Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

Fru talman! Sveriges civilsamhälle är fantastiskt. Det engagerar miljontals människor inom vitt skilda områden och är en viktig del av vår demokrati och ett rikt samhälle i hela vårt land. Civilsamhället bidrar till folkhälsa, rikt kulturliv, levande landsbygd, integration och meningsfull fritid för barn och unga - för att bara nämna några exempel. Än viktigare är kanske att i civilsamhället och föreningslivet ges människor med vitt skilda bakgrunder och förutsättningar möjlighet att mötas, växa och förbättra sitt lokalsamhälle samtidigt som de övar på demokratiskt beslutsfattande. Det, fru talman, har byggt Sverige starkt.

För Miljöpartiet är det en självklar utgångspunkt att ge det demokratiska civilsamhällets organisationer bättre förutsättningar. Det handlar om tydliga, skärpta demokrativillkor och effektiv och korrekt uppföljning men också om minskat regelkrångel och stärkta och långsiktiga stöd - allt för att frigöra den kraft som skapas när människor jobbar tillsammans för det gemensamma. Jag är övertygad om att vi behöver fler mötesplatser och aktiviteter där vi gör just detta - inte färre. De gör vårt samhälle bättre.

Fru talman! I Riksrevisionens rapport Tillit och kontroll - statlig bidragsgivning till civilsamhället granskas effektiviteten i statens bidragsgivning till civilsamhället. I rapporten konstateras att fler åtgärder behöver vidtas både för att säkerställa att medel inte betalas ut på felaktiga grunder och för att underlätta för civilsamhället så att en utökad kontroll inte innebär en onödig administrativ börda. Det handlar också om att öka tillgängligheten till de bidrag som finns att söka.

Fru talman! De rekommendationer som lämnas till regeringen och som man har behandlat i skrivelsen ser vi i Miljöpartiet som relevanta. Vi instämmer i regeringens bedömning att de bör hanteras vidare. Förslagen handlar om att inrätta en central databas för att tillgängliggöra statsbidrag till civilsamhället. De handlar också om att inrätta nationella stödfunktioner kring bidragsgivningen gällande bland annat våldsbejakande extremism. De handlar om att ge i uppdrag till bidragsgivande myndigheter att utveckla och stärka sin kontroll och förbättra civilsamhällets möjlighet att leva upp till bidragskraven.

Jag vill anföra några kommentarer, fru talman. Riksrevisionens förslag om en central databas har flera viktiga poänger. Det handlar såklart både om att försvåra fusk och om att öka transparensen vad gäller vilka bidrag som kan sökas för civilsamhällets organisationer. Riksrevisionen konstaterar samtidigt också att detta är en fråga som behöver utredas närmare, särskilt med hänsyn till eventuella känsliga personuppgifter. Miljöpartiet förutsätter att regeringen skyndsamt tar den frågan vidare.

Fru talman! När det gäller den nationella stödfunktionen kring bidragsgivningen gällande bland annat våldsbejakande extremism har Miljöpartiet redan tidigare i kammaren påpekat vikten av att inrätta en sådan stödfunktion. Förslaget lades fram utifrån en utredning som tillsattes under vår tid i regering. Vi tycker att det är positivt att regeringen nu har tagit steg för att förverkliga detta.

Fru talman! Det är viktigt att understryka två saker. Först och främst: I det fortsatta arbetet vill vi påpeka vikten av att analysera konsekvenserna för civilsamhället när man utformar förslagen. Regeringen fastslår detta i sin skrivelse. Det handlar även om vikten av ett starkt och oberoende civilsamhälle och att en ändamålsenlig och effektiv kontroll inte ska innebära en utökad administrativ börda för civilsamhället. Det är upp till bevis för regeringen.

En annan viktig aspekt är att om det inte finns tillräckliga anslag till de myndigheter som ska utföra kontrollerna kommer kontrollen inte heller att bli tillräcklig. Riksrevisionen konstaterar att MUCF är den myndighet av de fyra som granskats som har den mest utvecklade kontrollverksamheten. Riksrevisionen konstaterar också att den tidigare regeringen har gett förutsättningar till detta genom förtydligat uppdrag och utökat anslag. Miljöpartiet vill därför betona vikten av långsiktiga och tillräckliga anslag till bidragsgivande myndigheter. Det ska finnas en reell möjlighet att utveckla den erforderliga kontrollen.

Fru talman! När det gäller de nya demokrativillkoren är vi i Miljöpartiet bekymrade över att arbetet i Regeringskansliet drar ut på tiden. Vi är angelägna om att ny lagstiftning kommer på plats som uppfyller syftet att inga antidemokratiska verksamheter ska tilldelas offentligt stöd. Lagstiftningen måste samtidigt vara tillämpbar för det breda, demokratiska civilsamhället.

När den förra regeringen lade fram en proposition om demokrativillkor lämnade Miljöpartiet ett par ändringsförslag som vi fortsatt förordar att regeringen beaktar. De gäller dels tillämpbarheten för civilsamhällets organisationer, dels att skärpa skrivningarna mot så kallade omvändelseförsök.

Fru talman! Miljöpartiet förordar att regeringen skyndsamt intensifierar arbetet med att färdigställa propositionen om nya demokrativillkor och lämnar över den till kammaren så att vi kan fortsätta diskussionen här.

