Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Vi ska nu debattera betänkande TU5 om kollektivtrafik. I betänkandet behandlas bland annat ett femtiotal motioner från höstens allmänna motionstid. Dessa enskilda förslag har klumpats ihop i kategorier som trygg, jämställd och gränsöverskridande kollektivtrafik, kollektivtrafik på vatten, biljettsystem, färdtjänst och vissa övriga frågor.

För mig är detta en av de huvudsakliga anledningarna till att jag över huvud taget valde att engagera mig i politiken. Det allra första skälet fick jag när jag som matematiklärare stod där och inte fick köpa en klassuppsättning matematikböcker. Jag kände: Hur jädra svårt ska det vara? Efter det var steget ganska lätt att ta; det fanns ju hur mycket som helst att jobba med, och tågen - en fungerande kollektivtrafik - var nästa fråga.

Varför just denna fråga? Jo, den är så liten men ändå så enormt viktig i människors vardag. Det är en sådan där fråga som avgör om dagen blir bra eller inte, lite som gott eller mindre gott kaffe för kaffedrickaren på morgonkvisten. Det handlar om en fungerande kollektivtrafik där samhällskontraktet håller ihop och där precis det jag önskar levereras: ett tåg, en buss eller en båt som kommer när det är meningen, går när det är meningen och tar mig till mitt mål precis enligt plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Kollektivtrafik ligger nära människor. Vi använder den på olika sätt, mer eller mindre, under livets alla faser. Ansvaret för den ligger ytterst hos kommuner och regioner. Utöver förväntan att den kollektiva trafiken tar mig dit jag vill när jag vill finns det en förväntan på en servicenivå som gör resan värd resan.

Resorna med Mälartåg i mitt hemlän Sörmland är ett fantastiskt exempel på just detta. Där finns variation bland sittplatserna, med alltifrån ensamsäten till fyrbord. Det finns plats för barnvagnen, rullstolen och det stora bagaget. Det finns gott om ladduttag precis vid stolen, vilket gör det smidigt att börja jobba direkt.

För några dagar sedan fick jag ett samtal med Annette, en av tågets medarbetare som jag flera gånger tidigare har berömt eftersom hon är en del i just en sådan reseupplevelse där det känns som att man möts av ett: "Åh, äntligen har du klivit på! Nu ska vi se till att göra din resa till jobbet eller hem igen till precis det du önskar." Annette utgår från Hallsberg och är en riktig stjärna på service och bemötande - och visst lyser det igenom att hon tidigare har jobbat som flygvärdinna.

Vad vill jag då säga med detta? Jo, med fler utbildningstillfällen som säkerställer att kompetensen finns tillgänglig och undanröjer hindret att trafik ställs in på grund av brist på personal och med fler som Annette, som med fingertoppskänsla och trygghet tar sin del av samhällsuppdraget till nya höjder, kan resan ge möjligheter som resan med bil aldrig någonsin kommer att kunna konkurrera med. Det handlar om att service och trygghet tillsammans med tillförlitlighet och punktlighet skapa det attraktiva resandet, som genom att leverera också kan konkurrera.

Herr talman! I förra veckan var jag på flera gymnasiebesök i sörmländska skolor. Både på Nyköpings enskilda gymnasium och på Europaskolan i Strängnäs träffade jag elever som pratade om ungas förutsättningar.

De pratade om friheten att kunna ta sig dit de vill och att de tack vare kollektivtrafiken hade haft möjlighet att välja just sin fina skola trots att de egentligen inte bodde i närheten eller ens i kommunen. Joanna, som bor på landet, kan ta sin A-traktor till pendlarparkeringen för att sedan smidigt åka kollektivt den stora delen av resan. Eleverna pratade också om hur den gemensamma upplevelsen av resan påverkas av att det är rent och snyggt. Ett jämställt resande är helt självklart för dessa unga, och både tjejer och killar lyfter fram att tryggheten är en viktig faktor när de reser hem ensamma en sen kväll efter träningen.

Det här visar tydligt att kommuner och regioner med en väl fungerande och tillförlitlig kollektivtrafik skapar förutsättningar för arbetsmarknadsregioner långt större än tidigare, oavsett om det handlar om unga människor som breddar sitt utbud i valet av skola eller om det handlar om vuxna som får ett stort utbud av arbetstillfällen. Samarbeten över kommun, region- och länsgränser öppnar möjligheter och skapar utveckling.

Herr talman! För mig som moderat är en väl fungerande kollektivtrafik viktigare än höghastighetståg. Att ha spår som håller, underhålls, utvecklas och har förutsättningar att klara svenska väderförhållanden skapar förutsättningar för klimatsmarta val i vardagen - varje dag. Med fler stationer i stället för färre, om tåget skulle ha susat förbi i en svindlande hastighet, skapar vi stationstillfällen och orters utveckling på ett klimatsmart sätt långt mer effektivt för många fler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Kommuner och regioner i samverkan i Mälardalen ligger i framkant med det gemensamma biljettsystemet Movingo, där resan görs just så flytande och flexibel som den bör vara för att vara det attraktiva alternativet. Allt finns smidigt i appen, från A till B. Det är lätt att boka och lätt att resa över länsgränserna. För att göra kollektivtrafiken mer effektiv och tillgänglig behövs nya lösningar. Digitalisering, delningstjänster och kombinerad mobilitet kan vara det avgörande verktyget i arbetet med att minska behovet av personbilstransporter.

Framför allt är det i mindre tätbefolkade delar av landet som det finns ett behov av innovativa lösningar som hjälper och underlättar i en utökad kollektivtrafik där tomma bussar är förödande men där någonting så enkelt som anropsstyrd trafik kan bidra till utbud där behovet finns.

Ett exempel är Alice och Ebbas skolbuss: Töserna följer lätt bussens färd i realtid, från starten till just deras hållplats, direkt i mobilen - allt hemifrån vårt köksbord på morgonkvisten, medan de dricker varm choklad och planerar dagen. Det är ett säkert resande, med tydlig förväntan och tydlig information. Med mer pengar till underhåll av vägen kommer bussens nu något skumpiga färd också att bli bra mycket mer trivsam. Resan kommer att gå något snabbare och bussen vara ett attraktivt färdmedel.

Herr talman! När tåget går som tåget - ett uttryck vi måste återerövra - kan det klimatsmarta resandets andel av våra gemensamt genomförda resor öka. Med robusthet i systemet och garanterade tåglägen för studie och arbetspendling regionalt kan detta vara en del i omställningen för att nå klimatmålen.

Kollektivtrafiken är till för alla. Barnvagnen ska åka med på bussen eller tåget och rullstolen likaså. I andra fall är färdtjänst en avgörande faktor för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i samhället och leva ett aktivt och självständigt liv. Vi framhåller därför att färdtjänsten är en demokratifråga som berör både rättigheter och levnadsvillkor. Alla som har rätt till färdtjänst ska också få det. Det är en frihetsfråga.

Avslutningsvis vill jag nämna något om vikten av kollektivtrafik i hela landet. Gotland har en särskild situation som inte återfinns någon annanstans. Ingen annan får sin motorväg avstängd under en stor del av dagen på samma sätt som när gotlänningarnas väg till fastlandet, och vår väg till dem, stängs av. Därför blir det än viktigare att lösa situationen så att antalet avgångar på attraktiva tider säkerställs och så att priset dessutom är rimligt. Såväl gods som invånare och turister ska kunna resa på ett snabbt, smidigt, klimatsmart och kostnadseffektivt sätt. Hutlösa priser och märkliga avgångstider riskerar att allvarligt skada den regionala utvecklingen.

Här följer vi ytterst noga utvecklingen så att Trafikverket ger oss och gotlänningarna prisvärda och konkurrenskraftiga resor med god turtäthet. Såväl palsternackan som arbetspendlaren, farmor och semesterfiraren ska kunna resa till och från ön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Jag påminner om att det inte är tillåtet att använda svordomar i kammaren.

