Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster

Debatt om förslag 30 november 2016
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 3

Anf. 183 Emma Wallrup (V)

Herr talman! I dag har det hållits en mycket viktig och grundläggande debatt i riksdagen om ett av de stora problem vi ser med EU. Arbetsvillkor dumpas, inte minst inom transportområdet. Både i taxinäringen och i åkerinäringen ser vi hur sunda företag slås ut på grund av försämringarna på arbetsmarknaden och den vilda västern som vi nu ser.

Det är mycket tråkigt att de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna i finansutskottet har valt att avstyrka förslaget om krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling. Om regelförändringen hade gått igenom hade vi nu på ett bättre sätt fått ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.

I det betänkande från trafikutskottet som vi nu debatterar läggs det dock fram förbättrande förslag när det gäller upphandling av kollektivtrafiktjänster. Det handlar bland annat om att koncessioner ska tillämpas vid upphandling av kollektivtrafiktjänster samt att vi ska få bättre miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster. Det är positivt. Det har sagts att det kommer att stärka arbetstagarnas rättigheter vid byte av entreprenör. Men för att ytterligare stärka arbetstagarnas rättigheter vill Vänsterpartiet se ett lagförslag som handlar om att garantera arbetstagarnas rättigheter just vid verksamhetsövergångar.

Det har förekommit många fall där en ny entreprenör har vunnit en upphandling av kollektivtrafiken i ett län och detta sedan har medfört att alla anställda hos den tidigare entreprenören har sagts upp med hänvisning till arbetsbrist. Det innebär i sin tur att den nya entreprenören inte har någon skyldighet att ta över personalen. De anställda har därmed vid upprepade tillfällen tvingats att söka om sina tjänster utan några garantier om att få en ny anställning. Detta är oacceptabelt på många sätt.

Även om många av de anställda vanligtvis erbjuds jobb hos den nya entreprenören kan denna just välja ut vilka som får fortsätta att arbeta. Det kan ske utan hänsyn till gällande turordningsregler. De som är anställda i offentligt upphandlade verksamheter förlorar därmed i praktiken den anställningstrygghet som de har rätt till enligt lagen om anställningsskydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster

Turordningsreglerna och rätten till återanställning är till för att skydda arbetstagarna.

Det här skyddet är särskilt viktigt för de äldre anställda. I dagens läge premieras du som anställd ofta när du är ung och stark och springer fort på arbetet. Fönstret för hur du får vara i samhället och vilka egenskaper du får ha på arbetsmarknaden har snävats in. Som nyliberalerna säger utan att kanske tänka på att det är denna ideologi de lever efter: Du ska ha lätt att lära in, men du behöver inte ha mycket kunskaper.

Med detta tankesätt tar vi bort yrkesstoltheten hos människor, och vi behöver framför allt just de äldres kunskaper i arbetslivet. Vi har behov av ett arbetsliv för alla. Detta förfarande att nyanställd personal vid byte av entreprenör riskerar att inte bli återanställd drabbar också fackliga företrädare, skyddsombud och anställda som använder sin lagliga rätt att vara frånvarande på grund av till exempel politiska uppdrag.

Det är väldigt viktigt att inte urholka skyddet för just detta exakt nu när arbetsgivarna har flyttat fram positionerna till orimlighetens gräns. Vi behöver ett stärkt skydd för just arbetsrätt, och vi behöver stärka upp den kampen för att få jämvikt på arbetsmarknaden igen. Det märks inte minst på kvaliteten i samhällsservicen och samhällets uppbyggnad, en kvalitet som urholkats alltmer de senaste åren, att den här bristen på jämvikt råder.

Det finns en uppenbar risk för att anställda i upphandlade verksamheter inom kollektivtrafiken blir rädda för att ta på sig fackliga eller politiska uppdrag eller på annat sätt riskera att betraktas som obekväma av arbetsgivaren eftersom detta skulle kunna leda till att de förlorar jobbet vid nästa upphandling.

