Gymnasieskolan

Herr talman! Gymnasiet är ju en väldigt viktig del av det svenska skolsystemet. Det är också en ganska väsentlig del av ungdomen och tonåren, får man konstatera.

Gymnasiet är viktigt såtillvida att det är då man väljer inriktning. Det gör man ju inte i grundskolan, utan där läser alla elever i stort sett samma sak. Man ska klara mer avancerade moment, och det egna ansvaret ökar.

Gymnasieskolan i Sverige är uppdelad så att man ska förberedas för högre studier eller förberedas för arbetslivet. Många elever som har kommit hit under de senaste åren är i gymnasieåldern, och de behöver snabbt lära sig svenska språket genom till exempel först språkintroduktion för att sedan komma in på ett gymnasieprogram. Den svenska gymnasieskolan är viktig på många olika sätt. Det innebär också att grundskolan måste fungera för att gymnasiet ska fungera, på samma sätt som gymnasieskolan behöver fungera för att den högre utbildningen ska fungera.

Låt mig, herr talman, inledningsvis säga att de praktiska programmen på gymnasiet är minst lika viktiga som de teoretiska. Under lång tid i Sverige har det funnits en attityd att de teoretiska utbildningarna är lite finare och lite viktigare än de praktiska utbildningarna. Synen har lett till att man alltmer velat teoretisera de praktiska utbildningarna för att höja deras status. Men alla vill inte bli akademiker, och alla kan inte bli akademiker. Samhället skulle inte fungera om alla vore akademiker.

Det är lite märkligt, herr talman, men de partier som framför allt nedprioriterat praktiska yrkeskunskaper är just de partier som själva kallar sig för arbetarpartier. Vi ser i dag ett stort behov av yrkesutbildad arbetskraft. Det handlar både om gymnasial yrkeskompetens och eftergymnasial yrkeskompetens.

Enligt Svenskt Näringslivs bedömning av behoven på svensk arbetsmarknad borde ungefär fyra av tio i varje årskull läsa ett yrkesprogram på gymnasiet. I dag är den siffran ungefär en tredjedel. I min valkrets, Stockholms stad, är det en bra bit under 20 procent som läser yrkesinriktade program.

Skolverket har i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd för huvudmännens planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. Om man vill öka andelen elever som läser på yrkesprogram innebär det en förändrad dimensionering av gymnasieprogrammen, hur många som ska läsa varje program och så vidare. Det handlar om att göra programmen bättre anpassade så att de leder till att fler elever kan gå direkt till jobb. Det är vad det i grund och botten handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Nu kommer även de praktiska utbildningarna att leda till högskolebehörighet igen. Jag vill vara uppriktig och säga att jag verkligen hoppas att fler ungdomar väljer yrkesprogrammen, även om jag inte är lika tvärsäker som många andra i kammaren. Jag tror att det finns andra faktorer som också påverkar, till exempel ungas attityder som har förändrats över tid, en allt bredare medelklass, kvaliteten på yrkesutbildningar och så vidare. Det är inte bara högskolebehörigheten som påverkar attraktiviteten för utbildningarna. Jag hoppas att förändringen ska öka intresset för att läsa yrkesprogrammen på gymnasiet. Det vore bra för Sverige och för vår arbetsmarknad. Men vi lär få avvakta några år för att se hur den förändringen har påverkat.

Herr talman! Man bör dock i diskussionen om dimensionering av gymnasieprogrammen också ha ett lite längre perspektiv. Jag har tagit upp det i några debatter tidigare under åren. De som läser på gymnasiet i Sverige i dag kommer att vara ute på arbetsmarknaden i Sverige en bit in på 2070talet. Under den tiden kommer arbetsmarknaden givetvis att förändras mycket. Individer förändras också. Individer byter jobb eller bransch, tar en ny bana i livet, gör nya vägval, flyttar och så vidare. Det innebär att vi inte får stirra oss blinda på vissa förmågor eller dimensionera utbildningar för hårt utifrån kortare arbetsmarknadsprognoser. Det finns andra värden, förkovran, lärande och annat.

Men även andra delar av utbildningssystemet är minst lika viktiga när det gäller kompetensförsörjning och arbetsmarknadens behov, inte minst yrkeshögskolan, möjligheter till omställning senare i livet, det livslånga lärandet, vuxenutbildningen och det nya omställningsstudiestödet. Det är viktigt att se detta i frågorna om dimensionering. I slutändan finns ett subjekt i sammanhanget, nämligen den unga personen som ska välja gymnasium. Den personen kanske inte vill bli plattläggare därför att vi politiker tycker det, eller den personen kanske inte vill bli naturvetare därför att vi politiker tycker det. Den personen har en egen vilja, och det är viktigt att ha med i diskussionen om utformningen av gymnasieskolan.

Herr talman! Höga krav och höga förväntningar i gymnasiet är en förutsättning för att de elever som går vidare till universitetet klarar sina studier där, precis som jag har nämnt. Detsamma gäller de elever som går ut grundskolan och börjar på gymnasiet. Om grundskolan brister i sitt kunskapsuppdrag försämras kvaliteten på gymnasiet, och om gymnasieskolan inte klarar sitt kunskapsuppdrag försämras kvaliteten och nivån på utbildningen på universitet och högskolor.

I det perspektivet är det viktigt att påpeka att undervisning på gymnasiet gör sig allra bäst i klassrum med utbildade lärare. Sveriges gymnasieelever tog ett enormt ansvar under pandemin. De elever som läste på gymnasiet under pandemiåren läste alltså halva sin gymnasietid på distans. De fick aldrig något riktigt erkännande för detta, och det var för att man lade fokus på dem som låg i fronten mot viruset inom sjukvården och på andra områden. Men svenska ungdomar tog ett jättestort ansvar under dessa år. Pandemin visade också att detta inte var bra och att vi inte får göra distansundervisningen permanent, utan det är viktigt att betona att undervisningen görs bäst i klassrum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Sverige behöver också fler ingenjörer, och resan börjar i gymnasiet. Regeringen ser till att naturvetenskap blir en obligatorisk del av teknikprogrammet på gymnasiet. Fler som går teknikprogrammet ska få bra förutsättningar att klara till exempel biomekanik och utveckla framtidens läkemedel. Dessutom värnar vi också spetsklasserna på gymnasiet, både vad gäller resurser och i lagstiftning. Det här har varit en försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i teoretiska ämnen. Det blir nu permanent.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Ledamoten från Liberalerna sa några vackra ord i talarstolen, och jag vill börja med att berömma dem. De praktiska utbildningarna är lika viktiga som de teoretiska. Jag hoppas att det kändes som ett rimligt citat.

Det är bra. Men återigen handlar det om skillnaden mellan ord och handling. Regeringen svek sitt vallöfte och minskade på YH och yrkesvux i budgeten för 2023. Dessutom har man sedan dess lagt ned branschskolorna, som gör att man kan specialisera sig under gymnasieutbildningen. YH fick i budgeten 74 miljoner kronor mindre. Sedan har regeringen lagt på igen, men det är fortfarande ett nettominus.

Det är jättebra att det läggs in pengar i efterhand, men de innebär ett mindre värde eftersom det nu är så pass sent att det blir svårare att skapa bra utbildningar, precis som alla industriorganisationer säger. Först drar man ned, och sedan lägger man tillbaka en del av pengarna och kallar det för en satsning. Det är inte seriös politik, och det är absolut inte att visa att de praktiska utbildningarna är lika viktiga som teoretiska.

Man lägger nu ned helt avgörande utbildningar för otroligt många branscher. Jag tror att det var Energiföretagen som sa att det här är livsviktiga utbildningar för utbyggnaden av grön och hållbar energi i Sverige. Vad gör regeringen? Bygger man ut de praktiska utbildningarna som är så viktiga? Nej, de lägger ned varenda en av dem. De praktiska utbildningarna är så viktiga som Fredrik Malm och regeringen tycker. Om man menar att de praktiska utbildningarna är lika viktiga som de teoretiska får vi väl utgå från att de börjar lägga ned de teoretiska till hösten.

Herr talman! Några vackra ord? Jag skulle nog säga att Niels Paarup-Petersen glömde ett ord där, nämligen ordet hundra. Det är några hundra vackra ord i mitt anförande. Några betyder nämligen två eller fler, enligt svenska ordböcker. Men jag tackar för denna fina komplimang.

Det är också skillnad på ord och handling. Det är ibland också det som är skillnaden på teori och praktik - teori är mycket ord, och praktik är lite mer handling.

Låt mig bara konstatera en sak, herr talman. Jag tror att det är viktigt när vi diskuterar de här frågorna att det finns två perspektiv, som är rätt viktiga att ha med sig.

Det ena är att Sverige skapade omfattande temporära stöd under pandemin. De stöden är inte tänkta att vara för evigt. Vi gjorde stora förändringar under pandemin på många olika sätt. Vi inskränkte till och med våra fri- och rättigheter med olika restriktioner av mötesfrihet och annat. Det gjorde vi temporärt, och det var nödvändigt att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Det andra vi måste se i den här diskussionen är inflationen. Det är ju så att inflationen är det som i dag urholkar kvaliteten i många verksamheter, brett över hela samhället. Får vi inte ned inflationen kommer den att fortsätta urholka kvaliteten i olika verksamheter.

