av avbrottsersättning där. Jag är inte heller främmande för att vidta olika former av robusthetshöjande åtgärder när man går upp till bättre protokoll och när man bygger nätet på ett sådant sätt att man kan minska avbrottens längd och allvarlighetsgrad.


Anf. 50 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Tack, för ett positivt svar, statsrådet!

Vi lärde oss efter stormarna Gudrun, Per och allt vad de hette att det fordrades ganska kännbara sanktioner för den som ägde ett nät för något som den enskilde och samhället har stort behov av. Den gången gällde det elektricitet. I dag har bredbandet samma livsavgörande funktionalitet för den enskilde, vill jag påstå.

Min slutsats är densamma som statsrådets; det fordras i dag starkare sanktioner för att även perifera delar ska få en snabb återkoppling.


Anf. 51 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Det är glädjande att jag och Anders Åkesson är överens.

Jag vill lägga till att det bör utsträckas till att gälla även de mobila kommunikationerna. Om fibern går ned är nämligen mobila uppkopplingar folks livlina i dag. Jag tror alltså att vi ska titta på båda systemen som en helhet.


Anf. 52 Christina Höj Larsen (V)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Morgan Johansson.

Mitt i pandemin tog i somras en ny kull studenten. Rekordmånga sökte sig till universitet och högskolor för att slippa arbetslöshet och för att kunna stå bättre rustade när ekonomin vänder.

För unga med tillstånd enligt nya gymnasielagen är dock ett fast arbete det enda alternativet för att få stanna kvar i Sverige. De har investerat i sin framtid i Sverige, och Sverige har investerat i dem.

Även i vanliga fall är det tufft för en ung person att hitta ett fast arbete på sex månader. Pandemin gör det ännu svårare. Regeringen har äntligen insett att tidsfristen och villkoren för arbete behöver ändras och har lovat att ett sådant förslag ska komma.

Tillstånden för de unga som tog studenten i somras går ut i mitten av december. Därför undrar jag när regeringen kommer att lägga fram sitt förslag så att de här unga inte blir ännu en grupp som hamnar i kläm.


Anf. 53 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Först av allt har det inte varit ett fast arbete som har krävts utan varaktighet på minst på två år och att man ska ha skaffat ett sådant jobb inom sex månader. När coronakrisen kom drog vi som sagt slutsatsen att det var ett ganska tufft krav. Det var redan tufft. Nu kommer det naturligtvis att bli ännu svårare att klara av.

Vi har här en grupp ungdomar som ändå bör ha en chans att komma in på arbetsmarknaden. Därför är vi för att göra det lättare och är beredda att ändra så att man får ett år på sig, och det ska finnas en varaktighet på ett år. Det arbetas nu med en sådan förändring. Det är en förordningsändring som ska göras, och det måste göras en lagändring. Vi återkommer.

Vi jobbar så fort vi kan. Men jag kan inte lova att det kommer en ny lagstiftning före årsskiftet. Det vågar jag nog säga att vi inte klarar. Däremot kommer vi nog någon gång i början av nästa år att vara färdiga med själva lagändringen som behövs.


Anf. 54 Christina Höj Larsen (V)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Nästan dagligen kontaktas jag av unga som i somras tog studenten eller av människor runt dem. Det är bara en och en halv månad tills tillstånden går ut. Det man vill veta och försäkra sig om är att de inte kommer att hamna i kläm. Det är nämligen hela tiden nya grupper som hamnar utanför i detta lapptäcke.

Man vill försäkra sig om att regeringen antingen via retroaktivitet eller på annat sätt ser till att de unga vars tillstånd går ut innan den nya lagstiftningen kommer också kommer att omfattas.


Anf. 55 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Några löften om att ingen kommer att hamna i kläm kan jag inte ställa ut. Jag kan bara lova att vi ska se till att ändra det regelverket så fort vi kan och när vi är färdiga.

Man ska dock vara medveten om att det är en grupp ungdomar som faktiskt har fått en andra chans. De hade inte asylskäl. De fick möjlighet att gå ut skolan, på villkor att de skulle hålla sig i skinnet, att de inte skulle begå några brott, att de skulle klara skolan och att de sedan skulle etablera sig på arbetsmarknaden. De förutsättningarna har alla vetat om från början.


Anf. 56 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Att arbeta hemifrån är bra, eftersom det minskar smittspridningen och riskerna. Men om man är busschaufför eller förskollärare är det svårt att få till det. Har man dessutom flera sjukdomar som gör att man tillhör en riskgrupp, en extra sårbar grupp, behöver man ha möjlighet att få en ersättning.

Jag är glad att det finns enighet om att en ersättning ska finnas för extra sårbara grupper som behöver avstå arbete en tid. När den infördes den 1 juli dröjde det tyvärr nästan två månader innan man kunde ansöka om den. När den nu förlängs, vilket är bra, kan det också dröja upp till sex veckor innan man återigen kan ansöka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Bortsett från det är min fråga till regeringen i dag om regeringen delar Kristdemokraternas bedömning att ersättningen behöver finnas kvar för riskgrupper till dess vi kan erbjuda nämnda riskgrupper vaccin.


Anf. 57 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Trots att frågan numera i huvudsak ligger hos socialförsäkringsutskottet har både jag och Acko Ankarberg Johansson, tillsammans med fler i den här kammaren, från första början varit väldigt engagerade i frågan. Det har verkligen varit en dialog och ett gott samarbete mellan departementet och regeringen och socialutskottet och riksdagen.

Acko Ankarberg Johansson inledde med att beskriva bristerna i fråga om hur lång tid det kan ta och så vidare. Det är brister som vi också samtalade om. Vi var medvetna om att vi fick göra vissa val. Man kunde gå via arbetsgivaren, som skulle kunna betala ut det snabbare men med de konsekvenser det får om man ska låta en arbetsgivare avgöra huruvida arbetstagaren tillhör en riskgrupp eller inte. Vi var medvetna om att ifall man inte skulle göra det skulle det i stället ta längre tid. Vi har alltså varit överens och medvetna om att det inte har varit det perfekta systemet men att det är ett viktigt system att få på plats.

Jag kan inte i dag ställa ut löften om att vi ska ha en ersättning som gäller tills en pandemi är över. Men vi är i dag i ett annat läge.


Anf. 58 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Det är klart att vi inte vet när pandemin kommer att vara över. Det kommer att dröja väldigt mycket längre än de flesta tror. Men det handlar om riskgrupper, och de kommer att tillhöra de prioriterade grupperna som kommer att erbjudas vaccin.

Vi har varit överens om att det behövs en ersättning för att kunna vara hemma. Om man kan slippa sjukdom besparar det också vården extra patientnätter. Då bör det också kopplas till att kunna erbjuda vaccin. Kristdemokraternas hållning har i höst varit att det behöver kopplas till att vaccin kan erbjudas.


Anf. 59 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Med risk för att kanske ha övertolkat någon i de samtal vi hade var vi också överens om att vara hemma med en relativt låg ersättning på obestämd tid inte var något som någon föredrog. En arbetsgivare måste förändra situationen på arbetsplatsen. Man måste lösa situationen genom att ge möjlighet att arbeta digitalt. Annars måste man hitta andra vägar för att se till att det finns en plats på arbetsmarknaden som fungerar.