Herr talman! Tack, Ann-Sofie Lifvenhage, för en väldigt fin beskrivning av kollektivtrafik. Jag tänker att vi alla säkert instämmer i hur vi vill att det ska fungera oavsett om det handlar om storstaden eller landsbygden.

Jag lyssnade länge efter hela-landet-perspektivet. Det kom också kopplat till de delar som man ser behövs för att vi ska vara innovativa och att det ska vara möjligt att leva och bo i hela landet. Likaväl rullstolen som barnvagnen och allt det som Ann-Sofie Lifvenhage nämnde ska vara möjliga att frakta med landsbygdens olika kollektivtrafiklösningar.

Jag skulle vilja ställa några frågor. Anne-Sofie Lifvenhage nämnde i inledningen vilka rubriker som det landat under. Jag vet att ledamoten är engagerad i möjligheten till det gränsöverskridande inte bara över länsgränsen utan också över till exempel landsgränserna i Norden.

Jag läser i betänkandet att i november 2022 i Fredrikstad i Norge enades de nordiska ministrarna om att överväga en gemensam nordisk strategi för långsiktig utveckling av gränsöverskridande relationer med utgångspunkt i de enskilda ländernas strategiska transportplaner. Det sades 2022. I Sveriges inriktning till 2024, när man leder arbetet, står det igen exakt samma ordalydelse om att man ska överväga en gemensam nordisk strategi.

Jag vill passa på att fråga Ann-Sofie Lifvenhage, som ändå tillhör statsministerns parti: När kommer förslagen? Kommer man att överväga och sedan låta det vara? På vilket sätt kommer man från regeringens sida att lyfta fram och i än högre grad möjliggöra de gränsöverskridande relationerna men också transporterna av olika slag?

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga!

Jag tror på samverkan och samarbeten. Det har vi sett på flera ställen i Norden. Exempelvis var vi från den moderata delen av trafikutskottet på studiebesök i Öresundsregionen. Där ser vi att vi till och med har ett gemensamt bolag mellan Danmark och Sverige för att på ett effektivt sätt kunna se till att vi har arbetspendling och gods som smidigt och sömfritt tar sig över gränserna.

Jag ser inga hinder mot att vi skulle kunna ha liknande lösningar på andra ställen i landet. Det gäller oavsett om det handlar om trafik mot Finland eller mot Norge.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Lifvenhage, för svaret!

Jag vill vara ännu mer konkret. När kommer den här möjligheten? Regeringen har sagt i sitt program att man ska överväga en gemensam strategi. Ledamoten ser inga hinder för att det ska kunna ske. Exemplet blir den väldigt persontäta region som Öresundsregionen ändå är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Vi har till exempel en väldigt lång gräns mot Norge. På vilket sätt avser ledamoten att driva att det ändå blir verklighet? Det är en skillnad mellan att säga att man inte ser några hinder och att driva en politik som ger förutsättningar också i våra glesare bygder för en kollektivtrafik som fungerar över landsgränsen.

Jag är väldigt angelägen att ledamoten fördjupar det och kan berätta för oss andra när ledamoten tror att det kan bli verklighet också från den nationella nivån.

Jag är också lite undrande över den andra jätteviktiga del som ledamoten nämnde, nämligen Gotlandstrafiken. Vi har många färjor runt vårt lands gränser där vattenvägen är den väg man har till fastlandet.

Ledamoten nämner att det är Trafikverket som ska se till att vi får bra avgångar och bra priser. Men då vill det också till att regeringen tillskjuter medel så att det går att göra på det sättet.

Jag skulle vilja höra ännu lite mer om det. De medel som man har skjutit till från regeringspartiernas sida räcker inte alls för att kunna ta sig an utmaningen att både ha en utökad trafik och inte ha hutlösa priser. Jag vill gärna vilja ha ett förtydligande också där.

Herr talman! Tack återigen till ledamoten för att vi ytterligare sätter fingret på viktiga frågor!

Jag ser inga hinder för ytterligare samverkan och samarbete över kommungränser, regiongränser och landsgränser. Jag tror på samverkan. Det är när vi jobbar tillsammans och har nära samarbeten som vi kan utveckla och hitta lösningar för framtiden. Jag upprepar att jag inte ser några hinder för att ha en samverkan och ett samarbete över våra nordiska gränser.

Ledamotens andra fråga gällde Gotlandstrafiken. Det är en oerhört viktig fråga för oss i regeringsställning. Det ska vara lika smidigt att ta sig över hela landet. Vissa regioner har det knepigare därför att man inte har en landförbindelse som är permanent, som Gotland.

Vi kommer även fortsättningsvis aktivt att följa det arbete som görs. Det är för att vi ska kunna ha gods. Vi har lärt oss att palsternackorna i princip enbart växer på Gotland och behöver komma till fastlandet. Men det gäller lika mycket att farmor ska kunna göra ett besök hos barnbarnen utan att det ska vara jättedyrt.

Det här är en viktig fråga. Vi kommer att följa den på samma sätt som vi har gjort hittills. Vi har tillfört medel för att kunna ha priser som möter den tyvärr höjda kostnaden för drivmedel. Det har varit en engångsgrej. Men vi kommer varje gång att följa upp det beroende på hur utvecklingen ser ut. Det följer vi nogsamt. Det är oerhört viktigt med en smidig förbindelse mellan Gotland och fastlandet åt bägge håll.

Herr talman! Alla våra trafikslag är också en del i det som är kollektivtrafiken. Det beror på var vi bor i landet om vi är beroende av flyget som en del av kollektivtrafiken eller av färjorna, tågen och bilarna. Oavsett var vi bor ska vi ha en möjlighet att också kunna resa kollektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Nu finns inte den möjligheten i dag. Det är väldigt många människor som ställs i princip utan kollektivtrafik. Här skulle jag önska att regeringspartierna var lite tydligare med på vilket sätt man avser att vara innovativ. Man nämner anropsstyrd trafik. Det är ingen nyhet. Det har funnits ganska länge. Vi eftersträvar allihop ytterligare innovativa delar. Vi vet att det bedrivs forskning på olika sätt. Det vore väl viktigt att också ta den delen till sig.

Herr talman! Jag vill uppehålla mig vid tre olika delar när det gäller kollektivtrafiken. Det handlar om en stärkt kollektivtrafik, om en jämställd och jämlik kollektivtrafik och också om en gränsöverskridande kollektivtrafik. Jag vill tala om det jag hade förmånen att diskutera ytterligare i replikskiftet med ledamoten Lifvenhage om möjligheten till det gränsöverskridande.

Det blev oerhört tydligt när pandemin slog till att våra öppna gränser stängdes oerhört snabbt. Det drabbade kompetensförsörjningen i gränsbygder på ett mycket starkt sätt. Här är jag väldigt angelägen om att också regeringen tar det på största allvar på vilket sätt man driver de frågorna i det nordiska samarbetet.

Jag vet att flera ledamöter som finns i utskottet är väldigt engagerade i de nordiska frågorna och skulle vilja se ett ministerråd kopplat till detta. Men oavsett om det finns ett ministerråd eller inte är det otroligt viktigt att vi löser de gränsöverskridande frågorna. Det är relativt lätt att göra det i befolkningstäta delar, men det är betydligt svårare att göra det i andra delar, inte minst längs hela den gräns som går mellan Norge och Sverige.

Jag är glad att utskottets majoritetstext lyfter fram en del av det som Centerpartiet har lyft i sina motioner, nämligen att möjliggöra nya kollektiva transportlösningar. Jag skulle jättegärna vilja höra mer från regeringspartierna, både samarbetspartiet Sverigedemokraterna och Liberalerna och Kristdemokraterna, vad det är man ser från deras sida. Vad är nya kollektiva transportlösningar? Vi kan ju inte kalla anropsstyrd trafik en ny lösning, utan det måste finnas något ytterligare man har span på. Jag ser fram emot att få diskutera detta mer.