(Applåder)

Fru talman! Jag står här i dag med anledning av Riksrevisionens granskning av statens bidragsgivning till civilsamhället. Civilsamhället i Sverige utgörs av över 220 000 föreningar och organisationer. Tillsammans samlar de mer än 6 miljoner människor som är engagerade i idrott, kultur, friluftsliv, trossamfund, folkbildning och annan verksamhet som bedrivs inom föreningslivet.

Civilsamhällets betydelse och otroligt viktiga roll i vår demokrati kommer jag att återkomma till när vi debatterar politik för det civila samhället här i kammaren senare i vår. Jag fokuserar nu på Riksrevisionens granskning, som befäster Socialdemokraternas kritik mot regeringens senfärdighet med att få lagen om demokrativillkoren på plats.

Varje år fördelar staten över 20 miljarder kronor till civilsamhället i syfte att skapa stabilare förutsättningar för denna sektor. Det lägger ett stort ansvar på politiken liksom sektorn själv att säkerställa att skattemedel inte används till verksamhet som kan vara diskriminerande eller stå i strid med demokrati och mänskliga rättigheter. Det handlar om att värna civilsamhället som en plats för engagemang, som röstbärare och som demokratiskola.

Fru talman! Beklagligt nog har det dock under de senaste åren gjorts ett flertal avslöjanden om hur samfund som tar emot statligt stöd gjort avsteg från grundläggande demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Som exempel kan nämnas samfund som tillåtit njutningsäktenskap eller som förvägrat kvinnor att ingå äktenskap utan manlig förmyndare eller att ta ut skilsmässa samt frikyrkor som bedrivit omvändelseverksamhet för hbtqi-personer.

Det var också med anledning av de här oegentligheterna som den tidigare S-ledda regeringen under 2022 lade fram en proposition som föreslog ett nytt demokrativillkor för statligt stöd till trossamfund och civilsamhället. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2023. Men beklagligt nog drogs den propositionen tillbaka av den nuvarande regeringen.

Om vi hade haft denna lagstiftning om demokrativillkor på plats hade vi skapat förutsättningar för bidragsgivande myndigheter att enligt lag kräva uppfyllda demokrativillkor vid stöd till trossamfund och civilsamhällets organisationer och utkräva återbetalning av verksamheter som inte uppfyller kraven. Tillbakadragandet av propositionen gör att trossamfund som i dag inte lever upp till demokratiska principer och mänskliga rättigheter fortsatt kan uppbära statsbidrag.

Vi delar regeringens analys att en utökad kontroll inte ska innebära en onödig administrativ börda för det civila samhället och att det är angeläget att det civila samhällets säkerhet och oberoende säkerställs. En utökad kontroll ska inte innebära hinder för det civila samhällets organisationer att vara självständiga. Men regeringens senfärdighet i denna fråga skadar förtroendet för civilsamhället och trossamfunden och hämmar möjligheterna att vidta åtgärder mot radikalisering, våldsbejakande extremism och inskränkningar av mänskliga rättigheter samt möjligheterna till en demokratisk utveckling. Det är viktigt att regeringen inser behovet av att skyndsamt införa ett nytt demokrativillkor.

Vi menar därför att regeringens svar på Riksrevisionens skrivelse är otillräckliga och att den statliga bidragsgivningen ska kompletteras med en lag om demokrativillkor.

Med anledning av detta yrkar jag bifall till Socialdemokraternas reservation 3.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar kulturutskottets betänkande Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället. Jag yrkar bifall till reservation 1 från Sverigedemokraterna.

Det svenska civilsamhället ger mening för otroligt många människor. Det ger bildning, stärker fysisk och psykisk hälsa och bidrar till att man kan odla talang när det kommer till olika kulturella uttryck, som till exempel musik eller dans. Att civilsamhället stärker individerna stärker naturligtvis också hela vårt samhälle. Civilsamhällets betydelse för att Sverige blir till ett bra land att leva i kan knappast överskattas.

Fru talman! För att civilsamhället ska blomstra och vara den positiva kraft som vi vill att det ska vara är det av största vikt att det är ordning och reda som gäller när offentliga bidrag delas ut till organisationer i civilsamhället. Dessvärre har detta inte varit fallet om vi kollar bakåt i tiden. Att Socialdemokraterna satt vid regeringsmakten under de två föregående mandatperioderna har satt djupa spår i den svenska civilsamhällespolitiken. Sverigedemokraterna och regeringspartierna har därför ett mycket omfattande arbete att utföra den här mandatperioden när det gäller att sätta stopp för det bidragskaos som inte minst Socialdemokraterna lagt grunden för i civilsamhällespolitiken.

Sverigedemokraterna och regeringen har påbörjat storstädningen i den statliga bidragsgivningen till civilsamhället. Vi skärper kontroll och uppföljning vad gäller statsbidragen till folkbildningen, och inom kort kommer det en proposition på riksdagens bord om demokrativillkor vid statsbidrag till civilsamhället. Det kommer att bli en vassare och mer slagkraftig proposition än den som lades fram 2022 av Socialdemokraterna när det kommer till att stoppa att statsbidrag hamnar i händerna på islamister och andra skurkar. Förslagen från Sverigedemokraterna i det här betänkandet skulle ytterligare stärka civilsamhället, utöver det vi redan gör tillsammans med de övriga Tidöpartierna.

