EU:s beslutanderätt i rättsfrågor
Skriftlig fråga 2005/06:1581 av Björnlod, Leif (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-05-11
- Anmäld
- 2006-05-11
- Besvarad
- 2006-05-17
- Svar anmält
- 2006-05-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 maj
Fråga 2005/06:1581 av Leif Björnlod (mp) till justitieminister Thomas Bodström (s)
EU:s beslutanderätt i rättsfrågor
Den 8 maj framförde kommissionens ordförande Barroso i ett tal bland annat följande:
”Människor efterfrågar mer gemensamma tag av Europa för att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Det är vår plikt att svara på denna vädjan, vare sig vi har eller inte har en konstitution.” Dessutom anförde han att kommissionen vill överföra ett stort antal beslut på det polisiära och rättsliga området som han menar kan hanteras mer effektivt på EU-nivå än i medlemsländerna var för sig.
Om Barrosos förslag genomförs innebär detta att de enskilda medlemsstaternas vetorätt upphör och att beslut i stället kommer att fattas med majoritet i rådet. På detta sätt väljs delar av den föreslagna nya konstitutionen för EU ut, och införs smygvägen.
I det meddelande från kommissionen om Europas framtid som lades fram den 10 maj, att diskuteras vid Europeiska rådets toppmöte i juni, bekräftades Barrosos tankegångar.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Avser ministern att vidta åtgärder för att förhindra att beslutanderätten i rättsliga och inrikes frågor överförs till EU i enlighet med vad kommissionen föreslagit?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1581 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:1581 om EU:s beslutanderätt i rättsfrågor
Justitieminister Thomas Bodström
Leif Björnlod har @ mot bakgrund av ett meddelande från kommissionen om Europas framtid som lades fram den 10 maj @ frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att förhindra att beslutanderätten i rättsliga och inrikes frågor överförs till EU.
Inför Europeiska rådets möte den 15@16 juni, då läget beträffande EU:s konstitutionella fördrag kommer upp för avstämning, har kommissionen i sitt meddelande väckt frågan om att använda artikel 42 i EU-fördraget för att effektivisera arbetet i EU:s tredje pelare. Artikel 42 gör det möjligt för medlemsstaterna att genom enhälligt beslut bland annat gå över till omröstning med kvalificerad majoritet och medbeslutande med Europaparlamentet i rättsliga och inrikes frågor.
Jag delar kommissionens åsikt att det finns ett behov av att reformera EU:s arbete på det rättsliga och inrikes området. Det var bland annat därför som Sverige, tillsammans med övriga medlemsstater, ställde sig bakom förslaget till konstitutionellt fördrag.
Det konstitutionella fördraget har fördelen att det ger ett komplett ramverk för det framtida arbetet med rättsliga och inrikes frågor. Min och regeringens uppfattning är därför att det framtida rättsliga och inrikes samarbetet i första hand bör diskuteras inom ramen för de övergripande övervägandena om vad som ska ske med det konstitutionella fördraget.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.