När det gäller jämställd och jämlik kollektivtrafik finns det ganska mycket att göra på området. Vi ser nu till exempel att kvinnors arbetsmarknadsregioner är betydligt mindre än vad många mäns arbetsmarknadsregioner är. Där kan man se att tidsfaktorn är en viktig del, men det gäller också tillgången till kollektivtrafik.

Regeringspartierna har i sin retorik lyft fram vikten av just arbetskraftspendling. När man stoppade de nya stambanorna var det detta man förde fram i stället. Det är viktigt att vi ska kunna arbetspendla, och jag tänker att det då är viktigt att detta fungerar i alla delar av Sverige.

Jag är nyfiken och skulle gärna vilja höra om ytterligare delar. När kommer förslag för en mer jämställd kollektivtrafik från regeringspartiernas sida? Än så länge har det ju varit relativt tyst när det gäller kollektivtrafiken. Regeringen hänvisar till att det är ett ansvar för kommuner och regioner. Men om vi ska komma någonvart kan det också behövas nationella regelverk som ändras. Jag är därför nyfiken på vad som ligger på regeringens bord.

Vi har ännu inte lyssnat på infrastrukturministerns parti, så jag hoppas att vi får höra om en del av de innovativa lösningar som nu förhoppningsvis förbereds på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Bara inledningen på departementets namn för tankarna till att det här borde finnas goda lösningar, inte minst för landsbygdens möjligheter. Vi har ju hittills hört mest om storstadens möjligheter och lösningar för kollektivtrafik där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

När det handlar om en stärkt kollektivtrafik blir innovationerna oerhört viktiga. Det förvånar mig att man inte lyfter fram de satsningar som görs på både Stockholms universitet och Lunds universitet med flera på den kollektivtrafikforskning som finns. Jag är lite nyfiken på hur regeringspartierna ser på dessa delar av politikutvecklingen och att ta in de forskningsbaserade kunskaper som lyfts fram.

Herr talman! Jag nämnde väg, järnväg, färjor och flyg i min inledning. Jag har inte uppehållit mig vid alla dessa delar, men jag vill framhålla de färjor som finns längs våra kuster. Det handlar ibland om ganska korta sträckor, men det är likafullt oerhört angeläget. Det handlar om människor som till exempel bor i Karlskrona skärgård, där det finns en problematik kopplad till en betydligt sämre turtäthet, vilket många av oss i utskottet har blivit varse. Det gör att de här landsbygdsområdena inte blir beboeliga för familjer med barn och ungdomar. Vi har alla hört om Aspöfärjan och möjligheterna att idrotta i land - om jag kan kalla det så - och sedan ta sig hem under rimliga tider.

Jag hoppas att det finns en tanke hos regeringspartierna att se över landsbygdsperspektivet och på vilket sätt landsbygden är tillgänglig för barnfamiljer när det gäller att kunna använda sig av kollektivtrafiken i form av färja.

Herr talman! Centerpartiet står givetvis bakom alla sina reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 3.

Herr talman! Tack, Ulrika Heie, för möjligheten och nöjet att komma upp i talarstolen!

Ulrika Heie pratade om stängda gränser under pandemin. Om jag inte minns fel var Ulrika Heie en del av regeringen under den tiden och var med och stängde gränserna. Att gränserna stängdes fick konsekvenser av oerhört stora proportioner för dem som utestängdes, till exempel nere i Ystad. Det var väldigt många danskar som inte kunde komma från Danmark hem till Bornholm eller från Bornholm till Danmark.

Vi har haft uppe frågan om denna problematik, och även den som gällde den norska sidan. Vi måste ha bra dialoger med våra grannländer och hitta innovativa lösningar när vi tvingas att stänga gränserna för att skydda vårt land. Jag har stor förståelse för att man vidtog explicita åtgärder under pandemin när man greps av panik och inte visste vad pandemin skulle kunna ställa till med i samhället. Vi har alltså förståelse för att det fattades snabba beslut, men nu kan vi göra om och göra rätt.

Ulrika Heie pratade också om innovativ kollektivtrafik. Ulrika Heie och Centerpartiet har varit en del av den socialdemokratiska regeringen. Jag skulle gärna vilja höra från Ulrika Heie vilken innovativ kollektivtrafik Centerpartiet och den förra regeringen bidrog med under de år Centerpartiet var med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Tack, Jimmy Ståhl, för frågorna! Jag ska gärna svara på dem.

Vid två tillfällen säger ledamoten att Centerpartiet var med i den socialdemokratiska regeringen. Det var vi inte. Det fanns ett januariavtal, vilket gjorde att vi var överens om ett antal frågor som vi skulle driva. Det förvånar mig att man sprider en så felaktig beskrivning.

Däremot drev vi olika frågor i januariavtalet som också hade med infrastruktur att göra. Ett tydligt exempel var att vi tyckte att det borde finnas ett nationellt biljettsystem över hela landet. Vi var också med när den utredning tillsattes som presenterade sitt förslag för flera år sedan. Det var en viktig del i att kunna visa på just det som ledamoten Lifvenhage var inne på, nämligen att vi underlättar resandet över länsgränser och så vidare. Här har man kommit långt i Mälardalen, medan det i andra delar av Sverige är väldigt svårt att ta sig över länsgränsen om man bor i gränsbygder. Förhoppningsvis är det mer saker på gång, men detta är ändå ett exempel på hur vi inom januariavtalets ram drev frågor som var kopplade till infrastrukturen.

Andra delar som Centerpartiet har drivit hårt genom åren handlar om landsbygdens möjligheter till en god kollektivtrafik. Vi har också drivit på för ytterligare satsningar på förnybara drivmedel och så vidare.

Jag är inte riktigt säker, men jag tror att också Sverigedemokraterna står bakom majoritetstexten i betänkandet. Den första meningen lyder: Utskottet vill inledningsvis påminna om att transportsektorn i dag står för nästan en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Det är otroligt viktigt att vi också där har innovativa förslag för att sektorn inte ska vara en klimatbov i sammanhanget.

Herr talman! Det nationella biljettsystem som Ulrika pratar om slutade i en utredning som kom fram till att man behöver utreda frågan ytterligare. Den slutade tyvärr i ingenting.

Vi sverigedemokrater är också mycket positiva till detta och driver frågan än i dag om att fortsätta utreda den, för vi behöver ett nationellt biljettsystem. Vi behöver göra det enkelt att resa i hela Sverige. Du ska kunna veta i Kiruna hur du köper biljetter i Göteborg eller Stockholm. I dag är det ett litet äventyr, och det är fruktansvärt.

Om man ser till innovativa lösningar är det inte busenkelt. Om det hade varit enkelt att skapa kollektivtrafik och göra alla nöjda hade det redan varit genomfört. Biljettsystemet är en del, men det handlar exempelvis också om att kunna ta sig till kollektivtrafiken genom att skapa pendelparkeringar. Man skulle i dessa pendelparkeringar, självklart närmare städerna, kunna skapa knutpunkter där man till exempel kan ha hyrcyklar, hyrbilar och olika typer av trafikslag i form av bussar, spårvagnar, tunnelbana och andra möjligheter att förflytta sig vidare. I dag är det nästan hopplöst att ens kunna åka med bil till en parkering för att få livet att gå ihop.

När det gäller förnybara drivmedel tycker vi också att det är positivt. Nackdelen är att detta med reduktionsplikten har drivit upp kostnaderna något enormt för alla transporter, inte minst för biljettpriserna i kollektivtrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Tack, Jimmy Ståhl, för de olika förslagen på kanske inte så innovativa men ändå nödvändiga lösningar för att skapa en större möjlighet för kollektivtrafikens utveckling.

Ledamoten sa att den utredning som tillsattes under den förra regeringen, på januariavtalets tid, inte ledde fram till någonting förutom att det fanns behov av en ny utredning. I nästa mening sa han att Sverigedemokraterna står bakom att det behövs en ny utredning. Då delar man väl den syn som den utredningen kom fram till, och då var det väl ändå någonting.

