Malin Danielsson (L)
Tjänstgörande riksdagsledamot
- Parti
- Liberalerna
- Valkrets
- Stockholms kommun, plats 207
- Titel
- Kommunikatör.
- Född år
- 1977
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Aktuella uppdrag
Riksdagsledamot
Ordinarie
Konstitutionsutskottet
Ledamot
Socialutskottet
Suppleant
Arbetsmarknadsutskottet
Suppleant
EU-nämnden
Suppleant
Riksdagens styrgrupp för bilaterala demokratifrämjande samarbete
Suppleant
Riksdagens råd för Riksrevisionen
Suppleant
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Ordinarie
- 2020-02-01 – 2026-09-21
Arbetsmarknadsutskottet
- Suppleant
- 2022-10-12 – 2026-09-21
- Ledamot
- 2020-02-07 – 2022-09-26
Konstitutionsutskottet
- Ledamot
- 2022-10-04 – 2026-09-21
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Kulturutskottet
- Suppleant
- 2020-02-07 – 2022-09-26
Civilutskottet
- Suppleant
- 2020-02-07 – 2022-09-26
Försvarsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Utrikesutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Finansutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Justitieutskottet
- Suppleant
- 2022-10-12 – 2022-11-10
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Miljö- och jordbruksutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Näringsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Socialförsäkringsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Skatteutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Socialutskottet
- Suppleant
- 2022-10-04 – 2026-09-21
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Trafikutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Utbildningsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
EU-nämnden
- Suppleant
- 2022-10-12 –
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-10-04
Riksdagens styrgrupp för bilaterala demokratifrämjande samarbete
- Suppleant
- 2022-10-27 –
Riksdagens råd för Riksrevisionen
- Suppleant
- 2022-10-27 –
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 20–. Ledamot arbetsmarknadsutskottet 20–22 och konstitutionsutskottet 22–. Suppleant kulturutskottet 20–22, civilutskottet 20–22, socialutskottet 22–, justitieutskottet 22–, arbetsmarknadsutskottet 22– och EU-nämnden 22–. Suppleant riksdagens styrgrupp för bilaterala demokratifrämjande samarbeten 22– och riksdagens råd för Riksrevisionen 22–.
Föräldrar
Alf Sandberg och Ann-Christin Danielsson.
Utbildning
Sannarpsgymnasiet, Halmstad, slutår 96. Fil. kand, Lunds universitet 01.
Anställningar
Kommunikatör, Unga Synskadade, Stockholm 01–04. Organisationssekreterare Unga Synskadade, Stockholm 04–08. Kanslichef Unga Synskadade, Stockholm 08–09.
Kommunala uppdrag
Kommunfullmäktig, Huddinge 06–22. Kommunalråd, Huddinge 09–20 och 1:e vice ordförande kommunstyrelsen, Huddinge 09–18. Ersättare för- och grundskolenämnden, Huddinge 04–06. 1:e vice ordförande gymnasienämnden, Huddinge 06–07. Ordförande kultur- och fritidsnämnden, Huddinge 07–09. Ordförande grundskolenämnden 09–14 Ordförande samhällsbyggnadsutskottet 14–20.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Ordförande, Folkpariet Huddinge 07–10. Suppleant Kommuninvest ekonomisk förening 13–15. Ledamot, förbundsstyrelsen, Liberalerna Stockholm 15–.
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
Tvärförbindelse Södertörn
Skriftlig fråga 2020/21:3478 av Malin Danielsson (L)
Fråga 2020/21:3478 Tvärförbindelse Södertörn av Malin Danielsson L till Infrastrukturminister Tomas Eneroth S Under sommaren kom det glädjande beskedet att regeringen inte vidtar någon åtgärd vad det gäller Naturvårdsverkets önskan om prövning av Tvärförbindelse Södertörn. Tvärförbindelse Södertörn har, under olika namn,- Inlämnad
- 2021-08-18
- Besvarare
- Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Klimatdeklaration för byggnader
Betänkande 2020/21:CU23
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en klimatdeklaration för byggnader. Det innebär att byggherren är skyldig att lämna in en klimatdeklaration som innehåller uppgifter om byggnaden och klimatpåverkan från byggnaden under byggskedet.
