med anledning av skr. 2001/02:129 Integrationspolitik för 2000-talet

Motion 2001/02:Sf32 av Magda Ayoub m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utvärdering bör göras av DO:s och Arbetsmarknadsverkets samarbete.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kunskapsvalidering.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att påskynda arbetet för myndigheterna att upprätta handlingsplaner för att främja etnisk mångfald.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om modersmålsundervisning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett system med utvecklingspeng som följer nyanlända.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att prioritera frågan om att öka valdeltagandet bland invandrargrupper.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av auktoriserad tolkning och översättning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avveckla Integrationsverket och ge DO ett särskilt ansvar som motor i opinionsbildningen mot diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillvarata kvinnojourernas kunskap om utsatta flickor och stödja dem i den fortsatta verksamheten.

Inledning

Det svenska kulturarvet med rötter i västerländsk humanism och kristen etik har bidragit till skapandet av en lagstiftning och en rättstradition som kan utgöra en stabil grund för ett mångkulturellt samhälle. I ett samhälle som präglats av en kristen kulturtradition i tusen år har allmängiltiga kristna värden och värderingar blivit en del av tänkandet. I kulturarvet ingår historia och tradition, religion och livsåskådning, språk, etiska och moraliska normer. Kulturarvet är också dynamiskt genom att det ständigt berikas av nya upplevelser och erfarenheter och kontakter med och inflytande från människor från andra länder och kulturer. En viktig förutsättning för att kunna respektera andras åsikter och kulturyttringar är att den egna identiteten är stark. Att ha god kännedom om sitt eget kulturarv är således både en förutsättning för att bygga upp sin egen identitet och för att kunna respektera andras kultur och värden. I mötet mellan kulturer krävs förståelsen för att kulturarvet inte är givet en gång för alla utan något som förändras och har förändrats över tid. Att värna och värdera sin egen kultur och samtidigt bejaka mångfald och värdesätta andra kulturer är förutsättningen för ett framgångsrikt arbete mot främlingsfientlighet och för en positiv integration.

Kristdemokraterna menar att invandrare bör åtnjuta samma frihet som övriga medborgare, ha rätt att bosätta sig var de vill, att utöva sin egen religion, lära sina barn sitt modersmål och för övrigt få utöva sina mänskliga rättigheter. Det är ytterst viktigt att påpeka att integration inte är detsamma som assimilation.

Kristdemokraternas grundläggande utgångspunkt är att gå från omhändertagande till att ge människor förutsättningar för att kunna ta ansvar för sitt eget liv. Vi vill stärka människor och ge dem möjlighet till egenmakt. Staten skall medverka till att underlätta och skapa förutsättningar men inte planera och ta kontroll över människors liv. Samhället skall sträva efter att erbjuda medborgare jämlika levnadsvillkor och lika stora möjligheter att utvecklas och förverkliga sina livsprojekt. Livsprojekten skall inte möta några hinder så länge de inte inskränker andra människors rättigheter eller strider mot våra gemensamma rättsnormer.

Kristdemokraterna vill att även integrationspolitiken skall präglas av ett medborgarperspektiv. Vi vill därför ge medborgarna möjlighet att organisera sig efter eget tycke. Man skall kunna bilda egna sammanslutningar, starta förskolor och skolor på etnisk grund. Vi tror att detta snarare stärker identiteten och därför gynnar integrationsprocessen.

Språkets betydelse

Att ge invandrare möjlighet att lära sig svenska är kanske den viktigaste uppgiften för att främja en positiv integration i det svenska samhället. Genom språket öppnas möjligheter till förståelse för och deltagande i vårt samhälle och vår kultur liksom till möjligheten att dela en social gemenskap. Språket är också vägen in på den svenska arbetsmarknaden. Det är viktigt att hitta former för utbildning som gör att den kan möta behoven hos individer med olika såväl kulturell bakgrund som utbildningsbakgrund. En god svenskundervisning är en bra investering inte enbart för den enskilde utan för samhället i stort.

Svenska för invandrare – sfi

Riksdagens revisorer har konstaterat att det är ett stort problem att upplägget av sfi är så oflexibelt. Vi har länge arbetat för en mer flexibel, individanpassad svenskundervisning men anser att revisorernas alternativ till lösning, att ge sfi-kurser i två nivåer, bör kompletteras. Sfi måste kunna möta individer med en rad varierande behov och kunskaper och då är det tveksamt om två nivåer räcker. Dessutom anser vi att det måste finnas en möjlighet för de som har en akademisk bakgrund att läsa svenska som andraspråk på högskolenivå.

