Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om bank-, försäkrings-, kreditupplysnings- och AP-fondsfrågor. Motionerna handlade bland annat om kontanthantering, kortbetalningar, bluffakturor, inkassokrav, kreditupplysningar, hushållens skuldsättning, uppdelning av banker, och AP-fondernas verksamhet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2015-04-09

Bordläggning

2015-04-14

Debatt

2015-04-15

Beslut

2015-04-16

Regeringen föreslog ändrat utgiftstak för åren 2015-2017 och ändringar av statens inkomster och utgifter i den så kallade vårändringsbudgeten. Den största ändringen var förslaget om att stegvis avskaffa nedsättningen av socialavgifter för unga. Utgiftstaket för staten blir 1 158 miljarder kronor år 2015, 1 204 miljarder 2016 och 1 262 miljarder 2017. Ändringarna i budgeten var större än vanligt. Riksdagen sa i stort ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att öka anslaget i budgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid med 200 miljoner kronor. Detta för att minska de negativa konsekvenserna av att second hand-verksamhet inte lägre är momsbefriad. Summan av anslagsförändringarna i ändringsbudgeten blev då cirka 19 miljarder kronor. Det är en ökning jämfört med regeringens förslag som var på cirka 18,8 miljarder.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Den svenska ekonomin väntas återhämta sig gradvis de kommande åren. I omvärlden ser konjunkturläget ut att förstärkas vilket ökar efterfrågan på svenska exportvaror och tjänster. Det väntas i sin tur bidra till ökade investeringar i näringslivet, lägre arbetslöshet och ett stigande resursutnyttjande. I princip bedöms ekonomin vara i konjunkturell balans 2017-2019. Läget på arbetsmarknaden ser ut att förbättras relativt långsamt, men det kommer att krävas insatser under mandatperioden för att bekämpa arbetslösheten.

År 2014 uppgick underskottet i de offentliga finanserna till 74 miljarder kronor. För att återföra finanserna till en hållbar nivå bör det finansiella sparandet stärkas så att det uppgår till omkring 0 procent av BNP 2018. Under nästa mandatperiod bedöms ett sparande om 1 procent kunna uppnås. Utgiftstaket bör uppgå till 1 319 miljarder kronor 2018 och till 1 378 miljarder kronor 2019. Reformerna på utgiftssidan kan genomföras först efter att de stämts av mot målet för det finansiella sparandet. Med nuvarande prognoser bör alla reformer i budgetpropositionen för 2016 vara finansierade fullt ut.

Riksdagen ser positivt på regeringens sysselsättningsmål som är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Jobben ska bli fler genom investeringar i bostäder, infrastruktur, en aktiv näringspolitik samt kunskapsreformer för en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Regeringen avser att följa upp sysselsättningsmålet i kommande ekonomiska propositioner.

Riksdagen välkomnar också regeringens inriktning och ambitioner när det gäller utbildning, klimat- och miljöpolitik samt nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Riksdagen tycker i likhet med regeringen att den ekonomiska politiken ska användas för att öka den ekonomiska jämlikheten, och ser positivt på att nya mått ska tas fram för samhällsutvecklingen som tar hänsyn till miljöpåverkan, livskvalitet och sociala faktorer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Reservationer

5 

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar med anledning av att nya regler införs i EU-direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, det så kallade AIFM-direktivet. Direktivet syftar till att harmonisera regleringen inom EES-området. Det innebär att AIF-förvaltarna har rätt att med stöd av tillståndet i hemlandet förvalta alternativa investeringsfonder och marknadsföra andelar till professionella investerare även i andra länder inom EES. De nya lagändringarna innebär att AIF-förvaltare med tillstånd för diskretionär förvaltning av investeringsportföljer och vissa sidotjänster även får erbjuda dessa tjänster i EES-länderna. Förvaltarna måste dock först underrätta Finansinspektionen innan de inleder verksamheten. Med diskretionär förvaltning menas att förvaltaren får fatta löpande placeringsbeslut för investerarens räkning. Lagändringarna börjar gälla från den 3 juli 2015.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar med anledning av att nya regler införs i ett ändringsdirektiv som gäller prospekt och insynskrav om upplysningar om emittenter, vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad. Med ändringarna tydliggörs att rätten att ta tillbaka sin anmälan eller sitt samtycke till köp eller teckning av värdepapper när tillägg har gjorts till prospektet endast gäller värdepapper som får överlåtas till allmänheten. Den omständighet som förorsakade tillägget måste ha inträffat innan anmälningstiden löpte ut och värdepapperen levererades. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i penningtvättslagen. Ändringarna är en anpassning till vissa internationella standarder om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom anpassningen stärks och effektiviseras det svenska regelverket.

Beslutet innebär bland annat följande:

• Företagare får ett ökat ansvar för att personligen bedöma om det finns risk för penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet.
• Det ska tydligt framgå att lagens bestämmelser om personer i så kallad politiskt utsatt ställning även ska omfatta personens familjemedlemmar och kända medarbetare. Med utsatt ställning menas att personen exempelvis har eller har haft en viktig offentlig funktion som innebär att han eller hon riskerar att utsättas för mutor och korruption.
• Länsstyrelserna ska i sitt tillsynsansvar få utökade möjligheter att besluta om förelägganden med vite som följd om en företagare bryter mot reglerna.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-21

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av hur ekonomin och verksamheten i kommuner och landsting utvecklats de senaste åren. Riksdagen har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att kommunsektorn som helhet haft en god ekonomisk utveckling även under 2014. Utvecklingen har dock varierat mellan enskilda kommuner och landsting och kostnaderna har fortsatt att öka.

