Sök

Riksdagen sa nej till motionsförslag om punktskatter. Motionerna handlade bland annat om skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel och om trängselskatt. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

14

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

24, 83 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-05

Debatt

2017-04-06

Beslut

2017-04-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 som handlar om skatteregler för företagande, kapital och fastigheter. Övervägande skäl är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

22, 85 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-05

Debatt

2017-04-06

Beslut

2017-04-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tidigarelägga åldersbedömningen i asylprocessen. Det innebär att Migrationsverket så tidigt som möjligt ska göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om ett ensamkommande asylsökande barns ålder. I samband med det ska den sökande erbjudas genomgå en medicinsk åldersbedömning.

En tidigarelagd åldersbedömning ska endast göras i osäkra fall, då det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år. Det ska vara frivilligt för den asylsökande att medverka i den medicinska åldersbedömningen. Det tillfälliga beslutet om ålder ska också vara möjligt att överklaga.

De nya reglerna om tidigarelagd åldersbedömning gäller inte personer vars ansökningar om uppehållstillstånd som har registrerats före 1 februari 2017.

Ändringarna i lagen börjar gälla den 1 maj 2017. Riksdagen sa nej till alla inkomna motioner i samband med ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

19, 61 minuter

Justering

2017-03-28

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

Riksdagen sa nej till motionsförslag om moms. Skälet är bland annat att utredningar pågår på området. Motionerna handlar bland annat om skattesatser, och moms på ideella föreningar.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa nej till motioner som rör inkomstbeskattningen av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, HUS-avdrag, idrottsledare, försvarsanställda, bosparande, expertskatten och uthyrning av bostäder. Några andra områden är personalvårdsförmåner, personaloptioner, bilförmån, reseavdrag, hälsofrämjande åtgärder, pensionssparande samt gåvor till ideella ändamål.

Behandlade dokument

124

Förslagspunkter

16

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

36, 106 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-30

Migrationsverket ska få begära hjälp av polisen med att förflytta personer som inte flyttar frivilligt från ett asylboende, trots att de inte längre har rätt att bo kvar. Det kan till exempel vara när en persons utvisningsbeslut börjar gälla, eller om personen har fått uppehållstillstånd och boende i en kommun.

Förutsättningen för att Migrationsverket ska kunna begära hjälp från polisen är till exempel att personen inte flyttar ut trots uppmaningar, eller om det finns en risk för att personen skulle kunna skada sig själv.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att frigöra platser till nya asylsökanden och att minska statens kostnader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

En ny lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet införs. De nuvarande reglerna om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet hänvisar till i stor utsträckning till försäkringsrörelselagen. Den lagen har dock ändrats till följd av ett EU-direktiv. Denna nya lag innebär att det istället blir en självständig reglering av försäkringsverksamheten i premiepensionssystemet, det vill säga att verksamheten regleras i en egen lag.

I lagen införs bland annat ett flertal investeringsregler som motsvarar dem som gäller för försäkringsföretag. Det gäller regler om aktsamhet, riskkontroll och riskspridning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få bestämma regler för användning av derivatinstrument.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny lag. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2017. Regeringen ska också få bestämma regler för de avgifter Pensionsmyndigheten ska bidra till för att täcka kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Regeringen har föreslagit ändringar i de svenska reglerna om den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna börjar gälla den 1 april 2017. Ändringar om kontrolluppgifter vid försäljning och inlösen av tillgångar på depåkonton ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2016. Övriga lagändringar ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Uppgifter om multinationella företag, såsom till exempel inkomster och vinster, ska vara tillgängliga för skatteadministrationerna i alla EU-länder. Ett automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna införs därför. Denna form av informationsutbyte kallas för land-för-land-rapportering och syftar bland annat till att öka transparensen och därigenom motverka skatteflykt och skatteundandragande.

Dessutom uppdateras reglerna för hur internprissättning ska gå till, det vill säga hur en internationell koncern ska prissätta transaktioner inom den egna koncernen. Uppdateringen innebär att de svenska reglerna anpassas till OECD:s nya standard.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Förslagen grundar sig på standarder som tagits fram av organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD och på EU-regler.

Förändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 april 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 10 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Företag som säljer varor eller tjänster i Sverige men som inte har ett fast försäljningsställe måste framöver använda kassaregister. Utländska företag ska omfattas av samma krav på kassaregister som svenska företag.

Enligt skatteförfarandelagen måste företag registrera all sin försäljning i ett kassaregister. Det gäller när kunden betalar kontant eller med kontokort. Det finns dock i dag flera undantag från den här skyldigheten, bland annat för utländska företag utan fast försäljningsställe i Sverige. Men nu tas alltså det här undantaget bort. De utländska företagen måste framöver använda ett kassaregister som är certifierat i Sverige eller ett kassaregister som godkänts i ett EES-land med liknande krav.

