Helena Bargholtz (FP)

Den nuvarande radio- och tv-lagen ersätts av en ny lag med samma namn den 1 augusti 2010. Därmed genomför Sverige ett EU-direktiv om audiovisuella tjänster. Här är några av nyheterna med den nya lagen: Förenklade och tydligare reklamregler för tv. Större valfrihet för tv-företagen i placeringen av reklamavbrott och sponsringsmeddelanden. Nya regler för beställ-tv för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten för nya tjänsteleverantörer. Nytt regelsystem för kommersiell radio. Regler för digitala kommersiella radiosändningar införs. Tillstånd att sända analog kommersiell radio ska fördelas genom slutna anbudsförfaranden, och tillståndsperioderna ska vara åtta år. Nuvarande krav på att sändningarna ska innehålla eget material och program med lokal anknytning tas bort. Möjligheterna till sponsring utökas. Närradioorganisationerna får ökade möjligheter att sända material som inte har producerats för den egna verksamheten. De får också möjlighet att sända över större områden än en kommun.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

15

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

18, 52 minuter

Beredning

2010-05-18

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-14

Beslut

2010-06-15

I över tio års tid har Skåne och Västra Götalands län haft ett annan regionalt ansvar än andra län. De har bland annat haft ansvaret för uppgifter inom ramen för tregional tillväxtpolitik och transportinfrastrukturplanering. Riksdagen har nu beslutat att verksamhet ska bli permanent. Samtidigt ska Hallands läns landsting och Gotlands kommun få samma ansvar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksdagen föreslår dessutom att regeringen ska återkomma med ett förslag om att Gotland ska få använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

34, 80 minuter

Beredning

2010-04-29

Justering

2010-05-25

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-03

För att anpassa presstödet till EU:s statsstödsregler har riksdagen beslutat att presstödsförordningen ska ändras. Detta medför en minskning av det ekonomiska stödet till så kallade högfrekventa storstadstidningar som Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Minskningen av driftsstödet ska ske etappvis under fem år. De högfrekventa storstadstidningarna ska i fortsättningen ha rätt till samma allmänna driftsstöd som övriga hög- och medelfrekventa dagstidningar. Men eftersom det i presstödsförordningen ställs särskilda krav på storstadstidningar kan de även få ett extrastöd. Stödet ska täcka 40 % av de nettokostnader som de särskilda kraven resulterar i. Det sammanlagda driftsstödet till storstadstidningar ska samtidigt begränsas till 45 miljoner kronor per år. De övergångsbestämmelser i presstödsförordningen som gäller i dag tas bort. Gränser för hur stor del av tidningsföretagens kostnader som får täckas av driftsstödet ska också införas. Presstödsförordningens giltighet ska begränsas så att den gäller den 31 december 2016. Ändringarna kan börja gälla den 1 januari 2011. Detta förutsätter att ändringarna godkänns av Europeiska kommissionen som genomför en prövning av presstödet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 54 minuter

Beredning

2010-04-29

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-05-27

Beslut

2010-06-02

Skyldigheten för advokater att vittna begränsas. Skyldigheten ska från den 1 juli 2010 bara gälla i mål om brott som kan ge fängelse i två år eller hårdare straff. Den nya regeln innebär en ändring tillbaka till vad som gällde före 1998. Då utvidgades skyldigheten att vittna för personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och ändringen kom oavsiktligt också att gälla för advokater. En annan ändring gäller huvudförhandlingen i tingsrätten i mål med någon som är anhållen eller häktad. Tidsfristen för att hålla huvudförhandling i mål med häktade förlängs från en vecka till två veckor. Dessutom blir en misstänkt som godkänner ett strafföreläggande skyldig att betala försvararkostnaderna till staten på samma sätt som en som döms för ett brott. Personen blir också skyldig att ersätta statens kostnader för urinprov. Strafföreläggande är ett alternativ till åtal vid mindre allvarliga brott.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26

den 24 maj Fråga 2009/10:835 Avrättningar av politiska fångar i Iran av Helena Bargholtz fp till utrikesminister Carl Bildt m Nyligen avrättades fem politiska fångar i Iran. Därtill har regimen fastställt dödsdomen för ytterligare sex politiska fångar för deras medverkan i regimkritiska protester. Dessa dödsdomar

Inlämnad

2010-05-24

Besvarare

Carl Bildt (M)

Lagreglerna om människohandelsbrott skrivs om så att de blir tydligare och mer ändamålsenliga. Syftet är att förstärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel. Då kan brottsbekämpningen bli mer effektiv. I dag krävs att gärningsmannen har tagit kontroll över offret för att kunna dömas. Det kravet försvinner. I dag finns också ett krav på så kallad dubbel straffbarhet för att en svensk domstol ska kunna döma över människohandel som har begåtts utomlands. Även detta krav försvinner. Det blir därmed lättare att i Sverige döma personer som har begått människohandelsbrott utomlands. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 63 minuter

Beredning

2010-04-15

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-19

Beslut

2010-05-19

Straffen höjs för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död. Skillnaden ökar mellan straffen för brott i allmänhet. Straffen skärps för den som återfaller i brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010. Straffen höjs generellt för allvarliga våldsbrott. När domstolen bedömer hur långt straffet ska bli ska den ta särskild hänsyn till om brottet har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Straffskalan för grov misshandel är fängelse i lägst ett och högst tio år. Skalan delas nu upp. Ett misshandelsbrott som är synnerligen grovt ska ge fängelse i lägst fyra och högst tio år. Annan grov misshandel ska ge fängelse i lägst ett och högst sex år. Det lägsta straffet för utpressning, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Det lägsta straffet för vållande till annans död, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Försvårande och förmildrande omständigheter ska få större betydelse när domstolen bedömer hur långt straffet ska bli för brott i allmänhet. Domstolen ska till exempel se det som försvårande om brottet är ett led i en organiserad eller systematiserad brottslighet eller om brottet har planerats särskilt. Det blir tydligare att domstolen ska kunna besluta om hårdare straff för den som återfaller i brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 102 minuter

