Ilustration av regeringsformen, människor och de tre kronorna
Illustration: Riksdagsförvaltningen

Regeringsformen 50 år

Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Den handlar om hur landet ska styras och utgör skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter. Den nuvarande regeringsformen utfärdades i Sveriges riksdag 6 mars 1974. Här kan du läsa mer om regeringsformen och dess historia.

Regeringsformen – en av Sveriges fyra grundlagar

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringsformen är den mest fundamentala av grundlagarna då den beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas.

Den första regeringsformen är från 1634. Den regeringsform som ersattes på 1970-talet hade antagits den 6 juni 1809. Det var samma datum som Gustav Vasa valdes till kung 1523. Dessa två händelser ligger till grund för att vi firar Sveriges nationaldag den 6 juni. Sveriges nya och nuvarande regeringsform kungjordes i Sveriges riksdag den 6 mars 1974.

Regeringsformen 50 år

I den här filmen får du lära dig mer om hur den nuvarande regeringsformen blev till. Den utfärdades i Sveriges riksdag 6 mars 1974.

Riksdagen högtidlighöll 1974 års regeringsform

Den 6 mars arrangerade Sveriges riksdag ett seminarium med anledning av 50-årsjubileet av 1974 års regeringsform. Seminariet var öppet för inbjudna gäster och föranmäld media. På programmet fanns en presentation av antologin En författning i tiden där bokens författare presenterade delar av antologins innehåll samt ett panelsamtal med tidigare riksdagsledamöter. Seminariet avslutades med reflektioner från konstitutionsutskottets ordförande Ida Karkiainen och justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Seminariet kan ses i efterhand.

Webb-TV: Seminarium Regeringsformen 50 år

En författning i tiden – Regeringsformen under 50 år

Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Den handlar om hur landet ska styras och utgör skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter. Den nuvarande regeringsformen utfärdades i Sveriges riksdag 6 mars 1974. Riksbankens jubileumsfond har låtit framställa en bok med anledning av 50-årsjubileet 2024. Boken är en forskarantologi, redaktör är Tommy Möller, professor i statsvetenskap. Boken är utgiven på Medströms bokförlag.

Ladda ner: En författning i tiden – Regeringsformen under 50 år (pdf, 7,3 MB)

1974 års statsrådsprotokoll
Foto: Riksdagsförvaltningen

1974 års statsrådsprotokoll i Riksarkivet.

Varför en ny regeringsform?

Det viktigaste skälet till att införa en ny regeringsform var att Sverige hade blivit en parlamentarisk demokrati, men enligt den gamla regeringsformen från 1809 var det fortfarande kungen som regerade. Makten fördelades mellan kungen, riksdagen och till viss del domstolarna. I den nya regeringsformen är kungen fortfarande statschef, men har inte längre någon politisk makt, utan rollen är helt ceremoniell. All offentlig makt utgår enligt regeringsformen från folket och parlamentariskt tillsatta regeringar ska ges möjlighet att genomföra sin politik. Däremot kan en sittande minister eller regering avsättas med hjälp av en misstroendeförklaring enligt den nya regeringsformen.

I samband med att Sverige blev medlem i EU ändrades även sättet som Sverige styrs då EU-lagar påverkar svensk lagstiftning. Samtidigt fick svenska väljare rösträtt i EU-parlamentsvalet.

Även om tyngdpunkterna i författningspolitiken har varit olika för högern och vänstern har dock besluten om författningsändringar kompromissats fram och fattats i brett samförstånd.

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten.

Regeringsformens inledning 

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.” 

Tillägg i regeringsformen har gjorts över tid

Flera tillägg till regeringsformen har genomförts efter att den fastställdes 1974. De första paragraferna som lades till handlade om fri- och rättigheter, som exempelvis att medborgarna skulle skyddas från statliga övergrepp. Generellt har den konstitutionella kontrollen av politiska beslut ökat och införts i regeringsformen. Exempelvis kan nya lagförslag från regeringen prövas av Lagrådet innan de utfärdas, och i efterhand kan domstolar pröva om de överensstämmer med regeringsformen. Lagrådet är en statlig myndighet som undersöker om det finns några juridiska problem med ett lagförslag. 