Fru talman! Riksrevisionen har granskat effektiviteten i den statliga bidragsgivningen till civilsamhället. Man drar den övergripande slutsatsen att de granskande myndigheternas bidragsgivning inte är tillräckligt effektiv och att utökad kontroll är nödvändig.

Mot bakgrund av regeringens skrivelse, som är ett svar på Riksrevisionens granskning, har Sverigedemokraterna lagt fram flera skarpa förslag. Vi anser likt Riksrevisionen att det behövs en databas över alla tillgängliga statsbidrag och de organisationer som mottar dessa. Men vi sverigedemokrater vill gå längre än så. Även motsvarande bidrag på kommunal och regional nivå föreslår vi ska ingå i en sådan databas. Den överblick som det skulle ge skulle vara mycket värdefull för de myndigheter som arbetar med de här frågorna. Det är faktiskt vansinne att en sådan här databas inte redan finns i Sverige, måste jag säga. Det är såklart så att en sådan databas skyndsamt behöver komma på plats. Det kommer att kunna bidra till att vi i ett tidigare skede kan motverka fusk och oegentligheter.

Sverigedemokraterna har en reservation i betänkandet, och den gäller frågan om ett nationellt företrädarregister. Ett sådant register över styrelsemedlemmar, firmatecknare och liknande i de organisationer som är aktuella för statsbidrag och motsvarande bidrag på lokal nivå skulle kunna vara ett viktigt verktyg för myndigheterna i kampen mot islamister, fuskare och andra som försöker utnyttja offentliga bidrag till civilsamhället.

Att ett företrädarregister är betydelsefullt följer bland annat av den problematik som finns med personer som har koppling till det islamistiska nätverket Muslimska brödraskapet, sitter på dubbla stolar i olika organisationer i det svenska civilsamhället och på det här sättet är med och tar emot bidrag från flera olika håll. Denna problematik har Sameh Egyptson redogjort för i sin uppmärksammade avhandling, som lades fram häromåret.

Denna debatt har Riksrevisionens granskning av den statliga bidragsgivningen till civilsamhället i fokus. En annan granskning, som har beröringspunkter med denna, är den som presenterades i veckan gällande Allmänna arvsfonden och hur bidragsgivningen sker där. Även där blir det tydligt att skattemedel läcker som i ett såll och hamnar i fel fickor när de ska delas ut till organisationer i civilsamhället. Jag menar att det visar att Sverigedemokraterna är rätt ute i civilsamhällespolitiken när Riksrevisionen även i den granskningen presenterar just de förslag som jag nyss redogjort för: en central databas för offentliga bidrag och ett nationellt företrädarregister.

Fru talman! Genom Tidöavtalet sker mycket som är bra när det kommer till civilsamhällespolitiken. Med de förslag som Sverigedemokraterna står bakom och som jag har redogjort för här i dag kan vi nå ännu längre när det gäller att stärka de konstruktiva krafterna i civilsamhället samtidigt som vi stoppar de destruktiva krafterna.

I detta anförande instämde Leonid Yurkovskiy (SD).

Fru talman! Jag välkomnar att Riksrevisionen har genomfört denna granskning av bidragsgivningen till civilsamhället hos ett urval av statliga myndigheter. Som Socialdemokraterna och Miljöpartiet tidigare redogjorde för är det väldigt viktigt att bidragen fördelas på ett effektivt sätt och att det finns en bra uppföljning av den verksamhet som bedrivs med hjälp av de statliga medlen. Det svenska föreningslivet är en angelägenhet för en majoritet av vår befolkning. Runt 6 miljoner är aktiva. Det är en fantastisk siffra.

Det finns ett starkt stöd för att skattemedel ska gå till att stötta till exempel idrott, friluftsliv, organisationer som jobbar med sociala frågor, miljöföreningar och kulturaktiviteter. Det ska vara låga trösklar för den som vill vara ideellt engagerad och lätt att göra rätt när det gäller att söka och redovisa offentliga medel.

Därför ställer jag mig bakom Riksrevisionens slutsats att det är hos myndigheterna det behöver göras ett större arbete för att bygga upp en effektiv bidragsgivning och minimera risker för fusk och dubbel utbetalning för samma verksamhet hos till exempel två olika myndigheter.

Det som sägs i rapporten om svårigheten för föreningar att ens få reda på vilka bidrag som finns att söka är en viktig poäng. Med en samlad databas och ett mer samlat regelverk blir det mer överskådligt och enklare för föreningarna att hitta det bidrag som passar just för deras verksamhet.

Fru talman! Jag vill i det här sammanhanget lyfta fram en mer generell oro kring bidragsgivningen till civilsamhället och regeringsunderlagets syn på det fria föreningslivet. På område efter område gör regeringen och Sverigedemokraterna neddragningar som påverkar människors möjlighet att bilda sig, organisera sig och påverka samhällsdebatten genom att göra sina röster hörda.

Tidöpartierna försämrar tryggheten och rättssäkerheten för människor med utländsk bakgrund och tar samtidigt bort bidragen till de föreningar inom Siosnätverket som organiserar just den målgruppen. Man har drivit på för ett Nato-medlemskap och en ökad inblandning i internationella konflikter och tar samtidigt bort stödet till fredsorganisationerna. Konsumentorganisationerna förlorar statligt stöd av oklara orsaker. Kanske hänger det ihop med Sverigedemokraternas idé om att konsumentföreningarna är för ideologiska.

