Det nationella basutbudet av flygplatser

Fru talman, ärade åhörare, kollegor i riksdagen! Vi debatterar nu trafikutskottets betänkande 4 som rör det nationella utbudet av flygplatser.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till den reservation som Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Jag vill också hänvisa till det särskilda yttrande som Vänsterpartiet har i detta betänkande.

Bakgrunden till det betänkande som vi debatterar och ska fatta beslut om är att de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna har enats om ett så kallat utskottsinitiativ om att regeringen inte ska få ändra det nationella basutbudet av flygplatser med mindre än att riksdagen godkänner detta, trots att ansvarsfördelningen är sådan att det är regeringen som har ansvaret för våra tio statliga flygplatser - en ordning som har gällt åtminstone sedan den nationella infrastrukturpropositionen kom 2008.

Det är statliga Swedavia som äger och driver våra statliga flygplatser, och Swedavia som ett statligt bolag lyder under regeringen.

Bakom denna fråga spökar i synnerhet Bromma flygplats. Swedavia har i sin konsekvensanalys i september 2020 redovisat att de inte längre kan driva Bromma flygplats vidare i enlighet med det uppdrag som de har fått från regeringen. Swedavia konstaterar att det inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare. Det är helt enkelt för få som flyger till och från Bromma flygplats. Swedavia konstaterar också mycket tydligt att all flygtrafik kan flyttas till Arlanda flygplats utan att Arlanda för den sakens skull behöver byggas ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

I grunden är detta någonting positivt. Det handlar om att vi under pandemin har ändrat vårt beteende. Inte minst har vi flugit mycket mindre. Allt fler har upptäckt möjligheten att arbeta hemifrån. Det rör inte minst fysiska möten - tidigare kanske man flög från Luleå eller Malmö till Stockholm för att delta i ett möte. Sedan flög man tillbaka samma dag. Denna mötesform har inte funnits under pandemin, och de flesta är överens om att sådana möten i framtiden kommer att ersättas med digitala möten. Det är i grunden väldigt positivt, eftersom det blir ett minskat flygande och minskade kostnader och framför allt en minskad miljö- och klimatbelastning.

Då måste vi fråga oss: Varför ska vi ha en stor flygplats i centrala Stockholm med buller, kringtrafik, utsläpp och stora ytanspråk som följd? Låt oss i stället avveckla Bromma flygplats och utveckla en helt ny stadsdel med tiotusentals nya bostäder, skolor, grönområden, arbetsplatser etcetera.

Därför tycker jag att det är obegripligt att Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna sätter ett fåtals cityflygande före möjligheten att utveckla Stockholm.

Jag vill ställa en tydlig fråga till Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Hur mycket mer av statens resurser ska gå till att hålla Bromma flygplats öppen? Alla vet ju att Bromma flygplats inte bär sig utan måste hållas öppen med hjälp av statliga subventioner. Det är det som har varit tydligt i Swedavias rapport till oss.

Hur mycket mer av skattebetalarnas pengar ska gå till att upprätthålla ett fåtals flygande till och från Bromma flygplats? Hur mycket mer av skattebetalarnas pengar ska tas från vård, skola och omsorg för att subventionera flyget? Det anser jag att de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna måste svara på, och jag förväntar mig ett svar under debatten.

Fru talman! Vi behandlar i dag ett förslag till tillkännagivande om att man ska inhämta riksdagens godkännande om man ska göra förändringar i det nationella basutbudet av flygplatser. Jag vill inledningsvis yrka bifall till vår reservation, som är ett avslagsyrkande. Vi yrkar alltså avslag på förslaget till tillkännagivande.

Den nu rådande ordningen för hur man ska hantera just basutbudet behandlades i infrastrukturpropositionen som togs upp i kammaren för 13 år sedan. Jag vill påminna riksdagen om att vi då hade en majoritet bestående av Moderaterna, Centern, Kristdemokraterna och Liberalerna - alltså under Reinfeldtregeringen.

Själva grunden i beslutet var att flygplatserna ska utgöra stommen i ett effektivt och långsiktigt hållbart flygtransportsystem och säkerställa grundläggande interregional tillgänglighet i hela landet. Flygplatserna ska säkerställa en god internationell tillgänglighet. Sammantaget ska de täcka hela landet så att alla medborgare i vårt land har tillgång till flyg.

Under de 13 åren har det runnit en hel del vatten under broarna. Lite senare fattade regeringen beslut om de tio basutbudsflygplatserna, och det var i en tid före Fridays for Future, flygskam och FN:s klimattoppmöte, där vi också enades om de globala hållbarhetsmålen. Då kalkylerade man med att utrikesflyget på Arlanda skulle öka med ungefär 5 procent per år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Vid den här tiden hade Swedavia en strategi för att klara ökningen, att faktiskt medvetet flytta resenärer från Arlanda till Bromma. Under en period under dessa år fördubblade man antalet resenärer på Arlanda. Det har satt sina spår, särskilt i tider när miljömedvetandet ökar hos befolkningen och många medvetet väljer bort att flyga och tar tåget i stället.

Sedan kom covid-19. Pandemin pågår fortfarande. Flyget har inte under några omständigheter återhämtat sig.

Flygresandet har verkligen minskat dramatiskt. Den dramatiska minskningen syntes redan innan pandemin. Vi befinner oss fortfarande i ett osäkert läge. Vi vet inte riktigt hur pandemin kommer att sluta, och vi ser en femte våg internationellt. Det kommer en ny version från Afrika, och så vidare. Faran är inte på något sätt över. Tvärtom behöver vi fortsätta att följa frågorna noga. Det kommer att vara oroligt under en överskådlig framtid.

Här fick Swedavia ett uppdrag att titta på effekterna av pandemin. Det är ett statligt bolag som till och med ska redovisa intäkter till staten, inte bara gå runt. Swedavia har gjort en konsekvensanalys, och man har presenterat sina slutsatser. En kortversion har redovisats offentligt. Sedan finns en djupare analys som innehåller en hel del affärshemligheter, som jag inte tror att någon i kammaren har sett. Om någon har gjort det får denne gärna berätta för mig vad som står där. Swedavia landar i en sammanfattad bedömning att som det ser ut nu, med ett minskat antal resenärer och hur pandemin har påverkat, är det inte affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare.

Fru talman! Det är nu det är läge att höja på ögonbrynen. År 2009 beslutade riksdagen att det dåvarande statliga Luftfartsverket skulle övertas av just ett affärsdrivande statligt bolag. I det här häradet inrättades Swedavia och några andra bolag. Uppdraget var att driva dessa under företagsekonomiska förutsättningar.

Nu när bolaget ger besked utifrån de företagsekonomiska principerna, det vill säga att det inte är affärsmässigt att driva Bromma flygplats vidare, börjar samma partier som då satt i regeringen och inrättade denna ordning att filibustra. Det var det här som var själva syftet med de organisatoriska förändringarna. Vi socialdemokrater sa uttryckligt att vi såg tydliga politiska mål, och vi var därmed emot inrättandet av Swedavia. Vi tyckte att det räckte gott och väl att ha ett affärsdrivande verk därför att vi ville att ambitionen att styra flyget skulle finnas även i fortsättningen, det vill säga att de transportpolitiska målen ska vara styrande - inte affärsmässigheten. Det blir ett märkligt sätt att hantera frågorna.

Det är inte bara Swedavia som har haft problem som en konsekvens av det minskade flygandet, utan det gäller även de regionala flygplatserna. De har också haft oerhört stora bekymmer. Swedavias besked var ingen överraskning för utskottet när de sa att den klokaste och samhällsekonomiskt bästa vägen för Swedavia och för staten är att avveckla Bromma.

Arrendet för Bromma löper ut 2038. Då kommer med all sannolikhet all verksamhet ändå att upphöra. När underlaget viker borde en prövning var enda vägen, det vill säga att ompröva sina tidigare ställningstaganden. De besked vi har fått från Stockholms stad - den blågröna majoriteten - är att avsikten är att avsluta avtalet 2038. Varför då pumpa in pengar till Swedavia, till en organisation som inte går runt? Det är det som kommer att bli effekten om vi inte agerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Jag är stockholmare, och jag ser jättestora utvecklingsmöjligheter - inte minst där flygplatsen ligger i dag. Det skulle kunna byggas en ny stadsdel i vår huvudstad. Det finns enorma behov av nya bostäder. Sedan bor många människor runt flygplatsen. Om det skulle hända en olycka är katastrofen oundviklig. Om ett flygplan skulle störta när det ska lyfta eller landa på Bromma skulle det bli förödande konsekvenser. Vi ska inte heller glömma bort bullerproblemen.

Fru talman! Brommas framtid handlar faktiskt om vårt lands framtida ekonomiska konkurrenskraft. Det handlar om att stärka Sveriges position på den internationella arenan. Sverige är ett exportberoende land, och det är viktigt att det finns en flygplats som faktiskt kan ta oss ut i världen när vi behöver det och kan ta andra hit när de behöver det.

I detta nu tappar Arlanda direktlinjer medan vår huvudkonkurrent, som man väl ändå får säga att det är, Kastrup öppnar nya direktlinjer. Risken är att vi går mot att Arlanda blir en matarflygplats till Kastrup i stället för att ha egna direktlinjer ut i världen.

Ska vi vända den utvecklingen måste vi ha fler resenärer på Arlanda - vi behöver ha ökade volymer. Det absolut enklaste sättet att lösa det är att flytta resenärerna från Bromma till Arlanda. Jag tror att det vore fel väg att börja uppmana folk att flyga i stället för att ta tåget, men däremot har vi två flygplatser där vi också har vår internationella flygplats, och det vore ju rent ut sagt korkat att inte använda den möjligheten.

Regeringen tillsatte en särskild utredare som kom med sitt underlag om hur man skulle kunna avveckla både driften och verksamheten. I rapporten redogör han nogsamt för hur regeringen Reinfeldt överförde beslutsfattandet avseende investeringsvolymer och strukturförändringar från riksdag och regering till det nyinrättade bolaget.

Rapporten tillsammans med Swedavias konsekvensanalys är ute på remiss, och remisstiden går ut den 20 december. Därför blir det himla konstigt när den blåbruna högern, påhejad av Liberalerna och Centern, inte kan vänta på ett underlag. Det är något fåneri här gällande att man tycker att Miljöpartiet tog ut segern i förskott. Jag kan tycka att det är ett ovärdigt beteende av Sveriges riksdag. Vi måste kunna ta saker och ting seriöst och ta till oss fakta och kunskaper vi får i form av remissrundor och så vidare och inte hålla på och tjafsa om någon tårta. Jag tycker att det faktiskt är fördummande och förlöjligande av den här kammaren.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag understryka att för oss socialdemokrater kommer flyget att fortsätta vara ett viktigt transportmedel för att hålla samman vårt land och för att hålla samman Sverige med övriga världen. Arbetet med att göra flyget hållbart måste också fortsätta. Det måste finnas en tillgänglig och hållbar flyginfrastruktur i hela landet. En förutsättning för oss socialdemokrater för att kunna lägga ned Bromma är att vi säkrar kapaciteten på Arlanda. Vi borde faktiskt kunna ha en bred samling kring just detta - för Sverige och för svensk konkurrenskraft.