Först när klimatdeklarationen är inlämnad till Boverket får Byggnadsnämnden lämna slutbesked, det vill säga meddela att byggnaden får tas i bruk.
Skyldigheten att lämna in en klimatdeklaration gäller inte för alla byggnader, exempelvis inte vid tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år. Den gäller inte heller då byggherren är en privatperson.
De nya bestämmelserna ska börja gälla den 1 januari 2022.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 26 minuter
- Justering
- 2021-06-15
- Bordläggning
- 2021-06-18
- Debatt
- 2021-06-21
- Beslut
- 2021-06-22
Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning
Betänkande 2020/21:CU22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar för detaljplaneläggning. Förslagen innebär bland annat att:
- Kommunen ska redovisa vilket planeringsunderlag som kan behövas vid en detaljplaneläggning om någon tar ett privat initiativ till planläggning, en så kallad planintressent.
- Planintressenten ska under vissa förutsättningar kunna begära att länsstyrelsen yttrar sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till hur planläggningen förhåller sig till de intressen som länsstyrelsen har tillsyn över.
- Det ska framgå att de underlag som behövs när en detaljplan tas fram även får tas fram av någon annan än kommunen.
Syftet med de nya reglerna är att få snabbare planprocesser och att planintressenten ska kunna börja ta fram underlag innan kommunen kan börja planläggningen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 23 minuter
- Justering
- 2021-06-15
- Bordläggning
- 2021-06-18
- Debatt
- 2021-06-21
- Beslut
- 2021-06-22
Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion
Betänkande 2020/21:CU16
Reglerna för bekräftelse av föräldraskap, för faderskapsundersökningar och för att åstadkomma en könsneutral föräldraskapspresumtion ska moderniseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Regeringen föreslår följande lagändringar i korthet:
- Vid ett barns födelse ska föräldraskap i fler fall än i dag presumeras, alltså tas för givna. Detta leder till att regleringen blir könsneutral och jämlik.
- Bekräftelse av föräldraskap ska förenklas så att ogifta föräldrar som är myndiga och folkbokförda i Sverige ska ha möjlighet att efter barnets födelse digitalt bekräfta ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan.
- Bestämmelserna om faderskapsundersökningar ska moderniseras på så sätt att de görs teknikneutrala. Det ska även införas särskilda regler om rättsgenetisk undersökning med hjälp av vävnad från en avliden man.
Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2022.
Vidare riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör återkomma med ett lagförslag som innebär att ogifta föräldrar kan bekräfta föräldraskapet digitalt redan före barnets födelse. Förslaget om tillkännagivande bygger på förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 8, 43 minuter
- Justering
- 2021-06-15
- Bordläggning
- 2021-06-18
- Debatt
- 2021-06-21
- Beslut
- 2021-06-22
med anledning av prop. 2020/21:193 Genomförande av visselblåsardirektivet
Motion 2020/21:4091 av Arman Teimouri m.fl. (L)
Motion till riksdagen 2020/21:4091 av Arman Teimouri m.fl. L med anledning av prop. 2020/21:193 Genomförande av visselblåsardirektivet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen antar regeringens förslag till lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden med den ändringen att det bör klargöras att larm om- Inlämnad
- 2021-06-09
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2021/22:AU3
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Hushållningen med mark- och vattenområden
Betänkande 2020/21:CU14
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser riksdagen och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2020 om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden. Riksdagen sa nej till övriga motioner, främst med hänvisning till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 55
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 10, 41 minuter
- Justering
- 2021-04-15
- Bordläggning
- 2021-04-27
- Debatt
- 2021-04-28
- Beslut
- 2021-04-29
Planering och byggande
Betänkande 2020/21:CU13
Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2020.