Det regeringen nu gör är att man är tillbaka på ett stöd för YH som är ungefär vad det var före pandemin, i praktiken möjligen aningen större, och vår ambition är att växla upp mer. Vår ambition är att stärka detta. Vi gör det med 900 nya platser till YH och till den kommunala yrkesvuxenutbildningen. Till den yrkesinriktade vuxenutbildningen tror jag att det är 9 000 platser vi nu satsar på. Det är otroligt viktigt i denna tid, och vi kommer att fortsätta växla upp det arbetet.

Herr talman! Det var säkert fler vackra ord. Fredrik Malm är en man som har ordet i sin makt, så det var säkert fler. Det kan jag stå bakom. Men jag fokuserade på några specifika, och det ska jag göra också denna gång.

Ledamoten var inne på att vi temporärt inskränkte fri- och rättigheter. Man kan väl säga att den här regeringen är på god väg att inskränka några permanent. Vi får väl se hur det blir med det.

Men att det har blivit inflation, att saker har blivit dyrare, är ett oerhört dåligt argument för att ge myndigheter mindre pengar. Det är ju inte så att yrkeshögskolan för att saker har blivit dyrare kan skapa fler utbildningsplatser med mindre pengar.

Vill man faktiskt öka antalet platser, särskilt när det är inflation, måste man ge mer pengar. Det faktum att ni i höstbudgeten drog bort 74 miljoner och nu lade in 70 miljoner, tror jag att det var, blir ett minus. Det är färre. Det är mindre. Det ena var större; det andra är mindre. Förut var det stort; nu är det mindre. Jag vet inte hur jag kan förklara det bättre. Det här är matte för årskurs 1. Det borde funka här i riksdagen också.

Det har blivit mindre pengar. Det blir färre platser - samtidigt som saker har blivit dyrare och samtidigt som svenska företag skriker efter kompetens. Det är den verklighet som är. Det är därför alla näringslivsorganisationer tycker att det är kasst och dåligt och skriker efter fler platser. Det är inte för att de är emot regeringen; det är för att regeringen har gjort en sak som inte är bra och som har visat att man i praktiken inte prioriterar de praktiska utbildningarna. Då hjälper det inte att stå i talarstolen och säga något annat.

Herr talman! Det finns två problem med Niels Paarup-Petersens resonemang. Det ena är att det inte är sant. Det andra är att det är fel. Det är aningen svårt att argumentera mot något när man har så helt olika verklighetsbild av hur saker och ting är.

Vi har gjort stora satsningar på välfärden och stora satsningar på skolområdet i den budgetproposition som gäller för detta år. I vårändringsbudgeten sker av tradition inga större satsningar. Det har varit så under många år att de stora satsningarna inte kommer i den utan i budgetpropositionen på hösten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Vi gör ändå stora satsningar på skolområdet nu - större än vad som brukar komma i vårändringsbudgetar. Vi satsar bland annat på avsevärt fler platser inom just de yrkesutbildningar som Niels Paarup-Petersen talar sig så varm för. Han borde egentligen välkomna det. Men han säger att det här är viktigt, och när vi levererar säger han att det är dumt av oss. Det är en märklig argumentation. Vi borde ju vara överens om att satsningarna på nya platser är viktiga.

Men jag upprepar, herr talman, att vi också befinner oss i en ekonomisk situation som innebär att vi, som någon nämnde här tidigare, inte heller kan agera på ett sätt som eldar på inflationsbrasan.

Efter att ha lyssnat på Niels Paarup-Petersens anföranden i den här debatten skulle jag säga att om allt han har lovat åt höger och vänster och alla håll och kanter skulle infrias, då skulle vi inte ha en inflation på 8 procent. Då skulle den vara bra många procentenheter över det. Det skulle urholka de verksamheter som Niels Paarup-Petersen talar så varmt om.

Vi måste agera ekonomiskt ansvarsfullt i den situation vi nu befinner oss i. Det innebär att det är lätt för Centerpartiet i opposition. Man kan lova allt åt alla. Det är tuffare för oss i regeringen. Vi tvingas att ta ansvar.

(Applåder)

Herr talman! Jag blir arg när Fredrik Malm säger att Liberalerna värderar yrkesprogrammen och de teoretiska programmen lika högt, för historien har lärt oss att det inte är fallet.

Jag var själv gymnasieelev när Jan Björklund bossade över Utbildningsdepartementet. Jag minns när man tog bort högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Jag och mina vänner, Sveriges elever och unga, förstod signalen som skickades. Vi förstod att politiken sa till oss: Välj inte de här programmen! Vi förstod att politiken sa till oss: Det här är en återvändsgränd.

Nu sitter Liberalerna vid makten igen och bossar över Utbildningsdepartementet, och man går på yrkesprogrammen ännu en gång.

Nu ska försöksverksamheten kring branschskolorna bort. Den har syftat till ett nytt koncept för att elever ska få med sig kompetenser som behövs i smala branscher som plåtslagare eller distributionselektriker, branscher som skriker efter utbildad arbetskraft.

Visst fanns det potential för förbättringar. Det skulle kunna vara så att reglerna behövde justeras. Men på många håll gav det lovande resultat. Ändå väljer man nu att fimpa försöksverksamheten - utan att ha en enda trovärdig idé om hur man i stället ska se till att kompetensförsörjningen i dessa smala branscher fungerar.

Varför vill Fredrik Malm inte att kompetensförsörjningen ska fungera i branscher som kräver yrkesutbildning?

Herr talman! Som jag sa i mitt anförande: Alla vill inte bli akademiker. Alla kan inte heller bli akademiker, och vårt samhälle skulle inte fungera om alla vore akademiker.

Ändå har Socialdemokraterna på bred front under många år haft som största ingångsvärde att man ska akademisera även de yrkesinriktade utbildningarna i Sverige. Jag menar att det har varit olyckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Nu har man återinfört högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Den fanns tidigare också - då var den frivillig, och nu är det frivilligt att välja bort den. Vi får se hur mycket den förändringen gör skillnad.

Jag är inte så säker på att ännu mer teori på yrkesprogram där vi har personer som framför allt vill lära sig yrkeskunskaper för att snabbt komma ut i arbetslivet nödvändigtvis är den långsiktigt bästa lösningen. För oss i Liberalerna är det viktigt att det finns utbildningsvägar också för de personer som snabbt vill ut i arbetslivet.

Jag skulle säga att detta ofta blir extra viktigt på de individuella programmen, herr talman. Då har vi nämligen en situation där en elev inte klarar att komma in på gymnasiet, går ett eller kanske två år på individuellt program och sedan ska in på ett ordinarie nationellt gymnasieprogram - och dessutom bli högskolebehörig. Det innebär att de personer som kanske har det rätt tufft med just de teoretiska delarna av skolan, och därtill kanske är ganska skoltrötta, av någon anledning ska gå på gymnasiet två år längre än alla andra.

Man får fundera över hur pass klokt ett sådant upplägg för svensk skola är.

Herr talman! Nej, alla ska inte bli akademiker. Men varför det är så viktigt för Liberalerna att mota in de unga som väljer en yrkesutbildning i en återvändsgränd är för mig en evig gåta.

Att man nu lägger ned försöksverksamheten med branschskolorna är en fråga som Fredrik Malm faktiskt behöver svara på. LO och Svenskt Näringsliv är mycket kritiska. Detta är viktiga branscher; det handlar om till exempel nationell säkerhet och underhåll av kritisk infrastruktur - kompetens som i dag inte finns ute på arbetsmarknaden. Det är jätteviktigt att vi har kvar den typen av utbildningar. Men man är inte intresserad, utan man slopar - fimpar - försöksverksamheten. Det finns ingen vilja att titta vidare på hur man kan utveckla den.

Min fråga kvarstår alltså: Det handlar inte om stora resurser, så varför ger man inte möjligheten till den här mycket viktiga försöksverksamheten? Den är bra och viktig för våra unga, och den är livsviktig för Sverige. Branschen skriker efter den. Varför ger man inte försöksverksamheten möjlighet att fortsätta?

(Applåder)

Herr talman! Socialdemokraterna talar om att låsa in ungdomar. Det är en mycket märklig retorik, vill jag säga.

Vi är ett liberalt parti, och vår utgångspunkt är den enskilda individen. Socialdemokraterna säger sig utgå från arbetarklassen - men gör inte det - medan vi utgår vi från den enskilda individen. Och det är så att barn och ungdomar är olika. De har olika förutsättningar, olika viljor och olika drömmar. De har olika tankar om hur de vill se sin framtid. Därför kanske inte målsättningen ska vara att alla ska in på universitetet. Det kan finnas några ungdomar där ute som inte nödvändigtvis vill det, Aylin Fazelian.

Därför är det viktigt att vi har olika vägar inom utbildningssystemet som gör att man kan göra det man vill. Det handlar inte om att låsa in eller om att stänga några dörrar. I mitt anförande tog jag mycket tydligt upp en rad olika delar som är viktiga i det livslånga lärandet, som yrkeshögskolan, den kommunala vuxenutbildningen och till exempel omställningsstudiestödet - och så vidare. Det är jätteviktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Om man frågar människor som har varit en tid på arbetsmarknaden vilket som var det första jobbet de fick kommer de allra flesta ihåg det. När man frågar om de har kvar det jobbet nu är svaret att nästan ingen har det. Människor byter nämligen jobb, och därför måste möjligheten till omskolning och annat finnas.