Det är ju inte ovanligt att man när man fördjupar sig i en fråga ser behov av ytterligare fördjupning för att kunna göra rätt saker framåt. Har ni då tillsatt en utredning, Jimmy Ståhl? Om man kom fram till behovet av en ny utredning under förra mandatperioden och Sverigedemokraterna nu ser ett behov av en ny utredning blir ju frågan: Har man tillsatt en sådan?

Ledamoten säger att det enkla då redan hade varit gjort. Att tillsätta en utredning är många gånger inte jättesvårt, men ibland är det svårt att komma överens om vilka utredningsdirektiv som ska gälla. Kanske är det detta som är det svåra den här gången, att komma överens inom Tidöpartierna om vilken typ av utredning man skulle behöva göra för att underlätta för trafiken i hela landet.

Det kan verka tyket att i sista repliken i ett replikskifte ställa en fråga, men jag är oerhört medveten om att ledamoten fortfarande har talartid i talarstolen. Vi har då chansen att fortsätta diskussionen. Jag är väldigt nyfiken på, eftersom man nu har så många idéer från Sverigedemokraternas sida, vad man i närtid avser att göra verklighet av.

(forts. § 12)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Kollektivtrafiken är en av våra viktigaste samhällsfunktioner. Den är en förutsättning för att samhället ska vara tillgängligt för alla, oavsett var man bor i Sveriges avlånga land eller vilka möjligheter man har till egen transport. Genom att skapa möjligheter för människor att resa till och från arbete, utbildning, fritidsaktiviteter och service skapar kollektivtrafiken nytta för hela samhället.

De bekymmer som resenärer kan stöta på är inställda avgångar. Ibland är det på grund av väder, och det har en hel del av oss varit med om under vintern, men ibland saknas helt enkelt personal. Det råder stor brist på bussförare, lokförare och mekaniker, och det är en fråga som är oerhört viktig att lösa.

I vårändringsbudgeten för 2023 satsade regeringen därför ytterligare 400 miljoner kronor för att förstärka regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning - komvux. Det motsvarar cirka 7 400 årsplatser i yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux under 2023. Dessutom tillfördes 70 miljoner kronor till yrkeshögskolan. Det finansierade 950 årsplatser i yrkeshögskolan under hösten 2023. Men det finns också behov av att öka insatserna för arbetsmarknadsåtgärder, bland annat matchningstjänster som kan förkorta arbetslöshetstiderna. Arbetsmarknadsutbildning för att motverka kompetensbristen och arbetspraktik för att förbättra jobbchanserna är ytterligare insatser som regeringen gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Arbetspendlingen är inte bara viktig för att göra samhället tillgängligt, utan den är också en nyckelfaktor i vår strävan att uppnå våra transportpolitiska mål. Genom att vidga arbetsmarknadsregionerna och minska klimatutsläppen är kollektivtrafiken en viktig del av vårt arbete mot ett hållbart samhälle.

Regeringens klimatpolitik är ambitiös och effektiv. Tillsammans med andra effektiva styrmedel kommer den att bidra till att nå klimatmålen och de svenska åtagandena i EU. Samtidigt är det helt centralt att hela Sverige kan vara med på omställningen. Graden av elektrifiering, energieffektivisering, andelen hållbara förnybara drivmedel och trafikarbetets utveckling är de faktorer som har störst betydelse för hur utsläppen ska kunna minska inom transportsektorn.

Transporterna och infrastrukturen lägger grunden till den gröna omställningen. De har en avgörande betydelse för både arbetspendling och godstrafik i hela landet. För att underlätta dessa viktiga funktioner måste investeringar göras på flera områden.

Herr talman! I Sverige har vi en väl fungerande modell för att organisera lokal och regional kollektivtrafik. Ansvaret är tydligt utpekat, och i varje län finns en regional kollektivtrafikmyndighet som ska tillgodose behoven av regional kollektivtrafik och se till att målen för kollektivtrafikförsörjningen uppfylls. Staten bidrar i första hand med finansiering av den infrastruktur som krävs för att bedriva trafik.

Pandemin var en stor påfrestning för kollektivtrafiken. Samtidigt som resandet minskade på grund av restriktionerna var det nödvändigt att upprätthålla utbudet av kollektivtrafik för att minska trängseln och smittspridningen. Riksdagen fattade beslut om stöd på 7 miljarder kronor över tre års tid till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Det var en helt nödvändig satsning för att kompensera för de minskade biljettintäkterna under pandemin.

Även om pandemin har varit en stor utmaning för kollektivtrafiken kan vi skönja en ljusare framtid för sektorn. Det finns en ökad medvetenhet om vikten av kollektivtrafik eftersom den är smidig och effektiv. En önskan att återgå till ett mer normalt liv efter pandemin gör att fler har börjat resa kollektivt igen.

Herr talman! Trygghet i kollektivtrafiken är en oerhört viktig fråga. Människor ska känna sig trygga när de väntar på bussen eller går till och från stationen på kvällarna. Det är inte hederliga medborgare som ska känna rädsla för att vistas ute i det offentliga rummet, utan det är de kriminella.

Den ökade hotbilden påverkar många delar av samhället. Inom transportområdet ska resenärer känna sig trygga när de reser kollektivt, vare sig det är med buss, tåg, spårväg eller tunnelbana, om det är under resan eller när de vistas på järnvägsstationen eller i terminalen. Det är en självklarhet.

Trygghet och säkerhet i järnvägs- och kollektivtrafiken är en viktig fråga för oss kristdemokrater och för regeringen. Därför gav regeringen den 18 augusti förra året Trafikverket och Transportstyrelsen i uppdrag att utreda behovet av och föreslå eventuella åtgärder för att stärka skyddet. Uppdraget skulle göras tillsammans med andra berörda aktörer i Nationella rådet för järnvägs- och kollektivtrafikskydd. Trafikverket och Transportstyrelsen skulle även vid uppdragets genomförande samråda med Samverkansrådet mot terrorism. Utredningsuppdraget är precis klart och har i dag lämnats över till regeringen. Det ska bli mycket spännande att se vad man har kommit fram till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för anförandet! Dock väckte det ett antal frågor som jag skulle vilja få hjälp att reda ut.

Alldeles i inledningen av anförandet sa ledamoten att det ska finnas kollektivtrafik "oavsett var man bor". Då blev jag väldigt nyfiken på hur Kristdemokraterna, som också ansvarar för Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, avser att förverkliga den visionen.

I det här betänkandet, som heter Kollektivtrafikfrågor, kan vi se att det står i utskottets ställningstagande att "andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer". Det är ju nästa år.

Ledamoten sa själv att man har en väldigt ambitiös klimatpolitik. Att öka kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige och nå det här målet - hur långt är det kvar till dess? Jag frågar verkligen av nyfikenhet, för jag tänker att det borde vara ganska många satsningar som man skulle behöva göra för att nå målet redan nästa år. Och jag uppfattar av ledamoten att det verkligen är ambitionen att nå högt ställda målsättningar när det gäller både klimat och miljö.

Den andra frågan jag skulle vilja ställa handlar om kompetensförsörjningen.

Jag är glad att ledamoten verkligen lyfte fram de satsningar på både yrkesvux och yrkeshögskola som regeringen gjorde. Det låter alltid mycket när det är flera hundra miljoner, men hur många bussförare blir det? Vi vet ju att kompetensbristen är stor när det gäller både bussförare och lokförare och så vidare. Ledamoten nämnde 400 miljoner kronor, men det kostar också ganska mycket för varje plats. Hur mycket räcker det till, och vad tror regeringen blir effekten av den satsningen?

Herr talman! Tack, Ulrika Heie, för frågorna!