Man bedriver en miljöpolitik som ökar de skadliga klimatutsläppen och utmålar samtidigt kritiska miljöorganisationer som hot mot demokratin. Den partipolitiska oppositionen vill man försvaga genom att dra undan mattan för finansiering genom lotterier. Man skär också rejält i studieförbundens bidrag. Det kommer vi att prata mer om i nästa debatt.

Fru talman! Om jag ska försöka hitta något positivt noterar jag att regeringen är beredd att göra flera viktiga insatser för att säkra att bidragen till ideella organisationer inte utnyttjas till annat än det avsedda. Därför passar jag i dag på att skicka med en önskan om att det också kan bli fallet för välfärdsföretagen framöver.

Tyvärr gör regeringen i dag skillnad på olika typer av bidrag beroende på vilken associationsform mottagaren har och tillåter aktiebolag att använda skattemedel avsedda för till exempel vård och skola till helt andra saker. I det här sammanhanget passar det bra med uttrycket att sila mygg och svälja kameler.

Här i talarstolen hör vi gång på gång högersidan oroa sig för fikakvitton som inte redovisats för den ideella kassören. Men man har inga betänkligheter när det gäller miljonbelopp som delas ut till aktieägare i skolföretag eller vårdbolag. För mig är det viktigt att alla de aktörer som får ett ekonomiskt stöd från staten använder medlen till just det som vi i demokratisk ordning har sagt att pengarna ska gå till.

Fru talman! Slutligen vill jag säga något om de kommande förslagen till nya demokrativillkor för föreningslivet. Från Vänsterpartiet har vi tidigare varit kritiska till delar av de demokrativillkor som presenterades av den förra regeringen. Vi hoppas att vi framöver får ett regelverk som fortsatt kan bygga på en hög grad av tillit, självständighet för civilsamhället och möjligheter för organisationer att få stöd att göra rätt i kombination med noggrann uppföljning från ansvariga myndigheter.

Det ser vi som den rätta vägen fram för att fortsatt ha ett starkt civilsamhälle som kan vara röstbärare för sina medlemmar och som ger människor i vårt land goda möjligheter att bidra med sina idéer och erfarenheter i samhällsdebatten och inför politiskt beslutsfattande. Det starka demokratiska samhället garanteras av alla engagerade människor utanför det här huset. Det är vårt jobb att skapa goda förutsättningar för det engagemanget.

Fru talman! Det här är egentligen en debatt som handlar om Riksrevisionen och den granskning som man genomfört av den statliga bidragsgivningen. Nu nämnde Vasiliki Tsouplaki själv frågan om partilotterierna. Den har förvisso en koppling till civilsamhället. Jag kan ändå förstå att man på något hörn kan ta in den frågan.

Jag förstår ärligt talat inte riktigt vad Vänsterpartiets oro i den här frågan handlar om. Om den andel av lotterimarknaden som till exempel i dag går till stora maktpartier i stället skulle gå till det svenska civilsamhället, den lokala fotbollsklubben på den mindre orten, ökar det snarare chanserna att de lottköpen går till den typen av civilsamhälle och föreningsliv.

Tycker inte Vänsterpartiet att det vore någonting bra som snarare skulle kunna stärka civilsamhället?

Fru talman! Tack, Jonas Andersson, för frågan!

Det är kanske en lite större debatt. Det har nu kommit ett utredningsförslag om partilotterierna där man inte från utredarens sida förordar ett förbud. Jag har sett att där lyfts resonemanget fram att skulle man förbjuda partilotterierna skulle människor kunna köpa andra lotter, och då skulle det gynna resten av föreningslivet.

Den möjligheten finns redan i dag. Man väljer själv vilken typ av lott man vill köpa. Vill jag stödja IOGT-NTO, vill jag stödja Socialdemokraterna eller vill jag bidra till en annan verksamhet som jag sympatiserar med? Det är upp till svenska folket att bedöma.

Uppenbarligen är det väldigt många människor som vill stödja den folkrörelse som Socialdemokraterna är en del av. Jag tänker att det är en väldigt konstig slutsats att det bara finns ett bestämt antal lotter som människor kan köpa.

Får man inte köpa Socialdemokraternas eller Moderaternas lotter kommer man att köpa de andra föreningarnas lotter. Det håller inte riktigt logiskt, Jonas Andersson.

(Applåder)

(TREDJE VICE TALMANNEN: Som påtalats är det inte den utredningen som ska diskuteras utan Riksrevisionens rapport.)

Fru talman! Jag tror nog tvärtom gentemot vad Vasiliki Tsouplaki gör i det här fallet. Människor har begränsade resurser att hålla sig till. Jag tror inte att de vill lägga besparingar på lotter.

När de väl gör det är det självklart att de pengar som gå in här skulle ha kunnat gå till lottköp från andra föreningar i civilsamhället. Jag tror någonstans att Vasiliki Tsouplaki ändå borde förstå det.

Vänsterpartiet gillar annars att tala om att människor har mindre marginaler och mindre att leva på nu, och så är det. Då är väl snarare detta någonting som skulle kunna vara positivt för civilsamhället.

Sedan finns det förstås massor med andra problem kring detta kopplat till hur man har riggat lagstiftningen till sin egen fördel. Man har kunnat sälja lotter på kredit. Man har haft ett väldigt aggressivt sätt att sälja in det på. Man har ringt till utsatta fattigpensionärer och liknande med rent horribla talmanus som man använt sig av när man gjort det.