Jag vet att mitt parti, jag själv och infrastrukturministern alltid har dörrarna öppna för samtal om hur vi tillsammans kan stärka svensk konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic, Abraham Halef, Elin Gustafsson och Jasenko Omanovic (alla S).

Fru talman! Jag ska börja med att erkänna att jag har varit naiv. Jag trodde att klimatnödläget skulle ruska om den här kammaren. Jag trodde att det faktum att vi svenskar flyger långt över den globalt hållbara nivån skulle ha manat till eftertanke här inne. Jag trodde att det faktum att Swedavia blöder pengar skulle få er att reagera. Jag trodde inte att politiker 2021 skulle vara villiga att med skattemedel finansiera det snabbaste sättet att steka den här planeten.

Jag har varit väldigt naiv rörande detta. Det är uppenbart en dag som denna då vi ska debattera den här situationen och den blåbruna högern tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna obstruerar det ytterst rimliga beslutet att lägga ned Bromma flygplats.

Låt oss ta det från början, och låt oss börja med klimatet. Många i den här kammaren råkar glömma det gång på gång, så det är lika bra att jag tar rollen att berätta om det igen.

Svenskar flyger fem gånger mer än det globala genomsnittet. Det är mer än en tiondel av våra utsläpp. Det är en nivå som är på alla tänkbara sätt ohållbar. Hur man än vänder och vrider på det och hur man än mäter det är det en ohållbar nivå av flygande.

Låt oss börja med att fråga oss: Varför är det så? Det finns ju en massa idéer om hur man skulle kunna ha ett hållbart flyg. Den grundläggande orsaken är, och det har jag sagt många gånger i den här talarstolen, att fossila utsläpp och flygande i dag är synonymer. Det finns inte tekniker som kan minska utsläppen från flyget på global nivå och på ett tillräckligt snabbt sätt. Det går till exempel inte att täcka flygbehovet med biodrivmedel, som vissa tror. Det finns inte den kapaciteten när det gäller biodrivmedel vare sig nu eller i framtiden, framför allt inte om alla ska flyga på Sveriges nivå.

Det går inte heller att ersätta flygresandet med el, för elflyg kommer under 50 år framöver inte att kunna ha en kapacitet tillräcklig för att ersätta ens en liten del av vårt befintliga flygande. Det är en rent teknisk sanning av det enkla skälet att det är för tungt för flyget att lyfta så mycket batterivikt som skulle krävas för att lyfta själva flygkroppen. På väldigt korta sträckor och för väldigt få personer kan vi se att elflyget kommer, men det är inte där de stora utmaningarna inom flygandet finns, som ni alla vet.

Det råder inget tvivel: Hur man än vänder och vrider på det är det helt enkelt ohållbart att flyga på den nivå som vi gör i Sverige i dag.

Sedan finns det förstås de som behöver flyga, och det ska vi ha respekt för. Det finns de som inte har tillgång till järnväg, de som inte kan ta sina möten digitalt och de som har långt dit de ska. Då kan man behöva flyga. Men samtidigt ska man komma ihåg att en tredjedel av allt inrikesflyg, som den här debatten ju handlar om när det gäller Bromma, enligt Swedavia är sträckor på upp till 40 mil. Den vanligaste flygsträckan nationellt i Sverige, inrikesflyget, är Stockholm-Göteborg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Man måste alltså kunna ha flera tankar i huvudet samtidigt här. Ja, Kiruna-Stockholm behövs. Ja, Visby-Stockholm behövs. Allt det ska vi kunna erbjuda svenskarna, men det är inte där som de stora nivåerna av inrikesflygande finns.

Vi säger att vi måste kunna ha Visby-Stockholm och Kiruna-Stockholm, som exempel, och då är den stora frågan: Kan vi ha detta på Arlanda? Ja. Det är det som är själva poängen. Det är mycket smartare på alla sätt att i stället samla de resor som vi verkligen behöver på en flygplats i Stockholm.

Hur är det då med kapaciteten på Arlanda? Det här har man ju hört mycket om i debatten. Låt mig säga det som jag sa i våras. Det verkar inte ha gått in, så jag tar det igen. Jag ska försöka vara väldigt pedagogisk.

Arlanda har ett miljötillstånd för 350 000 flygrörelser. År 2019, året innan pandemin, var vi uppe i 233 000 flygrörelser. Miljötillståndet gäller 350 000, och 233 000 är det man då var uppe i. Då kommer någon förstås och säger: Ja, men det är peaktimmen som är det viktigaste - det är där vi inte klarar av det. Det resonemanget är i sig ganska banalt och dumt eftersom man inte kan planera en flygplats utifrån peaktimmen. Då blir det väldigt kostsamt och en enorm överkapacitet de övriga timmarna.

Men låt oss ändå ha det argumentet på bordet och titta på Arlandas peaktimme. Arlanda kan hantera 90 rörelser per timme. Under 2016-2019 passerades aldrig 73 rörelser. Man kan hantera 90, men man har aldrig passerat 73. Det finns således en enorm överkapacitet på Arlanda till och med under peaktimmen. Huruvida det går att flytta viktiga linjer från Bromma till Arlanda är en icke-fråga. Detta har påvisats i utredning efter utredning och gång på gång, men det går av någon anledning inte in hos många partier här i kammaren.

Klimatfrågan är det viktigaste. Vi måste minska flygresandet. Ett väldigt bra sätt att göra det vore att vi helt enkelt tog bort onödiga resor, men då kan vi inte ha en överkapacitet i svenskt flygplatsutbud. Det är fullt rimligt att lägga ned Bromma.

Jag har som sagt varit naiv. Jag tror att jag vet vad det i grunden handlar om, nämligen att jag har haft en förhoppning och en ambition om att man med rationella och logiska argument kan skapa en förändring och ett förändrat system. Jag trodde att ett påstått klimatengagemang spelade roll, men det visade sig vara fel här i denna kammare. Det är förstås väldigt tråkigt. Men så ligger det till.

Jag rundar av med att yrka bifall till reservationen.

Fru talman! Man kan säga väldigt mycket om hanteringen av frågan om Bromma flygplats. Jag tror att det i grunden handlar mycket om inställningen till flyget. Trots att flyget utgör en relativt liten del av världens utsläpp får det ett enormt stort fokus i miljödebatten.

Jag har funderat mycket på vad det beror på. Vad är det med flyget som provocerar så fruktansvärt mycket? Kan det bero på den frihet det innebär att kunna förflytta sig med flyg, att ta sig ut i världen och runt om i Sverige? Är det den individuella frihet detta innebär som provocerar?

Nu försöker man använda pandemin, som har lamslagit inte bara flyget utan även många andra branscher, till att stänga ned Bromma flygplats. Tittar man på Sveriges geografi, hur stort landet är och hur långt det är mellan olika destinationer, ser man att det säger sig självt att vi behöver ha ett väl fungerande flyg och en väl fungerande infrastruktur för flyget i Sverige. Det finns inget annat alternativ om man på allvar menar att hela Sverige ska kunna leva. Man måste kunna förflytta sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Här i riksdagen finns en tydlig majoritet för att ha kvar Bromma flygplats. En majoritet vill inte stänga ned Bromma i förtid. Vad som har hänt är att regeringen har gett Swedavia i uppdrag att titta på om det skulle gå att stänga Bromma eller inte. Att vi inte får se hela rapporten utan bara en sammanfattning på två sidor när det läggs så mycket vikt vid den innebär för mig ett demokratiunderskott. Jag ser detta som ett beställningsjobb.

Det talas mycket om att Swedavia självt säger att det går att stänga Bromma. Jovisst, men även om man bara läser sammanfattningen ser man att det står väldigt tydligt att det funkade då när flyget i princip stod stilla. Men det funkar inte när flyget startar upp igen. Det är väldigt tydligt i rapporten.

Frågan är hur stor vikt man ska fästa vid tårtätande och naiva och barnsliga filmer som publiceras på nätet av Miljöpartiets ledamöter i EU-parlamentet. Har man inga väljare utanför storstäderna behöver man kanske inte ta särskilt stor hänsyn till tillgängligheten för invånarna i resten av landet när det gäller att ta sig hit till Stockholm.

Det här är respektlöst mot människor som bor runt om i landet. När de fick läsa om planerna på att lägga ned Bromma blev de ordentligt oroade för framtiden för deras del av Sverige. Man kan inte behandla en så pass viktig fråga som svensk infrastruktur som man har gjort med Bromma flygplats. När man talar med kommunalråd runt om i landet blir det väldigt tydligt att de verkligen ser nedläggningen av Bromma som ett stort hot mot tillväxt och utveckling i deras del av Sverige.

För att få stopp på detta föreslog vi ett tillkännagivande i våras. Vi som stod bakom det hoppades att det skulle få regeringen att inse att även om man själv har beslutanderätt finns det ingen majoritet i kammaren för att gå vidare med förslaget att stänga ned Bromma. Man valde ändå att gå vidare med den utredning som tillsatts. Utredningstiden för den var väldigt kort mitt under en pandemi när ingen egentligen kunde säga hur flyget kommer att utvecklas när det startar upp igen. I direktiven står det dessutom inte något om Bromma ska läggas ned utan hur flygplatsen ska kunna läggas ned.

Vi hade nog förväntat oss att tillkännagivandet från i våras skulle leda till en längre utredningstid och förändrade direktiv, men så blev inte fallet. Därför befinner vi oss där vi gör i dag. Vi har inte förtroende för regeringen när det gäller att fatta beslut om basutbudet när den på ett så flagrant sätt fullkomligt struntar i majoriteten i kammaren.

Det är självklart svårt att säga hur pandemin, digitala möten och annat kommer att påverka flyget och hur det hela utvecklas i framtiden. Men detta kommer ju att påverka resandet i stort. Det är därför märkligt att man inte drar en parallell med tågresandet och att det troligtvis också kommer att minska, inte minst mellan Stockholm, Göteborg och Malmö där man tänker plöja ned hundratals miljarder i höghastighetsjärnväg. Man drar alltså inte slutsatsen att det förändrade resandet kommer att påverka båda dessa transportslag.

Om man med någon trovärdighet ska kunna diskutera en nedläggning av Bromma måste man rimligtvis börja på rätt håll. Teres Lindberg talade sig varm för Arlanda och dess utveckling. Men regeringen har verkligen inte visat några tecken på att ta Arlandas utveckling på allvar och att vilja göra något med Arlanda flygplats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Det fanns ett Arlandaråd som gjorde klart en rapport som jag har fått ta del av även om den inte är offentliggjord. Det är en väldigt gedigen rapport om utvecklingen av Arlanda flygplats, infrastrukturen till och från och området runt omkring Arlanda. Det fanns ett datum för när denna rapport skulle publiceras. Alla som var med i Arlandarådet var inbjudna till ett stort evenemang där detta skulle offentliggöras, men sedan lades plötsligt locket på. Frågar man infrastrukturministern säger han att rapporten bereds på Infrastrukturdepartementet. Min bild är att den ligger i en byrålåda och samlar damm. Ingen gör någonting med den.