Jag försökte ju berätta hur mycket det här skulle innebära. Som ledamoten säger kan man tala om miljoner, och det låter kanske inte så mycket. Men det här är alltså ytterligare 400 miljoner för att förstärka regionalt yrkesvux inom den kommunala vuxenutbildningen.

Är det då så att alla blir busschaufförer? Så är det nog inte, men då finns i alla fall chansen. Faktum är att det motsvarar 7 400 årsplatser. I det här läget tycker jag ändå att det är något att ta fram som ett gott exempel på att regeringen har sett och försöker göra någonting. Dessutom tillförs ytterligare 70 miljoner till yrkeshögskolan. Jag tänker mig att där någonstans är svaret på ledamotens fråga. Man har sett bekymret.

När man lyssnar på tågföretagen och andra kollektivtrafikföretag runt om i landet märker man att problemet inte bara är att det varit en besvärlig vinter hittills. Faktum är att vissa avgångar inte går därför att det inte finns några busschaufförer eller lokförare med mera. Det här är en viktig fråga som lyfts fram när man träffar dem som jobbar inom det här. Därför tänker jag att där någonstans är det väldigt viktigt att vi har gjort någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Det var andra frågor som ledamoten tog upp. Vi tar dem sedan - jag hinner inte på tio sekunder.

Herr talman! Tack för svaren! Jag uppskattar verkligen det konkreta och att få reda på hur mycket resurser som har satsats.

Men om man dividerar 400 miljoner kronor med 7 400 platser ser man ju att det är långt ifrån att räcka till priset per plats på en bussförarutbildning. Det är kanske det tredubbla, och då skulle det inte bli någonting kvar. Det kanske bara räcker till en tredjedel så många platser på de yrkesförarutbildningar som vi vet är väldigt kostsamma. Det kanske blir bara typ 2 500 platser kvar om vi nu ska räkna fram och tillbaka.

Men jag skulle vilja uppehålla mig vid min andra fråga, den som ledamoten väntade med att besvara, och så kan vi koncentrera oss helt och fullt på den.

Vi har ju olika typer av mål för kollektivtrafiken. Här är då målet att andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer. Då är min fråga hur nära vi är att nå målet. Jag kan tänka mig att det hade varit stora rubriker om vi redan hade nått målet, så jag tänker att vi har en bit kvar. Då undrar jag hur långt det är kvar för att nå det målet och vad regeringen kommer att göra för insatser för att nå ett mål som faktiskt är satt redan till nästa år.

Ledamoten sa i sitt anförande att man är väldigt angelägen om att nå mål av olika slag. Han nämnde både EU:s olika klimatmål och de svenska målen för att nå detta, och det är jag väldigt nyfiken på.

Hur långt är det kvar innan man når målet om andelen persontransporter som sker med hjälp av kollektivtrafik?

Herr talman! Tack till Ulrika Heie för ytterligare en fråga!

Precis, man kan kritisera vad vi än gör och tycka att det är för lite pengar när man kokar ned det. Men jag tänker att det ändå är viktigt att vidta åtgärder för att försöka komma åt detta.

Sedan är det här inte det enda regeringen gör, som jag var inne på, utan det är fler saker man tänker göra för att motverka kompetensbristen. Det är det här som jag tycker att det är viktigt att man lyssnar in och försöker göra någonting åt. Det var den frågan.

När det gäller den andra frågan som ledamoten ställde till mig är det klart att regeringen är ambitiös i fråga om att göra saker inom exempelvis cykling. Jag vet att man på Regeringskansliet ser över hur man ska komma till rätta med det här. Sverige är ju ett stort cykelland, och jag vet att man ser över hur man ska kunna bli ännu bättre för säkerhet och annat. Regeringen har tillsatt pengar med tanke på just trafiksäkerheten, och cyklingen är en del i detta. Om det cyklas på vägar kanske man ska bygga cykelvägar eller på annat sätt förbättra säkerheten för cykeltrafikanter. Jag tror att det är en jätteviktig fråga. Vi får återkomma, ledamoten, när vi kommer till delen om just cykling här under våren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Vi debatterar nu betänkandet Kollektivtrafik. Vi socialdemokrater har tre reservationer och står bakom dessa, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Väl fungerande kollektivtrafik är en grundförutsättning för att klara både arbetspendling och resor på fritiden. Kollektivtrafiken är också helt grundläggande för att vi ska kunna klara vår tids stora samhällsutmaning, klimatet, för bara om vi har ett klimatriktigt, resurssnålt, effektivt och hållbart transportsystem kan vi klara klimatutmaningen samtidigt som vi förbättrar möjligheten för människor att resa från hem till arbete, fritidsaktiviteter, studier och allt annat som gör livet värt att leva.

Kollektivtrafiken är avgörande för att få väl fungerande och allt större arbetsmarknadsregioner. Dessa underlättar kompetensförsörjning och tillgång till arbetskraft och möjliggör ökad tillgång till jobb för den enskilde. Kollektivtrafiken är därför direkt avgörande för våra företag och för vår ekonomi - för att samhällsmaskineriet som helhet ska fungera.

Dessa systemviktiga funktioner som kollektivtrafiken har framstår om möjligt än klarare i perspektivet att vårt land måste stå starkt också i kriser och vid yttre hot. Kollektivtrafiken spelar en central roll för vår civila och ekonomiska försvarsförmåga.

Herr talman! Det finns ett mål som nämndes tidigare, och jag nämner det gärna igen: 2025 ska 25 procent av alla resor genomföras med gång, cykel- och kollektivtrafik, det så kallade GCK-målet. För att uppnå detta mål krävs en väl utbyggd och fungerande kollektivtrafik.

För att öka andelen kollektivtrafikresenärer måste hela kollektivtrafiken få både ökad kapacitet och högre kvalitet. Det ska vara tryggt och komfortabelt att resa kollektivt. På detta sätt kan vi utvidga arbetsmarknadsregionerna och därmed öka förutsättningarna för jobb och tillväxt.

Transportsektorn står för en stor del av Sveriges utsläpp, och detta måste varje ansvarsfull förtroendevald ta på allvar. Sju av riksdagens partier har under gångna mandatperioder enats om viktiga mål för att minska utsläppen, bland annat klimatmålet att vi inom transportsektorn ska ha sänkt utsläppen med 70 procent 2030.

Kollektivtrafiken har mycket låga klimatutsläpp och är därför absolut viktig för att vi ska klara klimatomställningen. Mot den bakgrunden är regeringens förslag om neddragning av stödet till regionerna oroande. Regionernas ekonomiska kris kommer att bidra till neddragningar i kollektivtrafiken och höjda taxor.

En väl fungerande kollektivtrafik måste finnas också på obekväma arbetstider. Det får inte bara vara vinstintresset som styr när kollektivtrafiken är tillgänglig.

En väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för jämställdheten. Det är i huvudsak kvinnor, inte sällan i välfärdsyrken, som reser kollektivt. Satsningar på kollektivtrafiken är således på samma gång direkta satsningar på jämställdheten och på att göra det möjligt för fler kvinnor att resa.

Kollektivtrafiken måste göras mer tillgänglig för personer med funktionsvariationer. Även om utvecklingen på detta område kommit en bit är det långt kvar.

Taxitrafiken är viktig som komplement för resor dit övrig kollektivtrafik inte når eller är en möjlighet. Taxi är därtill helt avgörande för att människors vardag ska gå ihop genom fungerande samhällsresor i form av färdtjänst, sjukresor och skolskjuts. Det finns oroande tecken på att vissa regioner i syfte att spara pengar kraftigt försvårar tillgången till färdtjänst för de människor som är i behov av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

För oss socialdemokrater är det självklart att alla människor, oavsett funktionsvariation, ska ha möjlighet att resa. Friheten att kunna förflytta sig måste omfatta även de människor som exempelvis saknar syn eller har nedsatt rörelseförmåga. Färdtjänstverksamheten är en frihetsfråga.