Jag ser snarare att det är någonting positivt. Det finns ett annat problem när det kommer till politiken för civilsamhället. Vasiliki Tsouplaki oroar sig för att det ska bli mindre pengar över. Jag tror att vi hade varit i ett oändligt mycket bättre läge om Vänsterpartiet hade brytt sig lite mer om att de pengar som betalas ut går till rätt saker.

Det är en fråga som ni inte verkar har något engagemang för över huvud taget. Det handlar bara om att ha högre budgetposter. Men ni lägger inte skarpa eller bra förslag om att pengarna ska gå till rätt saker. Jag kan bara beklaga detta.

Fru talman! Jag tyckte att jag sa alldeles nyss i talarstolen att jag ställde upp på genomlysningen. Det var jättebra att Riksrevisionen har gjort genomlysningen med de fyra myndigheter som den har kikat på. Det behövs också resurser till framför allt myndigheterna. Man ska inte ålägga föreningslivet en större administrativ börda. Det var det som jag försökte framföra. Jag beklagar om jag var otydlig om det.

Det är väldigt viktigt att vi inte hela tiden ser enskilda avsteg. Jag nämnde att det är 6 miljoner människor som är engagerade i föreningslivet. Det är en väldigt liten andel som utnyttjar systemet och som fuskar på olika sätt.

Då får vi inte rigga ett system som utgår från att sätta dit den lilla gruppen och i det sammanhanget riskera att underminera engagemang och kraft hos alla de andra miljoner människor som är engagerade i civilsamhället. Det är vad jag oroar mig för. Däremot är det jätteviktigt att pengarna går till rätt saker.

När vi nu talar om lotterifrågan tycker jag att det är viktigt att säga att människor ska ha möjlighet att vara med i de organisationer de vill och att stödja de organisationer de vill. Jag antar att de som i dag köper Socialdemokraternas lotter - jag vet inte vilka de är, för de är inte mina medlemmar - i så fall skulle välja andra sätt att stödja partiet genom bidrag på olika sätt.

Jag tycker fortfarande inte att argumentet att man i så fall skulle köpa andra föreningars lotter håller. Om Sverigedemokraterna och Jonas Andersson vill värna civilsamhällets villkor när det gäller att till exempel att få in medel på olika sätt skulle det vara lämpligt att sluta dra ned på de statliga stöd som jag räknade upp. Det handlar om stöd till konsumentorganisationer, etniska organisationer och fredsorganisationer. Det är en rad bidrag som försvinner. Och inte minst drabbas studieförbunden, som blir av med en tredjedel av det statliga stödet. Där försvinner civilsamhällets pengar med den här regeringens och Sverigedemokraternas politik.

Fru talman! Stora delar av vårt gemensamma samhälle fungerar och utvecklas tack vare civilsamhället, det vill säga det föreningsliv som är unikt på många sätt. Jämför vi oss med andra länder är det fantastiskt vilket föreningsliv vi har här i Sverige och Norden. Vi ser det inom idrotten, kulturen, friluftslivet, folkbildningen och trossamfunden, för att nämna några.

Här möts människor från olika delar av vårt samhälle på samma villkor. Man utvecklar och bevarar det som är viktigt för hembygden. Enskilt i den lilla föreningen kan det kännas ensamt, men gemensamt är det en enorm kraft och till stor nytta för hela vårt samhälle. Mer än 6 miljoner människor är engagerade inom civilsamhället. Det är en stor del av oss som bor i Sverige, så detta är en angelägenhet för oss.

När det gäller bidragsgivningen till civilsamhället finns det ett åttiotal regleringar och ett fyrtiotal myndigheter som administrerar detta. Det är kanske just detta som gör att det kan bli fel i bidragsgivningen. Det är därför positivt att man har tittat på detta för att rätta till de fel som finns.

I grunden bygger bidragsgivningen på tillit. Det är viktigt att bidrag ges på basis av rätt uppgifter och att pengarna används till det som man har sagt att de ska användas till. Det ska helt enkelt vara ordning och reda. Det tror jag att vi är väldigt överens om i den här kammaren. Kontroller behöver göras. Det lyfter också Riksrevisionen fram. Det är positivt. Men det får inte ske i en sådan grad att det hämmar utvecklingen eller blir för övermäktigt för föreningslivet, så att föreningen stagnerar i sin utveckling eller verksamheten försvinner.

Trots detta delar jag dock regeringens analys att bidragsgivningen ska vara effektiv och korrekt. Jag ser också fram emot att betänkandet om demokrativillkoren för bidrag till civilsamhället kommer till riksdagen. Det har vi ju väntat på ett tag.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Jag skulle vilja börja i en lite annan ända, nämligen med effekterna av den bidragsgivning som ändå fungerar, och börja med ett litet inslag av vad som hände mig häromdagen.

I går kväll vandrade jag från Stockholms central till Cityterminalen för att ta bussen till min övernattningslägenhet. Det var lite lätt kylslaget. Jag fick se en lång, ringlande kö av människor som väntade på att bjudas på mat. Jag förstod att de var hemlösa eller på annat sätt utsatta. Nu fick de en möjlighet att få något att äta. Det är alltid en sorglig syn att se de enorma behov som finns hos människor.