Att kunna språket är av avgörande betydelse för att komma ut på arbetsmarknaden men arbete kan också vara ett sätt att lära sig språket. Särskilt för de som saknar tidigare studievana kan ett arbete där språket lockas fram i en vardagssituation vara betydligt mer effektivt än skolbänken. Kristdemokraterna stöder det förslag som Riksdagens revisorer framfört om att sfi skall kunna samordnas med arbetsmarknadspolitiska program. Vi tror att en pedagogisk metod som innebär svenskundervisning kombinerat med en praktikplats eller ett arbete inte enbart skulle främja språkinlärningen utan även underlätta det fortsatta steget ut på arbetsmarknaden. Om det syftet skall uppfyllas bör dock arbetspraktiken i första hand ske inom den bransch eller det yrke där personen tidigare arbetade. Det får inte bli en ogenomtänkt placering inom vilken bransch som helst. Det är också viktigt att utbildningen sätts in så snart det är möjligt så att inte väntetid på svenskutbildning blir ett hinder i arbetssökandet.

Eftersom syftet med sfi bland annat är att underlätta inträdet på arbetsmarknaden är det orimligt att en studerande vid sfi inte samtidigt kan stå till arbetsmarknadens förfogande även om denne inte klarar att ta sfi-poängen. Sfi-poängen borde inte vara ett krav för att få stå till arbetsmarknadens förfogande hos Arbetsförmedlingen. Det är dock viktigt att en sfi-elev som avbryter sina studier för att börja arbeta kan återuppta studierna vid ett senare tillfälle om behov och intresse finns.

För att ytterligare underlätta för utländska yrkesarbetare att komma in på den svenska arbetsmarknaden skulle språkundervisningen kunna inriktas mot specifika yrkesgrupper. Riksdagens revisorer föreslår en översyn när det gäller språkutbildningen för utländsk vårdpersonal. Vi skulle vilja se en översyn som gäller möjligheten att ge flera olika yrkesgrupper en riktad språkundervisning. Denna typ av utbildningar bör kunna anpassas även till lågutbildade i form av korta branschinriktade kurser varvade med yrkesarbete. Varje kurs skulle innehålla svenska med yrkesterminologi. Efter avslutad kurs och en tids arbete skulle det vara möjligt att återkomma till en fortsättningskurs för att sedan eventuellt avancera inom yrket.

Inom arbetsmarknadspolitiken görs idag många ansträngningar för att hjälpa invandrare ut på arbetsmarknaden. Eftersom resurserna är begränsade sker idag en prioritering utifrån begreppet ”utomeuropeisk medborgare”. Riksdagens revisorer konstaterar att detta är ett allt för trubbigt verktyg som inte fyller sin funktion. Prioriteringen inom de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna borde följa de enskilda individernas behov och inte det faktum om de är utomeuropeiska medborgare eller inte.

Enligt uppgift får äldre invandrare inte undervisning i sfi. Orsakerna till detta är något oklara men vi vill påpeka att det är ytterst viktigt att man oavsett ålder skall få tillgång till undervisningen.

Arbetets betydelse

Den absolut viktigaste integrationsfaktorn är en politik som ser till att arbetslösa invandrare får jobb. Det har konstaterats att det bland olika invandrargrupper finns en högre andel högutbildade än genomsnittet i den svenska befolkningen. Trots detta är det många som har svårt att snabbt komma ut på arbetsmarknaden. Det finns många olika orsaker till detta. Genom skattelättnader för hushållstjänster, förenkling för den som vill starta företag och förändringar i arbetsrätten kan vi åstadkomma mycket. Ett annat förslag är att erbjuda människor anpassade lärlings- och praktikplatser. Även utplaceringar av myndigheter och institutioner till invandrartäta områden genererar arbetstillfällen.

Arbetsförmedlingen

Förra året presenterade Studieförbundet näringsliv och samhälle en oroväckande undersökning om invandrare och deras möten med svenska myndigheter. Undersökningen visar att kontakterna med arbetsförmedlare entydigt varit negativa upplevelser. Förutom bristande eller felaktig information, likgiltighet och arrogans vittnar intervjuerna om direkt diskriminering från arbetsförmedlarna. Arbetsförmedlingen anklagas bl.a. för att hänvisa invandrarna till typiska invandrararbeten, att de bara bekräftar bilden av det utanförskap man redan känner, att egna initiativ bemötts mycket negativt, att de rekommenderats att glömma sina yrken osv. Den etniska diskriminering som förekommer i arbetslivet är redan tillräckligt allvarlig. Det får absolut inte vara så att man även blir diskriminerad innan man ens hunnit söka ett arbete eller att man inte vägleds och uppmuntras av arbetsförmedlare. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) samarbetar nu med Arbetsmarknadsverket för att informera och säkra att det inte förekommer etnisk diskriminering bland arbetsförmedlarna. Kristdemokraterna anser att detta arbete sedan borde utvärderas för att problemen skall kunna undanröjas.