Sista ordinarie konseljen på Stockholms slott.
Foto: Janerik Henriksson/SCANPIX

Här ses kungen och regeringen i december 1974 på den sista ordinarie konseljen på slottet innan den nya regeringsformen trädde i kraft.

Alla grundlagar
Illustration: Riksdagsförvaltningen

Sveriges grundlagar och riksdagsordningen

Grundlagarna är speciella lagar som innehåller reglerna för hur Sverige ska styras. Grundlagarna ska skydda vår demokrati och är därför svårare att ändra än andra lagar. Här kan du läsa mer om alla grundlagarna, regeringsformen och riksdagsordningen.

Illustration över ståndsriksdagen - de fyra stånden.
Illustration: Riksdagsförvaltningen

Riksdagens historia

Lär dig mer om riksdagens historia och vägen till demokrati och våra grundlagar.

Frihet, folkmakt och förmåga –  De svenska regeringsformernas historia

År 2024 firar den gällande svenska regeringsformen 50 år. Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Den handlar om hur landet ska styras och utgör skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter. I denna text kan du läsa mer om regeringsformen och dess historia.

  • Tryckt verson: Ja
  • Pris: Kostnadsfri

Ladda ner: 
Frihet, folkmakt och förmåga –  De svenska regeringsformernas historia (4,09 MB)

Studiematerial: Regeringsformen 50 år

Studiematerialet består dels av en lärarhandledning, dels av både grundläggande och fördjupande elevuppgifter. Materialet är avstämt mot skolans styrdokument. Materialet riktar sig till elever i årskurs 7–9 och gymnasiet.

Tryckt version: Nej, går ej att beställa.

Ladda ned:

Regeringsformen 1720 – 300 år

1720 års regeringsform har fyllt 300 år. Jubileet uppmärksammas av riksdagen i en skrift, som finns tillgänglig digitalt. I skriften tecknas en bild av regeringsformens tillkomst och vad den har lämnat efter sig till nutiden. I regeringsformen 1720 återfinns bland annat tre viktiga inslag i svensk politisk kultur: konstitutionellt styre, riksdagens ställning som politikens centrum och den svenska förvaltningsmodellen. 

  • Tryckt version: Ja, går att beställa.
  • Pris: Portokostnad

Ladda ner: Regeringsformen 1720 – 300 år (pdf, 1 MB)

Tidigare regeringsformer

1634

1634 års regeringsform

1634 års regeringsform författades av Axel Oxenstierna, och var Sveriges första. Den hade inte grundlagsstatus, men var ändå inflytelserik.

1719

Frihetstidens regeringsformer

En ny regeringsform antogs av Sveriges riksdag 1719 och utgjorde grunden för frihetstidens statsskick som sedan antogs igen med vissa ändringar med anledning av att drottning Ulrika Eleonora avsade sig tronen.

1772

1772 års regeringsform

1772 års regeringsform lades fram av Gustav III och blev enhälligt antagen av ståndsriksdagen i augusti samma år. Den stärkte kungens makt på riksdagens bekostnad.

1809

1809 års regeringsform

Det kungliga enväldet avskaffades och mer makt fördes över till riksdagen. Grundtanken var att kungen och riksdagen skulle dela på makten.

I mars 1809 arresterades kung Gustav IV Adolf i en statskupp. Han avsattes av riksdagen den 10 maj. Landet var i kris. Ett nytt utskott i riksdagen, konstitutionsutskottet, fick i uppdrag att arbeta fram en ny grundlag. Utskottet arbetade snabbt och intensivt och den nya regeringsformen antogs av riksdagens fyra stånd redan den 6 juni 1809.

Den 6 juni är sedan 1983 Sveriges nationaldag. 

1974

1974 års regeringsform

Sveriges nuvarande regeringsform utfärdades 6 mars 1974. Kungens politiska makt, som varit avskaffad i praktiken, försvann nu även formellt. Parlamentarismen skrevs in i regeringsformen.

Om sidan

Publicerad