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-19

Beslut

2010-05-19

Särskilt utsedda trafiknykterhetskontrollanter ska få rätt att stoppa fordon och kontrollera förarna vid hamnar. Nykterhetskontrollerna ska utföras vid färjornas ankomst genom utandningsprov. Arbetet ska ske under polisens ledning. Endast ordningsvakter eller väktare som genomgått en särskild kompletterande utbildning ska kunna bli trafiknykterhetskontrollanter. I dag är det bara poliser, bilinspektörer, tulltjänstemän och kustbevakare som får kontrollera nykterheten vid färjelägen. De nya reglerna gäller på försök under tre år - från den 1 juli 2010 till den 30 juni 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 41 minuter

Justering

2010-04-27

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om de nationella minoriteterna. Motionerna handlar om nordisk samekonvention, minoritetsspråkens ställning, omfattningen av minoritetsspråkslagstiftningens användning samt tillsynen av minoritetsspråkens användning i bland annat äldreomsorgen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 23 minuter

Beredning

2010-01-28

Justering

2010-02-09

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om bland annat olika författningsfrågor. Motionerna handlar om minskning av antalet riksdagsledamöter, offentlighet åt kontakttillfällen med statschefen, användningen av burka eller niqab i Sverige, mänskliga rättigheter, en svensk motsvarighet till habeas corpus-institutet, karantänsregler för statsråd, återinförande av valmonarki, införande av republik och avvecklande av monarkin, samvetsfrihet och vissa samvetsklausuler, förbud mot opinionsundersökningar dagarna före riksdagsvalet, värdekommission samt statschefens ställning och uppgifter i samband med regeringsbildning.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

6

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Beredning

2010-01-26

Justering

2010-02-09

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-03

Utrikespolitisk

Datum

2010-02-17

den 17 februari Fråga 2009/10:535 Mänskliga rättigheter för bahaier i Iran av Helena Bargholtz fp till utrikesminister Carl Bildt m Medlemmar i den religiösa rörelsen bahai, som uppstod i Iran i mitten av 1800-talet, tolereras inte av den iranska regimen. De förföljs och diskrimineras av religiösa skäl. Bahairörelsen

Inlämnad

2010-02-17

Besvarare

Carl Bildt (M)

Den 1 april 2010 införs sekretess i ärenden om anställning av myndighetschefer vid förvaltningsmyndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Sekretessen ska gälla för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om en enskild kandidats identitet. Detta om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men. Regeringen ska kunna besluta om att vissa anställningsärenden inte ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla i högst tio år. Även uppgifter från urvalstester i anställningsärenden ska omfattas av sekretess. Detta om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. Denna sekretess ska gälla i högst 50 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 61 minuter

Beredning

2010-01-19

Justering

2010-02-02

Debatt

2010-02-10

Beslut

2010-02-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om våldsbrott och brottsoffer. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brottsskadeersättning samt hjälp och stöd i olika former till brottsoffer.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

11

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Justering

2010-01-19

Debatt

2010-02-03

Beslut

2010-02-03

Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2009 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

28

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

20, 99 minuter

Justering

2010-01-19

Debatt

2010-02-03

Beslut

2010-02-03

den 21 december Fråga 2009/10:380 Vaccination av små barn av Helena Bargholtz fp till statsrådet Maria Larsson kd Vaccinering av barn mot pneumokocker ingår sedan den 1 januari 2009 i det allmänna svenska barnvaccinationsprogrammet. Det ger små barn skydd mot vanligt förekommande bakterier som orsakar öroninflammation

Inlämnad

2009-12-21

Besvarare

Maria Larsson (KD)

den 21 december Fråga 2009/10:379 Hbt-personers mänskliga rättigheter i Montenegro av Helena Bargholtz fp till utrikesminister Carl Bildt m I slutet av oktober i år ordnades den första konferensen någonsin i Montenegro om hbt-personers rättigheter. Efter det att konferensen avslutats gjorde Montenegros minister

Inlämnad

2009-12-21

Besvarare

Carl Bildt (M)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om tryck- och yttrandefrihet. Motionerna handlar om meddelarskydd, hets mot folkgrupp och innehållsansvar för Internetoperatörer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

17, 1 minuter

Beredning

2009-11-12

Justering

2009-12-01

Debatt

2009-12-16

Beslut

2009-12-16

Riksdagen sa nej till motioner om trossamfund från den allmänna motionstiden 2009. Motionerna tar upp frågor om Svenska kyrkans ekonomiska villkor, begravningsverksamheten, statlig hjälp med avgifter till trossamfunden, samförstånd och dialog mellan kulturella och religiösa grupper, fri församlingstillhörighet, lagen om Svenska kyrkan, Svenska kyrkans begravningsmonopol och stimulans av debatten om värden.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 53 minuter

Beredning

2009-10-22

Justering

2009-11-12

Debatt

2009-11-19

Beslut

2009-11-25

Motion till riksdagen 2009/10:Ub545 av Birgitta Ohlsson m.fl. fp Rätt till nattbarnomsorg fp1304 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att rätten till nattdagis borde skrivas in i skollagen. Motivering God barnomsorg med minskade barngrupper,

Inlämnad

2009-10-06

Förslag

1

Utskottsberedning

2009/10:UbU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag