Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor
Protokoll från debatten
Anföranden: 5
Anf. 1 Mattias Karlsson i Luleå (M)
Herr talman! Jag vill helt kort yrka bifall till reservation 2 i betänkandet.
Anf. 2 Dennis Dioukarev (SD)
Herr talman! I dagar som dessa kan det kännas tondövt att tala om något annat än den kris som världen, Europa och Sverige nu befinner sig i. Men den dagliga verksamheten i riksdagen fortsätter genom att de folkvalda fullgör sina åtaganden i den grad det är möjligt, om än med ett decimerat antal ledamöter. Det är en viktig signal till svenska folket att riket kan och kommer att styras även i kristider.
Utifrån finansutskottets perspektiv finns det naturligtvis mycket att säga om läget i världsekonomin med den senaste tidens börsrörelser och de likviditetsproblem som svenska företag möter. En extra ändringsbudget har presenterats, och stimulansåtgärder har lanserats och är under beredning. Jag känner mig trygg med att dessa kommer att hanteras på ett tillfredsställande sätt.
Utifrån detta betänkande kan jag konstatera att Sverigedemokraterna stöder det tillkännagivande som finansutskottet riktar till regeringen om makrotillsynsåtgärder och om åtgärder för att underlätta för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden.
Just i dag nöjer jag mig med att yrka bifall endast till SD:s reservation 13 och till utskottets förslag under punkt 3.
Anf. 3 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 5. Låt mig förklara varför.
Att ta ett lån för att köpa ett hus eller en bostadsrätt, helt enkelt ett hem, är det största ekonomiska åtagande de allra flesta personer gör. I Sverige har vi ett system där konsumenten, det vill säga bolånetagaren, är utlämnad till bankernas förhållningssätt. I Finland har man valt ett annat system. Det är det vår reservation handlar om.
I Finland utgår man från den ränta som bankerna själva tvingas betala för sina lån. De lägger fram den för bolånetagaren som utifrån den räntenivån får förhandla med banken. Då tvingas också banken visa vilka eventuella påslag den vill göra och förklara dem för kunden. Det är ett mycket genomskinligare sätt som ger bolånetagaren mer makt än dagens system i Sverige gör. Här är bolånetagaren hänvisad till någon form av lista för att se vad den genomsnittliga räntan är i nuläget.
Vi menar att det sätt som man använder i Finland ger bolånetagaren större möjligheter att pressa ned sin ränta. I Finland är räntenettot för bankerna också mycket lägre. Det är det vår reservation handlar om. Jag yrkar bifall till den.
Vi har ett flertal andra motioner och yrkanden i betänkandet. Dem kommer jag inte att ta upp, förutom yrkandet om SBAB som gärna skulle ha ett större och bredare uppdrag än i dag. SBAB skulle kunna bli en samhällsnyttig bank med ett särskilt uppdrag att bistå människor och företag på landsbygden. Men i detta läge väljer jag att inte lyfta upp den motionen.
Anf. 4 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! När vi i dag debatterar finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor gör vi det utifrån helt andra förutsättningar än vad som rådde för bara någon månad sedan när utskottet påbörjade behandlingen av betänkandet. Det nya coronavirusets spridning har utlöst en global kris. Sverige och de flesta andra länder i vår omvärld är under stor press. Först och främst hotar viruset människors liv och hälsa. Men redan nu ser vi betydande negativa effekter på global och svensk ekonomi. Hela samhället kommer att påverkas av denna situation. Det gäller såväl privatpersoner som företag, organisationer och offentlig verksamhet.
De senaste åren har en viktig del av den ekonomiska politiken handlat om att bygga motståndskraft. De offentliga finanserna har stärkts. Statsskulden har amorterats ned. Buffertarna i det finansiella systemet har skruvats upp, och kraven på inte minst bankerna har skärpts. Nu kan den styrka som har byggts upp användas för att värna vår gemensamma ekonomi till gagn för människor och företag.
De senaste dagarna har regeringen och våra myndigheter frigjort hundratals miljarder i likviditet och i ökade möjligheter att inte minst låna ut pengar till företag. Därigenom släpps en väldig kraft ut i svensk ekonomi. Det gör vi förstås för att vi har motståndare - ett virus och en ekonomisk nedgång - som utgör en mycket stor utmaning.
Vi kommer gemensamt att göra det yttersta för att människor och företag ska värnas i denna situation. Jag är väldigt glad över att kammaren och det politiska systemet så pass mangrant sluter upp bakom denna linje. Detta är något vi gör tillsammans.
Vi kommer att få många tillfällen att resonera om de motioner och förslag som har förts fram i detta betänkande. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 5 Karolina Skog (MP)
Herr talman! Det betänkande som nu ligger på riksdagens bord säger något som är oerhört viktigt för vår gemensamma kapacitet att hantera den kris som vi alla nu går igenom. I betänkandet konstaterar vi att svensk ekonomi och inte minst svenska banker är stabila. Den motståndskraft som har byggts upp utifrån erfarenhet från tidigare kriser är oerhört viktig nu. Det finns nu pengar att släppa ut i det svenska samhället till svenska företag. Det kan bidra till deras likviditet och ge dem möjlighet att behålla sin personal även när kassaboken tillfälligt är tom. Detta är oerhört viktigt. Därför kan nu Finansinspektionen, Riksbanken och regeringen agera kraftfullt för att skapa ett sätt att hantera den kris som vi nu går igenom.
Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor
Betänkandet pekar även på ett antal risker som vi långsiktigt behöver hålla koll på. Riksdagen måste även i krisläget klara av att tänka långsiktigt. Vi i finansutskottet är överens om att vi kommer att behöva titta mer på möjligheten att stiga in på den ägda bostadsmarknaden. Det är bra att vi är överens om det.
Betänkandet pekar dessutom ut att klimathotet och cyberhoten på lång sikt fortfarande utgör allvarliga risker för vårt samhälle och vår ekonomi. Det måste vi ha med oss även i det arbete som sker här och nu.
Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Konsumenträtt
Dokument
Beslut
Amorteringskrav och bolånetak bör utvärderas (FiU22)
De senaste åren har flera så kallade makrotillsynsåtgärder införts, som amorteringskrav och bolånetak. Riksdagen anser att regeringen bör återkomma med en samlad utvärdering av vilka effekter åtgärderna har haft på kreditgivningen och riktar därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.
Utvärderingen ska bland annat belysa konsekvenserna för olika hushållstypers möjligheter att låna till ett boende och vilka effekter åtgärderna har haft på bostadspriserna och hushållens skuldsättning. Regeringen bör också återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för hur villkoren för förstagångsköparna på bostadsmarknaden kan förbättras och hur rörligheten kan ökas på bostadsmarknaden mellan ägt och hyrt bestånd.
Förslagen om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
Riksdagen behandlade samtidigt en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF). I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten under 2019 och regeringens prioriteringar för arbetet i IMF. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Delvis bifall till motioner med tillkännagivande till regeringen om amorteringskravet och andra frågor om makrotillsyn och hushållens skuldsättning. Avslag på övriga motioner. Skrivelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.