Samtidigt såg jag en skylt där det stod Vid din sida. Det är en organisation som värnar de utsatta och ger hopp. Jag har kollat lite vad det är för organisation. De arbetar specifikt med pensionärer som lever i djup fattigdom.

Jag frågar mig: Hur många är det som lever och bor på Stockholms central? Den siffra jag hör är att det är 300 personer. Jag ser ungefär tio eller tolv personer varje gång jag kommer till centralen, personer som på något sätt signalerar utsatthet. Men det är alltså många fler.

Frälsningsarmén har startat ett arbete med en buss. Målsättningen är att fånga upp personer som lever och bor på Centralen och lyfta dem ur utsattheten och in i ett värdigt liv. Målsättningen var det här året att fånga upp en person i månaden och så att säga rädda den personen ur sin förnedring. Det har nu gått drygt två månader, och Frälsningsarmén ligger nu - om man får använda statistik på det sättet - på fem personer. Det är fem personer som har lämnat Centralen för att få ett meningsfullt liv och en väg framåt, alltså tre fler än vad som var målsättningen. Tänk att fem personer under det här året har lyfts upp ur sin förnedring till en ny start i livet!

Fru talman! Vi debatterar alltså regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället.

Riksrevisionen har granskat statens bidragsgivning till civilsamhället och lämnade sin rapport i april 2023. Det handlar om en granskning av medel som går till civilsamhällets organisationer med engagemang inom bland annat idrott, kultur, friluftsliv, trossamfund, folkbildning och annan verksamhet som bedrivs inom föreningslivet.

Vi kristdemokrater välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i allt väsentligt i de iakttagelser som de gör. Det gäller bland annat att en utökad kontroll är nödvändig för att den statliga bidragsgivningen till civilsamhället ska vara effektiv och korrekt. Statliga medel ska gå endast till den verksamhet som har rätt att få stöd, inte minst för att upprätthålla förtroendet för systemet. Det är också viktigt att bidrag inte går till verksamhet som strider mot grundläggande värderingar i samhället.

I Sverige är, som vi har hört i debatten här, mer än 6 miljoner människor engagerade på något sätt i civilsamhället. Det var några av dem som jag mötte i går kväll. Det kan handla om att vara ledare i den lokala scoutkåren, sjunga i kör, spela fotboll eller vara aktiv i en kyrkas soppluncher för hemlösa. Det är så många volontärer, frivilliga, som ställer upp och får det här samhället att fungera. Det är helt fantastiskt! Vi kristdemokrater ser det som både naturligt och självklart att staten är med och stöttar dessa civila aktörer, så att vi har ett starkt civilsamhälle.

En av politikens viktigaste uppgifter är att värna dessa frivilliga sammanslutningars oberoende, att stärka dem och förenkla deras verksamhet. Kristdemokraterna är den politiska röst som tydligast har agerat för ett starkt civilsamhälle.

Vi ser det samtidigt som viktigt att Riksrevisionen granskar just medel och bidrag som går till civilsamhället. För att säkerställa korrekta utbetalningar gav regeringen i december 2022 Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analysera arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar av statliga stöd till civilsamhället. Detta redovisades i december 2023.

För regeringen och Kristdemokraterna är det mycket viktigt med en fungerande kontrollverksamhet. Statskontoret redovisade bland annat tre generella förbättringsområden i arbetet för korrekta utbetalningar: Det handlar om strategiskt riskanalysarbete - att organisationerna behöver arbeta bättre med att följa upp och analysera sin bidragsgivning. Det handlar om att göra systematiska och riskbaserade kontroller. Det handlar om att förbättra sina systemstöd.

Men vi vill också trycka på tilliten. Civilsamhället gör ett stort och ovärderligt arbete med sina sociala och humanitära insatser men också för att stärka demokratin. Därför behöver staten lita på dessa organisationer samtidigt som man inte får vara naiv inför riskerna och dem som vill utnyttja systemet.

Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att stärka sin kontroll. Vi instämmer i det. Det är också viktigt att en ökad kontroll inte medför onödig administration för organisationerna. Det har redan framförts här av både Socialdemokrater och Miljöpartiet. Vi är alltså överens om det. Det ska vara ökad kontroll men inte mer administration.

Den ökade kontrollen ska heller inte hindra organisationerna att verka självständigt, menar vi. MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, har som Riksrevisionen noterat vidtagit åtgärder för att utveckla kontrollverksamheten när det gäller bidragsgivning. Vi fortsätter att ha en dialog med myndigheter om den skärpta kontrollen.

Avslutningsvis bereds för närvarande betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället - flera här har varit inne på demokrativillkoren - och betänkandet Rätt mottagare - Granskning och integritet, där ett flertal av de iakttagelser som Riksrevisionen gjort återfinns. Regeringen avser att återkomma när det gäller demokrativillkoren.

Fru talman! Tack, Roland Utbult, för anförandet och för ett väldigt fint och målande exempel på den enorma betydelse civilsamhället har för människor, inte minst utsatta ensamma människor, runt om i vårt land! Jag uppskattar att ledamoten lyfter civilsamhällets värde på det sättet.

Jag vet också efter tidigare debatter i denna kammare att Kristdemokraterna värnar ett starkt civilsamhälle. Jag vill ta fasta på det som står i regeringens skrivelse om vikten av ett starkt och oberoende civilsamhälle och att en ändamålsenlig och effektiv kontroll inte ska innebära en utökad administrativ börda för civilsamhället.