Trots det förbättrade skydd som vi nu ser för arbetstagaren vid byte av entreprenör vill jag ändå yrka bifall till vår reservation om att stärka skyddet ytterligare. Just i den arbetsrättsliga lagstiftningen, alltså lagen om anställningsskydd, LAS, lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL, samt lagen om offentlig upphandling, vill vi stärka skyddet just mot godtyckliga uppsägningar vid byte av entreprenör i samband med upphandlingar av kollektivtrafiktjänster.

I förrgår på nyheterna rapporterades det om hur svårt det börjar bli i flera regioner att anställa nya busschaufförer och lokförare, mycket på grund av pensionsavgångar. Flera avgångar har ställts in senaste tiden, bland annat på tåg i Bergslagen.

Den här svårigheten att rekrytera nya busschaufförer och lokförare försvårar också arbetet med fördubblingsmålet i kollektivtrafiken. Om det ska vara attraktivt att arbeta som lokförare och busschaufför måste vi stärka skyddet för arbetstagaren vid eventuellt byte av entreprenör samt se till att de fackliga representanterna och skyddsombuden ständigt kan arbeta för en bättre arbetsmiljö och återupprätta en bättre balans mellan arbetsgivare och arbetstagare.


Anf. 184 Teres Lindberg (S)

Herr talman! Vi behandlar nu förändringar i lagen om kollektivtrafik, lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom försörjningssektorn och lagen om upphandling av koncessioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster

Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag. Egentligen är inte utskottets förslag något särskilt konstigt, utan det är snarare anpassningar av svensk lagstiftning i relation till tre nya direktiv som Europaparlamentet behandlade under 2014. Det är anpassningar och uppdateringar av vårt befintliga regelverk som en konsekvens av ett flertal nya EU-bestämmelser i syfte att stimulera tillväxt och främja förtroendet för den inre marknaden.

Taget ur sitt sammanhang är varken propositionen som förslaget grundar sig på eller utskottets förslag någon kioskvältare utan snarare av formell karaktär. Vi moderniserar och anpassar vår lagstiftning i relation till resten av Europa. På det stora hela är vi överens i trafikutskottet, från höger till vänster.

Herr talman! I dag är en skammens dag. Vid dagens votering röstade riksdagen inom ramen för finansutskottets betänkande 7 nej till särskilda arbetsrättsliga villkor. Om man tittar på kollektivtrafiklagstiftningarna ur ett helhetsperspektiv ser man att de inte är tillräckliga. Det behövs verkligen övergripande förändringar för att få ordning och reda på svensk arbetsmarknad och för att skapa sjysta villkor. Förmiddagens debatt har med all tydlighet visat på skillnaderna i svensk politik och i synen på den svenska modellen.

Varje år upphandlar offentlig sektor för ungefär 600 miljarder kronor. En viktig del av denna summa rör naturligtvis kollektivtrafiken. I dag bidrar svensk offentlig upphandling till social dumpning. Vi ser det med all tydlighet inom yrkestrafiken. Vi ser det med samma tydlighet i taxibranschen, och vi ser det i byggbranschen.

Att svensk upphandling i dag inte bara tillåter utan också bidrar till låglönekonkurrens och lönedumpning får mig som riksdagsledamot att skämmas. Jag skäms inför löntagare och seriösa företag som vill kunna göra rätt, för situationen på svensk arbetsmarknad är ohållbar.

Den svenska modellen har sedan Saltsjöbadsavtalet slöts 1938 grundat sig på samförstånd mellan arbetsmarknadens parter. Det är ett samförstånd som finns än i dag. Det är nämligen inte de seriösa arbetsgivarna och de ordningsamma företagen som sluter upp bakom Sverigedemokraterna och högerpartierna vid dagens votering, utan tvärtom är det de som vill konkurrera med låga löner, de som inte bryr sig om arbetstagarnas villkor eller om social dumpning. Det är de uppenbart oseriösa som en majoritet i Sveriges riksdag i dag stöttar. Det är de som bara sätter vinsten först - vinst utan ansvar.