Problemet är följande: Om man akademiserar även allt vad gäller yrkeskunskaper i Sverige kommer intresset för att läsa dessa utbildningar att minska i Sverige. En rad ungdomar som vill ut i arbetslivet snabbt kommer inte heller att ha möjlighet att göra den resan. Jag hoppas som sagt verkligen att fler väljer att läsa de yrkesinriktade gymnasieprogrammen nu när man har återinfört högskolebehörigheten. Jag hoppas verkligen att det blir så, men jag är inte lika säker som många andra.

Herr talman! Den här debatten handlar om ett femtiotal motionsförslag från den allmänna motionstiden som berör gymnasieskolan på ett eller annat sätt.

Gymnasieskolan är jätteviktig - så viktig att den är en vattendelare på arbetsmarknaden. Människor som har en fullständig gymnasieutbildning i bagaget har också arbete i mycket större utsträckning än människor som inte har en gymnasieutbildning. Det är en av de bärande anledningarna till att vi socialdemokrater alltid har brytt oss om att gymnasieskolan ska fungera optimalt. Det handlar både om den enskilde individens utsikter till ett gott liv och om att tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetent personal.

Under den senaste mandatperioden genomförde vi flera stora reformer på gymnasieskolans område. Från i höst är högskolebehörighet standard på yrkesprogrammen. När den borgerliga regeringen tog bort högskolebehörigheten från yrkesprogrammen och bara gjorde den möjlig att välja till föll yrkesprogrammens attraktivitet dramatiskt. Allt färre ungdomar sökte sig dit.

Nu har vi vänt på ordningen. Standard är att högskolebehörigheten ingår i yrkesprogrammen men är möjlig att välja bort. Det är viktigt att ungdomar vill utbilda sig till undersköterska, byggnadssnickare, kock eller rörmokare och inte väljer bort det för att de upplever utbildningen som en återvändsgränd.

Vi har infört ett nytt sätt att planera för gymnasieutbildningarnas dimensionering. Tidigare har dimensioneringen styrts av elevernas efterfrågan - och ärligt talat också av vad friskoleföretagen kan tjäna pengar på. Från 2025 ska utbildningarnas volym även styras av den regionala arbetsmarknadens behov av kompetens. Det kommer att vara viktigt för att arbetsgivare ska ha tillgång till rätt utbildad arbetskraft men också för att den enskilde ska ha möjlighet att få jobb som det hen har utbildat sig till. Nu är det viktigt att regeringen engagerar sig i implementeringen av denna reform, så att den når sin fulla potential.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Vi har också beslutat att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan och ändrat bedömningsprinciperna som styr hur lärare sätter betyg. Att gå från kursbetyg till ämnesbetyg kan låta som en liten sak, men det kräver en stor reformering av gymnasieskolans utformning. Den måste gå från att vara kursutformad till att bli ämnesutformad.

Syftet är att lärandet ska ske i större helheter, med bättre kontinuitet och med minskad stress och betygshets. Ett lågt betyg i en kurs under första året i gymnasieskolan får eleven med sig hela vägen till slutbetyget och meritvärdet i det kursutformade systemet. I kombination med en bedömningsprincip där läraren ska tillmäta elevens sämsta prestation störst vikt har kursbetygen skapat stor press och stress på eleverna. Detta ändras från 2025. Även denna reform kräver engagemang från Sverigedemokraternas regering.

Herr talman! Tre stora och viktiga reformer är redan beslutade: högskolebehörighet på yrkesprogrammen, dimensionering för att möta arbetsmarknadens behov och ämnesbetyg. Men guess what - vi är inte färdiga.

Socialdemokraterna vill se en kompensatorisk resursfördelning även i gymnasieskolan. Det är ett känt faktum att elever har olika förutsättningar att klara skolan, till exempel utifrån språkbakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och kön. Detta behöver finansieringen av gymnasieskolan ta hänsyn till, vilket nästan inte alls sker i dag. Vi har framgångsrikt infört ett likvärdighetsbidrag i grundskolan för att göra finansieringen mer kompensatorisk, och detta behöver utvidgas till att även omfatta gymnasieskolan.

Gymnasieskolan är som jag sa en vattendelare på arbetsmarknaden. Den som har en avklarad gymnasieutbildning har också jobb. Därför är det förödande att omkring 15 procent av varje årskull diskvalificeras i övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Det duger inte att bara 20 procent av dem som saknar behörighet till ett nationellt program efter grundskolan till slut tar en gymnasieexamen.

Eftersom gymnasieutbildning är nödvändigt för att få jobb och eftersom jobb är nödvändigt för att vara inkluderad i samhällsgemenskapen, för självförsörjning och för egenmakt borde gymnasieskolan vara för alla. Därför vill vi socialdemokrater att gymnasieskolan ska bli obligatorisk.

Herr talman! Det borde också vara obligatoriskt att läsa ett estetiskt ämne i gymnasieskolan. Det var det fram till att den borgerliga regeringen avskaffade det 2011, vilket har lett till en dramatisk minskning av antalet elever som läser ett estetiskt ämne i gymnasiet. Estetiska ämnen som bild, dans, teater och musik har ett värde i sig. De ger erfarenheter och kunskaper som den uppväxande generationen har nytta av i sina liv. Det ger upplevelser och möjlighet till uttryck och intryck som saknas i andra skolämnen.

Men det ger också verktyg för som eleven har nytta av i sitt lärande i teoretiska ämnen och i sin utveckling. Undervisning med inslag av estetik och kreativitet kan förbättra inlärning och förmåga till kritiskt tänkande. Det är viktigt att alla våra barn och unga får tillfälle att lära känna estetiska ämnen oberoende av vilken bakgrund de har.

Herr talman! För att förbättra kompetensförsörjningen i smala branscher har vi genomfört en försöksverksamhet med branschskolor. Utvärderingen av den har visat att den inte har fungerat optimalt på alla håll, men den visar på viktiga resultat i stort och en potential att fylla en viktig funktion i den nationella kompetensförsörjningen. I stället för att då göra nödvändiga förbättringar och permanenta branschskolorna väljer regeringen att fatta det dumsnåla beslutet att fimpa försöksverksamheten. Regeringen är helt svarslös när det kommer till hur kompetensförsörjningen i dessa branscher ska kunna fungera framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Herr talman! Gymnasieskolan är viktig. Det är därför vi socialdemokrater starkt bemödar oss om att den måste reformeras. Vi har genomfört stora och viktiga systemreformer under våra år vid makten. Nu behöver vi fortsätta resan för att gymnasieskolan ska vara för alla genom att göra den obligatorisk, göra finansieringen kompensatorisk, se till att den åter får innehålla ett obligatoriskt estetiskt ämne och se till att branschskolorna får fortsätta.

Jag står givetvis bakom båda våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation 3.

(Applåder)

Herr talman! Att välja gymnasium och gymnasieprogram är kanske det första riktigt stora beslut du fattar som människa, och med ditt beslut tar du dina första självständiga steg mot vuxenlivet. Gymnasietiden är en enormt viktig tid för personlig utveckling där dina egna drömmar och mål ligger i fokus - en tid för att knyta nya kontakter och en tid då du börjar bygga på din roll som del av vårt gemensamma samhälle.

Som vi alla vet är utbildning det mest effektiva vaccinet mot utanförskap, och därför har vi ett stort ansvar för att se till att en relevant utbildning som skapar förutsättningar för framtiden kommer alla unga till del.

För att gymnasieelever ska kunna ges förutsättningar att skapa sig denna framtid behöver gymnasieskolan vara en trygg plats. Elever och lärare såväl som rektorer ska känna sig trygga i skolan, och klassrummen ska präglas av arbetsro. Skolan ska vara fri från stök, hot, våld, kränkningar och trakasserier. Stök och kränkande behandling är dock tyvärr fortfarande ett stort problem. Ska skolan kunna skapa en trygg miljö krävs ett genomgripande och systematiskt arbete. Lärare och rektorer måste ha verktyg för att kunna upprätthålla ordning och trygghet.

Det måste också vara så att den som utsätts för kränkningar, våld eller trakasserier ska fredas från den som utsätter. Det får inte vara så att det i slutändan är den som blir utsatt som får flytta på sig. Det måste därför bli enklare för rektorer att stänga av eller omplacera de elever som konsekvent stör, kränker eller mobbar andra elever. Det är mycket glädjande att regeringen med utgångspunkt i Tidöavtalet har skrivit under på att öka både rektorers och lärares befogenheter att agera när elever stör, kränker eller utövar hot och våld.

Herr talman! Ur perspektivet arbetsmarknad och kompetensförsörjning spelar gymnasieskolan en viktig roll för att förse vårt gemensamma samhälle med den kompetens - akademisk såväl som yrkesmässig - som vi är i behov av. Gymnasieskolan spelar en viktig roll för att se till att alla ungdomar ges just möjlighet att bli en del av samhället samtidigt som de ska kunna bygga sig det liv de eftersträvar.

Gymnasieskolan spelar en viktig roll i att oavsett vilket spår eleven väljer faktiskt skapa vägar till arbete, och dessa möjliga vägar måste vara många. Det måste vara minst lika värdefullt att gå ett program som direkt leder till arbete som att gå ett program som leder till högre studier, för vi är alla inte stöpta i samma form.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Vissa delar av arbetsmarknaden skriker efter kompetens - ett behov av kompetens som i många fall skulle kunna mättas av studenter från någon av yrkesutbildningarna. Moderaterna har sedan förra mandatperioden drivit frågan om att arbetsmarknadens behov ska tas i större beaktning i dimensioneringen av platser på de olika yrkesprogrammen, och det är nu också regeringens politik. Detta är en viktig pusselbit i att lösa kompetensförsörjningen men också i att se till att en gymnasieutbildning i framtiden faktiskt också leder till ett jobb.