Man måste börja med Arlanda. Det behövs politiska beslut med en tydlig inriktning på en utveckling av Arlanda flygplats. Det hänger inte på Bromma huruvida Arlanda blir en matarflygplats till Köpenhamn eller inte, utan mycket beror på hur man utvecklar Arlanda. Man kan jämföra med satsningarna på Kastrup. Arlanda har inte alls samma förutsättningar för politiskt stöd för en fortsatt utveckling så som Kastrup har haft.

Något som man glömmer bort helt och hållet i debatten, fru talman, är frågan om flygets omställning. Den egna driften av Swedavias samtliga flygplatser är i dag helt fossilfri. Det sker oerhört mycket när det gäller flygets omställning. Flygplanen som kommer blir mindre. Heart Aerospace räknar med att leverera sina första elplan 2026. Detta innebär att det kommer att bli fler flygrörelser, eftersom det blir fler flyg med färre passagerare i varje plan. BRA har aviserat att de tänker börja flyga elflyg mellan Stockholm och Visby 2026.

Det finns även det samhällsviktiga flyget, som också ska få plats på en flygplats. I dagsläget finns över huvud taget inte utrymme för det på Arlanda. Dessutom blir det längre transporter till sjukhusen i Stockholm från Arlanda än från Bromma.

Det är väldigt viktigt att vi värnar det vi har. Jag är ödmjuk inför det teknikskifte som sker. Jag kan inte som Lorentz Tovatt säga hur teknikutvecklingen kommer att se ut 50 år framåt i tiden och att flyget inte kommer att bli fossilfritt innan dess. Jag tror på en fossilfri framtid även för flyget, och teknikutvecklingen går oerhört snabbt. Att i det läget göra oss av med någonting så unikt som en citynära flygplats vore kvalificerat vansinne.

Det som är mest oroande med den här frågan är trots allt den demokratiska aspekten av det hela, med hemligstämplade rapporter och en regering som fullkomligt struntar i tillkännagivande efter tillkännagivande i den här kammaren. Det är anmärkningsvärt i en demokrati att man inte respekterar en majoritet i Sveriges riksdag. Vi kan ha olika åsikter, men i den här kammaren måste majoritetsbeslut gälla. En majoritet i den här kammaren vill inte lägga ned Bromma flygplats i förtid. Det måste regeringen respektera.

I detta anförande instämde Anders Hansson (M) och Magnus Jacobsson (KD).

Fru talman! Moderaterna säger sig vara emot statliga subventioner av princip. Det verkar vara så på många politikområden, men inte när det gäller flyget och inte heller när det gäller bilkörande. Då ska staten subventionera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Swedavia har presenterat väldigt klart och tydligt för oss att de inte längre kan bedriva sin verksamhet vid Bromma flygplats på ett affärsmässigt sätt. Det betyder att de behöver statliga subventioner för att upprätthålla Bromma flygplats.

Nu har Moderaterna drivit fram det här beslutet till Sveriges riksdag. Då tycker jag också i anständighetens namn att Moderaterna är svaret skyldiga. Hur mycket ska svenska staten bidra med i subventioner för att hålla Bromma flygplats öppen?

Fru talman! Jag tror att vi möjligtvis läser de två sidor vi har fått från Swedavia när det gäller Bromma på lite olika sätt. Det står ingenting i dem om att Swedavia kommer att behöva statliga bidrag för att kunna driva Bromma vidare. Båda de två trafikslagen flyg och bil bär sina egna infrastrukturkostnader, till skillnad från till exempel järnvägen.

Sedan kan man absolut säga att vi har gett stöd till flyget under en pandemi, men det är en helt annan sak. Vi kan inte räkna in pandemiåtgärderna i det här.

Man säger att det utifrån Swedavias företagsperspektiv skulle vara affärsmässigt bättre att samla allt flyg. Det är möjligt att det är så, men de skriver också i sin rapport att det är många andra hänsyn man behöver ta innan man lägger ned Bromma flygplats. Ingenstans i den här rapporten står det att man behöver statliga subventioner eller att Bromma gick med förlust före pandemin.

Nu startar flyget upp igen, och mig veterligen går det med högre hastighet än vad någon kunde förutse. Det är stor aktivitet på Bromma flygplats igen. Man är inte uppe på samma nivå som före pandemin, men man är på god väg dit.

Fru talman! Våra statliga flygplatser ska ju finansieras med avgifter från flygoperatörerna. Så har också fallet varit. Sedan har Bromma flygplats en lite speciell konstruktion, eftersom den moderata ledningen här i Stockholm subventionerar markhyran för Bromma flygplats otroligt mycket. Men det är en annan fråga.

Swedavia har varit väldigt tydliga med att flygandet inte kommer att återgå till Bromma efter pandemin. De kommer inte att få in de intäkter de behöver för att driva vidare verksamheten. Därför vädjar de till regeringen om att få avveckla Bromma flygplats i förtid och flytta över den del av flyget som återhämtar sig efter pandemin till Arlanda. Det framstår, fru talman, som lite märkligt att Moderaterna inte förstår den enkla matematiken. Det blir minskat flygande och minskade intäkter, men det finns fortfarande kvar stora overheadutgifter för att driva vidare en flygplats.

Då, fru talman, blir min fråga till Maria Stockhaus: Menar verkligen Maria Stockhaus att Bromma flygplats kommer att kunna stå på egna ben i form av intäkter från flygoperatörerna - att Bromma flygplats inte kommer att behöva någon som helst statlig subvention?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Fru talman! Nu är det så att vi inte får insikt i hur det går för de enskilda flygplatser som Swedavia driver. Swedavia har aldrig någonsin sagt att Bromma flygplats går med förlust och kräver statliga bidrag för att kunna drivas vidare. Det står inte så i rapporten. De har varit tydliga med att det finns andra hänsyn som behöver tas innan man lägger ned en flygplats, och det är det vi menar. Det finns väldigt många andra hänsyn som pekar på att vi behöver ha kvar Bromma flygplats.

Mig veterligen har de inte begärt några statliga bidrag för att driva Bromma vidare. De har sagt att det affärsmässigt skulle vara rimligt att samla allting, men också att det behövs andra hänsyn. Det finns alltså ingen risk för att vi behöver gå in med statliga pengar för att Bromma ska vara kvar. Swedavia som helhet har naturligtvis haft ekonomiska svårigheter under pandemin, men det finns ingenting som tyder på att de kommer att ha det så när de går ur pandemin och flyget startar upp.

Fru talman! När jag lyssnade på Maria Stockhaus anförande väcktes samma fråga hos mig som Jens Holm ställde. Jag noterar att vi faktiskt inte får något vettigt svar på hur mycket Moderaterna är beredda att bidra med och lägga av skattebetalarnas pengar för att upprätthålla två flygplatser i Stockholmsregionen.

Jag noterar också att Maria Stockhaus gång på gång lyfter fram bristen på insikt och att man inte har fått se den här utredningen. Det är ju ingen annan som har gjort det heller, eftersom det är en affärsmässig hemlighet. Detta är konsekvensen av den proposition som lades fram till riksdagen om att flytta flyget till ett affärsmässigt drivet bolag i stället för att ha det i ett affärsmässigt verk. Vi var emot och reserverade oss, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, för vi ville se politisk styrning. Nu står du här och kräver politisk styrning, vilket du inte får som en konsekvens av era egna beslut. Jag tycker att det är beklämmande. Jag hade också önskat att vi hade haft politisk styrning.

Jag kan inte tycka att det här är rimligt. Swedavia går som statligt bolag fram och säger att det inte finns några affärsmässiga förutsättningar för att fortsätta driva Bromma. Konsekvensen av det är att det måste tillföras resurser. Jag efterlyser verkligen ett svar. Hur mycket är Moderaterna beredda att lägga på att upprätthålla två flygplatser i Stockholmsregionen?

Fru talman! Det är ett politiskt beslut vilka basflygplatser som ska finnas. Den frågan ligger hos regeringen, men regeringen bryr sig inte om den majoritet som finns här i kammaren för att ha kvar Bromma flygplats. Detta är ett demokratiunderskott. Det här är faktiskt det tredje tillkännagivande som tydligt markerar för regeringen att vi vill ha kvar Bromma flygplats åtminstone fram till 2038.

Att det inte är affärsmässigt att ha två flygplatser är inte samma sak som att Bromma flygplats går med förlust. Swedavia har alla förutsättningar att när pandemin är över bedriva sin verksamhet och finansiera den med flygplatsavgifter. Vi kan också se att det troliga är att det kommer att vara mindre flyg men fler flygrörelser. Det kommer att bli den stora förändringen. Även om det blir färre som reser och man kanske har fler digitala möten behöver det inte bli färre flygningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Min fråga tillbaka till Teres Lindberg är: Var ska planen från flygplatser som Ronneby och Ängelholm landa? Det finns faktiskt inte plats på Arlanda. Det går inte att mixa stora och små flygplan hur som helst när man startar och landar. Det säger Swedavia i sin rapport. När flyget startar upp igen behöver man bygga ut Arlanda, men regeringen har inte levererat över huvud taget när det gäller möjligheter för Swedavia att bygga ut Arlanda. Hur ser Teres Lindberg på det? Hur ska flyget kunna starta upp? Hur ska vi skapa tillgänglighet i hela Sverige om inte Arlanda får byggas ut?

Fru talman! Jag noterar att Maria Stockhaus inte lyssnade på vad jag sa i mitt huvudanförande. Att säkra kapaciteten på Arlanda är en förutsättning för att kunna stänga Bromma, enligt oss socialdemokrater.

Men sedan måste vi också lita på det som våra egna bolag säger. Swedavia sa på ett utskottssammanträde, där Maria Stockhaus också närvarade, att oavsett pandemin skulle Arlanda kunna svälja hela Brommas flyg även om det ökar. Vi kommer att kunna göra det till allra minst 2035. Men det är klart att det behövs en strategi om vi skulle stänga flyget.

Man blir lite förvånad över hur Maria Stockhaus uttrycker sig här. Den tidigare infrastrukturministern har inte lagt fram ett förslag om att stänga Bromma. Vi har däremot fått fram en utredning som har tittat på förutsättningarna. Det är just det som Maria Stockhaus efterlyser.

Vad ska vi göra med de alternativa verksamheter som finns på Bromma? Det handlar om att lösa alltifrån samhällsviktigt flyg till räddningshelikoptrar och så vidare. Där finns nu en utredning som är ute på remiss för att alla berörda ska kunna svara på den och ge oss alla fakta och problematisera kring konsekvenserna. Men det bryr sig inte Moderaterna om över huvud taget.