År 1990 avreglerades taxibranschen. Avregleringen har dock tyvärr gått för långt, och olika applikationstjänster förstör för seriösa aktörer genom att man inte tar arbetsgivaransvar och därigenom dumpar priser och villkor. Detta ställer till problem för både taxiförare, medborgare och seriösa taxibolag.

Det är inte okej att denna viktiga verksamhet dras med dessa problem. Yrkestrafik ska bara utföras av seriösa aktörer. Det ska vara sjysta villkor och konkurrens på lika villkor.

Slutligen, herr talman, ska hela Sverige leva och utvecklas. Därför vill jag passa på att säga några ord om Gotlandstrafiken. Gotland är en del av Sverige. Det är därför viktigt att förbindelserna mellan Gotland och fastlandet fungerar på bästa möjliga sätt. Vi socialdemokrater vill betona vikten av att Gotlandstrafiken fungerar och att det är möjligt för människor att resa till och från Gotland till en rimlig kostnad.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi kollektivtrafikfrågor. Kollektivtrafiken spelar en väldigt stor roll i människors vardag, för att man ska kunna få ihop sina resor till jobb och utbildning. Av alla inrikesresor vi gör sker en av fem med kollektivtrafik.

En väl fungerande kollektivtrafik är viktig för att hela transportsystemet i Sverige ska fungera. Kollektivtrafiken knyter ihop och samverkar med transporter på väg och järnväg samt med sjöfart och flyg. Att resa kollektivt minskar också utsläppen och trängseln på vägarna runt våra städer och större tätorter. Kollektivtrafiken behöver därför byggas ut i hela landet.

Ur klimatsynpunkt är kollektivtrafiken i dagsläget den viktigaste orsaken till att vi har så låga utsläpp som vi har i Sverige. Det är väldigt positivt att större delen av kollektivtrafiken i städerna är fossilfri i dag - det har gått väldigt fort. Men arbetet för fossilfrihet måste fortsätta, och därför vill Liberalerna att all kollektivtrafik på väg och spår ska drivas av el eller fossilfria bränslen 2030. Vi liberaler vill också skynda på omställningen till fossilfri kollektivtrafik genom att energiskatten på elbussar jämställs med skatten för annan kollektivtrafik.

Herr talman! Liberalerna vill se ett ökat fokus på hela transporten. Hur lång tid tar det att resa från dörr till dörr? Det är ju den tiden som räknas för var och en av oss när vi transporterar oss.

Ska totaltiden dörr till dörr minska måste vi börja prioritera alla situationer där man går från ett färdsätt till ett annat. Utöver det självklara med tajmade tidtabeller vill vi se fler och bättre placerade pendelparkeringar, bättre utrustade hållplatser och smidigare övergångar vid våra hamnar och flygplatser. Vi måste också fokusera på upplevelsen och trafiksäkerheten för barn, äldre och funktionsnedsatta vid byte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Ett glädjande exempel är därför att det äntligen planeras för en tågförbindelse till Landvetter flygplats i samband med järnvägsutbyggnaden mellan Göteborg och Borås. EU kräver nämligen att alla stomflygplatser från 2030 ska kunna nås med spårbunden trafik. Samtidigt behöver vi av samma skäl se utbyggd kollektivtrafik till Arlanda för att ytterligare minska beroendet av bilen.

Herr talman! Liberalerna värnar rätten och möjligheten till färdtjänst. Antalet beviljade ansökningar om färdtjänst har dock minskat på senare tid, och vi behöver bevaka utvecklingen av rättspraxis när det gäller färdtjänsttillstånd, i synnerhet tillstånd för synnedsatta. Allt fler kommuner och regioner nekar nämligen tillstånd med motiveringen att människor som har en grav synnedsättning eller är blinda kan lära sig sträckor utantill. Eftersom de kan gå anses de inte behöva färdtjänst trots att de inte kan se.

Detta låter helt tokigt. Liberalerna anser att rätten till färdtjänst måste värnas och att motiveringen för att inte bevilja färdtjänst måste ha en bättre verklighetsförankring.

Herr talman! Angående färdtjänst kan jag också konstatera att de nordiska länderna har väldigt olika nationella färdtjänstsystem för personer med funktionsnedsättning. Detta gör att det i dag tyvärr inte finns någon möjlighet att resa över nationsgränserna med färdtjänst för personer som bor i gränsområdena. Jag anser därför att en rätt till färdtjänst över nationsgränserna för personer som är bosatta i gränsområdena bör säkerställas i ett samarbete mellan de nordiska länderna.

Rent generellt behöver vi göra en översyn för att människor som lever i gränsområden i Norden lättare ska kunna pendla till jobb över gränsen.

Kollektivtrafiken behöver utvecklas i hela landet. Trafikutskottets grupp för forsknings- och framtidsfrågor tog under förra mandatperioden fram en forskningsöversikt om mobilitet på landsbygden. Nya former av kollektivtrafik, bildelning, kombinerade gods- och persontransporter och elbilar kan på kort sikt öka tillgängligheten på landsbygden. På lite längre sikt kan drönare, elflygplan och självkörande bilar bidra till ökad tillgänglighet.

Jag har själv här i talarstolen utifrån definitionen av kollektivtrafik undrat när man kommer att diskutera hur självkörande bilar skulle kunna bli en del av kollektivtrafiken. Det är viktigt att sprida kunskap om vilka mobilitetslösningar som fungerar i vilka sammanhang. Framför allt måste vi sprida goda exempel mellan regionerna. Vi får inte glömma bort att det är regionerna som har huvudansvaret för kollektivtrafiken.

Herr talman! Vi behöver bejaka den tekniska utvecklingen. Med ett utbyggt bredband kan digitala tjänster ge oss möjlighet till klimatsmarta val i trafiken. I dag har vi bilpooler, elsparkcyklar, elcyklar, mopedbilar och i framtiden självkörande bilar. Jag anser att vi behöver utreda hur man kan möjliggöra att dessa nya transportmedel kan inkluderas på ett annat sätt i kollektivtrafiken. Detta bör även inkludera delningsekonomins nya koncept för taxi. Regelverken behöver ses över så att vi tillvaratar möjligheterna i den tekniska utvecklingen. Det gäller inte minst på landsbygden.

Herr talman! Svensk kollektivtrafik går igenom en svår tid efter pandemin. Kraven på att upprätthålla trafiken för att människor skulle kunna ta sig till jobbet samtidigt som det är relativt få resenärer skapar fortfarande ekonomiska bekymmer för många regioner och företag. Detta hör vi från kollektivtrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Sveriges bussföretag, Tågföretagen och Svensk Kollektivtrafik startade under 2022 initiativet Nystart av kollektivtrafiken i Sverige. Här finns en rad intressanta förslag om hur kollektivtrafiken kan bli mer attraktiv för människor runt om i vårt land. Det är också viktigt att konstatera att de flesta av förslagen här är något som regionerna själva har rådighet över. Men det finns alltså många bra förslag.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall enbart till reservation 17.

Vi sverigedemokrater förstår, till skillnad från en del andra partier, att man under sitt liv har olika förutsättningar och möjligheter att klara sitt livspussel. Ibland kan det låta från vissa partier som att alla bor vid en tunnelbana, att solen ständigt lyser och värmer, att cykeln är Guds gåva till mänskligheten och att kollektivtrafiken ska vara näst intill gratis.

Herr talman! Ofta får man höra att gratis är gott, men vad är gratis? Någon betalar för det som är gratis för någon annan. Det vore naturligtvis bra om kostnaden för kollektivtrafik blev lägre, men det förutsätter att de som nyttjar kollektivtrafiken också betalar för att nyttja den och att förstörelsen av densamma upphör. Då tänker jag på klotter, förstörda hållplatser med mera.

Kollektivtrafik är dyrt. Vi måste försöka hitta ett sätt att minska kostnaden för att öka resandet och turtätheten, inte minst på landsbygd och glesbygd, där det stundtals är mer eller mindre obefintligt med kollektivtrafik.