Att vi ska ha den här ersättningen tills vi vet att vi har ett vaccin kan jag inte lova i dag.


Anf. 60 Lina Nordquist (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga om framtidens vård.

Ofta ska vård finnas nära. Men ibland är det viktigast att man får den bästa vården. Jag ser det som ett problem att det som var tänkt att vara en långsiktig process för klok koncentration av högspecialiserad vård verkar vara på väg att bli en extremt kortsiktig och överbyråkratisk koloss.

Sjukvården skulle från början skicka in kortfattade ansökningar på ett tiotal sidor, och flera områden skulle utlysas samtidigt, för att vården skulle kunna ges i ett sammanhang och man skulle kunna få synergier av det här.

Nu krävs i stället via en del krumelurer hundratals sidor för en diagnos i taget, ofta för diagnoser som kanske gäller bara ett fåtal patienter per 100 000. Det blir ju nästan omöjligt för sjukvården att fatta kloka beslut.

Min fråga är: Kommer ministern att se närmare på det här problemet och vid behov vidta åtgärder för att processen ska bli klokare och mer långsiktig?


Anf. 61 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag tackar Lina Nordquist för frågan. Jag utgår från att Lina Nordquist avser frågan om högspecialiserad vård och hur man ska kunna hitta sätt att koncentrera den till färre platser.

Jag vill vara tydlig med att det inte är hur många områden som helst som man kan betrakta som högspecialiserade och koncentrerade till ett fåtal ställen. Det gäller verkligen att man börjar på de områden där man ser att de medicinska vinsterna verkligen är stora och där man behöver göra den koncentrationen för att kunna erbjuda bästa möjliga vård.

Det här är ett arbete som Socialstyrelsen ansvarar för. Vi har i dag inga planer på att ge några nya uppdrag, men det är klart att vi följer detta noggrant. Jag hör också vad Lina Nordquist framför här.

Vi följer alltså frågan noggrant, men vi har inga nya uppdrag till Socialstyrelsen på gång.


Anf. 62 Lina Nordquist (L)

Jag tackar ministern för svaret, som gläder mig. Det var det svar jag hade hoppats på: att ni följer frågan noggrant.

Vi som land har naturligtvis inte råd - särskilt inte patienterna - med en huggsexa och en geografisk beskyddarinstinkt som slukar resurser. Många hälso- och sjukvårdsdirektörer runt om i landet vittnar nu om att de inte mäktar med.

Jag vill återigen uppmana ministern att följa processen noggrant och vara beredd att utfärda ytterligare råd till Socialstyrelsen, så att processen verkligen blir långsiktig och bra för patienterna.


Anf. 63 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Detta inlägg belyser hur komplex och fantastisk svensk hälso- och sjukvård är. Vi har en gemensam process där vi talar om en god och nära vård och hur vi ska utveckla den, så att människor snabbt och enkelt får tillgång till den vård de behöver i primärvården. Samtidigt ska hela vårdkedjan hänga ihop. Det är förstås också en särskild tid, med en pandemi, att sätta sig och göra den typen av ansökningar. Många sådana processer var redan igångsatta. Vi får naturligtvis följa särskilt noggrant hur detta fortskrider, men det ska finnas både en god nära vård och en god högspecialiserad vård.


Anf. 64 Serkan Köse (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Morgan Johansson.

Sedan den 1 januari 2000 har mer än 300 kvinnor i Sverige dödats av sin man, pojkvän eller exman. Långt fler har misshandlats, både psykiskt och fysiskt. I många fall har kvinnorna som mördats sökt hjälp tidigare. Ändå har samhället misslyckats med att skydda dem. I många fall är det så att minderåriga barn är hemma när mordet begås eller till och med ser sin mamma dödas. Det är naturligtvis oacceptabelt.

Regeringens sjätte jämställdhetspolitiska mål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regeringen har också tagit fram en tioårig sektorsövergripande nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Min fråga till justitieminister Morgan Johansson är: Vilka ytterligare åtgärder har regeringen för avsikt att vidta för att stoppa mäns våld mot kvinnor?


Anf. 65 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Att bekämpa mäns våld mot kvinnor är vår viktigaste prioritering vid sidan av gängkriminaliteten. Precis som Serkan Köse säger har vi gjort väldigt mycket under den mandatperiod som vi har bakom oss. Vi har genomfört en stor satsning på brottsofferjourer och kvinnojourer, som nu har mer pengar att röra sig med än någonsin tidigare. Vi har den strängaste sexualbrottslagstiftningen någonsin, med både skärpt straff för de grova våldtäkterna och samtyckeslagstiftning. Vi har också lättare att sätta fotboja på de män som förföljer sina före detta partner.

Vi kommer under de kommande åren att fortsätta förstärka det arbetet. Vi förstärker polisen med 300 nya utredare som har rekryterats särskilt för att jobba med relationsnära våld. Vi kommer att skärpa straffen när det gäller sexuellt ofredande och våldtäkt av normalgraden. Det gör vi en översyn av. Vi kommer också att genomföra en barnfridslagstiftning, så att det barn som bevittnar våld i en sådan situation kommer att betraktas som ett eget brottsoffer. Detta stärker barnens rättigheter.


Anf. 66 Serkan Köse (S)

Fru talman! Jag tackar justitieministern för svaret.

När allt fler isolerar sig hemma på grund av covid-19 ökar risken för våld i nära relationer. Ju längre tid familjer isoleras hemma, desto större är risken att kvinnor och barn utsätts för våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och sexuellt våld. Isolering gör det lättare för våldsutövande partner eller familjemedlemmar att utöva kontroll och betydligt svårare för utsatta kvinnor att söka hjälp.

Kan justitieministern säga något om vad regeringen gör för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer under pandemin?


Anf. 67 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Under våren såg vi risken för att det skulle kunna bli så. Det blev så i ett antal andra länder, där man hade en mycket mer långtgående nedstängning än vad vi har haft i Sverige, i praktiken med utegångsförbud. Det ledde till att konflikterna, våldet och riskerna ökade. Därför förstärkte vi i våras med 100 miljoner kronor ideella organisationer som jobbar med barn i utsatta situationer och våldsutsatta kvinnor. Vi kommer att fortsätta vara tydliga mot de brottsbekämpande myndigheterna om att de ska vara mycket vaksamma för den här typen av våld i den här situationen.


Anf. 68 Pernilla Stålhammar (MP)

Fru talman! Jag vill anknyta till det som minister Morgan Johansson precis sa om att många andra länder har valt att stänga ned väldigt hårt. Jag är stolt över att vi kunnat ha en hantering av pandemin där man verkligen har lyssnat på experter, lyssnat på myndigheter och följt råd.

Sedan finns det vissa i vårt samhälle som har fått bära ett lite större ansvar för att förhindra smittspridningen. Till dem hör 70-plussare och de som är i riskgrupp. Därför är jag väldigt glad över att regeringen i dag har kommunicerat att man släpper på de särskilda rekommendationerna för 70-plussare.