Sedan vill jag understryka att den nuvarande infrastrukturministern tillsattes i går. Den nuvarande infrastrukturministern, precis som den föregående, företräder en annan regering. Det är två olika regeringar. Vi socialdemokrater har alltid bejakat att vi måste säkra kapaciteten på Arlanda för att stänga Bromma.

Fru talman! Det är väldigt intressant det som sägs om att säkra kapaciteten på Arlanda. Det är snart tre år sedan som Arlandarådet var färdigt med sin rapport. Den dåvarande infrastrukturministern i den regeringen, som är den nuvarande infrastrukturministern i den här regeringen, har inte gjort någonting över huvud taget.

Jag var med på ett seminarium så sent som i går där Swedavias vd efterlyste politiska beslut för Arlandas utveckling. Han var oerhört frustrerad över att Arlandarådets rapport inte över huvud taget har fått några effekter på politiken på riksnivå.

Det finns inga beslut fattade. Det finns ingenting som pekar på att den tidigare regeringen, med samma infrastrukturminister som den här regeringen, hade något intresse alls av att utveckla Arlanda.

Det är ord som är svåra att ta på allvar. Regeringen ska nu sitta i nio månader. Den har väldigt svagt stöd här i riksdagen. Den behöver troligtvis efter nästa val regera med andra partier igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Det känns inte som att Socialdemokraterna är någon garant för någon vettig flygkapacitet på tillräcklig nivå till och från Stockholm. Det är snarare tvärtom. Med en socialdemokratisk regering finns det all anledning att fortsätta att oroa sig.

Det finns kanske anledning för oss att komma tillbaka med ytterligare tillkännagivanden om inte regeringen släpper frågan om en förtida nedstängning av Bromma.

(forts. § 19)

Fru talman! Maria Stockhaus nämnde väldigt mycket i sitt anförande som jag skulle vilja replikera på, men en specifik sak var detta med att varken jag eller Maria Stockhaus kunde sia om framtida teknikutveckling. Då har jag ett tips till Maria Stockhaus, och det är att läsa befintlig forskning. Det kom bland annat en väldigt stor forskningsöversyn precis innan sommaren, som handlade om elektrifierat flyg. Där konstaterade man ganska bryskt att marknadspenetrationen för en elektrifiering på sin höjd kommer att röra ungefär 10 procent av flygresandet och att detta kommer att ske först 2050-2060. Så jo, ett och annat kan man ändå veta om framtidens teknikutveckling.

Men det var faktiskt inte därför jag begärde replik. Det jag ville fråga Maria Stockhaus om handlade om detta med vem som ska betala. Det har vi fortfarande inte fått svar på. Swedavia konstaterar att Bromma flygplats blöder pengar. En konsekvens av det är att antingen betalar resenärerna för detta, eller så betalar skattebetalarna för detta. Det är de två alternativ som Maria Stockhaus har att hantera.

Om resenärerna ska betala innebär det högre biljettpriser. Då kanske vi inte får något flyg till Skellefteå. Då kanske Visbyflyget måste ställas in eftersom konsumentunderlaget försvinner när priserna går uppåt. Det är ett alternativ. Det slår mot tillgängligheten. Det andra alternativet är naturligtvis att vi höjer skatterna och betalar mer av skattebetalarnas pengar till Swedavia.

Det är dessa två alternativ Maria Stockhaus har att hantera. Hon är inmålad i det hörnet. Nu hoppas jag att vi alla här i kammaren kan får svar på frågan vem som ska betala för det ofantliga överskott av flygkapacitet som Stockholmsregionen har.

Fru talman! Elektrifiering är faktiskt inte den enda lösningen på flygets omställning. Jag skulle inte heller när det gäller elektrifiering våga sia vad som händer i ett 50-årsperspektiv. Vi kan bara titta på vad som har hänt under de två år som jag har jobbat med infrastrukturfrågor. Inom flyget tittar man också på vätgas och biobränsle. Det amerikanska försvaret har också nyligen visat hur man har gjort flygbränsle av koldioxid.

Jag skulle säga att med den inriktning vi har där flyget ställer om kommer vi säkert att se andra tekniker komma fram under de närmaste 50 åren. Jag är helt övertygad om att vi med den inriktningen, och även med tanke på hur debatten går internationellt kring flygets omställning, kommer att se andra lösningar på bränsle till flyget än de som i dag finns tillgängliga om man tittar på 50 års sikt. Jag skulle inte våga uttala mig på 50 års sikt om något av de alternativa bränslen som i dag finns på marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Sedan var det detta med att Bromma blöder. Ja, hela flyget blöder under pandemin, absolut. Men huruvida Bromma blöder eller inte under normala omständigheter när flyget startar upp vet inte jag. Jag vet inte om Lorentz Tovatt har andra uppgifter, men det står inte i rapporten som Swedavia lämnade ifrån sig. Affärsmässighet och huruvida en flygplats blöder pengar eller inte är två helt skilda saker.

Flyget står generellt sett för sina egna infrastrukturkostnader. Det måste vara grundprincipen även i framtiden.

Fru talman! Om 30 år när vätgasflyget har slagit igenom vill jag jättegärna fira det med en tårta tillsammans med Maria Stockhaus. Men klimathotet är här och nu.

Jag kom bara för någon vecka sedan tillbaka från Glasgowmötet. Det var ett ganska enat alarm från forskare, politiker och miljöorganisationer. Vi måste minska utsläppen detta årtionde - annars missar vi Parisavtalet.

Då duger det inte, om man på något som helst sätt ska påstå sig ha en klimatpolitik, att hänvisa till teknik som ligger 20, 30, 40 eller 50 år bort i tiden. Det är detta vi har att göra med. Det är inte jag som säger detta, utan det är forskningen. De som tittar på de här teknikerna och som är experter på dem och kan avgöra vilken potential de har säger att det ligger så långt bort.

Vad gäller att blöda pengar har vi haft med Swedavia att göra i utskottet. Vi har haft en dialog med Swedavia, och de har också yttrat sig offentligt. Bland annat har de konstaterat att det med största sannolikhet kommer att slå mot tillgängligheten i Sverige om de tvingas att driva Bromma flygplats vidare, som de blåbruna vill. Detta är konsekvensen; det är någonting som Swedavia själva påstår. Varför skulle de ljuga om en sådan sak?

Skälet till detta är just att biljettpriserna kommer att bli högre om de tvingas att fortsätta driva en flygplats som affärsmässigt är olämplig att driva.

Återigen: Är det flygresenärerna som ska betala, eller är det skattebetalarna?

Fru talman! Man ska komma ihåg att flyget generellt sett i världen står för en väldigt liten del av utsläppen. Utsläppen per personkilometer har också minskat kraftigt på senare år, och detta är en utveckling som fortsätter. SAS nya flygplan släpper ut 30 procent mindre än de flygplan som de ersätter, så det händer väldigt mycket även här och nu när det gäller att minska utsläppen från flyget.

Det som Swedavia var väldigt tydliga med när de var i utskottet, vilket också går att läsa i den lilla del av rapporten som vi faktiskt har sett, var att tillgängligheten till resten av landet riskerar att minska om man inte bygger ut Arlanda och lägger ned Bromma. Det är de väldigt tydliga med. Vd:n på Swedavia har också varit väldigt tydlig med att de efterlyser politiska beslut för att fortsätta att utveckla Arlanda. En del förändringar kan göras inom bolaget, men det krävs politiska beslut för Arlandas utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Jag misstänker att Miljöpartiet är anledningen till att Arlandarådets rapport ligger i en byrålåda och att man inte har fått uppdraget att utveckla Arlanda. Där är Swedavia oerhört tydliga: Får man inte detta uppdrag och Bromma stängs minskas tillgängligheten till resten av landet.

Det vill inte vi se. Vi tror på att det finns en framtid för en citynära flygplats i Stockholm, inte minst när elflyget kommer.

Även inför 2038 och inför ett eventuellt nedläggningsbeslut tror jag att vi behöver titta noga på hur flygmarknaden ser ut då och hur framtiden för flyget ser ut i det läget.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

Vi sverigedemokrater förstår vikten av infrastruktur. Infrastruktur är förutsättningen för att ett land ska fungera. Varje vara och varje persontransport påverkas av infrastrukturen.

Fru talman! Infrastrukturen är en så självklar del av samhället att många inte ens tänker på infrastrukturen när den fungerar. Den uppmärksammas först när den inte fungerar - när det är potthål i vägen, när järnvägen har signalfel eller nedrivna kontaktledningar, när, som för inte alltför länge sedan, ett megaskepp blockerar Suezkanalen eller när flyg ställs in.

En annan sak som upprör många är när Trafikverket sänker hastigheterna på vägarna bara för att det saknas medel för att upprätthålla en hög standard och behålla hastigheterna.

Infrastrukturen är viktigare än vad man kan tro. Att bygga upp en bra infrastruktur i samhället är både tidskrävande och enormt kostsamt. För att ett land som Sverige ska fungera behövs alla typer av transporter. Dessa ska komplettera varandra och inte konkurrera med varandra.

Fru talman! Har Sverige råd att skrota värdefull infrastruktur i förtid? Nej, vi sverigedemokrater anser inte det.

För mig var det grymt provocerande att på sociala medier se när Miljöpartiet firade med tårta - samtidigt som de gjorde massor av personer arbetslösa - för att de trodde att de kunde lägga ned Bromma.

Dessutom försämrar man faktiskt möjligheten för transporter både norr och söder om Stockholm. En flygresa mellan Kiruna och Stockholm tar, som jag har varit inne på tidigare, 1 timme och 40 minuter. Samma resa med tåg tar mellan 16 och 21 timmar beroende på vilken avgång man väljer.

De mindre flygbolagen får dessutom försämrade möjligheter att få bra slottider på Arlanda, vilket innebär att de stora bolagen får de attraktiva tiderna då folk vill resa. Det finns uppenbara risker att man försvårar för ambulansflyg, helikopterflyg, försvaret med mera då man blandar större och mindre flyg på en och samma flygplats.

Vi har en spännande framtid framför oss. Det gäller speciellt på flygsidan, där elflygen är på gång. Dessa elflyg kommer framför allt att vara små flygplan med 19 passagerare, vilket gör Bromma till en mycket bra flygplats för just dessa flygplan. Det forskas även på alternativa bränslen som gör flygen mindre fossila, och om inte alltför lång tid kommer flyget att gå helt mot fossilfria flygningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Vi ska underlätta för flyget att ställa om. Det gör vi inte genom att försvåra och stänga ned flygplatser. Det måste finnas möjligheter att utveckla och flyga mindre plan innan man kan bygga de större planen, som har längre flygsträckor. Detta gäller också för allt annat flyg som jag tidigare har nämnt, till exempel ambulansflyg och helikopterflyg.

Miljöpartiets extremt trafikfientliga politik har tvingat fram ett utskottsinitiativ. Vi vill att basutbudet avseende flygplatser ska gå via riksdagen i stället för endast genom regeringen.

