med anledning av skr. 2001/02:68 Konsumenterna och miljön

Motion 2001/02:L11 av Christel Anderberg m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av kunskap och information.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av konkurrens.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om märkning av varor.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att målet om självfinansiering av den nordiska miljömärkningen skall kvarstå.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Konsumentverkets roll.

2 Inledning

Miljön är ett viktigt område som det ligger i allas intresse att värna om. Produktions- och konsumtionsmönstrens utveckling har stor betydelse för möjligheterna att uppnå målen att minska påfrestningarna på miljön och att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

Ett i första hand lokalt och nationellt arbete är grunden för att se till att konsumenterna får underlag att bedöma de miljömässiga konsekvenserna av sin konsumtion, i linje med Agenda 21-arbetet. Europeiska kommissionen har länge framhållit utbildning och information som de främsta medlen för att öka konsumenternas medvetenhet på miljöområdet.

Ett annat medel för att uppnå miljömålen är konkurrens. Konkurrens utgör ett viktigt incitament för utvecklingen av nya produkter. För att konkurrensen skall kunna fungera och få önskad effekt måste det finnas valfrihet. Brist på valfrihet och konkurrens hämmar konsumenternas efterfrågan på alternativa, miljövänliga lösningar. Regler som motverkar konkurrens, och därmed också utvecklingen av nya och ur miljösynpunkt intressanta lösningar, bör därför utmönstras.

3 Kunskap och information

Kunskap ger trygghet och makt åt konsumenter. Genom kunskap och information får konsumenter ett verkligt inflytande över sin vardagliga konsumtion och känner också att de kan påverka de globala miljöproblemen. Ökade kunskaper i grundläggande konsumentkunskap är därför den bästa konsumentsatsningen, oavsett vilket delmål man talar om.

Dessvärre har undersökningar vidtagna av den parlamentariska konsumentpolitiska kommittén visat att konsumentfrågorna har en otydlig roll i skolan. Konsumentfrågornas gränsöverskridande karaktär medför ofta att området inte prioriteras i undervisningen. Det är av vikt att Skolverket nu följer upp den nya kursplanen, där hem- och konsumentkunskap ingår med förnyade målformuleringar. Utmärkelsen Miljöskola för de skolor där undervisningen bidrar till förståelse för hållbar utveckling är ett steg, men än viktigare är det att Skolverket fullgör sin uppgift att resultatgranska och kvalitetssäkra den svenska skolan. Endast kunskap kan ge konsumenterna den makt och det inflytande de behöver för sina dagliga val.

Forskning är naturligtvis centralt inom ett område som konsumentpolitik, enär det genererar underlag för arbetet med att förbättra information om och till konsumenter. En fri forskning har dock alla förutsättningar att uppnå dessa mål. Statens uppgift är således inte att detaljstyra, utan att skapa förutsättningar för utveckling och bibehållande av starka och självständiga forskningsinstitutioner.

4 Konkurrens

Fasta spelregler och konkurrens på lika villkor är viktiga förutsättningar för att marknadsekonomin skall fungera. I marknadsekonomins natur ligger att gamla lösningar ständigt får ge vika för nya som är bättre ägnade att tillfredsställa konsumenternas varierande krav. Utan konkurrens försvinner incitamenten till nya produkter, som till rimliga priser erbjuder konsumenterna miljövänliga lösningar.

Konsumentpolitiken måste syfta till att öka den konkurrensutsatta sektorn, vidga området för privat näringsverksamhet och minska det offentliga ägandet. Det krävs också strukturförändringar i form av skattesänkningar för att stimulera marknaden. Med ett stort och brett utbud ges konsumenterna möjlighet att göra egna val: att välja och att välja bort. Konkurrens i kombination med kunskap ger konsumenterna verkligt inflytande över sina dagliga val.

5 Märkning

För att kunna göra väl underbyggda val behöver konsumenterna information om olika produkters beskaffenhet. Detta ställer höga krav på innehållsdeklaration, så att konsumenten kan avgöra vilka produkter en vara innehåller. Reglerna om vad till exempel medicinska produkter innehåller skall vara tydliga, för att förebygga skador.