Kunskapsvalidering

Vi har i flera motioner tagit upp betydelsen av kunskapsvalidering för inträde på den svenska arbetsmarknaden. Det måste skapas möjligheter för personer med utbildning från andra länder att få sin utbildning värderad för att så snart som möjligt kunna börja arbeta eller komplettera sin utbildning här i Sverige. Idag har arbetssökanden med reella kunskaper utan formell utbildning ett sämre utgångsläge på arbetsmarknaden, vilket måste förändras. Vi uppmanar nu regeringen att snarast komma med förslag på hur denna fråga skall lösas.

Diskriminering i arbetslivet

Diskriminering i arbetslivet är ett allvarligt problem. Kristdemokraterna menar att diskriminering inte bara är ett övergrepp gentemot en människa utan också ett ekonomiskt problem. Lagstiftningen mot diskriminering och trakasserier är regeringens viktigaste medel att motverka detsamma. Näringsdepartementets mångfaldsprojekt ”Alla lika olika – mångfald i arbetslivet” (Ds 2000:69) anger en antal förslag till förbättringar av skyddet mot diskriminering som Kristdemokraterna ställer sig bakom. Förra året väckte Kristdemokraterna en riksdagsmotion med krav om en utredning om en sammanslagning av rättighetsombudsmännen. Riksdagen beslutade i denna del i enlighet med motionen.

Fackföreningar har ett ansvar för att kontrollera och övervaka sina medlemmars intressen och se till att diskriminering bekämpas. Arbetsmarknaden har dock utvecklats på ett sätt som medfört att långt ifrån alla arbetstagare idag är fackanslutna. Ytterligare några är inte medvetna om fackets roll. Det är därför viktigt att kunskapen om diskriminering inte bara är facklig utan allmängiltig bland arbetstagare. Kristdemokraterna anser att det är allas gemensamma ansvar att motarbeta och förhindra att diskriminering och mobbning förekommer på arbetsplatserna.

Etnisk mångfald i arbetslivet

Den lag som trädde i kraft den 1 maj 1999 kräver att alla arbetsgivare bedriver ett aktivt arbete för etnisk mångfald och mot diskriminering. I den integrationspolitiska propositionen (prop. 1997/98:16) som antogs av riksdagen framhåller regeringen att staten har ett särskilt ansvar som föredöme. Regeringen uppdrog åt samtliga myndigheter att upprätta handlingsplaner för att främja etnisk mångfald bland sina anställda. År 2000 har dock endast 33 % av samtliga myndigheter färdigställt en handlingsplan. Av dessa 20-tal myndigheter är det bara två, Riksskatteverket och Integrationsverket som utförligt redovisat vad de gjort för att anställa fler med invandrarbakgrund. Högskoleverket, Riksrevisionsverket och Naturvårdsverket har inga åtgärder att redovisa. Det räcker således inte att, som regeringen gör, endast redogöra för att uppdraget om att upprätta handlingsplaner har lagts ut på myndigheterna. Regeringen bör istället verka för att arbetet med att upprätta handlingsplanerna påskyndas.

Modersmålsundervisning

Modersmålets betydelse sammanfattas bäst i kursplanen i modersmål: ”Modersmålet är av grundläggande betydelse för individens språk-, personlighets- och tankeutveckling. Det är ett medel för kommunikation, för att utveckla människans identitet och hennes förmåga att lära, men det är också nyckeln till det kulturella arbetet och den egna kulturens litteratur. Undervisningen i ämnet syftar till att elever med annat modersmål än svenska utvecklar sitt språk så att de därigenom kan få en stark självkänsla och en klar uppfattning om sig själva och sin livssituation.”

Modersmål är ett frivilligt ämne för eleverna men kommunen är skyldig att ordna sådan undervisning om det finns minst fem elever med samma hemspråk som önskar få undervisning. Ett krav är också att språket är dagligt umgängesspråk med minst en av föräldrarna/vårdnadshavarna. Kristdemokraterna anser att hemspråksundervisning är positivt för den enskilde individen. Dessutom är det en tillgång för samhället med olika invandrargruppers språkkunskaper och kulturella kompetens. Sverige har nytta av två- och flerspråkiga invånare på en mängd olika områden. Det är redan idag brist på tolkar för vårt arbete inom EU. Vi behöver många språk för vår exportindustri, för diplomati och utvecklingssamarbete, för turism, kultur osv. Dessutom kommer sjukvården och äldreomsorgen att kräva fler språkkunniga i framtiden. Kristdemokraterna menar därmed att rätten till hemspråksundervisning måste stärkas ytterligare.