Jag tror att det var många som jublade när vi kunde låta besökare komma in på äldreboendena. Alla behöver träffa människor, och alla behöver få vara ute och socialisera sig i den grad det går.

Jag vill ställa frågan till socialminister Lena Hallengren: Vilka verktyg har regeringen nu för att minska smittspridningen på ett brett sätt?


Anf. 69 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag tackar Pernilla Stålhammar för frågan. Pandemin förtjänar många frågor. Vi ska påminna oss om att den är pågående.

Gruppen 70-plus och andra i riskgrupp är naturligtvis även fortsatt särskilt utsatta. Därför behöver vi ta ett gemensamt ansvar för att se till att hålla nere smittspridningen.

Vad har vi då för verktyg framöver för att förhindra smittspridningen? Dels finns förstås möjlighet att vidta de åtgärder som vi tidigare har haft, med besöksförbud inom äldreomsorgen, dels och framför allt skulle jag säga att vi ska fortsätta det arbete som vi nu ser effekterna av när det gäller till exempel Uppsala. Vi ska jobba med lokala föreskrifter och rekommendationer. Då kan det, precis som i Uppsalasituationen, handla om att man ska undvika att gå i butiker, undvika att åka kollektivt och undvika sociala kontakter med andra än dem i det egna hushållet. Det gäller att ha den typen av starka rekommendationer till hela befolkningen, men kanske i begränsade områden där smittspridningen är som störst.


Anf. 70 Pernilla Stålhammar (MP)

Fru talman! Vi är inne i den nionde månaden av pandemin. Vi är många som har haft ansvar för att krishantera vårt land. Vi har jobbat dag och natt med det. Socialminister Lena Hallengren har stått i fronten. Jag skulle vilja passa på att från talarstolen tacka dig för det otroligt proffsiga arbete du har utfört och för hur stadigt du har stått framme i fronten i krishanteringen av vårt land. Jag skulle vilja be dig säga några ord till svenska folket om hur vi ser på framtiden.


Anf. 71 Socialminister Lena Hallengren (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Denna fråga låter kanske beställd, men det kan jag garantera att den inte på något sätt är.

Jag vill använda mina 30 sekunder till att säga att det är en situation som är allvarlig och fortsätta svara på den fråga som nyss ställdes om vad vi mer har för åtgärder att kunna vidta. Det handlar till exempel om ordningslagen. Det är fortfarande möjligt att pressa ned antalet människor som kan mötas vid allmänna sammankomster. Att fortsätta tillsynsverksamhet på restaurang, serveringsställen och pubar är också mycket viktigt. Det handlar om att vidta de åtgärder som krävs, och om det visar sig att smittspridning uppstår ger smittskyddslagen stora möjligheter till både karantänsättning och isolering.


Anf. 72 Arin Karapet (M)

Fru talman! Min fråga går till migrationsminister Morgan Johansson. Statsrådet Isabella Lövin nämnde på pressträffen den 7 oktober att regeringen arbetar med ett förslag om att kvotflyktingar ska få stanna med samma praktiska möjligheter vid anhöriginvandring som andra kategorier av skyddsbehövande. Vad detta i praktiken innebär är oklart då hon inte närmare beskrev det.

Statssekreterare Maria Ferm, från samma parti som statsrådet Isabella Lövin, twittrade att det ska införas generösare regler för kvotflyktingar som enligt migrationsbetänkanden i dag skulle omfattas av samma regelverk som andra skyddsbehövande.

Fru talman! Det är väldigt oklart vad regeringen tycker i migrationsfrågan. Min fråga till migrationsminister Morgan Johansson är: Vad är innebörden i förslaget? Kan Sveriges riksdag få klarhet om vad regeringen tycker?


Anf. 73 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag ska klara ut det här. Detta gäller som sagt kvotflyktingarna som är de allra mest utsatta bland de flyktinggrupper vi har. Det är sådana som vi tar hit från flyktingläger. Det kan vara ensamstående kvinnor och människor med funktionshinder. Det handlar om dem som har det svårast i flyktinglägren runt om i världen. I vår kvot rör det sig varje år om 5 000 personer.

Dessa har tidigare haft möjlighet till familjeåterförening, och har det fortfarande. Men tiden från det att tremånadersluckan börjar löpa för huruvida man ska omfattas av försörjningskrav eller ej har räknats från beslutet. Nu säger vi att det ska räknas från det att man kommer till Sverige. De får därmed samma villkor som vanliga asylsökande får när det gäller just försörjningskrav och anhöriginvandring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är ingen jättestor sak, men det är i detta fall viktigt för de enskilda individerna.


Anf. 74 Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Fru talman! Min fråga går till socialministern. I förra veckans avsnitt av Uppdrag granskning gjordes ett reportage om missförhållandena på LSS-boenden. Reportaget var motbjudande och riktigt obehagligt att titta på. Det handlade om utövande av makt. Det var våld och hot om våld. Man hade inget självbestämmande och absolut och uppenbarligen ingen insyn. Allt detta skedde mot en person som inte har talets förmåga och som var i total beroendeställning till den personal som utförde de här kränkande handlingarna.

Det här är fullständigt oacceptabelt, och jag är fullt medveten om att även ministern tycker så. Jag är också medveten om ansvarsfördelningen och den kartläggning av kompetens som Socialstyrelsen gör bland personalen. Men min fråga handlar om vad regeringen avser att göra. Ska det ställas tydligare lämplighetskrav eller göras utdrag ur belastningsregister? Kommer ni att ställa krav på IVO om fler oanmälda kontroller?

Kommunerna som beställare har såklart ett självklart ansvar, men vilket ansvar tänker regeringen ta för att stoppa den här tortyren?


Anf. 75 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Carina Ståhl Herrstedt, för frågan! Det går inte säga annat än att det var ett fruktansvärt program. Det var verkligen förfärligt.

Slutsatserna från min sida är nog i det här fallet inte så olika Carinas. Det handlar väldigt mycket om kompetensen hos personalen. En person som förstår sitt uppdrag skulle aldrig komma på tanken att hantera, bemöta eller ge omsorg till en person på det sätt som vi kunde ta del av. Det är verkligen hårresande.

Carina Ståhl Herrstedt frågar vad regeringen avser att göra. Regeringen arbetar såklart genom sina myndigheter. Det var ett viktigt uppdrag som regeringen gav till Socialstyrelsen så sent som i december 2019 om att se över hur kompetensen ser ut bland personalen på LSS-boenden. Man ska komma tillbaka till regeringen med förslag om vilka slags förändringar som kan vara lämpliga att göra och i vilken mån kompetensbristen hänger ihop med olika tvångs- och begränsningsåtgärder.

Det är dessutom otroligt viktigt att tillsynen fortsätter och att alla missförhållanden verkligen anmäls. Då kan vi ta tag i dem.