Herr talman! Det är bara en tidsfråga innan vi ser samma effekter inom ramen för kollektivtrafikupphandlingarna som vi ser för de verksamma inom taxinäringen, för lastbilschaufförer och byggnadsarbetare. Det är en tidsfråga innan konduktörer, sjömän och tunnelbaneförare står inför liknande situationer.

Regeringens förslag till nytt regelverk när det gäller offentliga upphandlingar var dessutom ganska modest. Personligen tycker jag att man hade kunnat gå längre. Men utifrån att regeringen eftersökte en bred majoritet var man modest.

Trots detta väljer högerpartierna och Sverigedemokraterna att stoppa förslaget. De väljer att låta ideologisk dogmatism gå först i stället för att försvara den svenska modellen som gjort vårt land till ett av världens mest jämlika länder.

Herr talman! Jag säger ideologisk dogmatism, för alternativet vore värre. Att inte sluta upp bakom svenska löntagare och seriösa svenska företag för att man vill ha många retweets och likes i sociala medier tycker i alla fall inte jag anstår Sveriges riksdag.

I dag är en skammens och vredens dag för löntagare i vårt land som vill ha en lön som man kan leva på och för de seriösa företag som vill göra rätt för sig men som står sig slätt inför den oseriösa konkurrensen vi i dag ser på svensk arbetsmarknad.

Jag kan inte annat än hoppas att väljarna genomskådar hur högeralliansen och Sverigedemokraterna springer de oseriösa aktörernas ärenden som inte vill bidra till ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Jag kommer att göra vad jag kan för att dagens votering också ger effekt såväl i opinion som i nästa val.

Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster

I dag, herr talman, är jag arg. Men varken jag eller vi socialdemokrater kommer att ge upp. Kampen för sjysta villkor på svensk arbetsmarknad har bara börjat!

(Applåder)

I detta anförande instämde Lars Mejern Larsson och Jasenko Omanovic (båda S).


Anf. 185 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Tack för möjligheten att tala om betänkande TU5. Det kan vara värt att uppmärksamma ledamöterna på att det är just TU5 och inte finansutskottets betänkande FiU7 vi behandlar just nu.

Jag tror inte att alla riktigt uppskattar behovet av propositionen och det betänkande som har lagts fram. Det handlar om vissa delar i upphandlingen av kollektivtrafiktjänster och kanske beståndsdelarna till att skapa ett bättre förhållande mellan den kommersiella trafiken å ena sidan och den upphandlade trafiken å den andra sidan, för att säkerställa goda trafikeringsmöjligheter på stråk som i dag i huvudsak trafikeras av kommersiella aktörer men där samhället har behov av att utöka trafikeringen.

Jag kan inte nog understryka behovet av att den här lagstiftningen, som av allt att döma kommer att komma på plats, också hanteras varsamt och ansvarsfullt av de upphandlande myndigheterna. Det är ett stort ansvar att få göra direktupphandlingar till ett värde av 7 ½ miljon euro per år. Det är en stor summa, och den ska inte hanteras lättvindigt.

Den här möjligheten måste användas för att skapa ett bättre förhållningssätt på marknaden och inte användas för att tränga ut kommersiella företag eller aktörer som tillhandahåller trafik som i dag inte kostar skattepengar. Det är den viktiga bärstenen i den proposition som regeringen har lagt fram och det betänkande som utskottet har lagt fram.

Allianspartierna har ett särskilt yttrande i betänkandet. Vi redogör i yttrandet för vårt förhållningssätt till att det i den här propositionen finns referenser till vissa skärningspunkter till den proposition som i vissa delar tidigare i dag föll. Eftersom det inte finns någon del i den här propositionen som omfattas av våra invändningar som det voterades om tidigare i dag blir det ingen reservation, utan det blir ett särskilt yttrande.

Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 1 december.)

Beslut

Ändringar i regler om upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster (TU5)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vissa regler som gäller upphandling av kollektivtrafiktjänster. Ändringarna gäller tjänstekontrakt för kollektivtrafik på järnväg, med tunnelbana och på vatten. De gäller också tjänstekoncessioner för all sorts kollektivtrafik. De nya reglerna innebär en komplettering av EU-regler och börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen med en lagteknisk justering. Avslag på motionen.