Sök

Avdelning
Hoppa till filter

62 107 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning

    Betänkande 2023/24:MJU18

    Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

    Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    25
    Reservationer
    36 
    Anföranden och repliker
    41, 120 minuter
    Justering
    2024-06-11
    Bordläggning
    2024-06-18
    Debatt
    2024-06-19
    Beslut
    2024-06-19
  • Dokument & lagar

    Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater

    Betänkande 2023/24:UFöU1

    Riksdagen godkände avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA. Avtalet är ett så kallat defense cooperation agreement (DCA-avtal) och reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige.

    Det handlar bland annat om den rättsliga statusen för amerikansk militär personal, leverantörer och anhöriga. I avtalet regleras även USA:s rätt till tillträde till svenskt territorium och rätt att använda vissa anläggningar här.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar, vilka krävs för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt DCA-avtalet. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

    Så röstade partierna i ärendet

    Ärendet beslutades genom flera omröstningar. På ärendesidan för Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (UFöU1) finns voteringsresultaten för samtliga omröstningar i ärendet.

    Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2023/24:UFöU1 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    105, 400 minuter
    Justering
    2024-06-13
    Bordläggning
    2024-06-17
    Debatt
    2024-06-18
    Beslut
    2024-06-18
  • Dokument & lagar

    Statens stöd till trossamfund och civilsamhället

    Betänkande 2023/24:KrU7

    Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden.

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    17, 80 minuter
    Justering
    2024-06-13
    Bordläggning
    2024-06-15
    Debatt
    2024-06-17
    Beslut
    2024-06-18
  • Dokument & lagar

    Explosiva varor – ett nationellt tillståndsregister och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten

    Betänkande 2023/24:FöU12

    Regeringen har föreslagit ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten. Syftet är att minska den illegala användningen av explosiva varor i samhället och att stärka det brottsbekämpande arbetet.

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De nya reglerna börjar gälla den 8 juli 2024.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 7 minuter
    Justering
    2024-06-13
    Bordläggning
    2024-06-17
    Debatt
    2024-06-18
    Beslut
    2024-06-19
  • Dokument & lagar

    Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina

    Betänkande 2023/24:FiU36

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina.

    Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis artilleriammunition, utrustning för satellitkommunikation, pansar-bandvagn 302, samt stridslednings- och luftbevakningsflygplan ASC 890. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och säkerhetsskyddsåtgärder i Ukraina samt bidrag till fonder.

    Sammantaget innebär det att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,3 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 10,8 miljarder kronor för åren 2025–2031.

    Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    8, 51 minuter
    Justering
    2024-06-13
    Bordläggning
    2024-06-15
    Debatt
    2024-06-17
    Beslut
    2024-06-18
  • Dokument & lagar

    Årsredovisning för staten 2023

    Betänkande 2023/24:FiU30

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2023 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2023.

    Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.

    I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2024-06-13
    Bordläggning
    2024-06-17
    Debatt
    2024-06-18
    Beslut
    2024-06-19
  • Dokument & lagar

    Riksbankens framställning om återställning av eget kapital – ändring i statens budget för 2024

    Betänkande 2023/24:FiU28

    Riksdagen beslutade att överföra 25 miljarder kronor från statens budget 2024 till Riksbanken för återställning av bankens eget kapital i år.

    De senaste årens ekonomiska utveckling har kraftigt påverkat Riksbankens kapitalsituation. Även om Riksbankens årsredovisning för 2023 uppvisade ett positivt resultat är bankens eget kapital fortfarande mindre än en tredjedel av den så kallade målnivå som fastställs i riksbankslagen. Riksbanken har därför gjort en framställning till riksdagen om återställning av det egna kapitalet.

    Riksdagen beslutade också att rikta två tillkännagivanden till regeringen.

    För det första ska regeringen klargöra förutsättningarna för när och hur Riksbanken ska göra en framställning till riksdagen om att eget kapital ska återställas. För det andra ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker Riksbankens möjligheter till självfinansiering på längre sikt.