Regeringen satsar också pengar för att fortsätta att stärka yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Fler behöver bli yrkeslärare, och fler elever behöver lockas till yrkesprogrammen.

Herr talman! Som jag också nämnde tidigare är vi inte alla stöpta i samma form. Det är av yttersta vikt att vi ser till att elever som behöver stöttning i sin kunskapsutveckling också får det. Men en grupp elever som glömts bort alldeles för länge är de särskilt begåvade eleverna. Dessa elever behöver också hjälp och stöttning men från den andra änden. De behöver vägledas och stimuleras så att även de kan utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Detta är också något regeringen satsar på, med en permanentning och utökning av den pågående försöksverksamheten med riksrekryterande spetsutbildningar inom både grundskolan och gymnasieskolan

Herr talman! Det är för mig väldigt glädjande att se att vi är många som vill förbättra just detta - att stärka möjligheterna för unga att lyckas i livet, oavsett ambitioner. Vi är många som vill se teoretiska program såväl som yrkesprogram med ett relevant innehåll, där kompetensbehovet tas i beaktande samtidigt som den enskilde elevens drömmar och ambitioner också ges utrymme.

Vi behöver fortsätta att arbeta för att ingen kompetens, ingen förmåga, inget engagemang och inget framtidshopp går till spillo. Vi behöver fortsätta att arbeta för att Sverige ska vara en kunskapsnation i framkant, där rekryteringen till högre utbildning fortsatt är stark samtidigt som vi högt värderar ambitionen att välja ett snabbare spår till yrkeslivet genom till exempel ett yrkesprogram.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig först och främst yrka bifall till reservation 1.

I dag debatterar vi utbildningsutskottets betänkande om gymnasieskolan. Det är ett femtiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden som gås igenom. Från Sverigedemokraterna finns bland annat yrkanden om utbudet av gymnasieutbildningar, om lärlingsutbildningar, om språkintroduktion och om studie- och yrkesvägledning. Vi har även två särskilda yttranden i ärendet, som berör anpassad undervisning för högpresterande elever respektive utformningen av yrkesprogram. Dessa är båda nu föremål för beredning i Regeringskansliet. Av den anledningen har vi valt att inte följa upp dessa yrkanden i betänkandet.

Gymnasieskolan har en väldigt central placering i utbildningssystemet. Den fungerar som en sluss mellan två andra enheter. Å ena sidan ska den ta emot elever från grundskolan, och å andra sidan ska den förbereda eleverna för fortsatta studier eller yrkesliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Det är en grannlaga uppgift man har. Man är beroende av hur utbildningen fungerar i lägre årskurser, men man möts också av krav från den högre utbildningsinstansen. Det är alltså viktigt för gymnasieskolan att värna just kunskap och bildning. Det ska vara höga ambitioner, höga förväntningar och höga krav som ska gälla på svensk gymnasieskola.

Det paradigmskifte som nu har aviserats i svensk skolpolitik - från flumskola till kunskapsskola - lägger grunden för en gymnasieskola i världsklass med fokus på faktakunskaper, kvalitetssäkrade läromedel, tillgång till tryckta böcker, betyg med kunskapsfokus, tidiga insatser i form av obligatorisk läxhjälp och lovskola i yngre åldrar, fokus på läsning och läsförståelse, tydligare ordningsregler, inrättandet av akutskolor med mera.

Alla dessa kommande reformer i grundskolan kommer att leda till ett stärkt gymnasium med bättre förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag. Det är välkommet och välbehövligt. Det borde ha gjorts långt tidigare, men intresset har varit större för plakatpolitik än för att komma till rätta med de verkliga problemen i svensk skola. Gymnasieskolan har tyvärr fått lida får detta.

Medan Tidöpartierna arbetar hårt för mer kunskap i svensk skola kan vi konstatera att den politiska debatten från vänster nu handlar om att sänka kraven på gymnasieutbildningarna. I stället för att göra oss andra sällskap och värna stärkandet av kunskap och bildning är deras recept att sänka kraven på behörighet. Fgränsen ska tas bort. Obligatoriskt gymnasium ska införas. Det är helt fel väg att gå. Vem gagnas av detta? Inte är det gymnasieskolans status, och inte är det gymnasieskolans kvalitet!

Jag tror att jag har sagt tidigare i den här talarstolen att det kom en rapport från Skolverket i fjor som just pekade på problemet och vad som skulle kunna hända om man sänkte kunskapskraven. Skolverket har studerat elever med likvärdiga betyg från årskurs 9 för att se vad som har störst betydelse för om eleven ska ta gymnasieexamen eller inte. I elevgruppen med de lägsta grundskolebetygen, i snitt mellan E och F, tog 42 procent av eleverna på yrkesprogram examen inom tre år. På högskoleförberedande program tog 22 procent examen på samma tid. För betygsgruppen mellan E och D tog 74 procent av eleverna på yrkesprogrammen examen inom tre år. På ett högskoleförberedande program var det 49 procent av eleverna.

Det visar tydligt att ju lägre meritpoäng eleven har, desto svårare blir det att klara sig och att prestera i gymnasieskolan. Det innebär att om man skulle göra avkall på att sätta en miniminivå, införa ett obligatoriskt gymnasium och ta bort Fgränsen kommer betydligt fler elever att hamna i svårigheter och få problem med sina gymnasieutbildningar. Det är helt fel input i debatten. Gymnasiet skulle urholkas till att bli en förlängd grundskola, och dit vill i alla fall inte vi sverigedemokrater dra det.

Samtidigt som det lustigt nog höjs röster för att sänka behörighetskraven har samma politiska företrädare på vänsterkanten vurmat för att stöpa alla elever i samma form och teoretisera yrkesutbildningarna. Man säger alltså nu att man gör eleverna en otjänst om de får F och inte kommer in på gymnasiet utan ställs utanför. Så har det låtit under de senaste veckorna. Samtidigt säger man att yrkesutbildningarna ska teoretiseras och bli högskoleförberedande med mer teoretisering av ämnena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Om man inte förstår svårigheterna och vad som ligger i vågskålen har man problem. Det är ju inte så att det blir lättare eller att man kan göra avkall på utbildningarnas innehåll om man vill göra även de yrkesförberedande programmen högskoleförberedande. Man kan inte bara sänka kraven och säga att det inte spelar någon roll om eleverna har dåliga betyg med sig från grundskolan, för de måste ju också klara av att läsa på högskolan. Den ekvationen går inte ihop.

Sverigedemokraterna var motståndare till att man teoretiserade yrkesprogrammen och till att man gjorde det obligatoriskt att få högskolebehörighet. Vi tyckte att det var bra att möjligheten fanns att välja till det, men inte att det blev mycket svårare att välja bort det. Alla elever kan inte läsa på högskola. Alla elever vill inte läsa på högskola. Så enkelt är det. Socialdemokraterna har aldrig förstått detta, utan det handlar bara om att man ska läsa på högskola. Och så undrar man varför elever inte söker sig in på yrkesprogrammen! Det är ju inte konstigt.

Inom ramen för Tidöavtalet pågår just nu en diskussion om inrättandet av en yrkesskola. Vår ingång i denna diskussion ska vara att finna en lösning för de elever som inte blir behöriga till ett nationellt program och att förhindra stora avhopp från gymnasiet. Oavsett vilken linje man för är det ju inte bra att så många elever till slut hamnar i det kommunala uppföljningsansvaret och i långtidsarbetslöshet. Det måste man göra någonting åt. Det måste ske ett omtag när det gäller introduktionsprogrammen, och det måste skapas något alternativ till dagens program - inte minst introduktionsprogrammet språkintroduktion. Där är resultaten väldigt skrala.

Från och med höstterminen 2025, herr talman, införs ämnesbetyg i gymnasieskolan. Det lät nästan på Socialdemokraterna här tidigare som att det var Socialdemokraternas idé. Så var det inte. Vi var många partier som föreslog detta långt tidigare. Dessutom är det inte så att det bara är socialdemokrater som tycker detta, utan vi var ganska eniga i utskottet om att det var bra. Vi sverigedemokrater har väckt motioner år efter år om att införa ämnesbetyg, men de har avslagits av socialdemokratiska majoriteter. Man ska inte låtsas som om idén kommer från de socialdemokratiska leden. Så var det absolut inte.

Det här är efterlängtat, för det är jättebra med ämnesbetyg och bra att det till slut landade i att man ska få någon form av ämnesutformning av gymnasiet. Det var inte helt solklart från början. Det är efterlängtat, men det är också synd att det dröjer så länge innan det genomförs, alltså fram till 2025. Det är ett antal elever under tiden som kommer att tvingas att gå med det gamla kurssystemet.

Tidöpartierna kommer även att se över läroplaner för både grundskola och gymnasieskola. Vi ska se över ämnesplanerna för gymnasieskolan och betygskriterierna. Tanken är att göra det lättbegripligt. Betygskriterier ska vara tydliga och konkreta för såväl lärare som föräldrar och elever. Vi kan konstatera att det inte är så i dag. Men det räcker inte, utan vi måste också i mycket större utsträckning betona att ansvaret för utbildningen inte bara ligger på lärarna utan även på den enskilde eleven. Vi kan inte ha ett system där man bara ställer krav på lärarna att de ska slussa över elever till att få ett visst betyg, utan kraven måste också ställas på den enskilde eleven att göra sina läxor och närvara i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Sverigedemokraterna har i många år framfört att det är viktigt att stimulera kunskapstörsten hos högpresterande elever. Det är därför bra att vi inom ramen för Tidöavtalet är överens om att inte bara permanenta utan även utöka spetsutbildningarna. Vi är också överens om att elever lättare ska få läsa i snabbare takt och på en högre nivå. Vi anser att de förslag som vi lagt fram i vår kommittémotion på detta område är tillgodosedda, och därför har vi inte tryckt mer på dem i betänkandet.