Jag ska ställa min fråga till Roland Utbult, som företräder Kristdemokraterna, som innehar ministerposten när det gäller civilsamhällespolitiken.

Som ledamoten sa jobbar man nu med demokrativillkoren. Man förbereder en proposition till riksdagen. I den proposition som förra gången lämnades över till kammaren fanns det förslag som civilsamhället reagerade på och som riskerade att innebära en utökad administrativ börda och en svårtillämpbarhet för civilsamhället.

Då är min fråga till Roland Utbult: Är detta något som regeringen har omhändertagit i fråga om den kommande propositionen, och kan ledamoten garantera att de förslag man planerar att lägga fram inte innebär en utökad administrativ börda för civilsamhället?

Fru talman! Jag kan inte förutsäga exakt vad som kommer. Det som ledamoten nämnde stämmer. Regeringen har framfört att det ska vara en ökad kontroll men inte någon tyngre administration.

Vi får se detta i ett större perspektiv, tycker jag, när det gäller demokrativillkoren. Att man återkallade det förslag som fanns menar jag beror på att man såg brister. Ledamoten säger också att det fanns en del tveksamheter.

Det som jag hör minister Forssmed tala om är att man vill möta civilsamhällesorganisationerna så att man får ett bra underlag för demokrativillkoren och kan förbättra dem. Man såg nämligen brister i det som fanns.

Jag tror att ledamoten kanske är mer skickad att beskriva det negativa i det förra förslaget eftersom jag tror att ledamoten kanske var inblandad på något vis. Men oavsett det är tanken från regeringen att man ska skapa ett bra underlag, så att det fungerar. Jag förstår att det kommer att ta tid. Jag kan också vara lite otålig i mötet med ministern, men att det tar tid betyder att det kommer att gås igenom grundligt.

Fru talman! Tack, Roland Utbult, för svaret! Nej, den propositionen lades fram av den S-regering som tillträdde efter att Miljöpartiet hade lämnat regeringen.

Det är viktigt att denna fråga bevakas, och jag hör att det är något som Kristdemokraterna verkar för. Jag hoppas att man då har framgång i dialogen med sina samarbetspartier på Tidösidan.

Jag vill komma till en annan fråga också. Det har varit uppe i debatten att det har skett ett antal väldigt bekymmersamma neddragningar i stödet till civilsamhället på olika håll i statsbudgeten under de senaste åren. Folkbildningen har fått se sina anslag nedskurna med en tredjedel. Det handlar om stödet till fredsorganisationer, konsumentföreningar och etniska föreningar och även om biståndet, naturligtvis. Detta sker i ett läge där behovet av insatser från civilsamhället är större än någonsin.

Ledamoten själv tar upp den stora utsatthet som finns hos människor. Vi har ofrivillig ensamhet. Vi har barn och unga som rör sig för lite. Vi har ett kulturliv i hela landet som utarmas. Att i det läget göra dessa nedskärningar tycker jag naturligtvis är förskräckligt.

Jag har i denna kammare hört att vissa partier, inte ledamotens parti men andra partier, använder sig av den här typen av granskningar från Riksrevisionen och andra för att motivera neddragningarna. Det kan göra mig väldigt bekymrad och ledsen i ett läge där vi som sagt är i större behov än någonsin av ett starkt civilsamhälle för en växande befolkning.

Jag delar uppfattningen om de förslag som regeringen nu väljer att gå vidare med om hur vi ska skärpa kontrollen och uppföljningen. Det är viktigt att vi har ett robust system, men jag vill inte se att man använder dessa rapporter som ett skäl att göra neddragningar. Kan ledamoten lova att Kristdemokraterna kommer att verka mot den typen av neddragningar på civilsamhället framåt?

Fru talman! Kristdemokraterna är ett djupt demokratiskt parti. Vi värnar demokratin, och vi vet att civilsamhället är oerhört viktigt för att behålla demokratin och för att stärka demokratin. Jag hoppas att det inte råder någon tvekan om det.

När det gäller bidrag och finansiering måste vi tyvärr tala om prioriteringar - det är så. Varje gång detta kommer upp önskar man att man hade mer pengar till både höger och vänster, som man skulle kunna dela ut. Men vi har inte det. Då får man prioritera. Vad är det som är allra viktigast i vårt samhälle just nu?

När det gäller studieförbunden har vi försökt förklara för dem att det är väldigt prioriterat med sjukvården. Vi prioriterar rättsområdet, inte minst försvaret med tanke på det som händer, de äldres situation och så vidare. De prioriteringarna gör regeringen. Jag stöder detta, för när det gäller sjukvården måste vi försöka få fler vårdplatser, färre köer och färre människor i kö.

Mitt svar är att folkbildningen i det stora hela faktiskt får över 4 miljarder totalt - folkhögskolorna och studieförbunden. Det är mycket pengar. Folkbildningsrådet har också sagt att de pengar som studieförbunden får egentligen ska räcka för att de ska klara av situationen eftersom den är ganska solid.

Fru talman! Jag och Moderaterna välkomnar precis som regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i dess innehåll. Det är problematiskt att det finns och har funnits så stora brister i bidragsgivningen till civilsamhället. Den tidigare inställningen att givandet skulle grunda sig enbart i tillit känns så här i efterhand lite naiv.

