Karl Sigfrid (M)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Stockholms län
Titel
civilekonom/ek.kand.
Född år
1977
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2006-10-02 – 2014-09-29

Konstitutionsutskottet

Ledamot
2010-10-12 – 2014-09-29
Suppleant
2006-10-10 – 2010-10-04

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet

Suppleant
2007-03-29 – 2009-05-06

EU-nämnden

Suppleant
2006-10-10 – 2014-09-29

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag: Integritets- och sekretessfrågor

    Integritets- och sekretessfrågor

    Betänkande 2013/14:KU25

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 som rör frågor om integritet och sekretess. Motionerna handlar bland annat om en ny myndighet för integritetsskydd, skyddet för den personliga integriteten inom EU, tystnadsplikt för tolkar och insyn i apoteksverksamhet.

    Behandlade dokument
    66
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 19 minuter
    Beredning
    2014-03-27
    Justering
    2014-04-10
    Bordläggning
    2014-04-29
    Debatt
    2014-05-05
    Beslut
    2014-05-07
  • Stillbild från Debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

    Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

    Betänkande 2013/14:KU5

    Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2012. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 125 subsidiaritetsprövningar under 2012 och funnit att 21 EU-förslag strider mot principen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2012 utfärdades ett gult kort.

    Konstitutionsutskottet lyfter fram två områden där lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas. Detta genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Inom finansutskottets område är det lagstiftning som gäller den inre marknaden och etableringsrätt som ökar på EU-nivå. Även inom justitieutskottets område straffrättsligt samarbete har lagstiftningen på EU-nivå stärkts. Justitieutskottet konstaterar att detta i många fall är nödvändigt för att nå ett effektivt samarbete.

    Det är viktigt att regeringen gör klara och tydliga bedömningar av subsidiaritetsärenden. Detta för att riksdagens utskott ska få tillräckligt bra underlag för sina bedömningar.

    Antalet förslag från EU-kommissionen med motiveringar ifråga om subsidiaritetsprincipen har ökat. KU betonar att det är mycket viktigt att kommissionen lämnar mer utförliga redogörelser för hur kommissionen resonerat för att komma fram till att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen.

    Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Anföranden och repliker
    2, 19 minuter
    Beredning
    2013-09-24
    Justering
    2013-12-05
    Debatt
    2014-01-22
    Beslut
    2014-01-22
  • Stillbild från Debatt om förslag: Granskning av grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld

    Granskning av grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld

    Utlåtande 2012/13:KU26

    Konstitutionsutskottet, KU, har granskat ett dokument från EU-kommissionen om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld. Gränserna suddas snabbt ut mellan välkända konsumtionsmönster för tv-sändningar och efterfrågestyrda tjänster som levereras till datorer. Kommissionen vill inleda en bred allmän diskussion om konsekvenserna av den pågående omvandlingen.

    KU konstaterar att den svenska grundlagens bestämmelser om etableringsfrihet innebär begränsade möjligheter att reglera beställ-tv, som vanligen tillhandahålls genom tråd. Enligt KU måste det allmänna eftersträva att radiofrekvenserna används på ett sätt som leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Tvingande regler som innebär att svenska myndigheter ska blockera eller kräva att Internetleverantörer blockerar webbsidor med visst innehåll är svåra att förena med informationsfriheten och den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. KU framhåller i stället lösningar som bygger på frivillighet.

    Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 10 minuter
    Beredning
    2013-05-28
    Justering
    2013-06-11
    Debatt
    2013-06-18
    Beslut
    2013-06-19
  • Stillbild från Statsministerns frågestund: Statsministerns frågestund

    Statsministerns frågestund

    Statsministerns
    Datum
    2013-04-11
  • Stillbild från Debatt om förslag: Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten

    Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten

    Utlåtande 2012/13:KU15

    Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. Kommissionen har tidigare tagit initiativ till att förstärka den politiska dialogen med de nationella parlamenten, det så kallade Barrosoinitiativet. I rapporten redovisas bland annat de viktigaste ämnen som parlamenten har lämnat yttranden till kommissionen om med anledning av initiativet. Kommissionen ger även sin syn på hur förbindelserna till de nationella parlamenten kan utvecklas under den närmaste framtiden.