Syftet är att se till att konkurrensen inte blir snedvriden på grund av olika regler för svenska och utländska företag. Det blir också enklare för Skatteverket att granska utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 43 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Den som har åtagit sig att transportera en vara genom ett fraktavtal kallas för fraktförare. Enligt tullregler ska fraktförare rapportera containerstatus. Regeringen föreslår att fraktförare som inte följer detta ska kunna dömas till böter. Det gäller även om fraktföraren inte lämnar tillräckliga uppgifter eller lämnar felaktiga uppgifter. Lagändringarna görs för att följa EU-regler om att sanktioner i sådana fall ska fastslås.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna ska börja att gälla den 1 april 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen. I sin rapport har Riksrevisionen granskat hur arbetet mot felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen fungerar. Riksrevisionen gör bedömningen att detta arbete har prioriterats ned under den granskade perioden, 2012-2015. För att motverka felaktiga utbetalningar rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ser till att Försäkringskassan regelbundet mäter omfattningen av felaktiga utbetalningar.

Riksdagen delar Riksrevisionens bedömning att det behövs återkommande studier av omfattningen av felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen och gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2017-02-02

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om asylboenden.

Under åren 2012-2015 har det periodvis funnits brister i Migrationsverkets arbete med asylboenden. Bland annat vad gäller kontroll och uppföljning av boenden. Det slår Riksrevisionen fast i sin rapport.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning men pekar också på att Migrationsverket under hösten 2015 försattes i en mycket svår situation med en kraftig ökning av asylsökande. Regeringen berättar också i sin skrivelse till riksdagen att Migrationsverket påbörjat ett antal utvecklingsarbeten för att förbättra de brister som framkommit. Regeringen skriver vidare att den planerar att fortsätta ha en nära dialog med Migrationsverket om arbetet med att ordna boenden åt asylsökande.

Socialförsäkringsutskottet anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag för att få arbetet med asylsökande kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart. Utskottet ser positivt på de åtgärder som regeringen berättar om i sin skrivelse och tycker att det är bra att regeringen noga följer Migrationsverkets fortsatta arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-02-02

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Riksdagen sa nej till motionsförslag om socialavgifter. Motionerna innehåller bland annat förslag om lägre socialavgifter för unga och små företag samt om undantag från kravet på att betala socialavgifter.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2017-01-26

Bordläggning

2017-01-31

Debatt

2017-02-01

Beslut

2017-02-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Det handlar bland annat om reglerna för utvisning av personer som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som har uppehållstillstånd i ett annat EU-land.

Sådana personer ska, med vissa undantag, uppmanas att inom en skälig tid självmant bege sig till det EU-land de har uppehållstillstånd i. Avvisning eller utvisning får beslutas först om en sådan uppmaning inte följts.

Lagändringarna innebär också att permanent uppehållstillstånd inte längre ska vara ett krav för att få status som varaktigt bosatt i Sverige. En person som har status som varaktigt bosatt i ett EU-land har vissa rättigheter som liknar dem som en EU-medborgare har.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

1, 11 minuter

Justering

2017-01-26

Bordläggning

2017-01-31

Debatt

2017-02-01

Beslut

2017-02-01

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om hybrida missmatchningar med tredjeländer är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Hybrida missmatchningar är när skillnader i länders skatteregler för företag och finansiella instrument utnyttjas för att uppnå dubbel icke-beskattning eller en lägre beskattning. Det finns regler om de vanligaste formerna av hybrida missmatchningar, men endast inom EU. Enligt kommissionens förslag behöver hybrida missmatchningar som berör länder utanför EU och EES också motverkas.

Riksdagen anser att kommissionens förslag är mycket komplext och svårbedömt. Det innehåller en rad oklarheter och saknar en nödvändig konsekvensanalys. Bristerna i underlaget gör det svårt att bedöma kommissionens motivering för att syftet med direktivet kan uppnås bättre på EU-nivå än på nationell nivå. Riksdagen är också starkt kritisk till att tidsramarna för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning inte respekteras.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

EU-kommissionen anser att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning i EU. Syftet är att utforma ett rättvist och effektivt skattesystem som ökar rättssäkerheten. Riksdagen håller med om att mekanismen bör förbättras men tycker inte att kommissionen klarlagt varför en lösning på problemen inom tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; ett förslag om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.

Riksdagen delar även regeringens bedömning att förslaget om gemensam konsoliderad bolagsskattebas i många delar är vagt och oprecist, svåröverskådligt och innehåller oklarheter.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; förslaget om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.

Riksdagen konstaterar att möjligheten att motverka bland annat skatteflykt kan hanteras inom ramen för det nyligen antagna direktivet mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar. Detta direktiv innehåller också minimistandarder med en möjlighet för medlemsländerna att utforma bestämmelser efter nationella förutsättningar, en möjlighet som skulle gå förlorad vid ett införande av absoluta regler mot skatteflykt.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Sammanlagt går 89 miljarder kronor för 2017 till det här området. Mest pengar går till föräldraförsäkring (cirka 41,7 miljarder kronor) och barnbidrag (cirka 27,3 miljarder).

Riksdagen sa också ja till att avskaffa jämställdhetsbonusen från den 1 januari 2017 och ja till förslag om höjningar av flerbarnstillägget och adoptionsbidraget samt en höjd inkomstgräns för bostadsbidraget som lämnas till barnfamiljer.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

6

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

26, 85 minuter

Justering

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15