Anf. 76 Jon Thorbjörnson (V)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Hallengren. År 2018 uppmärksammade SVT Nyheter de misstänkta oegentligheterna vid adoptioner från Chile under 1970- och 1980-talen. Från Pinochets militärdiktatur adopterades 2 000 barn till vårdnadshavare i Sverige. I Chile har man gjort en parlamentarisk utredning av dessa adoptioner, och det är ingen munter läsning. Där står bland annat: Det är ett faktum att hundratals barn i Chile har ryckts från sina föräldrar och blivit bortadopterade, särskilt till utlandet. Det är en sanning som inte kan motsägas och som styrks av vittnesmål från alla de personer som kallats att delta i målet. Att barn försvann var en realitet för kvinnor i hela landet som led av fattigdom eller som saknade ett stödjande nätverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I Chile har man också startat en brottsutredning där 600 svenska barn ingår. Barn har försvunnit i Chile och hamnat i Sverige. De inblandade förtjänar att få svar och upprättelse även från svenskt håll. Varför vill ministern inte utreda och klargöra Sveriges roll i de uppmärksammade adoptionerna från Chile?


Anf. 77 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Jon Thorbjörnson, för frågan! Det är en förfärlig historia som rullas upp, där Sverige liksom många andra länder förekommer. Det är naturligtvis väldigt välkommet att Chile tar det här på så stort allvar eftersom det är de som sitter på merparten av dokumentationen och informationen.

Även vi engagerar oss såklart i detta. Vi gör det genom att bistå den enskilde men också genom att bistå Chile med allt det material som man där kan tänkas behöva. Vi har också anslagit resurser till Myndigheten för föräldraskapsstöd, MFOF. De ska både kunna ge ett stöd till de adopterade och kunna arbeta med att ge ett stöd inte bara vad gäller deras adoptionsprocess utan också för att bearbeta de trauman som de naturligtvis varit med om.

Vi utesluter inte att vi också kommer att gå vidare, men vi har följt utredningen i Chile och behöver nog följa den ytterligare lite till.


Anf. 78 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! När jag är ute och talar med jordbrukare runt om i Sverige - det spelar ingen roll vart jag kommer - är budskapet alltid lika tydligt och klart: Lönsamheten för jordbruket är för dålig.

I dag kan vi lyssna till ett radioinslag om att Sifo har intervjuat 500 bönder i en så kallad lantbruksbarometer. Slutsatsen är tydlig. Svenska jordbrukare är oroade över den sjunkande lönsamheten. Vi vet också att fyra till fem mjölkföretag slutar per vecka. Varför? Jo, lönsamheten är för dålig. Det är alltså ett mycket allvarligt läge för lantbrukarna i vårt land. Detta rimmar illa då ökad lönsamhet är en av grundstenarna i livsmedelsstrategin som riksdagen antog för över tre år sedan.

Min fråga till landsbygdsministern är: Hur tänker regeringen vända utvecklingen och gå från ord till handling så att bonden märker skillnad på gårdsnivå?


Anf. 79 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för engagemanget, Magnus Oscarsson! Det hördes tydligt att du brinner för dessa frågor. Det gör även jag.

Jag är väldigt glad över att vi nu för första gången har en gemensam strategi för hur vi ska utveckla hela livsmedelskedjan. Även jag möter frågeställningarna om jordbrukets konkurrenskraft. Det är kanske det allra viktigaste verktyget att komma till rätta med om vi till exempel ska kunna öka självförsörjningsgraden i Sverige.

Man måste jobba långsiktigt med frågorna på det sätt som vi gör. Vi kom med en ny handlingsplan så sent som i början av detta år. I den har vi fyra prioriterade områden. Det handlar om forskning och innovation, regelförenkling, kompetensförsörjning samt export. Mycket av nycklarna ligger i detta liksom de förutsättningar som den nya CAP kommer att ge i den implementering som vi sedan gör i Sverige. Där skedde nyss en slutförhandling om det första viktiga steget för morgondagens förutsättningar för jordbruket i Europa och Sverige.


Anf. 80 Ann-Christin Ahlberg (S)

Fru talman! Min fråga går till socialministern. Vi vet att det är viktigt att rätt kompetens finns i äldreomsorgen och att man får regelbunden kompetensutveckling. I år med en pandemi har detta varit ännu tydligare.

Som kommunalare tycker jag att det är extra roligt att regeringen har satsat 2 miljarder på att utbilda personalen inom äldreomsorgen på betald arbetstid. Detta kan sedan ge en fast anställning på heltid. Glädjande nog satsas nästa år ännu mer pengar på äldreomsorgen. Många kommunalare undrar nu hur dessa pengar kan och bör användas för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen för både dem som bor där och dem som arbetar där.


Anf. 81 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Ann-Christin Ahlberg, för frågan!

Om vi satsar på personalen och ger den bättre förutsättningar att verkligen ha rätt kompetens att utföra det svåra uppdrag som det innebär att vara undersköterska i äldreomsorgen blir också kvaliteten så mycket bättre. Det kommer att märkas av kollegorna, och det märks av dem som bor på ett äldreboende. Det kommer också att märkas av anhöriga. Det är ett väldigt viktigt arbete.

Jag är också glad över att det inte "bara" är 2,2 miljarder. Det är väldigt mycket pengar. Det motsvarar ungefär 10 000 personer som får möjlighet att på halvtid studera och på halvtid arbeta för att kunna bli undersköterska. Det utökas nu med ytterligare 1,7 miljarder. Det gör att det blir många fler än de 10 000.

Nu kommer också första linjens chefer att kunna ingå i satsningen, vilket vi bedömer som väldigt angeläget. Jag ser också framför mig att man på olika sätt nu ser till att ge möjlighet för dem som har bristfälliga kunskaper att kunna ta del av satsningen. Det gör man tillsammans fack och arbetsgivare på lokal nivå.


Anf. 82 Ellen Juntti (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Ungdomsbrottsligheten blir allt grövre. Åren 2016-2019 anmäldes över 9 000 fall där en person under 15 år var misstänkt för våldsbrott. Enligt polisen rekryteras tio- till tolvåringar till kriminella gäng. I Göteborg ökar tvångsrekryteringen till gäng. Bestraffningar och social kontroll är vanligt. Man kan till exempel bli portad från sin egen gata.

Just nu behandlas lagförslag i justitieutskottet gällande tidsgränser för häktning. Regeringen har föreslagit högst sex månader för vuxna och högst tre månader för unga under 18 år. Justitieutskottet har dock föreslagit att det ska bli nio månader för vuxna. Det innebär en skillnad på sex månader.

Flera remissinstanser har påpekat att detta kommer att öka risken att unga kommer att rekryteras till att begå allvarliga brott. Ser justitieministern den ökade risken? Om svaret är ja, vad tänker han vidta för åtgärder för att motverka detta?


Anf. 83 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Till att börja med är det inte så enkelt att ungdomsbrottsligheten ökar. Ser man tillbaka på de senaste 10, 15 åren har tvärtom andelen ungdomar som misstänks för brott minskat. Vi ser också det en del när det gäller våldsbrottsligheten. Det är bland annat till följd av att det alkoholrelaterade våldet ser ut att minska i Sverige eftersom drickandet bland ungdomar minskar. Man kan inte bara slentrianmässigt säga på det sätt som Ellen Juntti gör.