    KU påminner om att den politiska dialogen mellan Sverige och kommissionen sker genom regeringen, som är ansvarig inför riksdagen. Kommissionen har bland annat för avsikt att fördjupa dialogen med de nationella parlamenten om den europeiska planeringsterminen, vars syfte är att samordna den ekonomiska politiken. Här vill KU betona att det är viktigt att varje EU-lands budgetprocess respekteras så länge den följer fördragen och de behov som EU-samarbetet kräver. KU anser också att det är viktigt att det finns en parlamentarisk övervakning av den europeiska polisbyrån Europol och det europeiska organet för förstärkning av samarbetet på det rättsliga området, Eurojust. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 13 minuter
    Beredning
    2013-02-21
    Justering
    2013-03-12
    Debatt
    2013-03-20
    Beslut
    2013-03-20
  • Stillbild från Information från regeringen: Återrapportering från Europeiska rådets möte 13-14 december

    Återrapportering från Europeiska rådets möte 13-14 december

    Statsminister Fredrik Reinfeldt M återrapporterar från Europeiska rådets möte den 1314 december.
    Datum
    2012-12-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Sekretess vid samarbete mellan europeiska energitillsynsmyndigheter

    Sekretess vid samarbete mellan europeiska energitillsynsmyndigheter

    Betänkande 2012/13:KU7

    Svenska myndigheter samarbetar inom EU om tillsyn av marknaderna för el och naturgas. Tillsynsmyndigheter i andra länder eller mellanstatliga organ kan då lämna uppgifter till de svenska myndigheterna. Sekretess ska då gälla för sådana uppgifter om man kan anta att den svenska myndighetens möjlighet att bedriva tillsyn motverkas om uppgiften röjs. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 6 minuter
    Beredning
    2012-10-18
    Justering
    2012-11-06
    Debatt
    2012-11-14
    Beslut
    2012-11-14
  • Stillbild från Debatt om förslag: Granskningsbetänkande

    Granskningsbetänkande

    Betänkande 2011/12:KU20 Del 1

    Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten.

    • Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström får kritik av KU för sina uttalande och sitt agerande i en EU-fråga. Regeringen följde inte riksdagens råd och synpunkter med tillräckligt eftertryck. Arbetsmarknadsministern har även gjort missvisande uttalanden vid regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd.
    • Regeringens agerande i samband med den amerikanska ambassadens övervakning av svenska medborgare i Sverige var alltför passivt, menar KU. När regeringen fick kännedom om övervakningen inledde den ett arbete med att ta reda på sakförhållandena, men arbetet avbröts när åklagaren beslutade om förundersökningar. Inom polisen i Stockholms län, Säpo och Regeringskansliet har det funnits viss, om än fragmentarisk, information som kan kopplas till övervakningen. Vissa uppgifter borde även ha nått regeringen långt tidigare.
    • Regeringens åtgärder vid lämplighetsbedömning av en utländsk affärsmans ägande i Saab får också kritik av KU. Enligt utskottet visste dåvarande näringsminister Maud Olofsson på ett tidigt stadium att General Motors inte hade för avsikt att godkänna den aktuella affärsmannen som ägare till Saab. Dessa uppgifter vidarebefordrades aldrig till Riksgäldskontoret.
    • I regeringens arbete med att förbereda den nya lärarlegitimationen har viktiga delar av innehållet inte hållit tillräckligt hög kvalitet, enligt KU. Regeringen borde även ha hört berörda myndigheter i större utsträckning innan man fattade beslut om den så kallade behörighetsförordningen. Sammantaget har bristerna bidragit till att reformen blev försenad. Regeringen har ett ansvar för att beredningsarbetet resulterar i ett fullgott beslutsunderlag, och här har regeringen brustit.
    • KU kritiserar även Näringsdepartementets hantering av en fråga om bristande järnvägsunderhåll. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd fick inte tillräcklig information av Trafikverket om att verket hade tecknat ett så kallat upphörandeavtal med en entreprenör som ger företaget rätt till en viss ersättning. Regeringen och ansvariga ministrar har ett övergripande ansvar för att försäkra sig om att myndigheter informerar regeringen på sina respektive områden.
    • Dåvarande forskningsminister Tobias Krantz får kritik av KU för hantering av en överläkare som tidigare utsetts till ledamot i en etikprövningsnämnd. När Utbildningsdepartementet fick information om att överläkaren var misstänkt för brott kontaktade man överläkaren för att framföra att det var lämpligt för henne att ta en timeout. Detta borde ha varit en fråga för nämnden och dess ordförande att hantera, menar KU. Departementet borde endast ha haft kontakt med ordföranden.

    Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Anföranden och repliker
    89, 46 minuter
    Beredning
    2011-10-13
    Justering
    2012-05-31
    Debatt
    2012-06-14
    Beslut
    2012-06-14
  • Stillbild från Debatt om förslag: EU-förslag om allmän uppgiftsskyddsförordning

    EU-förslag om allmän uppgiftsskyddsförordning

    Utlåtande 2011/12:KU25

    EU-kommissionens förslag till ny förordning om skydd av personuppgifter strider mot subsidiaritetsprincipen.  Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

    I EU-kommissionens förslag regleras personuppgiftsskyddet för enskilda personer. Reglerna gäller som huvudregel all behandling av personuppgifter, till exempel inom myndigheter, företag och organisationer. Behandling av personuppgifter inom brottsbekämpande arbete ingår dock inte utan föreslås regleras för sig. EU-kommissionen föreslår att reglerna utformas som en förordning i stället för ett direktiv som tidigare. Skillnaden är enkelt uttryckt att en förordning träder i kraft direkt och på samma sätt i alla EU-länder som en del av den nationella lagstiftningen, medan ett direktiv sätter upp vissa mål och EU-länderna själva avgör hur målen ska uppnås.

    Riksdagen anser att det behövs ett heltäckande och effektivt system för skydd av personuppgifter i EU. Riksdagen tycker generellt sett att ett sådant system bättre kan uppnås på EU-nivå än genom åtgärder av de enskilda EU-länderna. Riksdagen anser dock att EU-kommissionens val att utforma reglerna i form av en förordning innebär att man går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Ett direktiv skulle ge EU-länderna större möjlighet att ta hänsyn till nationella förhållanden när reglerna införlivas. Förslaget är också alltför detaljerat vad gäller regleringen av nationella tillsynsmyndigheter och administrativa sanktionsavgifter, anser riksdagen. Det ger även EU-kommissionen en omfattande rätt att besluta om kompletterande regler. Detta gör att EU-kommissionen på ett oförutsebart sätt kan påverka förordningens framtida utformning och innehåll på ett sätt som i många avseenden normalt bör ligga på lagstiftare eller domstol.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 12 minuter
    Beredning
    2012-03-13
    Justering
    2012-03-22
    Debatt
    2012-03-29
    Beslut
    2012-03-29
  • Stillbild från Återrapportering: Återrapportering från Europeiska rådets möte den 30 januari

    Återrapportering från Europeiska rådets möte den 30 januari

    Återrapportering från Europeiska rådets möte den 30
  • Stillbild från Debatt om förslag: Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten

    Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten

    Utlåtande 2011/12:KU5

    Konstitutionsutskottet har granskat en rapport från EU-kommissionen om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. Rapporten innehåller en redovisning av de viktigaste ämnen som föranlett yttranden från de nationella parlamenten till kommissionen under 2010 med anledning av det så kallade Barrosoinitiativet om en förstärkning av den politiska dialogen. I rapporten finns även en första lägesrapport över hur den nya mekanismen för subsidiaritetskontroll fungerar och kommissionens syn på utvecklingen under den närmaste framtiden.

    Utskottet framhåller att ofullständiga eller uteblivna subsidiaritetsmotiveringar är en allvarlig brist i EU:s lagstiftningsprocess. Vidare förutsätter utskottet att kommissionen på lämpligt sätt klargör de otydligheter om tillämpningsområdet för mekanismen för subsidiaritetskontroll som utskottet pekar på i sitt utlåtande. Utskottet anser att den granskning av EU-dokument som de nationella parlamenten gör kan bidra till en tidig fördjupad debatt inom EU-länderna om EU-samarbetets utveckling och till att parlamentens synpunkter blir kända.

    Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 12 minuter
    Beredning
    2011-12-01
    Justering
    2011-12-15
    Debatt
    2012-01-18
    Beslut
    2012-01-18
  • med anledning av redog. 2011/12:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

    Motion 2011/12:K3 av Per Bill m.fl. (M, FP, C, KD)

    Motion till riksdagen 2011/12:K3 av Per Bill m.fl. M, FP, C, KD med anledning av redog. 2011/12:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse M9999 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att beakta JO:s ställning som extraordinärt tillsynsorgan och
    Inlämnad
    2011-12-01
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2011/12:KU6
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 bifall,
  • Stillbild från Information från regeringen: Information från regeringen

    Information från regeringen

    Information från
    Datum
    2011-10-28
  • Moderniserad privatkopieringsersättning

    Motion 2011/12:N390 av Karl Sigfrid (M)

    Motion till riksdagen 2011/12:N390 av Karl Sigfrid M Moderniserad privatkopieringsersättning M0706 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en moderniserad privatkopieringsersättning i enlighet med motionen. Motivering
    Inlämnad
    2011-10-05
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2011/12:NU9
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Behovet av budgetrestriktivitet och säkerhet vid nödlån

    Motion 2011/12:Fi286 av Karl Sigfrid (M)

    Motion till riksdagen 2011/12:Fi286 av Karl Sigfrid M Behovet av budgetrestriktivitet och säkerhet vid nödlån M0708 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av budgetrestriktivitet och säkerhet vid nödlån. Motivering Den innevarande ekonomiska
    Inlämnad
    2011-10-05
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2011/12:FiU1
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Information från regeringen: Återrapportering
  • Stillbild från Debatt om förslag: Granskningsbetänkande