Lärarna och skolledarna är gymnasieskolans största tillgång. Tidöpartierna går nu vidare med att renodla lärarrollen, minska den administrativa bördan, satsa på kringpersonal för att avlasta, stärka lärarens auktoritet i klassrummet samt stärka rektors ansvar och befogenheter. Även översynen av ämnesplaner och betygskriterier hoppas vi kan leda till förbättringar av lärarnas arbetssituation. Det är frågor som Sverigedemokraterna drivit länge, och vi förutsätter att de nu realiseras.

Herr talman! Sorgligt nog kan vi också konstatera att det gängkriminella våldet nu har nått gymnasieskolorna. För några veckor sedan sköts en skolelev till döds utanför en gymnasieskola i Eskilstuna. Gymnasieskolan fick utrymmas. Det vi tidigare sett som skräckhändelser från andra delar av världen har nu kommit hit. Dödligt våld har blivit ett signum för det nya Sverige. Det är en tragisk utveckling som föregåtts av politisk handlingsförlamning och verklighetsflykt.

Sverigedemokraternas bestämda åsikt är att det ska råda total nolltolerans mot brott i och omkring skolorna. Vi har länge efterlyst hårda tag mot elever som utgör hot mot andra elever eller skolpersonal. Vi gläds åt att vi inom Tidöavtalet lyckats få igenom en del förslag på reformer, såsom anmälningsplikt, akutskolor och stärkta ordningsregler, men vi skulle vilja gå betydligt längre än så för att säkerställa att det inom skolans murar endast pågår utbildningsverksamhet och inget annat.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Grubb och Robert Stenkvist (båda SD).

Herr talman! Sverigedemokraternas sorteringsskola går igen även i gymnasiepolitiken. I grundskolan yttrar den sig genom att de vill sortera ut elever som avviker från deras norm och placera dem på andra skolor. I gymnasieskolan vill man kicka ut elever redan innan de har börjat. Sverigedemokraterna vill i strid med vad forskningen säger om hur lärandet går till nivågruppera elever.

När det gäller gymnasiet tycker Reslow att vissa inte ska ha chansen att läsa en fullständig gymnasieutbildning. SD:s tvååriga yrkesprogram är bara ett sätt att skapa ett djupare klassamhälle. I stället för att ge alla rätt att utbilda sig i viktiga ämnen såsom historia, naturkunskap, matte och samhällskunskap samtidigt som man går på en yrkesutbildning vill SD att våra unga ska få så lite allmän utbildning som möjligt. Det här är en inlåsningseffekt. Arbetsmarknadens krav blir ju inte mindre; de blir bara större.

Varför tycker Patrick Reslow att vissa elever inte förtjänar möjligheten att få en fullständig gymnasieutbildning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Herr talman! Jag vänder mig starkt emot formuleringen av frågan, för så är inte fallet. Alla elever är lika mycket värda, och alla ska ha samma möjligheter att kunna läsa. Men alla har inte förmågan att läsa allting, och alla vill inte läsa precis allting.

Ett problem med Socialdemokraternas skolpolitik har varit att de velat stöpa alla i samma form. Alla ska läsa in högskolebehörighet. Det är den stora drömmen. Men vi kan konstatera att alla inte vill bli akademiker.

Ska vi inte låta elever som går på yrkesprogram läsa teoretiska ämnen? Jo, om de vill det. Vi har aldrig sagt något annat. Det är rent hittepå att vi skulle stå för något sådant. Vi vill att de som vill läsa in högskolebehörighet ska kunna göra det, men vi vill inte ha det som tvång. Det är det som ligger bakom vår tanke med två-plus-ett-gymnasiet, som vi kallar det, med två år på yrkesprogram och ett tilläggsår där de som så vill kan läsa in högskolebehörighet. Men alla vill inte och alla kan inte. Det måste vi respektera.

Hela effekten av Socialdemokraternas politik är att man fastnar i arbetslöshet. Det är ju det vi ser. Långtidsarbetslöshet är effekten av socialdemokratisk skolpolitik och gymnasiepolitik. Eleverna lockas inte till yrkesprogrammen eftersom Socialdemokraterna har byggt upp en vision om att alla ska läsa på högskola. Då söker man sig inte dit. I stället söker man sig in på nationella program som är högskoleförberedande men som man inte klarar av. Man hoppar av eller går ut med väldigt dåliga betyg och fastnar i långtidsarbetslöshet.

Sverigedemokraternas alternativ är aldrig att barn ska fastna i arbetslöshet, utan man ska ha en bra utbildning. Då är även yrkesprogram viktiga.

Herr talman! Jag tackar Patrick Reslow för svaret.

Problemet med Sverigedemokraternas politik och Patrick Reslows resonemang är verkligheten. Verkligheten visar något annat. När högskolebehörigheten togs bort från yrkesprogrammen dippade attraktiviteten att välja yrkesprogram. Våra unga är smarta. De väljer utbildningar som de förstår leder till jobb och som arbetsmarknaden efterfrågar.

Vi behöver därför underlätta övergången mellan grundskola och gymnasium. Det är en annan viktig del i detta. I dag tar 15 procent av eleverna sig inte vidare till gymnasieskolan. Forskare menar därför att betyget F är problematiskt och att betygssystemet, så som det är utformat i dag, leder till att elever slås ut.

Vi tillsatte en utredning som skulle titta på det här, men Sverigedemokraterna vill inte gå vidare med den. De vill inte ens låta frågan utredas, fastän forskare pekar på problemen med utformningen av betygssystemet och att det gör att eleverna bedöms efter sämsta prestation och inte får en chans på nytt.

Varför vill Sverigedemokraterna låsa in elever i återvändsgränder?

Herr talman! Låt mig börja med det här att vi inte skulle ha någon verklighetsförankring. Så är det inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

För det första handlar det om de signaler som skickades ut från Socialdemokraterna under deras långa regeringstid. Signalen var att om man inte läser på högskolan är man ingenting värd. Om man inte läser teoretiska ämnen på gymnasiet är man heller ingenting värd. Men så är det inte. Det finns elever som är extremt duktiga på hantverk. Varför inte stimulera det? Nej, de skulle läsa teoretiska kurser, trots att de var skoltrötta och trots att de kanske inte var intresserade av teoretiska ämnen. Men de skulle bara göra det.

Det var Socialdemokraternas vision. Man föraktar sin egen gamla arbetarklass. Det är de nya Socialdemokraternas paroll.

För det andra styrde de utbudet. Devisen i framför allt socialdemokratiskt styrda kommuner var att man hela tiden skulle tillgodose förstahandsvalet. Då svällde de teoretiska programmen. Det håller inte.

Nu talar Socialdemokraterna om dimensionering. Jamen gör något åt dimensioneringen då! Om man får mer konkurrens om platserna på de teoretiska programmen kommer man också att få fler elever till yrkesprogrammen. Det är jag helt övertygad om. Så funkade det förr när jag gick i skolan, och så skulle det kunna funka framöver också.

Nej, det sker ingen sortering genom att man avskaffar betyget F. Det är inte betygssystemet i sig som är problemet, utan det är tillämpningen av betygssystemet. Vi har otydliga betygskriterier. Radar man upp tio lärare som ska bedöma en elev kommer man att få tio olika bedömningar, eftersom ingen exakt vet var de luddiga gränserna för betygen går.

Vi måste ha tydliga betygskriterier, så att alla vet vad de innebär - elever, föräldrar och lärare. Det ska vara klart och tydligt. I grundskolan ska de vara faktabaserade. Sedan kan man lägga in andra aspekter på gymnasiet, men de måste vara mer konkreta än vad de är i dag.

(Applåder)

Herr talman! De senaste månaderna har många tankar kopplade till gymnasievalet snurrat i huvudet på Sveriges niondeklassare. Förutom att de själva behöver fundera och bestämma vad de ska välja är det många runt omkring som är nyfikna och ställer frågor. Det är föräldrar, lärare, kompisar och släkt.

Många av oss kanske själva minns hur det var när man gick ur nian eller åtminstone när man tog studenten, eller så har man nyligen träffat någon i den åldern. Det enda man frågar och det enda de får prata om är vad de ska göra till hösten. Det är vad folk är intresserade av.

Det säger något om hur betydelsefullt det här är. Det är första gången i livet man får göra ett val och bestämma sig för en inriktning.

Herr talman! En förhoppning när niondeklassarna nu gör sina val är att riktigt många väljer ett yrkesprogram som ger anställning, kanske redan dagen efter studenten. Att ha en yrkesutbildning är inte bara bra för arbetsmarknaden, som ropar efter sådan arbetskraft, utan det ger också ungdomarna självförtroende när de är utbildade till ett yrke.

Vi vet att Sverige står inför en stor kompetensbrist inom många branscher, inte minst industri och hantverk. Inom dessa områden skulle det kunna skapas många fler jobb. Det finns potential för fler arbetstillfällen, men tyvärr väljer alltför få unga att gå ett yrkesinriktat program på gymnasiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Matchningen mellan arbetsmarknaden och de gymnasieutbildningar som eleverna väljer måste bli bättre. Det är helt avgörande för att Sveriges konkurrenskraft och företagsklimat ska stå sig starkt även framgent.