Däremot är det tydligt så att vi har ett problem med gängkriminalitet. Det är en grupp gängkriminella som ibland tror att de äger en stadsdel eller ett kvarter och ställer till med mycket brottslighet. Där måste man ha effektiva åtgärder mot dem. Häktningsmöjligheterna och de straffsatser vi har är sådana. Samtidigt måste vi hålla oss inom de ramar som Europakonventionen och andra internationella instrument har.

Jag är övertygad om att vi håller den balansen på ett bra sätt i det lagförslag som vi har lagt fram.


Anf. 84 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Min fråga går till energiminister Anders Ygeman.

Nyligen resulterade en lokal folkomröstning om att anlägga en vindkraftspark i Ripfjället i ett rungande nej. Runt om i landet protesterar lokalinvånare mot de ingrepp i miljön som storskaliga vindkraftsprojekt kan innebära.

Men när befolkningen röstar fel väljer regeringen att sluta lyssna. Nu vill man i stället avskaffa kommunernas rätt att lägga in sitt veto mot vindkraftsexploatering genom en snabbutredning. I valet mellan kommunalt demokratiskt självbestämmande och ineffektiv klimat- och energipolitik väljer regeringen alltid att blidka Miljöpartiet.

Varför, fru talman, anser regeringen att den är bättre lämpad än de lokala politikerna och i förlängningen kommunens invånare att bestämma var nya vindkraftverk ska byggas?


Anf. 85 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill tacka Mattias Bäckström Johansson för frågan!

Jag antar att motsvarande analogi för Sverigedemokraterna vore att när klimatförnekarna bestämmer är det Sverigedemokraterna som utför. Vi har sett hur klimatförnekare efter klimatförnekare har fått styra Sverigedemokraterna. Inte minst gäller det Sverigedemokraternas vindkraftspolitik.

Jag ska svara på Mattias Bäckström Johanssons fråga. Vi har en bra ordning i Sverige med kommunalt planmonopol. Den har regeringen inga planer på att ändra. Däremot har vi nu utöver det ett kommunalt veto. Vi vill se över om det är ändamålsenligt. Sedan var väl röstsiffrorna i procent 48 mot 51 i Malung. Så riktigt rungande var det väl inte.


Anf. 86 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Hallengren.

Vi har en typ av vilda västern-syndrom inom svensk sjukvård när det gäller privata aktörer. Vi har fri etableringsrätt för vårdföretag, uppseglande marknad för privata sjukförsäkringar och nätläkarna som tränger sig fram genom en helt oreglerad vårdmarknad.

En känd nätläkare har öppnat två vårdcentraler i centrala Stockholm och har ordnat till en fantastisk app som styr patienter från vårdcentralerna rakt in till deras mottagningar.

Det finns en stor risk - och då talar vi inte bara om Stockholm, utan om hela Sverige - att lindrigt sjuka patienter tränger undan de allra sjukaste. Det sprider sig som en löpeld. Högerflanken i riksdagen talar om vårdval. Vi från Vänsterpartiet talar i stället om jämlikhet och fragmentiserad vård.

Fru talman! Min fråga är: Hur kommer ministern att agera för att bromsa utvecklingen som skadar svensk sjukvård?


Anf. 87 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Karin Rågsjö, för din fråga!

Det här handlar om att verkligen fundera över vart svensk hälso- och sjukvård är på väg. Det ser väldigt olika ut runt om i landet. Även om Karin Rågsjö själv säger att det inte bara är en fråga i Stockholm skulle jag säga att det ändå är här som vi ser mycket av experimentverkstaden.

Om fru talman ursäktar att man talar om Region Stockholm i den här kammaren är det ändå här vi ser hur nätläkarna erbjuds möjligheter att etablera sig med ganska generösa ersättningssystem. Det bekymrar mig mycket.

Jag hoppas att Sveriges Kommuner och Regioner, som ska ta till vara inte bara regionernas utan också regionernas invånares intressen, hittar vägar fram för att se till att det är vård efter behov som styr och att vården är likvärdig över landet.

Man ska ha ersättningsnivåer där man inte ska leta kryphål. Det ska vara uppenbart att resurser går dit där de bäst behövs. Vi ska på olika sätt se till att de aktörer som finns verkligen är seriösa och svarar upp mot utmaningen att ge vård till alla efter behov.


Anf. 88 Pia Steensland (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till socialministern.

Enligt Försäkringskassans striktare bedömning av det grundläggande behovet personlig hygien ingår inte längre assistans för att exempelvis använda deodorant, att raka benen, att använda balsam eller att torka håret.

Under en interpellationsdebatt som jag och ministern hade i juni blev jag glad när ministern höll med mig och Kristdemokraterna om att det strider mot intentionen i LSS att personer med funktionsnedsättning har rätt att leva ett liv som andra. Efter debatten har även regeringens samarbetspartier uttryckt att något måste åtgärdas. Men ingenting har hänt under de snart fem månader som har gått, och människor fortsätter att fara illa varje dag.

Min fråga blir: Vad är det som hindrar regeringen från att ta initiativ att ändra lagen för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter som jag och ministern att slippa lukta svett, och kanske för att den som vill raka benen för att undvika att hår sticker ut genom nylonstrumpan får göra det?


Anf. 89 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Pia Steensland, för frågan!

Jag tror att Pia Steensland vet att förändring av LSS och inte minst tillämpningen av den inte är någonting som görs enkelt. Det är myndighetsutövning, och det är supertråkigt att säga.

Jag har sagt i många interpellationsdebatter med Pia Steensland att när vi kommer till assistansen funderar man ibland på om man ska vara jurist eller politiker. Det här är väldigt komplicerat.

Jag vill också säga att detta verkligen inte är en fråga där bara Kristdemokraterna upprörs. Jag tror att vi är överens om detta. Men det är komplicerat och svårt. Det krävs översyn av lagstiftningen. Nu har vi den stora LSS-utredningen som kommer tillbaka. Jag säger inte att den svarar på den här frågan, men den visar hur komplext det hela är.

Vi har från regeringen och samarbetspartierna, Centerpartiet och Liberalerna, givit exempel på ett antal utredningar som vi har tillsatt eller kommer att tillsätta. Vi tittar vidare på frågan, men vi har inte ett arbete på gång som gör att vi kan åtgärda den här myndighetstolkningen för tillfället.


Anf. 90 Markus Selin (S)

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Jennie Nilsson.

EU:s gemensamma fiskeripolitik handlar om långsiktigt hållbart fiske. I måndags beslutade ministerrådet om Östersjöns fiskekvoter för 2021. Fiskekvoterna fastställs utifrån hållbara nivåer och vetenskapliga råd från Internationella havsforskningsrådet, Ices. Ices består av mer än 4 000 forskare i drygt 20 länder och koordinerar övervakning och forskning samt ger råd till EU-kommissionen och den svenska Havs- och vattenmyndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Inga system är kompletta, och politik kan verka långsamt. Men i praktiken har vi fiskestopp efter ål och fiskestopp av torsk. I fjol var det delvisa sillfiskestopp, och i måndags blev det tydligt reducerade sillkvoter.