Förslagen handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, klimatfrågor i planeringen, överklaganderegler, buller, bemyndiganden och tillsyn. Riksdagen hänvisade bland annat till pågående arbete inom området.
- Behandlade dokument
- 69
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 59
- Anföranden och repliker
- 32, 109 minuter
- Justering
- 2021-04-15
- Bordläggning
- 2021-04-27
- Debatt
- 2021-04-28
- Beslut
- 2021-04-29
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om bindande åtgärder för transparens i lönesättningen
Utlåtande 2020/21:AU15
EU-kommissionen har presenterat ett förslag till EU-lag om ökad insyn i hur lönesättning går till. Syftet är att säkra rätten till lika lön för kvinnor och män för lika arbete. Bland annat ska arbetstagare få rätt att begära ut uppgifter från arbetsgivaren om genomsnittliga lönenivåer och könsfördelning för anställda som utför samma eller likvärdigt arbete. Arbetsgivare med minst 250 anställda ska göra information om löneskillnader mellan kvinnor och män tillgänglig, till exempel på sin webbplats.
Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt samtidigt som det är effektivt. EU ska bara vidta en åtgärd om målen för åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.
Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom rätten till lika lön inte kan garanteras i alla EU-länder utan gemensamma åtgärder på EU-nivå. Riksdagen beslutade att inte lämna invändningar i ett motiverat yttrande utan lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 53 minuter
- Justering
- 2021-04-22
- Bordläggning
- 2021-04-27
- Debatt
- 2021-04-28
- Beslut
- 2021-04-28
Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering
Betänkande 2020/21:AU10
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om jämställdhet och diskriminering i motioner från den allmänna motionstiden 2020.
Förslagen handlar bland annat om jämställdhetsintegrering, målen för jämställdhetspolitiken, översyn av diskrimineringslagen, åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet, mot hedersrelaterat våld och förtryck etcetera. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.
- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 12, 73 minuter
- Justering
- 2021-03-25
- Bordläggning
- 2021-04-13
- Debatt
- 2021-04-14
- Beslut
- 2021-04-14
Integration
Betänkande 2020/21:AU9
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om integration. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående beredningsprocesser och till reformarbete inom ramen för januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Motionerna handlar bland annat om mottagande av nyanlända invandrare, insatser under asyltiden och under etableringstiden, samt om integrationskapacitet och utsatta områden.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 24, 97 minuter
- Justering
- 2021-03-23
- Bordläggning
- 2021-04-13
- Debatt
- 2021-04-14
- Beslut
- 2021-04-14
Arbetsmiljöansvar vid hemarbete
Skriftlig fråga 2020/21:2350 av Malin Danielsson (L)
Fråga 2020/21:2350 Arbetsmiljöansvar vid hemarbete av Malin Danielsson L till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark S Pandemin har utmanat vårt samhälle på många sätt som vi inte kunde förutse. Folkhälsomyndighetens rekommendation att i möjligaste mån arbeta hemifrån för att minska smittspridningen har hörsammats av många- Inlämnad
- 2021-03-26
- Besvarare
- Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Översyn av resegarantisystemet
Betänkande 2020/21:CU26
Regeringen bör se över det nuvarande resegarantisystemet för att säkerställa att resenärer har ett starkare ekonomiskt skydd. Det menar riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en utredning om det.
Enligt riksdagen har den pågående pandemin visat att det finns brister i konsumentskyddet när det gäller resor. Riksdagen menar att det behövs ett system som ger resenärerna ett ekonomiskt skydd när en resa måste ställas in på grund av orsaker som ligger utanför arrangörens kontroll, samtidigt som reseföretag skyddas från konkurs.
Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från civilutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 10, 33 minuter
- Justering
- 2021-03-09
- Bordläggning
- 2021-03-16
- Debatt
- 2021-03-17
- Beslut
- 2021-03-18
Fastighetsrätt
Betänkande 2020/21:CU11
Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om så kallade geodata. Regeringen bör prioritera att geodata blir tillgängliga för alla i så stor utsträckning som möjligt och återkomma med förslag på hur det ska finansieras. Arbetet med standardisering av geodata bör också skyndas på, tycker riksdagen.
Geodata är information som har geografisk koppling. Exempel på geodata är kartor och kartdata eller information i register om byggnader, sjöar, befolkning etcetera. Geodata har stor betydelse för många funktioner i samhället, till exempel inom samhällsplanering, miljöanalyser, navigation och positionering.
Tillkännagivandet kom från förslag i motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 förslag i motioner inom området.
- Behandlade dokument
- 42
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 8, 43 minuter
- Justering
- 2021-02-25
- Bordläggning
- 2021-03-16
- Debatt
- 2021-03-17
- Beslut
- 2021-03-18
Bostadspolitik
Betänkande 2020/21:CU9
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om bostadspolitik. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om olika åtgärder för en bättre fungerande bostadsmarknad, konkurrens och bostadsbyggande, finansiering av bostadsbyggande, kommunernas bostadsförsörjningsansvar, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, blandade boendeformer och minskad segregation, trångboddhet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.
- Behandlade dokument
- 53
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 32, 99 minuter
- Justering
- 2021-03-11
- Bordläggning
- 2021-03-16
- Debatt
- 2021-03-17
- Beslut
- 2021-03-18
Familjerätt
Betänkande 2020/21:CU6
Riksdagen riktade två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området familjerätt.
Det ena tillkännagivandet gäller familjehemsplaceringar och möjligheten till vårdnadsöverflyttning och adoption i det sammanhanget. Riksdagen hänvisade till ett tidigare tillkännagivande om att regeringen ska säkerställa barnens bästa genom att göra en översyn av reglerna i föräldrabalken på området. Uppmaningen var nu att skyndsamt göra en sådan översyn och därefter återkomma med lagförslag.
Det andra tillkännagivandet gäller att regeringen bör prioritera arbetet med att inrätta ett frivilligt testamentsregister i offentlig regi. Syftet med ett register är att minimera risken att ett testamente inte kommer fram efter ett dödsfall. Också här hänvisade riksdagen till ett tidigare tillkännagivande och uppmanade nu regeringen att påskynda arbetet.
Tillkännagivandena gjordes i samband med behandlingen av motioner om familjerätt från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till bland annat tidigare ställningstaganden och pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 39
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 16, 71 minuter
- Justering
- 2021-03-11
- Bordläggning
- 2021-03-16
- Debatt
- 2021-03-17
- Beslut
- 2021-03-17
med anledning av skr. 2020/21:92 En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025
Motion 2020/21:3870 av Arman Teimouri m.fl. (L)
Motion till riksdagen 2020/21:3870 av Arman Teimouri m.fl. L med anledning av skr. 2020/21:92 En god arbetsmiljö för framtiden regeringens arbetsmiljöstrategi 20212025 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om arbetet mot psykisk ohälsa på arbetsplatser- Inlämnad
- 2021-02-26
- Förslag
- 3
- Utskottsberedning
- 2020/21:AU11
- Riksdagsbeslut
- (3 yrkanden): 3 avslag
Hyresrätt m.m.
Betänkande 2020/21:CU7
Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: återkom med förslag på hur bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter och utred ett hyrköpsystem av bostäder.
Fler bör kunna få möjlighet att äga sin bostad, tycker riksdagen. Det bör finnas möjlighet att successivt omvandla ett hyreskontrakt till ett ägande. Riksdagen uppmanade regeringen att utreda ett sådant hyrköpsystem för över fem år sedan. Regeringen uppmanades då även att återkomma med förslag på hur fler så kallade ägarlägenheter skulle kunna bildas. Detta har inte gjorts. Riksdagen vill därför att regeringen nu prioriterar detta arbete. Regeringen uppmanas att snarast möjligt dels återkomma med förslag på hur befintliga bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter, dels tillsätta en utredning för att införa ett hyrköpsystem.