Varje år betalar Sveriges regioner närmare 50 miljarder för kollektivtrafiken. Hälften av detta kommer från biljettintäkter och reklam och andra halvan från skattefinansiering. Dock varierar skattefinansieringen stort. Den varierar mellan 44 och 80 procent. Problemet med dagens kollektivtrafik är att ju fler som åker kollektivt, desto dyrare är det för regionerna. Det bör finnas smarta lösningar som gör resandet billigare ju fler som åker.

Det är dock glädjande att det sker en utveckling och ett nytänkande för att få ned kostnaderna och utnyttja kollektivtrafiken mer effektivt. Nu görs försök att på sina ställen ha kollektivtrafik on demand, det vill säga beställningskollektivtrafik. Det funkar ganska bra. Förhoppningen är att detta slår väl ut och att tillgängligheten till kollektivt resande ökar.

Herr talman! För att få fler att åka kollektivt måste det vara lätt att göra rätt. Det har under en längre tid pratats om att man ska försöka få till stånd ett nationellt biljettsystem, men ännu är detta inte infört. Det gjordes en utredning, och där kom man fram till att detta behövde utredas ytterligare.

Staten bör i samarbete med landets kollektivtrafikmyndigheter ta fram ett gemensamt bokningssystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. Det finns goda exempel på hur nationella biljettsystem fungerar. Exempelvis var delar av utskottet i Schweiz för att se hur man hade lyckats där. Det fungerade väldigt väl, även om inte alla kollektivbolag var nöjda med lösningen eftersom de inte fick lika mycket som innan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

I samband med ett kommande införande - för jag hoppas innerligt att ett sådant kommer - bör man också se över möjligheten att biljettsystem och säljkanaler i så stor utsträckning som möjligt ska anpassas så att personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna genomföra biljettköp utan hjälp av andra.

Låt mig återgå till det jag började mitt anförande med, att få ihop livspusslet. Vi sverigedemokrater vill göra det enklare att åka kollektivt genom att kommuner bygger trygga och säkra pendelparkeringar. Om man kan bör man även göra dessa till knutpunkter, där det går att välja mellan olika transportslag.

Bilen är för många ett viktigt transportslag för att få vardagen att gå ihop, inte minst när man har barn. Alla bor inte intill en hållplats, vilket gör att bilen eller cykeln är en del av resan. Inte minst gäller det dem som lämnar och hämtar barn, så att barnen ska slippa att vara hela dagen på förskolan.

Herr talman! Sjöfart är kanske inte det första man tänker på när man talar kollektivtrafik. Våra vattenvägar är alldeles för lågt utnyttjade, speciellt nu när ambitionen är att försöka öka kollektivtrafiken. Det finns redan i dag en del kollektivtrafik på vatten, men denna andel kan öka ganska mycket.

Vi var några som besökte Safety- & Navigationsgruppen för ett tag sedan. Där fick vi möjlighet att åka med en båt från Candela. Den är eldriven och drivs med bärplan. När båten ökar i fart lyfts båten upp, och endast bärplanen är i vattnet. Det gör att inga vågor och inget svall bildas. Med denna teknik har Candela fått dispens för att köra i 25 knop, det vill säga 46 kilometer i timmen, i stället för dagens 8 knop, ungefär 15 kilometer i timmen, vilket är fartgränsen för att det inte ska skapas för mycket svallvågor som i sin tur förstör för förtöjda båtar och annan trafik i farlederna.

Candela informerade om att man med denna dispens kan köra från Ekerö in till Stockholm på 25 minuter. Den sträckan tar med bil eller buss i dag 55 minuter.

Herr talman! Jag ska gå över lite till färdtjänsten. Vi har ett antal förslag för att förbättra för dem som har behov av färdtjänst.

Det handlar om en översyn av bland annat färdtjänstlagen för att identifiera hinder för dem som utövar parasport. Det gäller till exempel möjligheten att ta med sig specialrullstol, begränsning av antalet färdtjänstresor och möjligheten till personlig assistans i samband med idrottsutövandet.

Det handlar om att komplettera färdtjänstlagen med ett syfte där det tydligt framgår att färdtjänsten ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att bosätta sig, arbeta, studera och ha en aktiv fritid. Utan möjligheter att förflytta sig smidigt till en rimlig kostnad går det inte att vara aktiv och delaktig i samhället.

Det handlar om att komplettera färdtjänstlagen så att resenären har rätt att göra korta uppehåll under resan. Det kan exempelvis handla om att hämta och lämna barn i förskola och skola, hämta paket, besöka apotek och liknande. Det är något som annars skulle kräva nya resebokningar och ytterligare väntetider.

Det handlar om att se över möjligheten att lagstadga om rätt till färdtjänst i en annan kommun. Kommuner har möjlighet att erbjuda detta men ingen skyldighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Det handlar om att regleringar av färdtjänsten återförs till socialtjänstlagen. Färdtjänsten ska vara individanpassad så långt som det bara är möjligt. Det duger inte att betrakta färdtjänsten som en samhällstjänst för funktionsnedsatta.

Det handlar om en översyn av färdtjänstens funktion och tillsyn samt om sanktioner och om kompensation till drabbade kunder. Villkoren för funktionshindrade skiljer sig åt beroende på var man bor, vilket gör att färdtjänsten inte fungerar som den ska. Det kan exempelvis vara färdtjänstbilar som aldrig dyker upp eller som är så sena att man missar bokade möten.

(Applåder)

Herr talman! Vänsterpartiet föreslår att det ska införas en Sverigebiljett för 450 kronor. Den ska gälla all kollektivtrafik i hela Sverige. Resan till jobbet ska nämligen inte gräva ett stort hål i din plånbok. För klimatomställningen är det helt nödvändigt att vi reser mer med buss, tåg, pendel och båt - alla de transportmedel som ingår i den regionala kollektivtrafiken.

Men bussen måste gå oftare, och det måste vara betydligt billigare än i dag. Därför föreslår Vänsterpartiet att en Sverigebiljett ska införas - en biljett för hela kollektivtrafiken. Glöm krångliga appar och detta med att registrera bankkort och välja zoner. Det ska vara en biljett för 450 spänn, som gäller i hela Sverige.

Men i stället går utvecklingen åt helt fel håll. Priset på enkel- och månadsbiljetter har ökat med 139 procent på 20 år, och var fjärde resa med kollektiva färdmedel har försvunnit i jämförelse med 2019.

Klimatmålet, som riksdagen har beslutat om och som handlar om att till 2030 minska transportsektorns utsläpp med 70 procent, har klimat- och miljöministern lagt i en tre veckors utredning som görs av en nationalekonom som med lätthet viftar bort allt som heter klimatutsläpp.

Inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Vägtrafiken står i sin tur för mer än 90 procent av transportsektorns utsläpp.

Vänsterpartiet vill ha ett nytt investeringsstöd för kollektivtrafiken för att öka klimatambitionerna med kollektivtrafiken och säkerställa en förbättrad turtäthet, en tydligare klimatprofil och en förbättrad tillgänglighet. Därför avsätter vi 5 miljarder kronor årligen för att bidra till en utbyggd och förbättrad kollektivtrafik, vilket även omfattar elektrifierade busslinjer med tillhörande elbussflotta. För att investera i Sverigebiljetten lägger vi 5 miljarder detta år och 10 miljarder nästkommande år.

Herr talman! Vårt sätt att bygga samhällen och transportera oss måste baseras på hållbarhet för vanligt folk. Det måste gå att ta bussen till jobbet till ett rimligt pris. Vi är många som inser nödvändigheten av att ställa om. Infrastrukturen måste planeras utifrån miljömålen men också utifrån att kommuner och regioner har stora behov av arbetspendling, arbetsmarknadsförstoringar och hållbara transporter.