Tillit är såklart något fint och bra, men när det handlar om busschaufförens, sjuksköterskans, egenföretagarens eller lärarens skattepengar föredrar jag nog hellre noggrannhet och kontroll. För det är precis vad det här handlar om. Hårt arbetande löntagare i Sverige har en hög grad av vilja att betala skatt. Detta är bra, men det måste också värnas. Det måste värnas genom att skattepengarna behandlas effektivt med respekt och går till de ändamål som de är tänkta att gå till.

Fru talman! Tyvärr visar flertalet granskningar och rapporter, inte minst den som vi debatterar här i dag, att så inte är fallet. Positivt är dock, tycker jag, att nästan alla riksdagens partier vill gå åt samma håll för få bukt med de här problemen.

Moderaterna och regeringen ser positivt på de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lyfter fram i sin rapport: en central databas, nationella stödfunktioner för att förhindra missbruk och extremism, att ge uppdrag till bidragsgivande myndigheter att utveckla och stärka sin kontroll samt att ge uppdrag till bidragsgivande myndigheter att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven.

Vissa av förslagen måste utredas och analyseras medan andra åtgärder redan är igång. Bland annat kan vi i budgetpropositionen läsa att Brottsförebyggande rådet har fått medel för att inrätta en central stödfunktion för att förhindra att pengar går till extremism eller kriminella rörelser.

Utöver detta har även två av de granskande myndigheterna fått i uppdrag av regeringen att stärka kontrollen i utbetalningarna och att öka möjligheten för mottagarna att leva upp till kraven. Regeringen bearbetar dessutom nu även de förslag som har inkommit från Statskontoret till följd av rapporten Korrekta utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Regeringen har även meddelat att propositionen med nya demokrativillkor presenteras inom en snar framtid.

Regeringen driver och kommer fortsätta att driva ökad noggrannhet och kontroll inom bidragsgivningen. Det är även positivt att det, med reservation för vissa meningsskiljaktigheter, finns en stor samsyn hos alla partier i de här frågorna och om hur vi arbetar framåt för att få bukt med dessa problem.

Fru talman! Jag tackar Carl Nordblom för anförandet. Jag tycker att det är viktigt att ställa samma fråga till Moderaterna som en annan ledamot fick här tidigare. Det pratas mycket om kontroll och om insyn. Vi socialdemokrater efterfrågar samma sak på det här området för att värna civilsamhället. Men jag undrar: Har Moderaterna samma inställning till kontroll och behovet av kontroll på andra områden utöver civilsamhället, eller menar ni att civilsamhället är det enda problematiska området och sektorn som vi har och som behöver den här särskilda kontrollen?

Inom välfärden, där det finns företag som utnyttjar skattemedlen, ser ni inga problem. De hårt arbetande, som Carl Nordblom själv refererade till, ser att deras skattemedel försvinner till tvivelaktiga företag utomlands och till extremism genom att skolväsendet utnyttjas och så vidare. Är civilsamhället särskilt drabbat, menar Carl Nordblom och Moderaterna?

Fru talman! Jag tackar Azadeh Rojhan för frågan. Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Så är det inom alla områden i samhället.

Vad gäller de exempel som ledamoten lyfter fram delar jag ledamotens uppfattning i de frågorna. Regeringen har bland annat infört en utbetalningsmyndighet just för att få bukt med de problem som finns inom välfärdsbrottsligheten.

Det är för civilsamhällets skull, vilket jag tror att ledamoten sa, som vi måste öka noggrannheten och kontrollen och sätta dit de få individer och organisationer i civilsamhället som inte sköter sig. Det är få dåliga exempel, men de skapar bristande förtroende för civilsamhället i stort. Så vill i alla fall inte jag ha det.

Fru talman! Då undrar jag: Varför är inte demokrativillkoren på plats? När vi har ett färdigt förslag som kan träda i kraft och bli lagstiftning, varför drar man då tillbaka det? I dag står vi utan de riktlinjer och ramar som hade behövts för att få bukt med de problem som vi ser inom civilsamhället.

Jag hoppas att vi någon dag står här och diskuterar förslag från den M-ledda regeringen där man går fram med förslag som också reglerar fusk inom välfärdssektorn, att vi ser att man är lika hård mot de aktörer inom välfärdssektorn som utnyttjar skolväsendet och vårdväsendet - kriminella som får möjlighet att tvätta sina pengar genom denna verksamhet som vi annars ska lita på och där svenska skattemedel ska användas för rätt syfte.

Fru talman! Jag välkomnar verkligen Socialdemokraternas engagemang i dessa frågor. Demokrativillkoren tror jag att jag och Azadeh Rojhan stod här och diskuterade för ungefär ett år sedan.

De demokrativillkor som den förra S-regeringen lade fram en månad före valet 2022 var ju - som vi hörde av tidigare debattörer - inte förankrade i civilsamhället. De var inte förankrade i riksdagen tillräckligt för att ens få majoritet och kunna gå igenom.

Fru talman! Jag tycker att det är bra att den här regeringen tog tillbaka demokrativillkoren som låg på bordet. De omarbetas noggrant så att de både har en förankring samhället och i civilsamhället och stöd här i riksdagen där de ska röstas igenom.

Liksom Azadeh Rojhan ser jag väldigt mycket fram emot att dessa demokrativillkor kommer på plats så att de kan börja verka, för vi ser båda två problemen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 mars.)