Här har många en viktig roll att spela, inte minst vi politiker men också studie- och yrkesvägledarna på högstadiet. De måste vägleda ungdomarna till att kunna komma ut på arbetsmarknaden. Ibland tycks studie- och yrkesvägledarnas roll till stor del gå ut på att ge eleverna vägledning att nå sitt drömyrke, oavsett vilka förutsättningar man har eller hur arbetsmarknadens behov ser ut.

Det behövs en balans. Studievägledarna behöver vara tydliga med hur arbetsmarknaden ser ut och vilka utbildningar som leder till ett arbete. Arbetsmarknadens behov behöver helt enkelt spela större roll. Vi tror att det skulle kunna leda ungdomarna mer rätt.

Herr talman! Att arbetsmarknadens behov får spela större roll är också viktigt när det gäller vilka utbildningar som över huvud taget erbjuds. Det behöver i större utsträckning styras av vilka behov som finns på arbetsmarknaden än vilka drömlinjer eleverna har.

Herr talman! Information är också viktigt. Många unga har ingen tydlig uppfattning - den kanske till och med är felaktig - om vad det innebär att jobba på en verkstad eller inom industrin. Därför är det viktigt att de får göra prao och studiebesök och att representanter för olika branscher kommer till skolan och gör presentationer.

Det gäller också att utbildningarna som ger arbete anpassas så att eleverna vill söka dem. Det behöver finnas utbildningar med fokus på yrkeskunskaper, där elever som är skoltrötta och annars inte orkar fullfölja gymnasiet kan välja bort högskolebehörighet. Men det behöver också finnas utbildningar för många av dem som kan tänka sig att gå ett yrkesprogram men vill ha högskolebehörighet. Genom att även yrkesprogrammen ger högskolebehörighet kan vi motverka kompetensbristen och stärka företagsklimatet. Att högskolebehörighet blir norm gör också att de höga förväntningarna blir norm i den svenska skolan. Det är bra. Vi behöver anpassa utbildningarna efter arbetsmarknaden och anpassa utbildningarna efter att eleverna är olika.

Herr talman! Fler elever behöver ta sig igenom gymnasiet. Tar man sig igenom gymnasiet har man goda förutsättningar att klara sig senare i livet. Oavsett vilket program man väljer bidrar gymnasieåren och de studierna till kunskap och bildning som personen har nytta av för sin egen utveckling. Dessutom är forskningen tydlig med att slutförda studier är det starkaste skyddsmedlet mot utanförskap genom minskad risk för arbetslöshet, långtidssjukskrivning och ekonomiskt och socialt utanförskap. Utbildning är helt enkelt på många sätt avgörande för Sveriges framtid.

(Applåder)

Herr talman! Yrkesprogramsutredningen fann en efterfrågan på att ta större ansvar i näringslivet för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbetsmarknaden som riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet. Utredningen föreslog ett inrättande av branschskolor för små yrkesområden. För att garantera kvaliteten i utbildningen ska en branschskola rekommenderas av en branschorganisation eller ha ett brett samarbete om utbildning med flera arbetsgivare inom branschen. För att kunna verka som utbildningsanordnare av branschskola ska verksamheten vara godkänd av Skolverket. Verksamheten med branschskolor inleddes med en försöksverksamhet hösten 2018 och ska pågå i fem år, det vill säga till 2023. Kristdemokraternas mening är att branschskolorna har potential att främja övergången från skola till yrke på ett bra sätt för branscher som annars lider av rekryteringsproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Detta var en uppläsning från den senaste arbetsmarknadsmotion som Kristdemokraterna väckt. Sedan dess har Kristdemokraterna inte väckt någon ny utbildningsmotion eller arbetsmarknadsmotion. I stället har man lagt ned branschskolorna. Det är verkligheten.

Mathias Bengtsson höll ett utmärkt anförande. Jag tror att vi är överens om oerhört mycket när det gäller yrkesutbildningar och de möjligheter de ger. Man ska kunna hitta sina egna vägar och få bättre möjligheter till jobb. Men trots att ledamoten lyfter fram yrkesutbildningarna i talarstolen har regeringen skurit ned på både yrkesvux och yrkeshögskolorna och fullständigt lagt ned branschskolorna. Jag vill gärna höra från ledamoten vad Kristdemokraterna vill göra för att ändra den inriktning som regeringen i dagsläget har, där man följer Liberalernas väg mot att minska de yrkesrelaterade utbildningarnas betydelse i det svenska utbildningssystemet.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en mycket viktig fråga. Hur vi kan matcha utbildningarna mot arbetsmarknaden är en otroligt viktig framtidsfråga för Sverige.

Jag vill först och främst vända mig mot bilden av nedskärningar i utbildningsväsendet. Att man tar bort tillfälliga pandemibidrag när de löper ut är ganska naturligt. Det ligger lite i naturen hos ordet "tillfällig" att de inte är permanenta.

Däremot gör regeringen en satsning på utbildningsväsendet och tillför ytterligare medel nu under våren, då man i vanliga fall inte brukar göra så stora ändringar. Den här regeringen har fokus på utbildning och på att arbetsmarknadens behov ska tillfredsställas. Det är inget snack om den saken.

Försöket med branschskolorna känner jag mycket väl till, inte minst för att en av skolorna, med fokus på karosseri- och lackeringsteknik, ligger i Falun i min hemvalkrets. Jag är mycket välbekant med deras verksamhet och hur den har fungerat under de år då försöksverksamheten pågått. Deras bild är att den har fungerat mycket bra på den skolan.

Men med det sagt är det inte en helt enkel fråga. Det är en balansgång man måste gå när det gäller branschskolorna. Man måste fundera på vilka delar som ska finansieras av statsbidrag, vad som kan bära sig självt och vad branschen kan möta med. Men en sak är säker, och det är att utbildningarna som vi har i Sverige måste utformas i samarbete med branschen för att de också ska leda till arbete. Den inriktningen är helt klart tydlig. Vi behöver titta på det här framåt. Vi behöver utreda vilka typer av utbildningar vi ska ha. Samarbete med branschen liknande branschskolorna är ingenting som jag utesluter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Herr talman! Som sagt tvivlar jag över huvud taget inte på Mathias Bengtssons önskemål om att få bra yrkesutbildningar. Jag ifrågasätter däremot att verkligheten håller med. Det blir ju färre nya utbildningar än på många år inom yrkeshögskolan, och yrkesvux har dragits ned. De pengar som kom nu i vårändringsbudgeten kan bara användas till korta kurser på yrkeshögskolan. De långsiktiga utbildningarna går pengarna inte att använda till. Det är också en verklighet. Man har totalt förändrat vad som faktiskt händer.

Att behovet av kompetent personal är enormt på svensk arbetsmarknad vet vi. Jag tror inte att plåtslagaren som inte kan anställa en medarbetare eftersom det inte finns några att anställa och som ser att branschskolan stängs ned hjälps av att det har varit en pandemi som inte längre finns. Jag tror inte att det hjälper folk som inte kan få de yrkesvuxplatser som nu är borta att det inte är pandemi längre. Inte heller de som behöver yrkeshögskoleplatserna blir hjälpta av att det inte längre är pandemi. Det blir färre platser. Det är ju det som är verkligheten.

Det är klart att det är en balansgång när det gäller hur stora bidrag staten ska ge och vad man ska fokusera på. Det kan finnas utbildningar som inte ska fortsätta utan läggas ned, andra som ska byggas ut etcetera. Vi i Centerpartiet har själva i nio år lagt fram förslag om att inrätta fler nya branschskolor, till exempel för lokförare, en yrkesgrupp som Liberalerna talat om på senare tid - det har ju tidningarna skrivit om. Detta kommer inte att bli av, för branschskolorna finns inte längre. Det är det som är skillnaden. Ja, det är en balansgång. Men regeringen balanserar ju inte längre. De har trillat ned från linan och ligger på golvet. Det är noll. De är döda.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Niels Paarup-Petersen för inlägget. Det stora problemet är att det finns en arbetsmarknad som är i stort behov av arbetskraft och att det finns för många personer som skulle kunna komma i arbete men inte gör det. Frågan som man måste ställa sig är: Hur får man de människorna i arbete?

När det gäller gymnasieskolan, som är det vi debatterar nu, är ett stort problem de elever som inte får gymnasiebehörighet och inte kommer in på en gymnasieskola. Jag tror att man behöver fånga upp den gruppen och ställa sig frågan vad vi kan göra för dem som går på IM-programmet och harvar på år efter år men aldrig riktigt kommer in på gymnasiet. Hur kan vi tillsammans med branschen hitta ett spår, så att också de kan komma ut på arbetsmarknaden och lära sig det nödvändiga som man behöver för att arbeta, få anställning och få den gemenskap som ett arbete innebär?

Försöket med branschskolorna visade sig ha både positiva och negativa delar när det utvärderades. Vissa utbildningar fungerade bra, andra mindre bra. Det finns olika förklaringar till det. Men det är inte säkert att just den modellen i den formen är det som är vägen framåt. Det är detta som regeringen mycket noga tittar på nu - hur kan vi skapa vägar in? Alla behöver inte läsa in högskolebehörighet. Alla kanske inte ens behöver ha gymnasiebehörighet. Men alla som vill komma ut på arbetsmarknaden ska få vara med och bidra för att mätta arbetsmarknadens behov. Det arbetet ser jag fram emot att debattera vidare här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Herr talman! Vänsterpartiet står självklart bakom alla sina reservationer. Men för att vi inte, som jag också nämnde tidigare, ska få väldigt långa voteringar yrkar jag för vår del bifall endast till reservation 12.