Men i stället för att satsa på till exempel stadsmiljöavtal som hjälper kommuner att bygga för en bra kollektivtrafik lägger regeringen ned avtalen. I stället för att fokusera på att minska biltrafiken, som man gör i många städer ute i Europa, arbetar Trafikverket utifrån modeller som uppgraderar biltrafiken och nedvärderar tiden på tåg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Det är mycket som behöver ändras, men ett steg i rätt riktning är att införa en Sverigebiljett. Jag yrkar bifall till reservation 12.

Herr talman! Det är trevligt att jag får ha min första debatt som ledamot i trafikutskottet.

Herr talman! Det har blivit på tok för dyrt att resa kollektivt. Det vill vi i Miljöpartiet ändra på. Vi behöver en månadsbiljett som gäller för all kollektivtrafik i hela landet, precis som i Tyskland. Det ska kosta under 500 kronor i månaden och hälften av det för unga, studenter och pensionärer - ett Sverigekort.

Kostnaden för kollektivtrafikresenärer har ökat med cirka 140 procent de senaste 20 åren, dubbelt så mycket som bensinpriset. Men hittills har ingenting gjorts för att sänka kostnaderna för dem som reser kollektivt - i alla fall har det gjorts alldeles för lite. Samtidigt lades 31 miljarder kronor förra året på fossila subventioner. Det är tvärs emot vad vi behöver göra för att uppnå klimatmålen.

Kollektivtrafiken används av 81 procent av svenskarna. Halva Sverige åker buss och tåg varje månad. Det är totalt 1,7 miljarder resor per år. Det är ett jättemaskineri av kapillärer som håller igång vårt land, våra jobb och vår ekonomi. Men ett busskort har i dag blivit en klassfråga i Sverige.

Herr talman! Priserna har skenat iväg samtidigt som en stor del av budgeten i stället går till fossila bränslen, och detta gynnar främst höginkomsttagare. En sådan politik lämnar över 8 miljoner kollektivtrafikresenärer i sticket. Här skulle ett Sverigekort hjälpa. Jag är glad över att Vänsterpartiet har ställt sig bakom ett sådant förslag. Jag hoppas att det blir fler partier i Sveriges riksdag som gör det.

För att delvis bemöta eventuell kritik om att ett Sverigekort inte hjälper alla - det hjälper inte dem som inte har tillgång till kollektivtrafik - vill jag passa på att nämna att vi har lagt fram en lång rad förslag för att stötta hushållen på ett sätt som inte ökar utsläppen. Det handlar om sänkt skatt i glesbygd. Det är ett förslag som skulle ge glesbygdsbilister mer i plånboken än vad de får med regeringens bensinskattesänkning.

Vi vill också ha ett leasingstöd för elbilar för personer med lägre inkomster - minst 1 500 kronor i månaden - så att den som inte kan eller inte vill köpa en elbil ändå kan köra miljövänligt och till en låg driftskostnad. Vi vill också inflationssäkra flera stöd som är viktiga för Sveriges barnfamiljer, till exempel barnbidrag och bostadsbidrag. Vi har alltså en paketlösning. Men Sverigekortet är en viktig del av detta.

Herr talman! Kollektivtrafiken är en regional fråga, hörde jag påstås. Men det är även sjukvården. Det är tydligt att staten måste ta ett ansvar och stötta upp när båda går på knäna. Hälso- och sjukvården diskuteras ändå friskt inom den nationella politiken, men kollektivtrafiken diskuteras alldeles för lite.

Det är dags för fler partier att se allvaret i denna situation. I Norrbotten kostar ett månadskort över 3 000 kronor, medan det kostar bara en tredjedel för kollektivtrafiken i Stockholm.

För Miljöpartiet är svaret på denna situation enkelt. Vi vill kraftigt minska kostnaderna för hållbart resande, vilket i synnerhet skulle gynna just låginkomsttagare med små marginaler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Det saknas dessutom, som nämnts, ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken. Det är också en fråga som vi har drivit tidigare. Det försvårar resor över länsgränser eller när man vill resa kollektivt i en annan region som man reser till. Ett Sverigekort löser även detta problem. Men oavsett detta bör ett nationellt biljettsystem tas fram. Detta är också en uppgift för den nationella kollektivtrafikmyndighet som vi anser behövs.

Herr talman! Helt i onödan har vi en ojämlikhet i Sverige när det gäller människors möjligheter att transportera sig. Vi har en möjlighet att jämna ut denna ojämlikhet samtidigt som vi förenklar och effektiviserar för vanligt folk. Vårt svar är Sverigekortet.

Vi har många andra reservationer i detta betänkande som vi står bakom, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 14.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Linus Lakso för ett intressant anförande. Jag välkomnar honom också till debatten i utskottet.

Ledamoten tog upp Sverigekortet. Ingen kan ha missat det. Men för dem som kanske lyssnar på detta, och för mig, vore det intressant att få veta vilka kostnader som detta innebär. Vi vet att Sverigekortet kommer att kosta mindre än 500 kronor, tror jag. Men vad kommer det att kosta för staten? Någonstans måste detta tas, och det kan vara intressant att få veta om Miljöpartiet har gjort någon kostnadsanalys. Det är min första fråga.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Självklart har vi gjort en kostnadsanalys, och den finns med i vår budget. Detta var i och för sig en förväntad fråga, och jag borde ha haft siffran i minnet. Men ta mig med en nypa salt: Jag tror att det landade på 8 miljarder kronor per år, och det finns såklart med i vår budget.

Jag kan också passa på att nämna att vi har lagt fram en investeringsbudget för klimatet på 100 miljarder kronor per år som frigör resurser. Detta ligger i en driftsbudget. Men då kan vi också satsa mycket mer på både kollektivtrafiken och järnvägen men även på de klimatåtgärder som faktiskt behövs. Vi har ju en klimatkris här och nu, och vi behöver få lösningarna på plats här och nu och inte sedan. Det är därför motiverat att satsa på detta.

Jag har även noterat att ledamotens partiledare har öppnat upp för att ha en investeringsbudget för att lösa akuta problem. Jag ser med spänning fram emot var detta kommer att landa.

Herr talman! Jag tackar Linus Lakso för svaret.

Kollektivtrafikfrågor

Jag tänkte ställa en annan fråga. Sverige är stort och långt, och det bor många människor runt om i hela vårt land. Men det är inte överallt som det finns kollektivtrafik. Hur tänker ledamoten och Miljöpartiet där? Vill ni förstärka kollektivtrafiken?

Jag kommer från Östergötland, och Miljöpartiet var tidigare med och styrde regionen där. Men där lade man ned flera linjer. Hur tänker Miljöpartiet där? Ska ni förstärka kollektivtrafiken i regionerna?

Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för en väldigt viktig fråga. Självklart ska man kunna resa i hela landet. Och jag tror att jag i mitt anförande var inne på att kollektivtrafiken inte löser allt. Jag är själv uppväxt i en liten by i Västerbottens inland, och jag har släkt och vänner som bor kvar där. Jag vet därför mycket väl hur det är att bo på landsbygden. Och självklart kan man inte ha samma turtäthet överallt.

Vi vill självklart ha en välutbyggd kollektivtrafik. Men jag nämnde också att vi behöver annat för att hjälpa människor att klara sin vardagsekonomi och samtidigt kunna vara med på resan mot ett fossilfritt Sverige. Där är elbilen naturligtvis en lågt hängande frukt. Och vi vill ge människor i glesbygd ett extra stöd för att de ska kunna köpa en elbil, förutom att vi vill sänka skatten i glesbygd. Vi vill också ge ett leasingstöd till låginkomsttagare för att de ska ha råd att leasa en elbil om de inte har råd eller inte vill köpa en elbil.

Detta möjliggör för människor att resa fossilfritt och billigt i hela landet eftersom en elbil har låga driftskostnader. Detta är ett exempel på kompletterande åtgärder som vi vill se för att klara klimatmålen och samtidigt göra det möjligt för människor att resa både billigt och fossilfritt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 februari.)