    Granskningsbetänkande

    Betänkande 2010/11:KU20

    Konstitutionsutskottet, KU, är klar med sin årliga granskning om hur regeringen skött sitt arbete. I år har KU behandlat 26 anmälningar från riksdagens ledamöter. En anmälan handlar om jordbruksminister Eskil Erlandssons styrning av Jordbruksverket. KU anser att tydliga fel har begåtts. De uppgifter som förekommit om att jordbruksministern lämnat ett uppdrag till Jordbruksverket stämmer inte. Verket hade redan påbörjat sitt arbete i frågan. Felaktiga uppgifter har därmed kommunicerats på regeringens webbplats och av jordbruksministern, bland annat i frågesvar till riksdagen. Utskottet förutsätter att det inträffade inte kommer att upprepas. En annan anmälan tar upp förhandsprövning av nya programtjänster inom public service. Regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster hos public service-företagen strider inte mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud, menar KU. Det ekonomiska stödet som public service-företagen får kan förenas med vissa villkor, så kallade anslagsvillkor, som regeringen beslutar om. Men villkoren måste samtidigt ha stöd i de allmänna riktlinjer som har beslutats av riksdagen. KU ifrågasätter om så har varit fallet när det gäller förhandsprövningen. Det faktum att förhandsprövningen ska innehålla en bedömning av tjänstens påverkan på marknaden nämndes inte i regeringens proposition eller i den bakomliggande utredningen. Utskottet anser även att det kan ifrågasättas om det villkoret går att kombinera med public service-företagens oberoende ställning
    Anföranden och repliker
    87, 286 minuter
    Beredning
    2010-11-02
    Justering
    2011-05-31
    Debatt
    2011-06-13
    Beslut
    2011-06-15
  • Stillbild från Debatt om förslag: Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten

    Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten

    Utlåtande 2010/11:KU12

    Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. EU-kommissionen vill stärka den politiska dialogen med de nationella parlamenten. Kommissionen har bland annat noterat att Sveriges riksdag deltar aktivt i den politiska dialogen, men endast när det gäller handlingar som inte är lagförslag. Konstitutionsutskottet påminner om att det enligt den svenska grundlagen i huvudsak är regeringen som företräder Sverige utåt. Utskottet ser positivt på kommissionens beslut att skicka nya lagförslag och samrådsdokument direkt till de nationella parlamenten. Det här kan bidra till en fördjupad debatt om EU-samarbetet inom medlemsländerna. Men den politiska dialogen mellan Sverige och EU sker via regeringen som i sin tur är ansvarig inför riksdagen, påpekar utskottet. Riksdagen har i uppgift att granska att de lagförslag som kommer från EU inte strider mot närhetsprincipen, den så kallade subsidiaritetsprincipen. Det är endast i de här frågorna som riksdagen kommunicerar direkt med EU-kommissionen. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 11 minuter
    Beredning
    2010-11-02
    Justering
    2010-11-16
    Debatt
    2010-11-24
    Beslut
    2010-11-24
  • Stillbild från Debatt om förslag: Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning

    Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning

    Betänkande 2010/11:KU11

    Genom EU:s Lissabonfördrag utökas antalet ledamöter i Europaparlamentet. Antalet ledamöter ska inte få överstiga 750 plus ordföranden. I dag har parlamentet högst 736 ledamöter. Men under fortsättningen av mandatperioden 2009-2014 har EU enats om att parlamentet temporärt får ha 754 ledamöter. För Sveriges del innebär det två ytterligare platser. EU har därför tagit fram tillfälliga övergångsregler som riksdagen nu sagt ja till. Valmyndigheten ska fördela mandat och utse nya ledamöter och ersättare om Sverige under en pågående valperiod får ytterligare platser i Europaparlamentet. Denna lagändring föreslås börja gälla den 1 december 2010, den tidpunkt då nya ledamöter i Europaparlamentet tidigast kan komma att utses. Rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet kommer att ligga till grund för vilka personer som ska utses till ledamöter och ersättare när de ytterligare mandaten tillsätts.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    1, 10 minuter
    Beredning
    2010-11-02
    Justering
    2010-11-09
    Debatt
    2010-11-17
    Beslut
    2010-11-17
  • Begränsning av antalet motioner i riksdagen

    Motion 2010/11:K326 av Karl Sigfrid (M)

    Motion till riksdagen 2010/11:K326 av Karl Sigfrid M Begränsning av antalet motioner i riksdagen m1480 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att begränsa antalet motioner som ledamöter i Sveriges riksdag tillåts lägga fram. Motivering Under
    Inlämnad
    2010-10-26
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2010/11:KU19
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

Filter