Det är av största vikt att grundskolorna i de invandrartäta områdena håller hög kvalitet. Alla lärare måste få utbildning i hur man lär ut svenska som främmande språk. Det är bra att knyta föräldrarna till skolan samtidigt som deras barn skrivs in. Varje nybörjarförälder bör få en personlig information om möjligheten till vuxenutbildning.

Segregation

Den mest kraftfulla åtgärden för att motverka segregation är att se till att alla bostadsområden har en blandad bebyggelse med flera olika upplåtelseformer. För detta behövs fler bostäder. Regeringen har inte lyckats stimulera det byggande av hyresrätter som krävs för en rörlig bostadsmarknad. Dessutom försvårar regeringen friköp av hyresrätter som skulle öka blandningen av upplåtelseformer och därmed människors inflytande över sitt boende. Det behövs en större andel bostadsrätter i många förorter. En viktig målsättning i integrationsarbetet är att alla ska bo i en trygg och attraktiv stadsdel. För att åstadkomma detta måste brottsförebyggande åtgärder uppmärksammas mer i stadsplaneringen. Även i skötseln och upprustningen av offentliga miljöer kan brott förebyggas. Kristdemokraterna anser att kommunerna bör upprätta en ebyggelseinriktad brottsförebyggande policy som framgår av översiktsplanen.

Utvecklingspeng

Flyktingar väljer oftast att bosätta sig nära släkten när de har fått uppehållstillstånd. Många hamnar då i invandrartäta storstadsområden som oftast är socialt utsatta. Enligt en rapport från Integrationsverket framkommer det att ett år efter den första bosättningen skulle många flyktingar ha valt annorlunda om de fått göra om valet idag. Många vill flytta för barnens skull. De som vill flytta från den kommun där man tagits emot och börjat introduceras i samhället måste dock själv ansvara för flytten till en ny kommun och ta konsekvenserna. Därför är det viktigt för flyktingarna att välja rätt bostadsort från början.

Kristdemokraterna anser inte att nyanlända bör placeras utan fritt få välja bostadsort. Däremot är det viktigt att en grundlig information ges om förhållanden i olika kommuner och bostadsområden. Det är dock den nyanlände som själv bestämmer var han eller hon slutligen vill bosätta sig. Vi föreslår att systemet med förhandlingar och avtal med kommunerna avskaffas. Stödet till den nyanlände bör följa individen i form av en utvecklingspeng som fördelas av RFV och sedan betalas ut av försäkringskassan. Därigenom ges individen och den lokala nivån ett större ansvar. RFV bör även betala ut ersättningen till kommunerna för t.ex. sfi-undervisningen.

Öka valdeltagandet

Under detta år ska Integrationsverket prioritera det antirasistiska arbetet samt arbete med unga kvinnor med utländsk bakgrund. Organisationer som arbetar med dessa frågor kan således söka projektstöd. Det är märkligt att något liknande inte görs för att söka öka valdeltagandet bland olika invandrargrupper. Detta borde göras särskilt mot bakgrund av att det är val i år. Det är av största betydelse för legimiteten av det demokratiska systemet att olika grupper i samhället deltar i valet av dem som ska företräda dem. Därför borde även denna fråga vara prioriterad.

Auktoriserad tolkning och översättning

Det är Kammarkollegiet som auktoriserar tolkar och översättare. Syftet med detta är att man genom en statlig auktorisation får fram kvalificerade och pålitliga översättare och tolkar. Tillgången på auktoriserade tolkar och översättare varierar beroende på vilket språk tolkningen/översättningen gäller och var i Sverige man bor.

När man söker asyl baserar myndigheterna sina beslut på t.ex. vad sökanden har sagt och skrivit. Den asylsökande måste således kunna lita på tolkens/översättarens kunnighet och integritet. En bristfällig tolkning eller översättning kan vara ödesdiger. Därför är det givetvis av största vikt att tolkningen/översättningen är korrekt och kvalitetsmärkt genom en auktorisation, under förutsättning att sådan finns för det aktuella språket.