    Tillkännagivandena grundar sig på ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    3
    Anföranden och repliker
    4, 18 minuter
    Justering
    2024-06-13
    Bordläggning
    2024-06-17
    Debatt
    2024-06-18
    Beslut
    2024-06-19
  • Dokument & lagar

    Riktlinjer för den ekonomiska politiken

    Betänkande 2023/24:FiU20

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen.

    Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    89, 314 minuter
    Justering
    2024-06-13
    Bordläggning
    2024-06-17
    Debatt
    2024-06-18
    Beslut
    2024-06-18
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter

    Utlåtande 2023/24:AU11

    EU-kommissionen vill införa ett nytt direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter. Riksdagen anser inte att förslaget i alla delar bör beslutas på EU-nivå.

    Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

    EU-kommissionens förslag innehåller bland annat regler som ska leda till att arbetsvillkoren för praktikanter stärks och att reguljära anställningsförhållanden inte kamoufleras till praktik.

    EU-kommissionen anger att felaktig användning av praktik undergräver arbetsvillkoren för praktikanter och reguljära arbetstagare och skadar den sociala rättvisan. EU-kommissionen menar också att det kan skapa ojämlika villkor mellan olika parter som erbjuder praktik, vilket är ett problem för både små och medelstora företag.

    Riksdagen håller med EU-kommissionen om att frågorna är viktiga men anser att förslaget i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Skälet till det är att det finns stora skillnader mellan EU:s medlemsländer när det gäller arbetsmarknadernas förutsättningar och system. För Sveriges del skulle förslaget innebära ett för stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

    Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2024-06-13
    Bordläggning
    2024-06-18
    Debatt
    2024-06-19
    Beslut
    2024-06-19
  • Dokument & lagar

    Redovisning av skatteutgifter 2024

    Betänkande 2023/24:SkU29

    Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2024.

    Sedan mitten på 1990-talet redovisar regeringen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är det normala. Skatteutgifter kan ses som de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregleringar i skattelagstiftningen och som i många fall innebär en form av stöd till vissa grupper av skattebetalare.

    Syftet med redovisningen är att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som genom skatteutgifterna finns på statsbudgetens inkomstsida. Redovisningen syftar också till att tydliggöra graden av enhetlighet i skattelagstiftningen. Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    6, 19 minuter
    Justering
    2024-06-11
    Bordläggning
    2024-06-15
    Debatt
    2024-06-17
    Beslut
    2024-06-18
  • Dokument & lagar

    Uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2023

    Betänkande 2023/24:FiU24

    Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2023. Sammantaget är utskottets bedömning att den förda penningpolitiken var väl avvägd med hänsyn tagen till vikten av att förankra förväntningarna vid inflationsmålet om 2 procent. Förtroendet för inflationsmålet upprätthölls och mot slutet av året var inflationstakten nära målet.

    Inflationen sjönk från 10,2 procent i december 2022 till 2,3 procent i december 2023. Att inflationen föll så snabbt berodde till stor del på att energipriserna sjönk, men också ökningstakten i tjänstepriserna, som i större utsträckning avspeglar det inhemska konjunkturläget, vände ned under året. Inflationens nedgång berodde även på den stramare penningpolitiken som fördes och kommunikationen i samband med besluten.

    Riksbanken höjde under året styrräntan i fyra steg, från 2,5 till 4 procent, samtidigt som penningpolitiken också stramades åt genom Riksbankens beslut att sälja statsobligationer i en snabbare takt än tidigare. Den stramare penningpolitiken har dämpat den ekonomiska aktiviteten och resursutnyttjandet och därmed bidragit till en något högre arbetslöshet. Men samtidigt hade det enligt utskottet varit värre att låta den höga inflationen bita sig fast, eftersom det skulle försämra förutsättningarna för en långsiktigt god ekonomisk utveckling.