Vi som samhälle har inte råd att låta ett fyraprocentsparti kidnappa en regering och därigenom försöka att lägga ned viktig infrastruktur.

För oss sverigedemokrater har flyget en given plats i samhället.

I detta anförande instämde Patrik Jönsson, Thomas Morell och David Perez (alla SD).

Fru talman! Jag har döpt talet till "Flygets lov".

I dag talar vi om trafikutskottets betänkande 2021/22:TU4 Det nationella basutbudet av flygplatser.

Fru talman! SAS bildades den 1 augusti 1946, och ända sedan dess har flyget varit en del av den svenska kollektivtrafiken. Efter 1946 har flera aktörer etablerats, vilket gjort att vi har flera bolag som driver internationell och nationell gods- och persontrafik i Sverige. Ska dessa bolag kunna operera i Sverige är det nödvändigt att vi har ett fungerande nätverk av flygplatser.

Vid sidan av person- och godstrafiken använder vi flyget för bekämpning av bränder, transport av sjuka och post och andra samhällsnyttiga tjänster. Även här är det nödvändigt med ett fungerande nätverk av flygplatser.

Med tanke på de långa avstånd vi har är flyget en viktig del av den svenska kollektivtrafiken. Vi måste se till att flyget har en fungerande markservice.

Vid sidan av att flyget är en viktig del av den svenska kollektivtrafiken har vi en lång tradition av att utveckla stridsflyg samt civila flyg och flygmotorer, vilket gör flyget till en del av vår tekniska basindustri. Vår marknad har fungerat som en testmarknad för nya plan och motorer. När svensk flygindustri nu håller på att utveckla ett miljövänligt flyg bidrar vårt näringsliv till att förbättra klimatet i hela världen. Flygets tekniska utveckling bidrar också till att andra näringsgrenar har tagit del av den nya tekniken. Flyget är därför viktigt för att vi ska både klara våra transporter och utveckla framtidens miljövänliga teknik.

Fru talman! Covid har påverkat flyget, och SAS passagerarantal fortsätter att ligga under 60 procent jämfört med 2019. Men sett till antalet destinationer är det svenska flyget på väg tillbaka, även om antalet avgångar fortfarande har långt kvar till normal kapacitet.

Trafikutskottet och riksdagen har vid återkommande tillfällen markerat för regeringen att flyget är en viktig del av den svenska kollektivtrafiken och att staten därför måste värna hela systemet, alltifrån industri till transporter och markanläggningar. Folk efterfrågar flyget, och folk behöver flyget. Ändå ser vi inte att regeringen lyssnar till riksdagen. Regeringen har tvärtom försvårat för flygets framtida utveckling. Man kan till och med få intrycket att flyget är något som regeringen vill avveckla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Fru talman! I stället för att regeringen arbetar med en förtida avveckling av Bromma, vilket kommer att skada transporterna inom Sverige, borde regeringen arbeta fram en flygstrategi som gynnar hela landet. I det arbetet bör man beakta att det i södra Sverige är Kastrup som är den stora internationella flygplatsen. Om inte all internationell trafik ska gå via Kastrup måste Arlanda göras till ett nationellt och internationellt flygnav. Och en eventuell nedläggning av Bromma kan inte ske innan Arlanda har utvecklats både som flygplats och genom att transporterna till och från Arlanda har förbättrats.

Utöver Arlanda måste vi rusta upp flyget i norra Sverige. De nya stora industrisatsningarna i norr kommer att kräva bättre vägar, bättre järnväg, nya isbrytare, upprustade hamnar, stabil elförsörjning och ett effektivt flyg. Därför behöver vi förbättra flygkapaciteten på flera platser i norr. Sveriges geografiska placering innebär att flyget är oumbärligt om staten vill stödja tillväxten i norra Sverige.

Vi måste också bli bättre på att kombinera de olika trafikslagen när andra investeringar genomförs. I Västsverige pågår en stor utbyggnation av vägar och järnvägar. När man genomför denna typ av investeringar är det viktigt att man binder samman flyget med bilen, bussen och järnvägen.

Fru talman! Svensk flygdebatt fastnar ofta i miljöproblem, men man glömmer att flyget står för en väldigt liten del av CO2-utsläppen och att flygindustrin arbetar aktivt för att minska de utsläpp och övriga miljöproblem som den de facto har.

Det går även att se att flyget faktiskt erbjuder svar på många av de transportfrågor som framtiden ställer, även utifrån ett klimathänseende. I Sverige ser vi hur GKN Aerospace i Trollhättan tar fram nya bränslesnåla flygmotorer och motorer som kan drivas med vätgas. Vi ser också hur Heart Aerospace i Göteborg tillsammans med sina internationella partner utvecklar nya moderna elflyg. Sveriges flygindustri är genom bland annat dessa investeringar med och förbättrar klimatet i hela världen.

För oss kristdemokrater är det viktigt att hela Sverige ska fungera samt att våra investeringar leder till förbättringar både i och utanför vårt land. Flyget är en viktig aktör som underlättar för näringslivet och alla dem som bor utanför våra stora städer. Därför är det viktigt att vi stöder flyget.

Fru talman! Våra nationella, regionala, kommunala och privata flygplatser är stommen för hela flygnäringen. Därför är det viktigt att vårt basutbud har en stark förankring i riksdagen. Vi kristdemokrater hoppas att den nya regeringen inte kommer att ha samma negativa inställning till flyget som den forna socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen har haft.

Fru talman! Utskottet föreslår med stöd av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att riksdagens godkännande bör inhämtas innan ändring genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser. Kristdemokraterna stöder detta initiativ då vi måste skapa bättre förutsättningar för flyget i hela Sverige.

Fru talman! KD yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Fru talman! Jag vill för Magnus Jacobsson understryka att vi socialdemokrater inte vill avveckla flyget. Vi har däremot varit ganska tydliga med att vi vill att flyget i mycket större utsträckning ska bära sin egen klimatpåverkan. Det tror jag är viktigt. Vi behöver nämligen ha ett hållbart flyg också. Stora delar av dagens klimatpåverkan kommer från transporterna. Vi brukar till och med välja bort att mäta flyget när vi pratar om transporters påverkan. Men därmed inte sagt att transporter inte står för en avsevärd andel av klimatpåverkan.

Jag vill vara tydlig med att vi socialdemokrater ser flyget som en viktig del av svensk konkurrenskraft. För oss är det också viktigt att stärka Arlanda i den meningen.

Fru talman! Jag känner att det blir lite kontraproduktivt när Magnus Jacobsson talar om glesbygden. Magnus Jacobsson missar helikopterperspektivet här. Det som just nu håller på att hända är att Arlanda som flygplats tappar i konkurrenskraft, framför allt till Köpenhamn, till Frankfurt och så vidare. Det betyder att glesbygdens folk eller framför allt de som bor i norra Sverige kommer att få mellanlanda på Arlanda för att sedan kunna flyga vidare.

Sverige är trots allt ett stort men glesbefolkat land där flyget inte riktigt bär sig självt i hela landet. Arlanda flygplats bär sig själv. Men de mindre flygplatserna, framför allt uppe i norr, bär inte sig själva. Då finns det stora problem när det gäller att få kommersiella aktörer att flyga till Frankfurt från Luleå eller från Sundsvall till Kastrup. Vi behöver verkligen se till att Arlanda klarar av att vara navet, den internationella flygplatsen, så att hela Sveriges befolkning får tillgång till bra flyg.

Fru talman! Jag tror att Kristdemokraterna och Socialdemokraterna nu står betydligt närmare varandra i de här frågorna än vi gjorde med den tidigare regeringen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Med den nya regeringsbildning vi har fått tror jag därför att det kommer att bli enklare att tala om flyget i stort.

Jag tror även att det kommer att vara enklare att tala om flyget i de tre strategiska zoner som jag ser. Vi har en södra-Sverige-zon. För mig som bohuslänning kommer Arlanda troligtvis aldrig att vara attraktivt. Det ligger liksom åt fel håll. När vi ska flyga ut är det Köpenhamn, Frankfurt eller Amsterdam som gäller. Men det hindrar inte att Arlanda är centralt för hela Mellansverige och troligtvis norra Sverige.

Med tanke på den industriutveckling som nu sker uppe i norr, med stora industrier som växer fram, är frågan om vi inte på sikt kommer att behöva någon form av större flygplats som betjänar internationellt även i norr. Frågan är lite vad som händer på sikt. Jag tillhör inte dem som tror att flygandet är på väg att minska. Det finns ingen forskning som tyder på att ekonomisk utveckling leder till färre resor. Starkare ekonomisk utveckling leder tvärtom till fler resor, och det sprider sig ganska jämnt över trafikslagen.

Vi kommer nog att få se att arbetskraft från södra Sverige behöver flytta norrut. Det kommer att påverka järnvägstransporter och biltransporter, men det kommer också att påverka flyget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Jag tror alltså att vi skulle kunna ha lättare att hitta uppgörelser nu när socialdemokratin kanske återigen är lite friare.

När det gäller relationen Arlanda-Bromma är den stora kritiken från kristdemokratiskt håll att man mitt i en pandemi helt plötsligt ska stänga en anläggning när vi egentligen inte vet hur utvecklingen kommer att se ut. Så hanterar vi inte övrig kollektivtrafik.

Fru talman! Jag hakar i där Magnus Jacobsson slutade. Jag tror att du har fel, Magnus. Jag tycker att man ska ta möjligheterna när de kommer.

Just nu ser vi en möjlighet. Swedavia, som driver de tio flygplatser vi har inom ramen för basutbudet med både Arlanda och Bromma, berättar för oss att Bromma just nu blöder. Tidigare har både Bromma och Arlanda varit med och finansierat andra flygplatser i landet inom ramen för bolaget.

När en av de flygplatser som tidigare har varit kassako blöder borde vi agera. Det är ju inte särskilt långt mellan Bromma och Arlanda. Vi pratar om 3 mil eller kanske 3,5 mil. Det är 35 minuters bilresa mellan flygplatserna eller 20 minuter med tåget om man åker med Arlanda Express.

Jag tror att man ska greppa möjligheten och inte blunda för det. Jag tycker att vi som politiker har ett ansvar inför skattebetalarna, för det är ju till syvende och sist deras pengar. Det handlar om antingen hur mycket pengar de ska lägga på flygbiljetten eller hur mycket skattepengar vi ska lägga på att upprätthålla en flygplats som blöder.

Jag instämmer inte i din analys, men därmed är inte sagt att jag inte tror att vi att vi faktiskt kan hitta öppningar och komma överens i den här frågan för att driva den framåt.

Jag får väl passa på att bjuda in Magnus Jacobsson, kanske på tårta - jag vet ju att du är glad i tårta - för att föra en dialog och diskussion om hur vi kan se till att säkra svensk konkurrenskraft, för det är det som det ytterst handlar om. Det handlar om hur vi i Sverige ska kunna stå starka och hur Sveriges huvudstad ska kunna vara den plats där de stora företagen väljer att lägga sina Skandinavienkontor. De kommer nämligen inte att göra det någon annanstans i Sverige, utan de kommer att lägga dem utanför Sverige i så fall, och det vore dåligt för svensk konkurrenskraft.