Vad tycker landsbygdsministern är ett bra svar till dem som inte ser att politiken har effekt - till dem som inte tycker att vetenskapen har plats och som anser att våra processer och organ inte levererar?


Anf. 91 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack, Markus Selin, för frågan! Det här är jätteviktiga frågor, och jag tycker att det är helt grundläggande att man har en princip och att man håller sig till en princip som håller hela vägen.

För regeringen och för mig själv handlar det om att man ska grunda de beslut som man fattar på vetenskapliga råd. Vi hade förhandlingar om fiskekvoterna i måndags och tisdags i Luxemburg. Jag kan konstatera att resultatet och utgången av förhandlingarna var bra utifrån dessa principer.

De är bra på två sätt. De är bra för att vi fick kvoter som låg på eller väldigt nära det som var kommissionens förslag och inom ramen för det som är försiktigt och hållbart. Vi behöver säkra bestånden över tid. De är också bra för att man tar hänsyn till vetenskapliga råd även när det gäller exempelvis lekstängningsperioden. Vi ska alltså ha lekstängning i de områden och på de djup där torsken faktiskt leker och inte ha regler som innebär att det blir oproportionerliga effekter, exempelvis på vårt kustnära fiske.

Vi levererade på båda dessa delar, och det är jag nöjd med i det här läget.


Anf. 92 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Coronapandemin har förvärrat en redan allvarlig tillgänglighetskris inom svensk hälso- och sjukvård. Fler än 185 000 svenskar väntar nu på behandling och på ett besked från regeringen om vad man gör för att åtgärda problemet.

Hade det inte varit för den snabba ökningen av digitala vårdbesök och introduktion av digitala verktyg skulle dagens vårdskuld ha varit ännu mycket större. Digitala verktyg har också varit viktiga för att upprätthålla sociala kontakter och minska ensamheten, inte minst för personer som är 70 år eller äldre och som fram till i dag har levt under särskilt tuffa rekommendationer.

Men många personer, inte minst äldre, lever i ett digitalt utanförskap. 36 procent av de äldre på särskilda boenden har inte ens möjlighet till uppkoppling.

Min fråga till socialministern är: Vad gör regeringen för att minska det digitala utanförskapet?


Anf. 93 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag trodde nästan att frågan i slutet skulle gå till Anders Ygeman i alla fall, när den handlade om det digitala utanförskapet. Så kunde det ha varit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag noterar ändå kopplingen till vården och till äldreomsorgen på lite olika sätt. Jag vill först säga att den digitala delen av vården förhoppningsvis har fått sig en rejäl skjuts. Vi ska dock inte känna oss nöjda med det, utan det gäller verkligen att ta vara på den kraft som finns.

Inte sällan är det, precis som Johan Hultberg säger, gruppen äldre som kanske är de som skulle behöva få möjlighet att utveckla den digitala dialogen med vården. Det kan vara svårt, det är inte säkert att någon kan följa med en till vården och så vidare.

Det här är en fråga såväl för den digitala delaktigheten i samhället i stort som för vården och omsorgen, och jag tycker att de har tagit stora steg. Vi stimulerar dem bland annat genom resurser, genom en välfärdsteknikutredning och mycket annat för att se till att ge det stöd som krävs för att utveckla den digitala teknikens plats i vård och omsorg.


Anf. 94 Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Fru talman! Hälso- och sjukvård ska ges på lika villkor i Sverige. Alla, oavsett ålder, har samma rätt till en individuell medicinsk bedömning. Om en viss behandling bedöms vara medicinskt lämplig ska personen få den.

Under pandemin har dock personal och närstående till äldre slagit larm om att generella, inte individuella, beslut om palliativ vård har fattats.

Min fråga till socialminister Hallengren är: Bedömer ministern att hälso- och sjukvårdslagen följts när äldre som insjuknat i covid-19 generellt har fråntagits rätten till livsuppehållande vård?


Anf. 95 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Ann-Christine From Utterstedt, för att frågan ställs ännu en gång på i princip samma sätt!

Jag har inga andra svar att ge Ann-Christine From Utterstedt i dag. Hälso- och sjukvårdslagen gäller alla. Den gäller också under en pandemi. Man kan inte skriva bort hälso- och sjukvårdslagen. Legitimerad personal har en skyldighet att följa hälso- och sjukvårdslagen.

Jag tycker dock att Ann-Christine From Utterstedt drar tidiga slutsatser. Vi har kunnat se att man inte alltid har fått den individuella vård som man har rätt till. Det har IVO uppmärksammat, och det är någonting som de utvärderar ytterligare för att vi verkligen ska se hur omfattande detta är. Har det varit generellt? Är det på enskilda platser, kommuner och boenden? Är det riktlinjer man har infört?

Jag ser mycket fram emot att få resultatet av detta arbete, och det kommer i slutet av november. Det är också någonting som Coronakommissionen garanterat väntar på för att kunna dra slutsatser. Men jag tycker att vi ska ha underlag på plats innan vi drar förhastade slutsatser. Däremot gäller hälso- och sjukvårdslagen självklart alla även under en pandemi.


Anf. 96 Heléne Björklund (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Jennie Nilsson.

Det är inte obekant att det får stora konsekvenser för våra kustnära fiskare men också för beredningsindustrin och för turismen när även sillfisket begränsas under sommaren. Hemma i Blekinge har det varit en tuff situation för dem som har fisket som sin inkomst men också för hela kustsamhället.

Som jag förstår det, och som statsrådet också har sagt här, har förhandlingen i EU inneburit att stoppet inte ska drabba kustfisket på de områden där torsken inte leker.

Kan landsbygdsministern kort utveckla vad förslaget innebär, exempelvis hemma i Blekinge? Och kan vi räkna med att det här kan vara långsiktigt?


Anf. 97 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Heléne Björklund! Jag tänker börja där du slutade. Jag tror att en av våra största utmaningar är att försöka säkerställa att vi har en politik som dels bygger på vetenskapliga principer och grunder, dels skapas med så mycket långsiktighet som möjligt. Dock förhandlas fiskekvoter varje år. Det är ingenting som exempelvis Sverige som nation kan råda över eller reglera.

De förhandlingar som vi hade den här veckan är nu avslutade. De gäller alltså nästa års kvoter. Som jag redogjorde för tidigare innebär det att vi kommer att fiska på hållbara nivåer. Men det innebär även att vi får till en utformning av lekstängningsstoppet som också den är grundad på vetenskapliga råd. Man gör undantag för områden, för nätstorlek och för fartyg som inte påverkar torskens lek. Det är vad det handlar om.

Min bedömning är att med den utformning som vi nu har fått till kommer både det kustnära sillfisket och det småskaliga fisket efter exempelvis plattfisk och annat att kunna bedrivas på ett rimligare sätt nästa år. Hela grunden är att vi ska kunna skapa långsiktighet för våra näringar.


Anf. 98 Ulrika Jörgensen (M)

Fru talman! Min fråga går till socialminister Lena Hallengren.