Enligt en nyligen presenterad rapport av Integrationsverket använder sig svenska myndigheter av icke-auktoriserade tolkar eller anlitar invandrares anhöriga som tolkar i 90 % av fallen. Vid 9 % av alla tolkuppdrag använder kommunerna barn som tolkar. Enligt en granskning utförd av Expressen används auktoriserade översättare sällan av svenska myndigheter. Ansvaret för kvaliteten överlämnas istället till de förmedlingar som man anlitar och då är det priset som är styrande. Detta är, enligt vår mening, helt oacceptabelt. Rättssäkerheten hotas och känslig information kan komma i fel händer och skada den asylsökande.

Avveckla Integrationsverket

Kristdemokraterna motsatte sig regeringens förslag att inrätta en ny integrationsmyndighet. Utredningen som låg till grund för förslaget underströk vikten av ”en bred politisk förankring av den nya verksamheten och med ett engagerat stöd från regering och riksdag”. Trots motstånd från fem av riksdagens partier genomdrev Socialdemokraterna beslutet att inrätta Integrationsverket från den 1 juni 1998. Vi föreslår att Integrationsverket helt avvecklas. Integrationsverkets senaste årsredovisning stärker endast vår ståndpunkt att integrationsarbetet bäst bedrivs på annat sätt.

Kristdemokraterna anser att integrationspolitiken bör bedrivas på precis samma sätt som jämställdhetspolitiken, dvs det är mainstreaming som skall gälla. Det samordnande ansvaret bör ligga på Regeringskansliet med de olika departementen. Vi kritiserade den tidigare ordningen som innebar att det övergripande ansvaret för integrationsfrågorna låg på Kulturdepartementet. Det är därför positivt att regeringen sedermera flyttat dessa frågor till Näringsdepartementet.

Alla verk och myndigheter skall ta fullt ansvar inom sina områden. Länsstyrelserna och kommunerna skall ta det regionala och lokala ansvaret – redan nu har vissa länsstyrelser integrationsexperter. DO-ämbetet bör förstärkas och få i uppdrag att samarbeta med JämO. I samband med avvecklingen av Integrationsverket vill vi istället att Migrationsverket ansvarar för informationsfrågor till invandrare och flyktingar, och vi har för detta ändamål anslagit ytterligare medel i vårt budgetförslag.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering – DO

Den kristdemokratiska grundsynen om alla människors lika och absoluta värde innebär en skyldighet att ständigt och i alla sammanhang ta avstånd från och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Vi anser att Ombudsmannen mot etnisk diskriminering bör ha ett speciellt ansvar och fungera som motor i opinionsbildningen mot dessa företeelser och har följaktligen anslagit ytterligare medel i vårt budgetförslag. Vidare bör DO vara en från regeringen fristående myndighet och istället underställas riksdagen. Detta bör behandlas av den utredning som nu utreder en sammanslagning av rättighetsombudsmännen.

Utsatta flickor

I skrivelsen redogör regeringen för hur de medel man avsatt för utsatta flickor i patriarkala familjer skall användas. Vi vill påpeka behovet av ett samarbete med de kvinnojourer som redan idag har såväl kunskap om som kontakt med sådana flickor. Det är således viktigt att man har med kvinnojourerna i diskussionerna samt att stödja dem i deras framtida arbete. Kristdemokraterna anser för övrigt att de medel som idag går till kvinnojourerna är mycket knappa. Vi har således i vårt budgetalternativ tillfört 10 miljoner kronor extra för kvinnojourernas oerhört viktiga verksamhet.

Rasistiska och nazisistiska organisationer

Idag opererar rasistiska och nazistiska organisationer på våra skolor och försöker värva medlemmar och sympatisörer. En av de viktigaste förebyggande insatserna är att förmedla kunskap om hur dessa organisationer fungerar och arbetar. Skolan har en nyckelroll i arbetet bland unga mot främlingsfientlighet och rasism.

Kristdemokraterna anser att de rasistiska yttringarna och andra grova organiserade brott som drabbat samhället under de senaste åren måste bemötas med en effektiv lagstiftning. Därför anser vi det angeläget att deltagande i och stöd till rasistiska och kriminella organisationer ska förbjudas. Det är en nödvändig åtgärd för att komma tillrätta med den grova kriminaliteten och bevara ett fritt demokratiskt samhälle. Krav på detta har förts fram i en kristdemokratisk motion.

Stockholm den 4 april 2002
Magda Ayoub (kd)
Inger Davidson (kd)	Rose-Marie Frebran (kd)
Fanny Rizell (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Désirée Pethrus Engström (kd)	Dan Kihlström (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)	Ingvar Svensson (kd)
Chatrine Pålsson (kd)	Lars Gustafsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)	Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Sven Brus (kd)	Yvonne Andersson (kd)
Erling Wälivaara (kd)	Ulla-Britt Hagström (kd)
Maria Larsson (kd)