Leif Björnlod (MP)

Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 103 minuter

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

49, 147 minuter

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

25, 64 minuter

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Polisen och andra myndigheter ska få bättre möjligheter att skydda vittnen och andra hotade personer. En ny bestämmelse införs i polislagen där det framgår att särskilt personsäkerhetsarbete får bedrivas beträffande vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter som närmare bestämmer hur lagen ska tillämpas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 29 minuter

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Övergången från livet i anstalt till livet i frihet ska bli bättre och mer strukturerad. Utslussningen ska anpassas till vad varje intagen behöver för att förbättra förutsättningarna för att han eller hon ska klara sig i samhället efter frigivningen utan att återfalla i brott. Det ska finnas fyra typer av utslussningar: Frigång: Innebär att den intagne under dagtid arbetar, deltar i undervisning, får behandling eller deltar i någon annan sysselsättning utanför anstalten. Vårdvistelse: Innebär en utökning av den möjlighet som i dag finns att vistas utanför anstalt för vård mot missbruk. Vistelse i halvvägshus: Innebär att den intagne är placerad i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn. Utökad frigång: Innebär att den intagne under kontrollerade former avtjänar sista delen av fängelsestraffet i sin bostad. Villkorlig frigivning ska även i fortsättningen normalt ske när den intagne har avtjänat två tredjedelar, men minst en månad, av strafftiden. Om det vid den tidpunkten finns synnerliga skäl mot att den intagne ska friges villkorligt, till exempel att han eller hon allvarligt misskött sig, ska den villkorliga frigivningen skjutas upp. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2007.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

54

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

23, 101 minuter

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-19

Beslut

2006-05-19

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för nämndemannauppdraget. Syftet med reglerna är bland annat att få en bredare sammansättning av nämndemän när det gäller ålder, kön, yrke och etnisk bakgrund. För att uppdraget som nämndeman ska cirkulera mer bland medborgarna bör valförsamlingen i första hand välja de personer som inte tjänstgjort som nämndemän tidigare eller som tjänstgjort kortast tid om det skulle finnas flera alternativ till att nå en bredare sammansättning. Beslutet innebär också nya regler om nämndemännens lämplighet för uppdraget: bland annat ska ett lämplighetskrav införas och nämndemän som visat sig olämpliga för uppdraget ska kunna entledigas eller stängas av. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 59 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-17

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om allmänna helgdagar. Motionerna handlar om allmänna helgdagar, minnesdagar, ordnar, allmänna flaggdagar, ekonomipriset till Nobels minne och nationalrätt.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 11 minuter

Beredning

2006-04-06

Justering

2006-04-27

Debatt

2006-05-11

Beslut

2006-05-11

den 11 maj Fråga 2005/06:1581 av Leif Björnlod mp till justitieminister Thomas Bodström s EU:s beslutanderätt i rättsfrågor Den 8 maj framförde kommissionens ordförande Barroso i ett tal bland annat följande: Människor efterfrågar mer gemensamma tag av Europa för att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet.

Inlämnad

2006-05-11

Besvarare

Thomas Bodström (S)

Polisen får större möjligheter att be Försvarsmakten om hjälp för att bekämpa terrorism. Resurser från Försvarsmakten ska kunna sättas in för att förhindra eller på annat sätt ingripa mot terroristbrott. Försvarsmakten ska då alltid ledas av polisen. Förslaget innebär att Rikspolisstyrelsen ska kunna be Försvarsmakten om hjälp med insatser som kan innebära våld eller tvång mot enskilda personer. Polisen ska få göra det bara om man själv inte har sådana särskilda resurser som behövs. Det kan handla om att ingripa mot terroristangrepp från luften eller till sjöss. Polisen kommer som huvudregel att kunna be Försvarsmakten om hjälp bara om regeringen först har sagt ja till det. I vissa situationer ska polisen inte behöva regeringens godkännande. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 95 minuter

Justering

2006-04-25

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition om hemlig rumsavlyssning. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa reella rättssäkerhetsgarantier. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att invänta Integritetsskyddskommitténs

Inlämnad

2006-04-18

Förslag

3

Utskottsberedning

2005/06:JuU26

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2005/06:149 om kvalificerad skyddsidentitet. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att invänta Integritetsskyddskommitténs betänkande innan beslut om inskränkningar i den personliga integriteten tas. Inledning

Inlämnad

2006-04-12

Förslag

2

Utskottsberedning

2005/06:JuU31

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att avslå regeringens proposition 2005/06:177 om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av reella rättssäkerhetsgarantier vid införandet av inskränkningar i rätten till

Inlämnad

2006-04-18

Förslag

4

Utskottsberedning

2005/06:JuU30

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Riksdagen sade ja till följande förslag från de borgerliga partierna och Miljöpartiet om straffrätt. Kravet på att en gärningsman ska ha använt så kallade otillbörliga medel för att kunna dömas för människohandel om offret varit över 18 år bör slopas. Straffansvaret för barnpornografibrott bör utvidgas till att omfatta exploatering av alla personer under 18 år. Syftet är att stärka skyddet även för de barn som ser äldre ut än 18 år. Samtidigt bör preskriptionstiden för barnpornografibrott förlängas så att den börjar löpa först när barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med lagförslag i dessa frågor. Riksdagen sade också ja till en reservation från de borgerliga och Miljöpartiet som innebär att regeringen ska utreda vilka konsekvenser sexköpslagen fått. Riksdagen sade nej till övriga motioner om straffrätt, som lämnades in främst under den allmänna motionstiden 2004 och 2005, med hänvisning till bland annat att gällande regelverk är ändamålsenligt samt till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

144

Förslagspunkter

62

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

42, 168 minuter

Justering

2006-03-23

Debatt

2006-04-05

Beslut

2006-04-05

1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vapenembargot mot Kina. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att EU:s medlemsländer skall kunna kritisera andra medlemsstater vid brott mot internationella överenskommelser.

Inlämnad

2006-03-24

Förslag

11

Utskottsberedning

2005/06:SfU10 2005/06:UU10 2005/06:UU12

Riksdagsbeslut

(11 yrkanden): 11 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att avslå regeringens proposition om att utvidga Försvarsmaktens stöd till polisen. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att återkomma med förslag på att åtgärda de strukturella bristerna inom polisen. Riksdagen begär att

Inlämnad

2006-03-21

Förslag

3

Utskottsberedning

2005/06:JuU17

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

den 20 februari Interpellation 2005/06:266 av Alice Åström v till justitieminister Thomas Bodström s Integritet Under de senaste tre åren har Justitiedepartementet lagt fram ett antal förslag till riksdagen som direkt eller indirekt kränker integriteten för enskilda medborgare. Dessa förslag har aldrig granskats

Inlämnad

2006-02-20

Besvarare

Thomas Bodström (S)

Systemet med företagsbot ska bli effektivare, och företagsbot ska användas oftare för brott i näringsverksamhet. Det ska löna sig för näringsidkare att organisera sin verksamhet på ett sätt som motverkar överträdelser, vilket ska gynna konkurrensen. Möjligheten att ålägga företagsbot utvidgas. I dag krävs det att brottsligheten ska ha inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars vara av allvarligt slag. Detta krav slopas. Företagsbot ska vidare kunna åläggas när brottet har begåtts av en person i ledande ställning eller en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Beloppsgränserna för företagsbot justeras. Företagsbot ska fastställas till lägst 5 000 kronor och högst 10 miljoner kronor. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 25 minuter

Justering

2006-02-21

Debatt

2006-03-08

Beslut

2006-03-08

Riksdagen vill att regeringen ser till att säkerheten för parter och vittnen i rättegångar ökar. Det finns fortfarande allmänna domstolar där tilltalade, vittnen och målsäganden tvingas sitta i samma rum och lokaler i avvaktan på förhandlingen. Detta trots att det förekommer att målsägande och vittnen känner rädsla inför att konfronteras med en tilltalad, vissa av åhörarna eller kanske till och med den tilltalades försvarare. Det var en reservation av fem partier i justitieutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om processrättsliga frågor. Skälet är framför allt att det pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp men även att utskottet i flera fall anser att lagstiftningen är lämplig som den är utformad i dag.

Behandlade dokument

85

Förslagspunkter

46

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

45, 126 minuter

Justering

2006-02-14

Debatt

2006-03-08

Beslut

2006-03-08

Regeringen har i en skrivelse redovisat användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2004. Skrivelsen lämnas varje år till riksdagen. Riksdagen uppmanade regeringen att förbättra innehållet i skrivelsen i fortsättningen. Beslutet grundade sig på motioner från Vänsterpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet. Riksdagen fattade dessutom ett beslut som innebär att regeringen snabbt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om ökad parlamentarisk kontroll av användningen av hemliga tvångsmedel. Beslutet byggde på en reservation från m, fp, kd, c och mp.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 45 minuter

Justering

2006-02-14

Debatt

2006-02-23

Beslut

2006-02-23

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår framställning 2005/06:RRS16 till riksdagen. Motivering Riksrevisionen har granskat Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna och pekar på en rad brister man funnit och ger även rekommendationer till förbättringar. Precisering av mål, tillsyn och föreskriftsrätt, bl.a.

Inlämnad

2006-02-22

Förslag

1

Utskottsberedning

2005/06:JuU40

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,