Fru talman! Vi bohuslänningar håller alltid skinnet spänt, så vi är alltid mutbara när det gäller tårta.

Men här tror jag faktiskt att vi gör olika bedömningar. Jag hade ju förmånen - även om just detta inte var en förmån - att vara här "nine eleven". Jag satt i riksdagen och trafikutskottet då och hade ansvar för flygfrågor. Flyget gick oerhört snabbt ned efter de fruktansvärda händelserna i New York. Men det som är intressant att se i statistiken efteråt är hur förhållandevis snabbt flyget återhämtade sig.

Covidkrisen har varit djupare än "nine eleven". Siffrorna visar att det har varit en betydligt djupare kris den här gången. Ändå ser vi redan nu hur flyget börjar återhämta sig. Jag tror att en del av vår diskussion helt enkelt handlar om att vi gör olika bedömningar om hur snabbt flyget återhämtar sig. Vi gör olika bedömningar när det gäller hur snabbt teknikutvecklingen sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

När jag var här i riksdagen förra gången, för snart 20 år sedan, var bredband förhållandevis nytt. Vi hade en minister som sa att internet är en fluga. Min dotter är 15 år. För henne är det en självklarhet med bredband. Hon använder inte ens vanlig tv, utan hon är bara ute på nätet. Teknikutveckling tror jag faktiskt går snabbare än vi själva ibland förstår när vi är mitt i teknikskiftet.

Sen delar vi kristdemokrater analysen att vi behöver fokusera på Arlanda. Men precis som Maria Stockhaus tidigare lyfte fram på ett väldigt förtjänstfullt sätt har vi olika flygtyper. Vi ska klara det mindre flyget. Vi ska klara de nya elflygen. Vi ska klara brandflyg. Vi ska klara helikoptrar. Vi ska klara de stora tunga flygplanen.

Vi har inget emot att utveckla Arlanda, men vi tror att nedläggningen av Bromma var för tidig. Vi tror att teknikutvecklingen går snabbare. Vi tror också att flyget kommer att öka snabbare. Där gör vi olika bedömningar, men jag ser gärna fram emot goda samtal om hur vi kan utveckla svenskt flyg.

Fru talman! I dag debatterar vi TU4 Det nationella basutbudet av flygplatser. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Regeringen annonserade på en pressträff den 21 april 2021 att man hade för avsikt att lägga ned Bromma, och detta utan att ha utrett konsekvenserna av denna drastiska åtgärd och utan respekt för alla de resenärer som litar på att snabbt kunna ta sig till Stockholm från olika delar av Sverige. Detta gjorde att vi liberaler direkt samma dag skickade in ett utskottsinitiativ till trafikutskottet för att stoppa nedläggningen.

Att i flygets värsta krissituation någonsin som regering gå ut och säga att man vill lägga ned Bromma flygplats med hänvisning till det aktuella marknadsläget mitt i en pandemi skickar en signal till flygoperatörer och medborgare runt om i Sverige om att man inte tror på flyget. Det står dessutom i direkt strid med det beslut som riksdagen fattade 2016 om att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats. Regeringens svar på detta blev beslutet att lägga ned Bromma flygplats.

Fru talman! Skälen från 2016 för att utveckla Bromma kvarstår. Det är viktigt för hela landet att säkra den framtida tillgången till snabba och effektiva kommunikationer till och från Stockholm. Bromma flygplats fyller tillsammans med Arlanda en viktig roll för flygtrafikkapaciteten i Stockholmsområdet och i hela landet, inte minst som nav för inrikestrafiken med stor andel transfertrafik.

Liberalerna anser att man inte kan fatta beslut om förändringar mitt i en pandemi. Det är extremt svårt att bedöma hur stort behovet av flygplatskapacitet är när ekonomin väl har återhämtat sig. Historiskt vet man att nedgångar och uppgångar i princip alltid går snabbare än prognostiserat. Så också denna gång. Den prognos som togs till intäkt för beslutet att lägga ned Bromma har sedan dess reviderats av Transportstyrelsen. Flyget beräknas vara tillbaka på 80 procent av 2019 års nivå redan 2023, säger Transportstyrelsen nu. Återhämtningen har gått betydligt snabbare än väntat, detta trots att det svenska flygets återhämtning har gått betydligt långsammare än återhämtningen för flyget i övriga Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Liberalerna välkomnade att riksdagen stödde utskottsinitiativet att det var fel tidpunkt att utreda Brommas framtid och att snabbutredningen skulle avbrytas. Tyvärr lyssnade inte regeringen på riksdagen utan fortsatte utreda hur Bromma ska kunna läggas ned. Och nu har utredningen skickats ut på remiss.

Denna ohörsamhet gentemot majoriteten i riksdagen gjorde att det blev nödvändigt med ännu ett utskottsinitiativ för att säkerställa att regeringen inte skulle ta ett beslut om att lägga ned Bromma mot riksdagens vilja.

Innebörden av dagens utskottsinitiativ är att det beslut från 2008 där regeringen gavs möjlighet att fatta det formella beslutet om vilka flygplatser som ska ingå i det nationella basutbudet ändras. Förslaget nu är att regeringen ska inhämta riksdagens godkännande innan ändringar genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser.

Fru talman! I stället för att lägga tid och energi på nedläggning bör regeringen driva på flygets återstart. Bromma flygplats behövs för att möjliggöra inrikesflygets uppstart och utveckling efter pandemin. Flygets totala utveckling till och från Stockholm efter pandemin måste dessutom säkras för framtiden, vilket leder till behov av att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats.

Först när flyget nått ett normalläge igen och det därmed går att göra tillförlitliga prognoser om flygtrafiken i framtiden kan vi genomföra en utredning om Brommas framtida utveckling. Bromma flygplats ska fortsätta att vara en modern flygplats.

Fru talman! Vi liberaler kan inte stå och se på hur flyget monteras ned i Sverige. Vi tror på alla transportslag och att de genom att samverka kan lösa det transportbehov som personer och företag har i vårt land. Här har flyget en viktig roll med att snabbt täcka stora avstånd. Flyget ska utvecklas - det är utsläppen vi ska få bort.

Allt fler av Sveriges flygplatser blir fossilfria. Samtidigt tas goda initiativ för framtagning av fossilfritt bränsle - till exempel samarbetet mellan SAS och Vattenfall med flera. Målet är att producera 25 procent av SAS globala behov av fossilfritt flygbränsle till 2030.

Utvecklingen av elflyg i passagerartrafik går samtidigt framåt i rask takt. Heart Aerospace planerar att ha elflyg framme till 2026. Det gör att regionala flygplatser i citynära lägen med elflyg kan bli ett klimatsmart alternativ för inrikes resor. Här kan Bromma spela en viktig roll för elflygets utveckling.

Flygets klimatåtgärder ger resultat. Transportstyrelsens prognoser i oktober i år visar att klimatutsläppen från Sveriges inrikesflyg beräknas minska med hälften - och från utrikesflyget beräknas det minska med en tredjedel - till 2027. Det är alltså bara fem år bort. Flygets klimatomställning är på god väg.

En viktig pusselbit i återstarten efter pandemin är att regeringen nu förverkligar flygplatsstrategin för Sverige och tar höjd för möjligheterna med elflyg och fossilfria bränslen. Flyget behöver uppskattning och positiva signaler för att driva på de innovationer som gör att flygets utsläpp kan elimineras. Då kommer vi inom en snar framtid att kunna dra nytta av flygets fördelar som transportmedel utan att behöva tänka på klimatutsläpp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Avslutningsvis, fru talman! Efter att ha sett Miljöpartiets tårtkalas efter beslutet i våras om att lägga ned Bromma kan man ana att det är Miljöpartiet som har varit drivande i frågan om Brommas nedläggning. Med Miljöpartiet ute ur regeringen hoppas jag att regeringen tar sitt förnuft till fånga och att snabbutredningen om Brommas nedläggning hamnar på hyllan. Men förtroendet för regeringen är redan skadat i denna viktiga fråga för flygets framtid. Därför ställer vi liberaler oss bakom utskottsinitiativet om att riksdagen ska återta beslutanderätten i fråga om förändringar av det nationella basutbudet av flygplatser i Sverige.

Med dessa ord yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag blir lite konfunderad när jag hör Helena Gellerman, som gång på gång påstår att regeringen har fattat beslut om att stänga Bromma. Inga sådana beslut är fattade. Det regeringen har gjort är att man har fattat beslut om att ta fram ett underlag för att se över de frågor som man skulle behöva ta hänsyn till vid en eventuell stängning. Det är till och med så att utredaren föreslår att man, utifrån hur läget har varit i Sveriges riksdag, ska gå till riksdagen med en skrivelse om man landar i att man eventuellt ska stänga Bromma, så att riksdagen kan få uttrycka sin ståndpunkt i frågan. Allt annat vore faktiskt ett demokratiskt moras - det tycker jag verkligen.

Jag blir lite beklämd när man far med osanningar på detta sätt, som att det redan har fattats ett beslut. Sedan kan jag väl kanske instämma i att det kommunicerades lite olyckligt.

Men jag vill passa på att fråga Helena Gellerman: Hur mycket är Liberalerna beredda att avsätta? Hur mycket resurser är ni beredda att avsätta för en flygplats som faktiskt blöder? Det statliga bolag som driver flygplatsen uttrycker just att det inte finns någon affärsmässighet i att fortsätta driva Bromma. Hur mycket är ni beredda att avsätta? Eller är det resenärerna som ska betala? Det kommer att få till följd att färre reser, vilket gör att vi ändå inte kommer att behöva Bromma, tänker jag. Det är liksom en konsekvens av ökade priser. Hur mycket är ni beredda att avsätta?

Fru talman! Jag tycker att denna diskussion är jätteintressant. Hur mycket är vi som vill ha kvar Bromma flygplats beredda att lägga för att ha kvar flygplatsen?

Saken är den att denna utredning föreslår att man, om man skulle ta beslutet att lägga ned Bromma, skulle göra det någon gång 2025-2027. Till det kan man lägga att Transportstyrelsen säger att till 2027 kommer 97 procent av flyget att vara tillbaka i Sverige. Och på en direkt fråga till Swedavias vd, om Bromma flygplats är olönsam, svarade han: Precis där och då, i våras, när vi hade kanske 10-15 procents beläggning var det inte marknadsmässigt vettigt att ha kvar Bromma. Men han sa också mycket tydligt att det inte säger någonting om huruvida Bromma kan drivas med lönsamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Kombinerar man dessa tre saker kan Bromma drivas lönsamt från 2027, när flyget är tillbaka. Om man skulle ta ett beslut om att lägga ned Bromma flygplats innebär det, med utredningen som bakgrund, att den skulle läggas ned 2027. Man skulle då ta förlusten alla åren fram till 2027. Men man skulle lägga ned flygplatsen när Bromma flygplats skulle bli lönsam igen, efter 2027. Med ett sådant beslut tar man alltså alla förluster, vilket är det som Teres Lindberg förespråkar, men man säger nej till Bromma flygplats när den kommer att vara lönsam igen.