Hälsofrämjande och förebyggande insatser har aldrig varit viktigare än nu att genomföra. Moderaterna driver och har föreslagit att Sverige ska ta fram en nationell hälsofrämjande strategi motsvarande de nationella cancerstrategierna.

Det är djupt olyckligt att regeringen verkar ointresserad av helheten. I Generation Peps rapport 2020 deltog över 9 000 barn i åldern 4-17 år. Syftet var att få kunskap om barns och ungas matvanor och fysiska aktivitet i Sverige. Kartläggningen visade att endast 14 procent rörde på sig och åt i den utsträckning kroppen mår bra av.

I maj tillsatte regeringen en nationell samordnare för att just stävja utvecklingen av fetma och övervikt. Uppdraget var att främja fysisk aktivitet. Kostvanor nämndes över huvud taget inte. Detta ledde till en skriftlig fråga till socialministern om varför inte kostvanor fanns med. Jag fick svaret att kost och motion givetvis hör ihop.

I måndags kunde vi ta del av nyheten att samordnaren fått sparken. Detta är allvarligt. Nu finns en möjlighet för regeringen att göra om och göra rätt. Kommer regeringen denna gång på riktigt att ta ett helhetsansvar för att vända utvecklingen av fetma och övervikt där både kostvanor och fysisk aktivitet ingår?


Anf. 99 Socialminister Lena Hallengren (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vet inte vad som ligger till grund för Ulrika Jörgensens påstående att regeringen tycker att det är oviktigt eller ointressant med folkhälsa, med förebyggande arbete, med att minska barnfetma eller öka fysisk aktivitet eller med att fokusera på kost och annat. Jag känner inte igen den bilden.

Det är klart att det är ett omfattande arbete som bedrivs när det gäller både det förebyggande arbetet och ANDT-strategin, som är en annan typ av förebyggande arbete. Det gäller inte minst fysisk aktivitet, som ju kan ta sig många olika uttryck - allt från idrotten i skolan till den fysiska samordnaren till elevhälsans uppdrag och så vidare.

Vi kommer att utse en ny samordnare. Däremot kommer vi inte att göra om hela uppdraget. Jag tycker att det är ett väl avvägt uppdrag, som om man vill uttrycka det lite mer populärt handlar om att sätta Sverige i rörelse. Det är klart att fysisk aktivitet och kost hänger ihop, men uppdraget är fokuserat på fysisk aktivitet för att vi ska kunna nå framgång där.


Anf. 100 Denis Begic (S)

Fru talman! Min fråga går till minister Anders Ygeman.

Häromdagen kom beskedet från PTS att Sverige nu ska auktionera ut 5G-nät. Det är ett välkommet besked för oss som tror på tekniken och att den kommer att underlätta för oss i framtiden.

Beskedet är cirka ett år försenat. Jag menar dock att det är bra att vi har en lag på plats och att alla kan spelreglerna nu när 5G ska rullas ut. Sveriges rikes säkerhet är viktig inte bara för våra företag utan också för våra medborgare.

I auktionen har PTS uteslutit några leverantörer av 5G-utrustning. Ser statsrådet att det på grund av det beslutet från PTS finns risk att också utrullningen blir försenad?


Anf. 101 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Det är fyra operatörer som har gått vidare i kvalificeringsfasen till auktionen. De gör bedömningen, som jag har tagit del av, att detta inte kommer att påverka hastigheten i utrullningen. Jag kan i dag inte göra någon annan bedömning än den som operatörerna själva gör eftersom det är de som ska stå för utrullningen.

Jag ser framför mig att Sverige kommer att gå i spetsen för 5G-utrullningen i Europa. Vi kommer att göra det med den skarpaste och starkaste säkerhetslagstiftningen, som den här kammaren enhälligt har beslutat om.


Anf. 102 Sofia Westergren (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Nu ska jag läsa upp ett hot från en djurrättsterrorist mot en lantbrukare: Stäng ned! Annars ska vi sätta din dotter på knä och genomborra hennes äckliga kropp med kulor.

Svenska lantbrukare lever under hot och tvingas känna oro inte bara för sin egen säkerhet utan även för sina djur och sina familjer. Det är svårt att bedriva jordbruk redan som det är i dag. Att man dessutom utsätts för hot och trakasserier är bedrövligt.

Under corona har Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel fått ett nytt fokus. Produktionen behöver öka. En strategi är antagen, och den anger tydliga mål för ökad produktion av livsmedel. Lantbrukarna behöver stöd om landet ska öka sin självförsörjningsgrad.

Fru talman! Min fråga till minister Morgan Johansson är följande: Vilka åtgärder på kort och lång sikt tänker ministern vidta för att stärka tryggheten för våra lantbrukare och deras familjer?


Anf. 103 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! De flesta djurrättsaktivister bedriver fredlig opinionsbildning på det sätt som alla vi andra gör inom politikens ramar. Så är det, och det är viktigt att man kan göra det.

Men det finns ett fåtal - några stycken; de är inte så många, men det finns ett fåtal - som har tagit detta till en punkt där man också ger sig på och hotar bönder och andra näringsidkare för det de gör. Det är naturligtvis helt oacceptabelt. Det kan vi aldrig acceptera.

Vi har haft en dialog med LRF under en tid om vad man måste göra. Åtgärder som vi genomfört är bland annat särskilda uppdrag till polisen. Vi har också ökat möjligheterna till kameraövervakning.

Vi kommer nu att gå fram med ytterligare stärkt lagstiftning när det gäller olaga intrång för att öka de straffrättsliga möjligheterna att komma åt dem som hotar bönder och andra näringsidkare på det här sättet, för det kan vi aldrig acceptera.


Anf. 104 Kristina Nilsson (S)

Fru talman! Jag har en fråga till socialminister Lena Hallengren.

Under pandemin har vi många gånger hört hyllningar av hälso- och sjukvårdspersonalens viktiga arbete. Det är naturligtvis helt riktigt att vi lyfter och hyllar dem.

Jag skulle också vilja lyfta fram arbetet inom äldreomsorgen. Också där har man gjort mycket bra arbete, många gånger under väldigt svåra förhållanden, för att klara av det här med pandemin.

Men vi ser att det har väckts frågor om till exempel läkarmedverkan i äldrevården. Det ser väldigt olika ut över landet. Därför skulle jag vilja fråga hur ministern ser på läkarmedverkan inom äldreomsorgen.


Anf. 105 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Kristina Nilsson, för en fråga som känns väldigt viktig och angelägen! Jag möter den på många håll. Det är klart att man ställer sig frågan, precis som gjorts tidigare under den här frågestunden, om man verkligen får den vård man behöver om man bor på ett särskilt boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det självklara svaret borde vara att här bor en grupp som om någon behöver tillgång till medicinsk kompetens. Man ska ha tillgång till en både bra och trygg vård, av läkare men också av annan vårdpersonal. Det är sannolikt många olika kompetenser som behöver komma in.

Regionerna har en skarpt uttalad skyldighet att förse äldreomsorgen med läkare. Det är inget man kan prata bort. Men från regeringens sida utesluter vi inte ytterligare åtgärder för att utveckla läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård, och det inkluderar förstås äldreomsorgen.