Det finns dock en risk att när de statliga kraven på etisk märkning, miljömärkning, jämställdhetsmärkning etc. blir för rigida leder detta till nackdelar för konsumenterna. Orimliga krav på detaljmärkning leder till minskat utbud och ökade kostnader för konsumenterna.

När staten lagstiftar om märkning av varor fastställs en viss nivå på till exempel miljöskyddet. Utrymmet att öka eller ändra nivåerna och kraven på miljöhänsyn i takt med förändrade krav och nya forskningsrön minskar. Märkningen av varor som konkurrensmedel försvinner genom att utrymmet att bjuda ut varor, baserat på att de har vissa egenskaper, minskar. Konsumenter efterfrågar en god produktinformation om vilka åtgärder företagen vidtar för att uppfylla efterfrågade kriterier. Detta behov tillgodoses av företagen genom att de frivilligt marknadsför och säljer produkter som konsumenterna efterfrågar. Seriösa företag övervakar sin tillverkning och informerar kunderna om förfaringssättet – miljöhänsyn och djurskydd har blivit ett utmärkt konkurrensmedel. Företagen The Body Shop och Mac är bra exempel på företag där djurskydd och höga miljökrav är en del av affärskonceptet.

Självreglering och god branschsedvänja är bättre än lagar och regler om statlig märkning. Därför bör märkning av varor vara frivillig och självfinansierad.

Regeringen uttrycker att staten, genom konstruktionen av miljömärkningssystemet, har stora möjligheter att formulera de övergripande målen för miljömärket Svanen och därigenom möjlighet att styra verksamheten. Detta är mycket olyckligt. Ett fristående miljömärkningssystem, fritt från politisk inblandning, skulle vara mera trovärdigt. Den politiska styrning som regeringen sätter sin tilltro till leder till misstanke om att miljömärkning är regeringens sätt att ytterligare driva igenom sin miljöpolitik. Staten bör ägna sig åt att sätta ramar för miljöpolitiken genom att lagstifta. En fristående miljömärkning kar vara ett sätt för företag att visa miljömedvetenhet, certifiering ett annat. Det är inte bra att staten blandar sig i och förhåller sig partisk till dessa utvärderingsinstrument.

6 Konsumentverkets roll

Konsumentverket har ett sektorsansvar för miljömålet i konsumentpolitiken. Härvid har verket tagit fram förslag till sektorsmål samt till indikatorer som skall visa förändringar i hushållens miljöpåverkan.

Konsumentverkets uppgifter är i dag alltför omfattande, vilket leder till en splittring av verksamheten. Det finns en risk att verket missar kärnuppgiften att kontrollera produkter samt utöva tillsyn över den konsumenträttsliga lagstiftningens efterlevnad när det åläggs alltfler gränsöverskridande uppgifter.

Konsumentverkets arbete kan effektiviseras genom att myndighetsuppgifterna skiljs från de övriga uppgifterna, till exempel genom en privatisering av förlagsverksamheten. Tidskriften Råd & Rön bör kunna publiceras av privata intressenter. Även provtagningsverksamheten bör privatiseras.

Ett allomfattande statligt ansvarstagande leder till passivitet och en dyr byråkrati, som oftast ligger efter utvecklingen på det område den är satt att verka inom. Detta har särskild bäring inom miljööområdet, där forskning och utveckling hela tiden går framåt och nya rön ställer nya krav. Frivilliga organisationer bestående av engagerade konsumenter och producenter bör tillåtas växa fram. Därför måste den offentliga insatsen gradvis tonas ned.

Stockholm den 17 januari 2002
Christel Anderberg (m)
Henrik S Järrel (m)	Elizabeth Nyström (m)
Berit Adolfsson (m)	Petra Gardos (m)
Anders Sjölund (m)	Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Tomas Högström (m)	Stig Rindborg (m)