(Applåder)

Fru talman! Jag blir lite beklämd när det liksom läggs ord i munnen på mig, som att jag skulle förespråka något jag faktiskt inte förespråkar. Jag funderar på, fru talman, om Helena Gellerman över huvud taget har lyssnat på vad jag har sagt i denna debatt.

Jag har sagt att vi ska säkra kapaciteten på Arlanda. Helena Gellerman hänvisar till Jonas Abrahamsson, som är vd på Swedavia, och uttalanden han har gjort. Han säger också annat. Före pandemin skulle Arlanda kunna svälja allt flyg i Stockholmsregionen åtminstone fram till 2035. Det är det faktum vi står inför. Vi står också inför en genomgång av alla de hänsyn vi behöver ta vid en eventuell nedläggning. Den har skickats ut på remiss, och utskottet väljer att gå fram med ett tillkännagivande innan remissvaren kommer.

Jag kan tycka att detta är märkligt. Man vill inte ens tänka på hur mycket det faktiskt kostar att driva en flygplats som inte snurrar och på vilka konsekvenser det i förlängningen får för skattebetalarna eller resenärerna. Det kan man i och för sig välja. Men man vill heller inte ta till sig de fakta som kommer. Jag tycker att det är en skrämmande utveckling.

Jag beklagar att också Liberalerna står för denna faktaresistens. De är inte intresserade av de fakta som tas fram, de fakta som de viktiga remissinstanserna kommer att komma med. Remisstiden har inte ens löpt ut än. Vi vet inte vad de tycker och vad de säger och hur vi skulle kunna lösa viktiga samhällsutmaningar. Det är faktiskt det som det handlar om. Det handlar om hur vi ska kunna ha en bra konkurrenskraft i Sverige, hur vi ska kunna stå starka i framtiden och hur människor ska kunna transportera sig på ett bra sätt.

Fru talman! Jag noterar att Teres Lindberg inte på något sätt berör min utläggning. Vad är det för ekonomisk bakgrund till att lägga ned Bromma, om man skulle ta ett beslut om att göra det? Med ett sådant beslut skulle man få ta alla förluster som nu finns på grund av pandemin. Sedan skulle man säga nej till de vinster som skulle bli om Bromma är kvar, i och med att flyget troligen kommer att öka.

När det gäller Arlanda saknas det en del i denna utredning. Det var också det som Maria Stockhaus tog upp. Det handlar om att titta på elflyget, som är mindre plan. Det kommer att gå flera plan. Man kommer inte att kunna starta ett litet plan efter ett stort plan. Alla de sakerna är inte utredda.

Är det någon som är faktaresistent i denna diskussion är det Teres Lindberg - så upplever jag det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Vi kan titta framåt. Vi tror att Bromma flygplats kommer att vara en väldigt viktig faktor för att vi ska kunna sätta fart med det fossilfria flyget, till exempel som en flygplats där vi startar upp elflyg och där vi redan 2023 ser att 80 procent av flyget kommer att vara tillbaka, enligt Transportstyrelsen.

Swedavias utredning byggde på att det var 10-15 procent. Det finns ingen utredning som säger att Arlanda skulle kunna klara Brommas flygkapacitet redan 2023.

Fru talman! Vi har hört många goda argument för flyget här i dag. Det är inte så konstigt, eftersom ett fungerande flyg över hela Sverige är en del av livsnerven som bygger svensk infrastruktur stark.

Anledningen till att vi har den här debatten i dag är den gamla regeringens misslyckande i synen på infrastrukturens allvar för att hela Sverige ska leva. Regeringens kullerbyttor i fråga om Brommas vara eller icke vara har lett till att vi från riksdagens sida nu tar tillbaka debatten hit till oss i kammaren. Vi lagstiftare behöver ta tillbaka frågan när regeringen inte klarar av sitt uppdrag. Vi litar helt enkelt inte på att regeringen tar ett långsiktigt och genomtänkt beslut när det kommer till flygets framtid.

Att under en brinnande pandemi ta beslut som sägs grunda sig på lönsamhet är inte helt genomtänkt när flyget över hela världen står stilla. Att dessutom ta beslut om att förtidsavveckla en flygplats för att sedan utreda hur det ska gå till är för mig lite bakvänt och något märkligt. Men så har regeringen agerat.

Flyget står just nu inför en spännande framtid, och den framtiden måste få utvecklas i sin takt. Vi har fungerande flygplatser över hela Sverige, och infrastrukturen i luften är till skillnad från höghastighetstågen gratis. Innovationen för både bränsle och motorer går framåt i raketfart just nu. Att då lägga krokben för flyget och lägga ned fullt fungerande flygplatser är för mig skatteslöseri och något som vi i riksdag och regering inte ska pyssla med.

Flyget kommer att spela en stor och avgörande roll i framtiden för snabba, effektiva och klimatsmarta transporter och kommunikationer både i Sverige och internationellt, för vi lever i en globaliserad värld. Det får vi inte glömma bort. Att då hänvisa både privatpersoner och företag till tidskrävande och osäkra transporter med tåg och bil känns direkt orättvist mot människor som inte bor nära storstäderna. Flyget spelar en stor roll för ett fungerande näringsliv regionalt. Menar vi allvar med att hela Sverige ska leva måste ett brett basutbud av flygplatser garanteras på lång sikt och inte hanteras med tvära kast och politiska kullerbyttor.

Jag som varje vecka flygpendlar mellan Ronneby och Bromma ser hur viktigt basutbudet av flygplatser är för att regionerna ska kunna växa. Snabba kommunikationer är viktiga inte bara för privatpersoner; de är också centrala för att vi ska kunna ha statliga myndigheter och Försvarsmakten spridda över hela Sverige som snabbt ska kunna kommunicera in och ut med centrala Stockholm.

Vi som flygpendlar en hel del via Bromma flygplats ser också hur snabbt flyget har återhämtat sig och hur mängden resenärer stadigt ökar, trots att vi fortfarande befinner oss i en pandemi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Fru talman! Regeringens hattande och osäkerhet i infrastrukturfrågor diskuteras runt om i hela Sverige, och osäkerheten både kring nya stambanor för tåget och kring Brommas framtid får näringslivet att tveka om de viktiga investeringar och den nyetablering som vi så väl behöver för att kunna kickstarta Sverige igen och för att Sverige ska stå stabilt och stadigt i en global värld. Det här är inte bra för Sverige, och vi behöver därför ta tillbaka frågan till riksdagen så att besluten blir bra och långsiktiga.

Regeringen kan inte själv ta beslutet om det nationella basutbudet av flygplatser, och även om vi nu har en ny regering på plats är politiken fortfarande densamma. Regeringen är fortfarande i behov av stöd från två ytterkantspartier som inte gillar flyget. Man driver en flygkritisk politik, och det är inte bra för Sverige på lång sikt.

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anders Hansson (M).

Fru talman! Framför er ser ni en ovanligt glad centerpartist och gotlänning som i dag har varit med och tagit initiativ till att vi faktiskt stoppar en förtida nedläggning av Bromma.

Det här är väldigt viktigt av många skäl. Centerpartiet tycker inte att det är rimligt att man utifrån en rejäl kris drar slutsatsen att man ska avveckla Bromma, speciellt som det är helt oåterkalleligt att lägga ned en flygplats. Det går aldrig att tillskapa en ny flygplats i Stockholmsområdet. Att utreda detta mitt under coronakrisen och ta de långsiktiga besluten utifrån en krissiffra tycker vi är helt fel, och därför är det också väldigt rimligt att beslutsrätten förs tillbaka till riksdagen, vilket nu görs i dag.

Efter att ha hört tidigare talare vill jag också påpeka att Bromma främst är en fråga för regionerna runt om i Sverige och inte en Stockholmsfråga. Vi ser att det här fungerar som ett nav för inrikestrafiken. Eftersom jag åker från Gotland flyger jag kanske mest av alla riksdagsledamöter, och jag ser hur Bromma snabbt har återhämtat sig. Det är tyvärr inte fallet med Arlanda, om man någon gång åker dit.

Den absolut största skillnaden och komparativa fördelen med Bromma är den totala restiden från A till B. Det är en liten flygplats, snabbt in och snabbt ut, och den ligger citynära. Det som gör att Gotland till 70 procent över året reser på Bromma och bara 30 procent på Arlanda är att man sparar ungefär en timme för en tur-och-retur-resa till Stockholm. Det här är högst väsentligt för att klara en arbetspendling och en regionförstoring för bland annat Gotland, men det gäller även alla andra län. Det är verkligen en fråga för hela landet och mycket viktigare än Stockholmsperspektivet. Det är också glädjande att investeringar som nu är gjorda i både Tvärbanan och ny anslutningshall faktiskt har ökat tillgängligheten.

Självklart måste flyget ställa om. Om inte flyget klarar klimatomställningen finns det över huvud taget inget berättigande för flyget framöver. Det är solklart. Jag har ihop med två andra i den här salen startat upp ett nätverk för klimatsmart flyg, och vi ser att utvecklingen går betydligt snabbare än man kan tro. Jag var med och anordnade ett seminarium i förra veckan, där flygbolaget BRA redogjorde för sina planer att vara helt fossilfria inom fem år. Det är vad de siktar på och säger att de kommer att klara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Varför behövs då Bromma i ett långsiktigt perspektiv? Jag tror att det är så enkelt som att även Stockholm behöver ha en elflygplats. Man behöver ha en nod i det kommande elflyget med de små, långsamma flygplanen. Om inte Bromma blir kvar säger all expertis och utredningar att det kommer att behöva byggas en ny rullbana på Arlanda innan man kan tänka sig att elflyg passar där. Då pratar vi om otroligt många år.

Bromma kommer alltså att behövas som en elflygnod i Stockholm, annars kommer Stockholm att missa den utveckling som övriga landet kommer att ha en otrolig fördel av.

Här står alltså en glad centerpartist och gotlänning!

Fru talman! Ett fungerande flyg över hela landet är en självklarhet oavsett om man bor i Helsingborg, Ronneby, Kalmar, Storuman eller Luleå. Oavsett om en flygplats är ägd av staten eller av en kommun fyller den en viktig funktion för människor och för en plats.

När vi ska börja en resa startar vi inte med en flygresa, utan vi startar vid hemmet eller vid vår arbetsplats. Flyget är dock en viktig del av dörr-till-dörr-tänket och hela-resan-perspektivet. Sverige är ett avlångt land, och de fem transportslag vi har i dag bidrar alla till att avstånd kan kortas, att människor kan bo och verka var som helst i landet och att varor kan transporteras. Flyget fyller en viktig funktion, även om alla inte inser det. Flyget bidrar också, likt många andra transportslag, till att större arbetsmarknadsregioner kan bildas.