Herr talman! Vänsterpartiet har alltid varit en stark förespråkare för en mer jämlik och rättvis skola som ger alla elever likvärdiga möjligheter att uppnå sina mål och utvecklas utifrån sin fulla potential.

Vi anser att det är viktigt att säkerställa att alla elever i Sverige har tillgång till högkvalitativ utbildning oavsett var de bor, oavsett kön eller könsidentitet, klass eller vilket modersmål de talar. Vi vill se en mer likvärdig skola där eleverna har samma möjligheter att studera de ämnen som intresserar dem och få det stöd som de behöver för att kunna lyckas.

För att kunna göra detta måste en rad saker göras. Skolans budget måste utökas, och lärare ges större makt och utrymme. Sedan kommer vi inte ifrån det faktum att en jämlik skola endast kan skapas utan marknadslogik och marknadsstyrning.

Vi vill likt större delen av befolkningen, lärarna, rektorerna och resten av skolans personal, därmed avskaffa marknadsskolan och se till att alla skattepengar som går till skolan ska användas för att förbättra utbildningskvaliteten och stärka likvärdigheten. Det ska inte vara som i dag. Vi vill se en större statlig styrning och finansiering av gymnasieskolan för att garantera att alla elever får rätten till sin likvärdiga utbildning.

Vänsterpartiet anser att det är viktigt att främja yrkesprogrammen på gymnasieskolan. Yrkesprogrammen måste börja ses som en lika viktig del av skolan som de teoretiska programmen. De behöver också få mer resurser och stöd för att bli mer relevanta för eleverna.

Självklart är det inte bara det som händer i skolan som påverkar valen till gymnasieutbildningar. Det handlar också om att villkoren på arbetsmarknaden behöver förbättras för dem som har läst yrkesprogram. Inom vissa yrken är det så. Men inom en rad olika LO-yrken är det tyvärr för dåliga villkor.

Herr talman! Den punkt som Vänsterpartiet och jag har valt att fokusera mest på i just detta betänkande är studie- och yrkesvägledningen. Vi kommer att ha fler betänkanden där vi diskuterar gymnasieskolan.

Studie- och yrkesvägledningen är ofta sådant som privatägda marknadsskolor sparar in på i jakten på överskott som ska leda till ökat värde på företagen och senare till ökade möjligheter till försäljning av hela eller delar av skolkoncernerna.

Läsåret 2021-2022 gick det betydligt fler elever per studie- och yrkesvägledare i privata skolor jämfört med kommunala. Så har det sett ut år efter år. Marknadsskolan fungerar så. När girigheten får råda är det skolsköterskan, skolbibliotekarien och i det här fallet studie- och yrkesvägledaren som försvinner till förmån för ägarna som skrattar hela vägen till sina banker i Luxemburg. Det är en av många anledningar till att Vänsterpartiet driver kravet på ett förbud för aktiebolag att bedriva skolverksamhet. Vi menar att det enbart ska få bedrivas i icke vinstdrivande organisationsformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Herr talman! I Sverige har vi en arbetsmarknad som inom många områden är uppdelad efter kön. Så ser det ut i stora delar av världen, där kvinnor jobbar i vissa typer av yrken och män i andra.

Det syns exempelvis genom kvinnodominansen i skolan och vården och mansdominansen inom byggsektorn. Men faktum är att denna uppdelning startar redan i yngre åldrar och visar sig tydligt också vid valet av gymnasieutbildning. Det är betydligt fler flickor som väljer att studera på samhällsvetenskapsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet medan pojkarna dominerar på teknik, fordons- och transportprogrammen.

En grupp forskare vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet tittade på det för att ta reda på varför det ser ut som det gör. Det är inget nytt fenomen. Sammantaget visade undersökningen att elever av sociala skäl väljer bort utbildningar som traditionellt domineras av det ena eller andra könet. Detta visar att det finns mycket att göra när det kommer till jämställdheten i den svenska skolan.

För Vänsterpartiet som ett feministiskt parti är det viktigt att alla elever får möjlighet att leva upp till sin fulla potential, oavsett kön. Därför måste alla elever få möjlighet att göra välinformerade val till gymnasiet. Under sin tid i den svenska skolan ska de också kunna ta itu med de normer som vi tyvärr alla formas efter.

Eleverna behöver få tid och möjlighet att möta kompetenta studie- och yrkesvägledare som kan ge dem vägledning att tänka i nya banor. Det är viktigt att se samhällsnyttan med studie- och yrkesvägledning, inte bara för eleverna själva. Vi ser att i de branscher som har störst obalans mellan könen råder det också störst brist på arbetskraft.

Bristerna i studie- och yrkesvägledningen i dag får direkta konsekvenser för möjligheten att rekrytera ny personal till arbetsmarknaden. Det har uppmärksammats av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och också av Västsvenska Handelskammaren när de har yttrat sig i frågan.

Därför menar vi i Vänsterpartiet att regeringen måste se över möjligheten att införa ett nyckeltal för studie- och yrkesvägledare vid varje skolenhet. Det är också vad den reservation som jag yrkade bifall till i början av mitt anförande handlar om.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 6. Jag hoppas att det blir rätt nu.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Det är Branschskolor, Åsa Westlund med flera, S, C, MP.)

Ja, sjyst! Det är rätt när förste vice talmannen säger Åsa Westlund.

Vi ska debattera gymnasiet här. Jag måste säga att det har varit fantastiskt i dag. För en gångs skull har debatten haft jättemycket fokus på yrkesprogrammen. Det brukar inte vara fallet i kammaren. Det är väldigt trevligt. Det har varit brett över hela linjen. Det är jag oerhört tacksam för.

De praktiska utbildningarna är viktiga. De är lika viktiga som de teoretiska. Det har Fredrik Malm och många andra sagt här i dag, och också jag kan säga det. Vi är i varje fall överens om någonting, och det är bra.

Det är oerhört många ungdomar som väljer teoretiska program som de sedan aldrig får möjligheten att använda för att de misslyckas på vägen att nå målen. Det är tre av tio på Sveriges gymnasier som inte når hela vägen igenom. Det är en väldigt sorglig siffra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Man kan konstatera att en del borde välja yrkesprogram. Jag har fått veta att det är en ökad tillströmning till yrkesprogrammen utifrån de ansökningar som gjorts. Jag kommer inte ihåg om jag fick siffran för Sverige eller för Malmö.

Det är jättepositivt. Studie- och yrkesvägledarna är ute hos eleverna och talar jättepositivt om yrkesprogrammen. De påminner föräldrarna om hur viktigt det är. Det kan låta bra med de teoretiska programmen som ger högskolebehörighet, och det är viktigt. Men det viktigaste är att deras barn får en möjlighet att gå en utbildning som de klarar av så att de faktiskt får ett jobb efteråt. Där är yrkesprogrammen fantastiska. Vi har konstaterat att det är oerhört viktigt. Vi har sett det över hela linjen, hela vägen från höger till vänster. Det är jätteviktigt.

Det är då jättesorgligt att regeringen svek sitt vallöfte och minskade på YH och yrkesvux, och man lade ned branschskolorna. Det är så det är. Det är konsekvenserna av de budgetar som lades fram i höstbudgeten och vårändringsbudgeten. Totalen är neddragningar över hela linjen.

Det hjälper inte så mycket att stå och tala fint i talarstolen om det man faktiskt gör är att man drar ned på pengarna. Det hjälper inte så mycket. Det kommer att vara färre utbildningar på yrkesvux och färre utbildningar på YH. Man kan inte ens använda de pengar som kommit nu till de långa utbildningarna. De kommer bara att användas till de korta utbildningarna, och branschskolorna är borta.

Jag tror att Lotta Edholm har skrivit att man vill följa utvecklingen. Men de utbildningarna finns inte längre. Det är oerhört svårt att följa utvecklingen av en utbildningsform som inte längre finns. Det är faktiskt väldigt svårt, herr talman.

Då är frågan: Vad gör vi? Vi vill återetablera branschskolorna. Regeringen kanske vill göra något. Representanter från regeringspartierna har sagt: Vi ska göra något. Man vet inte vad, men något! Något ska någon gång göras. Det är ju trevligt, men det hjälper inte så mycket för de elever som just nu står där och gärna vill ha ett jobb i framtiden. De har inte de möjligheter de skulle ha haft om inte regeringen hade dragit ned.

Och detta gör man samtidigt som vi är i en extremt svår ekonomisk situation och hela det svenska näringslivet står och skriker efter kompetens. Det råder enorm kompetensbrist i samhället, och vi har många arbetslösa. Då förstår jag inte varför regeringens svar på detta är att dra ned på yrkesutbildningen. Det borde vara motsatsen. Det är jättesorgligt.

De faktiska siffrorna är att man drog ned på YH med 74 miljoner i budgeten för hela året, och så har man lagt in 70 nya miljoner. Det ger minus. På yrkesvux tog man i praktiken bort 1,1 miljarder och lade in 400 miljoner. Det är ett rejält minus. När det gäller branschskolorna tog man bort alla. Det är ett stort minus.