    Även om Riksbankens kommunikation generellt varit god finns ett par områden där utskottet menar att kommunikationen kunde ha varit tydligare. Det första gäller Riksbankens räntebanor, som under 2023 avvek kraftigt från marknadens förväntningar om styrräntan. Om räntebanan ofta uppfattas som osannolik finns risk för att den tappar rollen som penningpolitiskt verktyg. Utskottet anser också att det fanns otydligheter i Riksbankens kommunikation av beslutet om att valutasäkra en del av valutareserven.

    Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2023.

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2024-06-11
    Bordläggning
    2024-06-17
    Debatt
    2024-06-18
    Beslut
    2024-06-19
  • Dokument & lagar

    Europas behov av digital infrastruktur

    Utlåtande 2023/24:TU20

    Riksdagen har granskat Europeiska kommissionens vitbok om Europas behov av digital infrastruktur. En vitbok är ett större strategisk EU-dokument från kommissionen som innehåller förslag på möjliga åtgärder inom ett visst område som syftar till att inhämta synpunkter från medlemsländerna och andra aktörer. I vitboken presenterar kommissionen olika förslag som den senare kan komma att lägga fram för att främja innovativ teknik, färdigställa den digitala inre marknaden och skapa säkra och motståndskraftiga digitala infrastrukturer. Det kan till exempel handla om att se över regler och initiera nya pilotprojekt.

    Riksdagen är positivt till många delar i vitboken, till exempel när det gäller att utveckla EU:s politik på det digitala området. Enligt riksdagen är god tillgång till fiber och 5G särskilt viktigt för att skapa attraktiva och hållbara samhällen i hela EU.

    Vidare kan avancerad digital infrastruktur möjliggöra för tekniska lösningar som kan förbättra vardagen för EU:s medborgare, exempelvis ett transportsystem med uppkopplade och självkörande bilar eller en hälso- och sjukvård där läkare kan utföra operationer på distans. Enligt riksdagen är det därför viktigt att hålla ett högt tempo i utbyggnaden av den digital infrastrukturen så att EU kan fortsätta att konkurrera med omvärlden.

    Riksdagen välkomnar även att inriktningen på EU:s politik aviseras i förväg och att medlemsstaterna och olika aktörer får en chans att påverka utformningen av framtida EU-förslag. Riksdagen uppmanar därmed kommissionen att ta del utskottets synpunkter på de olika förslagen.

    Mot bakgrund av detta lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    5, 29 minuter
    Justering
    2024-06-11
    Bordläggning
    2024-06-15
    Debatt
    2024-06-17
    Beslut
    2024-06-18
  • Dokument & lagar

    Infrastrukturfrågor

    Betänkande 2023/24:TU18

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om en nationell plan för transportinfrastrukturen.

    Riksrevisionens övergripande slutsats är att investeringarna i den nationella planen bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås men inte på ett effektivt sätt. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och anser att den är ett viktigt bidrag i arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Regeringen står i begrepp att ta fram en ny infrastruktur-proposition för att kunna fatta ett beslut om en ny nationell plan under 2026 och ser Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer som ett underlag i den fortsatta processen.

    Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner, varav cirka 380 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar exempelvis om infrastrukturplanering, utgångspunkter för planeringen, åtgärder i infra-strukturen samt finansierings- och effektivitetsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till det pågående arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen.