Det är också viktigt att kommunerna har tillgång till god medicinsk kompetens när det gäller övergripande patientsäkerhetsfrågor, där man inte minst i sådana här sammanhang kan behöva det stödet inför de beslut man fattar.


Anf. 106 Helena Antoni (M)

Fru talman! Jag tror att vi alla här är överens om att lagar ska vara ändamålsenliga. De ska slå mot det de är ämnade att slå mot, och de ska hållas till just det.

Sverige har i dag väldigt hårda vapenlagar. Det är i grunden bra och en viktig del i att säkerställa att de som hanterar vapen har kunskaperna som krävs för att göra det på ett säkert sätt.

Det som inte är bra är när förslag som är ämnade att slå mot gängkriminaliteten helt missar målet och i stället straffar laglydiga vapenägare. I dag döms till exempel en jägare med ett otillåtet stort magasin enligt samma lag som en grovt kriminell med en arsenal av automatvapen.

Därför vill jag fråga justitieminister Morgan Johansson varför han inte gör mer för att säkerställa att skärpningarna inte slår mot laglydiga vapenägare.


Anf. 107 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag skriver inte alls under på det. En grovt kriminell med en jättestor vapenarsenal döms för ett grovt vapenbrott, kanske till och med ett synnerligen grovt vapenbrott, med en mycket högre straffskala än för den som bara döms för ett vapenbrott av normalgraden. Den möjligheten har domstolarna. Jag tror att minimistraffet för det synnerligen grova vapenbrottet ligger på sex års fängelse, så det är faktiskt inte alls på det sättet.

Från vår sida har vi naturligtvis inga som helst ambitioner att försvåra för jägare eller vanliga vapenägare som har vapnen till pistolskytte eller sådant. Det är inte heller den typen av förslag vi lägger fram.

De förslag vi lägger fram syftar till att komma åt den typ av vapenhantering som vi sett bland gängkriminella. Det gäller till exempel skärpningen av det grova vapenbrottet som medför en häktningspresumtion som innebär att vi numera kan häkta dem som springer runt på gatorna med vapen som de inte har rätt till. Det är gängkriminella. Det är inte jägare.


Anf. 108 Åsa Coenraads (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Lika inför lagen, samma skyldigheter och rättigheter - tyvärr finns det vissa som anser sig stå ovan lagen och skapar egna rättigheter.

I dag kan vi se att djurhållare, politiker och anhöriga till djurhållare hotas och trakasseras av autonoma djurrättsaktivister. Man reser land och rike runt och lämnar oreda och kaos i sina fotspår. Detta hotar de demokratiska principer vi har i samhället, och det hotar det fria näringslivet i Sverige.

Justitieministern har tidigare här i dag lovat att återkomma till riksdagen med en lagstiftning för att komma åt de autonoma djurrättsaktivisterna. Jag har två frågor till justitieministern: När kommer förslaget? Och kan vi tänka oss en särskild brottskod för djurrättsaktivism?


Anf. 109 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Precis som jag sa i mitt tidigare inlägg i denna fråga har vi redan vidtagit åtgärder. Vi har gett möjlighet till ökad kameraövervakning för att övervaka sina ägor. Vi har sett till att det införts ett särskilt återrapporteringskrav för polisen så att man markera mot dessa grupper.

De är inte stora - det är ändå den bild man får. Många gånger kan det vara så att om man väl lyckas ta en av dem som håller på så här försvinner denna brottslighet i det närmaste. Men det är ändå ett fåtal som ställer till på det här sättet, och då måste man helt enkelt se till att gripa dem och ha möjligheter att göra det. Vi bygger ut polisen, naturligtvis, och det gör också att uppklaringsmöjligheten för de här brotten ökar.

Sedan nämnde jag det lagstiftningsarbete som vi nu håller på med. Det gäller lagstiftningen om olaga intrång, som är från 60-talet och inte är avpassad för att kunna freda de här gårdarna på ett sådant sätt som man skulle kunna önska. Vi håller på med ett lagstiftningsarbete, och min bedömning är att vi kommer att kunna gå till riksdagen under våren för ett ikraftträdande under nästa år för den straffrättsliga lagstiftningen.


Anf. 110 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Morgan Johansson. Borlänge, Vilhelmina, Uppsala, Bäckhammar, Övertorneå med flera - jag kan fortsätta att rabbla, och det gäller städer som landsbygd. I alla fallen handlar det om orter, städer och platser där kriminaliteten har ökat. Det handlar om fler brott, färre poliser och vanliga människor som råkar illa ut: butiksinnehavaren som blev rånad vid 43 tillfällen och ungdomen som blev av med sin jacka, för att nämna några exempel.

Det är viktigt att agera mot gängkriminaliteten, inte i morgon utan nu. Jag vill fråga justitieministern: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta, och när?


Anf. 111 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag delar naturligtvis uppfattningen att gängkriminaliteten är ett av våra stora samhällsproblem. Samtidigt har kriminaliteten i andra avseenden ibland faktiskt minskat. Bland annat villainbrott, inbrott i sommarstugor och sådant har minskat de senaste åren. Men gängkriminaliteten som dessa grupper begår - det kan vara rån, grova utpressningar eller grova våldsbrott - måste vi gå fram betydligt hårdare mot än man har gjort tidigare.

Förra mandatperioden skärpte vi straffen i en lång rad avseenden. Det gällde så gott som alla de grova våldsbrotten och det grova vapenbrottet, som jag har nämnt tidigare. Detta gör att vi nu kan ta betydligt fler än tidigare. Folk som tidigare sprang runt med vapen på stan kan nu häktas i väntan på rättegång och sitter nu också där.

Frågestund

I motsats till vad Margareta Cederfelt påstår har vi nu fler poliser än vi någonsin har haft. Det beror på att de stora kullarna från polisutbildningarna äntligen börjar gå ut. Vi har ju startat två nya utbildningar, i Borås och Malmö.

Vi kommer med det 34-punktsprogram vi har i botten att fortsätta att bygga ut våra möjligheter att komma åt detta.


Anf. 112 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Taiwan är ett land som har varit extremt framgångsrikt i att bekämpa covid-19. Trots den geografiska närheten till Kina och en befolkning på 23 miljoner har endast 513 personer blivit smittade, och 7 har avlidit.

Om drygt två veckor har Världshälsoorganisationens beslutande organ möte, men Taiwan är inte inbjudet. Diktaturen Kina sätter stopp. Flera ministrar från Kanada, USA, Australien, Japan och Nya Zeeland har offentligt gett sitt stöd för Taiwans deltagande. Så jag undrar om socialminister Lena Hallengren också tänker göra det.


Anf. 113 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack så mycket, Boriana Åberg, för en fråga som jag inte har för avsikt att besvara på det sätt som Boriana Åberg kanske tänker sig, med ett definitivt besked. Jag tycker i stället att den frågan kan ställas till utrikesministern för en längre och mer fördjupad diskussion.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Socialminister Lena Hallengren (S)
  • Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  • Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S)
  • Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) 

Socialminister Lena Hallengren (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.