Branschskolorna är utbildningar som Moderaterna och KD var för, och nu stänger ni dem. Är det Liberalerna som har övertygat er om att praktisk kunskap inte är viktigt? Överlag har det varit så med Liberalerna att de inte riktigt har tagit i frågan. De har inte tyckt att det har varit viktigt, utan de har alltid fokuserat på det teoretiska och inte på det praktiska. Nu plötsligt har vi en regering med M som är för och KD som är för, men med L försvinner branschskolorna. Varför? Det kan man undra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Vi får tyvärr konstatera att utskottets ordförande Fredrik Malm har gått hem, så det är lite svårt att veta. Han ville tydligen inte vara med i resten av debatten, så det får vara som det är.

Vi kan dock konstatera att elföretagen säger att det är en katastrof att man tar bort branschskolorna. Det är deras egna ord. Plåtbranschen säger att de borde utvecklas och spridas. Det håller Centerpartiet med om, och detta har vi lagt fram förslag om. Det ska sägas att det i teorin fortfarande går att rösta på det i nästa vecka. Men i stället dödar man branschskolorna.

Det här får direkta konsekvenser för det svenska elsystemet, enligt elföretagen. Vi vet hur elsystemet och problemen ser ut just nu, och direkta negativa konsekvenser för det svenska elsystemet är alltså de enda ord vi har fått höra från branschen. Men vi lägger ned branschskolorna. Snälla regeringen - ta tag i den här frågan! Jag tror ändå att ni kan göra det.

Herr talman! Det finns en fråga där också jag famlar och där Centerpartiet faktiskt inte heller vet hur vi ska göra. Det handlar om att vi har jättemånga elever som inte klarar grundskolan. Vi har dock några förslag, absolut. Men när de här eleverna inte klarar sig kommer de vidare till de individuella programmen eller IV. Där klarar de sig inte heller.

I dagsläget har Sverige inget seriöst svar på hur vi ska göra med de elever som inte klarar grundskolan. Vi har inte det i vårt utbildningssystem. Vi har inget riktigt bra, seriöst svar i dagsläget på hur vi ska göra med dem. Vi har några förslag; vi tittar på lärlingar, och vi tittar på alla möjliga saker. Men i verkligheten har vi en enorm utmaning i det svenska utbildningssystemet när det gäller att lyckas med det här.

Vi kan stå här i kammaren och göra raljerande uttalanden om F och alla möjliga grejer. Men det vi verkligen behöver göra här är att samlas. Vi behöver hitta långsiktiga, seriösa lösningar för de ungdomar som i dag fallerar i det svenska utbildningssystemet, för det är enormt många. Det är tiotusentals elever som inte klarar det svenska utbildningssystemet, och vi vet att konsekvenserna är enormt negativa.

När man ser till hur kriminaliteten ser ut märker man att det väldigt ofta är kopplat till skolmisslyckanden. Oavsett vilken syn man har på samhället och oavsett vad vi fokuserar på - om det handlar om individens möjligheter eller om det handlar om den förfärliga situation vi har med kriminalitet i det svenska samhället just nu - behöver vi verkligen ta oss samman.

Jag hoppas även här att regeringen vill ta den utsträckta hand som gång på gång har sträckts ut, inte minst från Centerpartiet, om att faktiskt göra långsiktiga överenskommelser så att vi kan skapa en bättre skola i Sverige.

Alla som lyssnar på detta - det är sannolikt inte så många när klockan snart är tio - och som har förslag på hur vi kan se till att Sveriges ungdomar klarar skolan får gärna skicka in dem! För vi behöver bli bättre, även Centerpartiet.

Herr talman! Nu får vi se om vi stänger kammaren efter detta anförande eller hur pigga alla är!

Nu har vi debatterat utbildning ganska grundläggande - både grundläggande frågor om utbildning i den tidigare debatten och nu gymnasieskolan. Valet till gymnasieskolan är ett viktigt val i livet. Några vet exakt vilket drömjobb de siktar på. Andra söker fortfarande efter det, och några har absolut ingen aning om ifall man ens ska gå på gymnasiet - än mindre vad de ska göra därefter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Någon vill bli kock, någon annan elektriker och en tredje barnskötare. Någon vill bli lärare, någon ingenjör och någon tredje vill bli sjuksköterska. Andra vet ingenting, men de satsar kanske på estetprogrammet, för kulturen och det kulturella utövandet ger ändå livsluft till allt det andra. Eller så satsar man på fordonsprogrammet utifrån ett fritidsintresse som kanske kan bli ett yrkesval. Mitt hjärta klappar lite extra för fordonsprogrammet, för jag hade mitt första lärarjobb där.

Jag kan inte nog understryka att alla de här drömmarna om framtiden behövs. Var och en, vilken gymnasieutbildning man än väljer, kommer att behövas i de yrken som deras utbildningar leder till. Jag blir lite beklämd över de värderingar som ändå någonstans finns av vad som är en fin utbildning och vad som inte är en lika fin utbildning. Vi behöver ett komplett samhälle med massor av kompetenser. Det kommer att skada oss om vi inte förmår att uppskatta alla olika yrkesgrupper som får det här landet att gå runt.

Gymnasieskolan är en del av en mycket större helhet som hela utbildningssystemet utgör. Det börjar redan i förskolan. Yrkesvalen är ju ingenting som händer på vårterminen i nian, utan det börjar långt, långt tidigare. Utbildningskedjan fortsätter med gymnasiet, högskola och olika yrkesutbildningar. Man kanske återvänder till skolan på olika sätt.

Det är en lång utbildningskedja, som kan pågå hela livet. Den kan också vara lite krokig och lite svår att förutse. Därför är det så viktigt att ungdomar ges chans att välja utbildning helt fritt, och att den utbildningen också håller dörrarna öppna för att komma vidare i utbildningskedjan.

Jag ska prata lite om studie- och yrkesvägledningen ur ett jämställdhetsperspektiv. Unga killar och tjejer väljer olika utbildningar. Tidigare talare har pratat om den extrema ojämställdheten i vissa yrkesgrupper och hur den vidmakthålls. Man tror såklart olika om sig själv, och man har lättare eller svårare att se sig själv i olika yrken. Där spelar såklart samhällets förväntningar in.

Att från början välja och fortsätta att välja i extremt ojämställda mönster som styrs mer av andras förväntningar än av ens egen lust till lärande och yrkesutbildning kan bli ett problem, särskilt eftersom det kan påverka livsinkomsterna. Exempelvis förskollärare, som är en extremt kvinnodominerad yrkesgrupp, halkar efter lönemässigt. Det finns ingen bransch i dag som har råd att inte rekrytera bland både kvinnor och män och hela befolkningen.

Därför är det viktigt att det finns en studievägledning som kan komma in och visa vilka olika vägar som finns och vad konsekvenserna blir av ens val utifrån karriär och löneutveckling. Det är viktigt att man oavsett om man är tjej eller kille, eller hur man än definierar sig, känner att hela arbetsmarknaden är öppen för en.

Även jag vill säga någonting om branschskolorna. Vi har lite olika typer av kompetensbrist i Sverige. Vi pratar om att vi har en lärarbrist, och då handlar det om stora tal. Det är stora yrkesgrupper. När vi pratar om att det behövs fler sjuksköterskor är det också väldigt många människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

En av branschskolorna som nu tyvärr avslutas är en utbildning till distributionselektriker i Åsbro i Örebro län, i min valkrets. De utbildar 35 distributionselektriker via branschskola och 100 totalt. I landet utbildas det 130 om året. Fram till 2030 behövs det 3 000. De skulle kunna tredubbla antagningarna till branschskolan för gymnasiet.

Det här är alltså killar och tjejer som kommer från hela landet för att göra just branschdelen av utbildningen i Åsbro. Det är norra Europas största anläggning för att träna på att jobba med högspänningselektronik, klättra upp i de här höga stolparna och göra allting som behövs inom ett komplett elsystem.

Som sagt skulle de kunna tredubbla sin antagning. Men reglerna för skolorna är så krångliga när de ska skicka elever dit att de har lite svårt att hantera det. Någon skola skickar två elever ett år och två elever nästa. Andra tänker att när de ändå åker bort på internat är det sjystare att skicka fem från en gymnasieskola så att man har sina kompisar. Många kanske inte har bott hemifrån så mycket under så lång tid.

Detta vill man dock inte göra. Branschskolorna tillkom under pandemin, och vi har haft massor med extra stöd till olika åtgärder under pandemin. Men här säger man: Jaha, ni lyckades inte. Det spelar ingen roll om det var pandemi eller inte.

Bekymret för mig är inte de branschskolor som inte har kommit igång eller som det inte har gått bra för. Bekymret för mig är de som det går väldigt bra för och som har kapacitet att bygga ut. Satsa på dem! Ge dem chansen, och fortsätt jobba med det som kanske inte funkade på andra yrkesområden!

Vi vet inte riktigt vad framtidens yrkesliv kommer att kräva av oss. Någonting som vi vet kommer att eftersökas är kreativitet och förmåga att tänka utanför boxen - mycket av det som man tränar på i de estetiska ämnena.

Ibland sätts det upp något slags bild av att det inte behövs estetiska ämnen på alla utbildningar, utifrån vad jag tycker är lite märkliga värderingar: att inte alla människor behöver ha många sätt att uttrycka sig. Därför vill vi att estetiska ämnen ska vara med på alla gymnasieprogram, för det behövs. Det behövs för den personliga utvecklingen, och det behövs för att träna alla förmågor som krävs i ett kommande arbetsliv.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 14 om studievägledning och reservation 6 om branschskolor.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 april.)