    Behandlade dokument
    197
    Förslagspunkter
    24
    Reservationer
    49 
    Anföranden och repliker
    41, 125 minuter
    Justering
    2024-06-11
    Bordläggning
    2024-06-15
    Debatt
    2024-06-17
    Beslut
    2024-06-18
  • Dokument & lagar

    Justerad skatt på tobak och nikotin

    Betänkande 2023/24:SkU27

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa ändringar av beskattningen av tobak och nikotin. Ändringarna innebär bland annat att skatten på cigaretter, cigariller, röktobak och övrig tobak höjs med 9 procent och att skatten på snus sänks med 20 procent.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Justering
    2024-06-11
    Bordläggning
    2024-06-15
    Debatt
    2024-06-17
    Beslut
    2024-06-18
  • Dokument & lagar

    Undantag från mervärdesskatt för väpnade styrkor inom Nato

    Betänkande 2023/24:SkU26

    Väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato ska undantas från mervärdesskatt i vissa fall. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att de väpnade styrkorna ska ha rätt till återbetalning av mervärdesskatt som sker vid förvärv av varor och tjänster i Sverige när styrkorna deltar i de gemensamma försvarsinsatserna. Beslutet innebär att fler bestämmelser i EU:s mervärdesskattedirektiv genomförs i svensk rätt.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    1, 1 minuter
    Justering
    2024-06-11
    Bordläggning
    2024-06-15
    Debatt
    2024-06-17
    Beslut
    2024-06-18
  • Dokument & lagar

    Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott

    Betänkande 2023/24:JuU24

    Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet.

    Lagändringarna handlar bland annat om att

    • vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott
    • fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas
    • genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter
    • rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 66 minuter
    Justering
    2024-06-11
    Bordläggning
    2024-06-14
    Debatt
    2024-06-15
    Beslut
    2024-06-18
  • Dokument & lagar

    Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2019–2023

    Betänkande 2023/24:FiU32

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som innehåller dels en utvärdering av regeringens styrning, dels en ut värdering av Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Målet för statsskuldsförvaltningen är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer. Riksdagen bedömer att regeringens riktlinjer under perioden legat i linje med målet för statsskuldsförvaltningen och att Riksgäldskontoret bedrivit verksamheten i enlighet med målet och regeringens riktlinjer.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2024-06-11
    Bordläggning
    2024-06-17
    Debatt
    2024-06-18
    Beslut
    2024-06-19
  • Dokument & lagar

    Prioriteringar inom hälso- och sjukvården

    Betänkande 2023/24:SoU16

    Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om prioriteringar, assisterad befruktning, donation och oskuldskontroll.

    Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    59
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    12, 57 minuter
    Justering
    2024-05-30
    Bordläggning
    2024-06-14
    Debatt
    2024-06-15
    Beslut
    2024-06-18
  • Dokument & lagar

    Stöd till personer med funktionsnedsättning

    Betänkande 2023/24:SoU13

    Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena gäller ledsagning för personer med synnedsättning och det andra handlar om schablonbeloppet för assistansersättning.

    Riksdagen anser att regeringen bör se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning. Regeringen bör även se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag.

    Riksdagen vill också se ändringar som gäller schablonbeloppet för assistansersättning, bland annat att regeringen årligen bör redovisa hur beloppet har räknats fram. Riksdagen anser även att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader.

    Riksdagens förslag om tillkännagivanden kom i samband med att cirka 90 förslag i motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning från allmänna motionstiden 2023 behandlades.

    Riksdagen föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, tolktjänst och bilstöd.

    Behandlade dokument
    42
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    40, 111 minuter
    Justering
    2024-05-30
    Bordläggning
    2024-06-11
    Debatt
    2024-06-12
    Beslut
    2024-06-12
  • Dokument & lagar

    Det kyrkliga kulturarvet

    Betänkande 2023/24:KrU11

    I en skrivelse om de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan redogör regeringen bland annat för hur den kyrkoantikvariska ersättningen användes under perioden 2002–2022. Regeringen beskriver till exempel tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena, kunskaps- och kompetensfrågor och samverkan mellan Svenska kyrkan och olika myndigheter.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen avslog även ett antal motionsyrkanden på samma område med hänvisning till pågående arbete.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 47 minuter
    Justering
    2024-05-28
    Bordläggning
    2024-06-11
    Debatt
    2024-06-12
    Beslut
    2024-06-12
Bevaka via RSS