Det är inte flyget som ska jagas utan utsläppen. Mycket händer just nu runt om i världen, där alla är med och ställer om på ett klimatpositivt sätt. Det gör även flyget. Därför kommer flyget fortsatt att behövas. Det är dock väldigt förvånande när en del partier inte inser att även flyget blir mer och mer miljövänligt med rätt drivmedel. Det är precis som att man är emot att saker och ting är i luften.

För många betyder det mycket att ha en järnvägsstation nära och kunna ta sig till Stockholm eller någon annanstans runt om i Sverige. Lika viktigt är det att folk har ett flyg i närheten så att de kan ta sig till olika platser. Hela landet ska leva och ha tillgång till en fungerande infrastruktur.

År 2009 gjordes en uppdelning av ansvaret mellan statliga och regionala flygplatser. Staten fastställde då att det är tio flygplatser som ska ingå i basutbudet av statligt ägda flygplatser, och 2010 bildade man bolaget Swedavia som har till uppgift att driva de statliga flygplatserna. Hit hör det vi debatterar i dag, nämligen Bromma flygplats.

Fru talman! Bromma flygplats fyller en viktig funktion för ett fungerande inrikesflyg och för att man ska kunna ta sig till och från Stockholmsregionen. Bromma flygplats har under de senaste åren varit i ropet gällande om flygplatsen ska finnas kvar eller ej, och från riksdagens sida har det riktats flera tillkännagivanden. Det första riktades redan 2014. Att tro att man bara kan lägga ned Bromma flygplats nu direkt, utan bättre konsekvensanalyser av hur det påverkar Arlanda och hur det påverkar specialflyg som sjuktransporter, är inte ett seriöst handlande. Det är också självklart att en nedläggning kommer att påverka övriga landet.

Både Swedavia och Infrastrukturdepartementet har gjort diverse olika utredningar, men det saknas ändå svar på flera frågor. Avtalet mellan Stockholms stad och Swedavia går ut 2038. Att göra som regeringen nu gör, nämligen skylla på pandemin och säga att man på grund av den måste lägga ned Bromma fortare än kvickt, är en fruktansvärt dålig ursäkt. Bromma är en fråga och en flygplats för hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Fru talman! I syfte att rätta till en obalans mellan olika ägarformer och stödberättigade respektive icke stödberättigade regionala flygplatser beslöt regeringen 2018 att tillsätta en flygplatsöversyn som bland annat skulle se över dessa obalanser. Denna flygplatsöversyn skulle redovisas den 31 mars 2019, men det kom aldrig något resultat. Flygplatsöversynen löpte parallellt med det så kallade Arlandarådet, som skulle utreda utvecklingen av Arlanda flygplats. I mars 2019 avbröts den utredningen, och på samma sätt blev det med flygplatsöversynen. Dess slutrapport presenterades aldrig, och det har aldrig givits någon anledning till att man fortfarande, snart två år senare, inte har kommit fram till några svar eller förslag utifrån denna översyn.

Centerpartiet väckte ett utskottsinitiativ i trafikutskottet under våren 2021 om att flygplatsöversynen måste återupptas men fick tyvärr ingen majoritet för detta. Nu när Miljöpartiet inte längre ingår i regeringen kanske det finns stöd för att gå vidare med denna utredning, som måste avslutas. Flyget har och har haft det väldigt jobbigt med coronapandemin, vilket är ytterligare en anledning till att flygplatsöversynen måste slutredovisas.

Varför lyfter jag då fram frågan om flygplatsöversynen? Jo, för att allt hänger ihop. Ska vi se helheten med transporter, och då framför allt flyget, behöver vi arbeta med alla delar och se sambandet. Det har man hittills inte gjort. Hittills har man jobbat lite här och lite där med flyget, och man ser inte sambandet och helheten. Flyget kommer alltid att behövas. Teknikutvecklingen ligger i framkant, och flyget är också med och utvecklas.

Fru talman! Riksdagen har via regeringen, och sedan vidare via bolagsordningen, delegerat till Swedavia att ha hand om hur basutbudet ska se ut och förvaltas. Dock är det så med delegerade uppdrag att de kan dras tillbaka om de inte sköts. I och med att riksdagen vid flera tillfällen - det första som sagt redan 2014 - riktat tillkännagivanden till regeringen i framför allt frågan om Bromma och att regeringen inte har följt det som riksdagen har beslutat finns det i dag inget annat att göra än att helt enkelt dra tillbaka detta delegerade uppdrag. Det blir då riksdagen som fortsatt ska besluta om basutbudet för de statliga flygplatserna.

Fru talman! Mot bakgrund av allt jag nu har framfört yrkar vi i Centerpartiet bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte egentligen inte begära replik, men jag har liksom tröttnat på banaliteter som uttalandet att det inte är flyget utan utsläppen vi ska jaga. Det har vi hört i tusen år när det gäller bilar, och nu hör vi det kring flyg. Vad händer om de två är synonyma med varandra, Mikael Larsson? Vad händer då?

Det är nämligen det som är fallet med flyg i dag. Vi har i princip ingen inblandning av biodrivmedel i flygjetbränslet, och vi har ingen elektrifiering av den svenska flygflottan att tala om över huvud taget. Vi har inte vätgas. Det finns i dag ingen teknik som i närtid snabbt kan ställa om flygresandet. Varför upprepar man så banala påståenden som att det inte är flyget utan utsläppen vi ska jaga, när dessa två är synonymer? Jag kan inte förstå det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Det är inte heller bara jag som påstår detta. Alla de som har satt sig in i flygandet ordentligt och som kan de här frågorna i grunden, som Stefan Gössling, Jonas Åkerman, Jörgen Larsson, KTH, Lunds universitet, Chalmers - alla de som tittar på de här frågorna - säger samma sak: Teknikutvecklingen har inte skett. Utvecklingen har inte levererat det som man under alla år har påstått att den skulle göra, och den kommer inte att kunna göra det.

Varför degraderar vi den här debatten till att bli så meningslös som den blir när man säger att vi inte ska jaga flyget utan utsläppen - när dessa helt uppenbart är synonymer i dagens samhälle? Varför gör man så?

Fru talman! Är det inte så att vi alltid ska jaga utsläppen? Är det inte utsläppen vi vill få ned? Oavsett om det rör sig om transporter eller industrier - vad det än handlar om - är det väl utsläppen vi ska jaga?

Jag tror på framtiden. Jag tror att det kommer att bli mer miljövänligt. Man håller på att ställa om. Man gör det i hela transportsektorn, och där ingår även flyget. Som jag nämnde tidigare är det här inte bara en fråga om vad som är i luften, och det gäller inte bara utsläppen; det här är också självklart en fråga för hela landet. Vill vi kunna bo och verka i hela landet och kunna ta oss till och från alla landsdelar måste vi ha ett fungerande flyg. Svårare än så är det inte.

Jag tror att alla kan skriva under på att man vill ha mer miljövänliga och hållbara transporter. Vi har olika sätt att se på det, men vi måste tro på att det kommer att kunna komma. Det är på gång, självklart, oavsett vilket transportslag det är. Men att tro att bara för att det inte finns exakt här och nu i dag vid den här tidpunkten är det bara att lägga ned, det tycker jag inte är särskilt ansvarstagande.

Vi ska ha en bra miljöpolitik. Vi ska ha bra klimatmål. Vi ska få ned utsläppen. Men vi måste också sätta in det i ett större perspektiv, och det tror jag att alla kan skriva under på att man vill göra.

Jag är övertygad om att flyget kommer att kunna minska utsläppen jättemycket och bli ett jättemiljövänligt transportslag.

Fru talman! Bara för att förtydliga: Min irritation över detta riktar sig egentligen inte mot Mikael Larsson. Ledamöter från alla högerpartier i kammaren har sagt exakt samma sak i den här debatten. Ingen är villig att ta in fakta i frågan.

Tyvärr är man faktaresistent. Tyvärr har man en faktaresistent inställning om man tittar på forskningen som finns i dag och säger att utsläppen kan minska i närtid och att vi kan fortsätta att flyga som i dag - eller som precis före corona. Det är faktaresistens, och jag förstår inte hur det kan vara okej.

Det är inte som att vi i andra debatter har en nivå där vi alla slänger oss med det vi hoppas på eller det vi tror kanske kan ske någon gång. Det gör vi inte i andra debatter. Det är inte så att vi säger om gängkriminaliteten att det kanske löser sig om några år, utan vi vill ha resultat här och nu. Vi vill minska mängden skjutningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det nationella bas-utbudet av flygplatser

Jag förstår inte varför det är okej att göra så här när det gäller teknik och klimat. I den mest akuta fråga vi har, nu och i framtiden, ska vi helt enkelt tillåta oss att gissa. Jag rabblar upp forskare efter forskare och forskningsrapport efter forskningsrapport, och det enda det bemöts med är gissningar. Jag förstår inte hur det kan vara okej.

Som sagt var det egentligen inte meningen att ta ut allt detta på Mikael Larsson. Men jag kan ändå konstatera vilka partier det är som brinner för dubblerat flygande i Sverige. Det stod åtminstone tidigare tre centerpartistiska ledamöter på talarlistan för att underblåsa ohållbart flygande - och två moderater. På punkt efter punkt är det nästan alltid Centerpartiet och Moderaterna - och de övriga högerpartierna, naturligtvis - som gång på gång är villiga att slösa bort skattebetalarnas pengar på att underblåsa ohållbart flyg, det snabbaste sättet att steka vår planet. Jag förstår inte hur det går ihop med att kalla sig ett grönt parti.

Fru talman! Jag tänker så här: Alla transportslag, oavsett om det är bil, järnväg eller sjöfart, våra bussar, våra tåg - allt har ju utvecklats och blivit mycket bättre och mer hållbart. Vi har ställt om till biogasbussar. Vi har ställt om till elbussar. Järnvägen var kanske inte särskilt miljövänlig en gång i tiden, men den har kunnat ställa om. Bilen är vi nu inne i en väldigt fin omställning av. Sjöfarten är med och ställer om.

Varför ska inte flyget vara med och ställa om och bli än mer hållbart än det är i dag? Inblandning sker av biodrivmedel i bränslet, så jag ser egentligen inget problem i det här. Men från Miljöpartiets sida är det precis som att man är emot det som är i luften.

Anledningen till att vi är tre centerpartister som går upp i talarstolen och att det är två moderater som gör det är att vi ser hela landet. För Centerpartiet är det här en fråga om både miljö och klimat och om tillgänglighet. Det är en fråga om hela-landet-perspektivet. Det är så många saker som ska vägas in i detta. Därför är vi aktiva i den här debatten. Vi ser att det påverkar människor. Det påverkar våra väljare.

Vi är ett grönt parti. Vi har varit ett grönt parti väldigt länge. Vi vill vara med och göra flyget mer hållbart och ta flyget in i framtiden.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 2 december.)