Riksdagen noterar att kommunsektorn står inför stora utmaningar som kommer att utsätta hela eller delar av den kommunala sektorn för stora ekonomiska påfrestningar framöver. Några exempel på utmaningar är den demografiska utvecklingen, efterfrågan på skattefinansierade tjänster, behovet av infrastruktursatsningar, fastigheter, kollektivtrafik och utflyttning. Riksdagen betonar därför vikten av att följa utvecklingen och regeringens årliga skrivelse till riksdagen är ett viktigt led i den uppföljningen.

I övrigt tycker riksdagen att skrivelsen kan vidareutvecklas så att fler specialdestinerade bidrag utvärderas och redovisas. Med specialdestinerade statsbidrag menas utbetalningar från ett antal anslag på statsbudgeten inom andra utgiftsområden än de som är direkt avsedda för kommuner och landsting.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2015-05-26

Bordläggning

2015-06-03

Debatt

2015-06-04

Beslut

2015-06-04

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2014 till riksdagen. Finansutskottet har granskat årsredovisningen. Den externa revisorn har kommit fram till att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande. Finansutskottet betonar bland annat att det är viktigt att Riksrevisionen fortsätter sitt arbete med att förbättra de interna processerna för ekonomisk uppföljning. Utskottet anser också Riksrevisionen framöver tydligt bör motivera i årsredovisningen varför man väljer att byta redovisningsprinciper när man gör det.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI-lagen) ändras. Lagen syftar i korthet till att göra myndigheternas offentliga information mer tillgänglig. Olika aktörer i samhället ska kunna använda informationen för att skapa nya produkter, applikationer och tjänster.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Högskolebibliotek och kulturinstitutioner som arkiv, bibliotek och museer ska omfattas av lagen.
• En ny allmän princip har införts om att handlingar som omfattas av regelverket ska kunna vidareutnyttjas.
• Myndigheter ska tillhandahålla på sin webbplats vilken information som kan vidareanvändas av externa användare.
• Om det är möjligt och lämpligt ska myndigheterna göra sina handlingar tillgängliga i ett öppet och maskinläsbart format tillsammans med tillhörande metadata.
• De avgifter som myndigheter tar ut för att reproducera, tillhandahålla och sprida offentliga handlingar får i fortsättningen högst motsvara marginalkostnaderna. Beräkningsgrunderna för avgifterna ska framgå i förväg.

Bakgrunden till lagändringarna är bland annat att EU:s så kallade PSI-direktiv från 2003 har ändrats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa nya administrativa sanktioner mot fysiska personer. Förslaget innebär bland annat att sanktioner kan införas mot ledningspersoner inom banker och kreditmarknadsföretag som överträtt lagen.

Sanktionen kan bestå av att förbjudas vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut eller värdepappersbolag, till exempel en bank, under en tidsperiod på mellan tre till tio år.
Den kan också bestå av sanktionsavgifter, och då ha ett högsta belopp på fem miljoner euro. Finansinspektionens beslut om sanktioner måste ha delgetts personen inom två år från det att överträdelsen ägde rum.

Lagändringarna görs för att anpassa Sveriges regler till EU-lagstiftningen. Lagändringarna gäller den 1 maj 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2015-03-03

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-25

Den 19 december 2014 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2015. FiU10 anmäldes i kammaren och sedan överlämnade riksdagen sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen. I finansutskottets sammanställning finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag.

Justering

2014-12-19

Riksdagen har behandlat en så kallad grönbok från EU-kommissionen om att bygga en kapitalmarknadsunion inom EU. EU-kommissionen föreslår åtgärder för att underlätta investeringar över gränserna i EU och föra samman EU-ländernas kapitalmarknader. Senare i år ska kommissionen presentera en handlingsplan för det fortsatta arbetet med kapitalmarknadsunionen.

Finansutskottet, som har förberett riksdagens beslut, var positivt till EU-kommissionens förslag och välkomnade arbetet för att förbättra investeringsklimatet inom EU. Utskottet ansåg att det är viktigt att det görs konsekvensanalyser före kommande lagförslag och att subsidiaritetsprincipen beaktas så att det finns utrymme för nationella variationer där det behövs. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen har behandlat EU-kommissionens meddelande om en investeringsplan för Europa. I EU-kommissionens plan föreslås bland annat en ny europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi), en plan för att identifiera och förbereda investeringsprojekt i EU samt åtgärder för att förbättra investeringsklimatet.

Finansutskottet, som granskat EU-kommissionens meddelande, anser att investeringsplanen är ett bra komplement till andra åtgärder för att stärka konkurrenskraft och tillväxt och bidra till en hållbar utveckling inom EU. Särskilt framhåller utskottet åtgärder som bättre lagstiftning, enklare regler och en fördjupning av den inre marknaden som viktiga. Men utöver planen behövs också fortsatta strukturreformer på både EU-nivå och nationell nivå. Investeringsplanen bör utvärderas efter 2017. Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 40 minuter

Justering

2015-03-03