Förslagen om tillkännagivanden kommer från förslag i motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 80 förslag i motioner inom området.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 30
- Anföranden och repliker
- 29, 94 minuter
- Justering
- 2021-02-04
- Bordläggning
- 2021-02-10
- Debatt
- 2021-02-11
- Beslut
- 2021-02-11
Skadeståndets omfattning vid finansiell rådgivning
Betänkande 2020/21:CU15
Banker och andra näringsidkare som erbjuder finansiell rådgivning är i vissa fall skyldiga att ersätta en konsument om rådgivningen lett till en ren förmögenhetsskada. Det vill säga att konsumenten förlorat pengar på grund av att rådgivaren varit oaktsam eller orsakat skadan med flit.
Regeringen anser att det måste framgå tydligt i lagen om finansiell rådgivning till konsumenter att näringsidkaren ska betala full ersättning för skadan i en sådan situation. Det innebär exempelvis att även ersättning för utebliven vinst ska betalas ut.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i lagtexten. Lagändringen börjar gälla den 1 april 2021.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 3, 12 minuter
- Justering
- 2021-02-04
- Bordläggning
- 2021-02-10
- Debatt
- 2021-02-11
- Beslut
- 2021-02-11
Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning
Betänkande 2020/21:AU7
Riksrevisionen har granskat hur väl Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning leder till att arbetslösa deltagare så snabbt som möjligt får ett jobb eller påbörjar studier. Stöd och matchning är en så kallad matchningstjänst som går ut på att arbetslösa deltagare får stöd att komma ur sin arbetslöshet med hjälp av en handledare från en leverantör som deltagaren själv väljer. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till Arbetsförmedlingen och till regeringen.
Arbetsförmedlingen rekommenderas bland annat att göra det lättare för deltagare att göra välinformerade val av leverantör och att utvärdera det så kallade ratingsystemet för betygsättning av leverantörer. Arbetsförmedlingen rekommenderas också att förbättra uppföljningen av leverantörerna och att säkerställa att det går att följa upp och utveckla tjänsten Stöd och matchning på ett systematiskt sätt. Regeringen rekommenderas att undersöka om Arbetsförmedlingen kan använda Skatteverkets månadsvisa inkomstuppgifter på individnivå när leverantörer ska betygsättas och ersättas.
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport. Riksdagen välkomnar granskningen och delar regeringens uppfattning att den är ett viktigt bidrag till utvecklingen av både Arbetsförmedlingen och upphandlade matchningstjänster.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 19, 65 minuter
- Justering
- 2021-01-21
- Bordläggning
- 2021-02-02
- Debatt
- 2021-02-03
- Beslut
- 2021-02-10
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Betänkande 2020/21:MJU1
Cirka 16,2 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet miljö och naturvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Cirka 2,9 miljarder kronor går till klimatbonusen, ett bidrag till personer som har köpt en så kallad klimatbonusbil. Drygt 1,9 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del av budgeten inom utgiftsområdet går vidare till åtgärder för värdefull natur, skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö.
Andra förslag som riksdagen sa ja till är att
- godkänna en investeringsplan för Naturvårdsverket för perioden 2021-2023
- tillåta regeringen att ta bort de utsläppsrätter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2019 och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU för det året
- ge regeringen rätt att även ta bort de utsläppsrätter som Sverige har förvärvat genom programmet för internationella klimatinsatser och som har levererats under 2019.
Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 56, 138 minuter
- Justering
- 2020-12-03
- Bordläggning
- 2020-12-14
- Debatt
- 2020-12-15
- Beslut
- 2020-12-16