med anledning av prop. 2000/01:65 Kemikaliestrategi för giftfri miljö

Motion 2000/01:MJ27 av Göte Jonsson m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kemikaliestrategin för målet Giftfri miljö bör användas som
en utgångspunkt för Sverige i arbetet med att utforma en gemensam
kemikaliestrategi för EU.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige bör avvakta resultatet av det pågående arbetet med
att utforma en kemikaliestrategi för EU innan beslut om delmål för att
uppnå målet Giftfri miljö fattas.

Inledning

I propositionen Kemikaliestrategi för giftfri miljö preciseras
fem delmål för att nå det av riksdagen antagna
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Miljömålskommittén
lämnade i sitt betänkande förslag till sex delmål. Förslaget
till delmål om sanering av förorenade områden kommer
dock att behandlas i den kommande miljömålspropositionen.

Regeringen vidareutvecklar i propositionen hur de nya riktlinjerna för
kemikaliepolitiken som lades fast i propositionen Svenska miljömål skall
definieras och genomföras.

Regeringen konstaterar i propositionen att EU är en viktig arena för
fortsatta åtgärder för att nå målet Giftfri miljö. Regeringen vill verka för att
den kemikaliestrategi som nu utarbetas inom EU blir ett effektivt verktyg för
att komma till rätta med de problem som finns inom kemikalieområdet.

I propositionen föreslås bland annat att farliga ämnen skall fasas ut.
Nyproducerade varor som används på ett sådant sätt att de kommer ut i
kretsloppet skall senast år 2007 så långt det är möjligt vara fria från
cancerframkallande ämnen och andra ämnen som påverkar arvsmassan eller
stör fortplantningen. Varorna skall inte heller innehålla några nya organiska
ämnen som är långlivade och bioackumulerande. I produktionsprocesserna
skall inte ingå farliga ämnen av angivet slag, om användningen kan skada
hälsa och miljö. Kvicksilver skall inte förekomma i nyproducerade varor efter
år 2003. Detsamma skall gälla för kadmium och bly efter år 2010.

Regeringen föreslår också att hälso- och miljöriskerna med användningen
av kemiska ämnen skall minska fortlöpande. I propositionen presenteras
också strategier för hur delmålen skall nås.

En kemikaliestrategi för
giftfri miljö

Propositionen beskriver till stora delar på ett bra sätt de
brister som finns på kemikalieområdet. I huvudsak är
problemformuleringen korrekt och många av förslagen till
åtgärder är bra. Det finns dock en genomgående
resonemangsmässig brist i propositionen. Regeringen tycks
inte till fullo inse att implementeringen av en svensk
kemikaliestrategi måste vara åtminstone kompatibel med
den gemensamma kemikaliestrategin som just nu utarbetas
inom EU.

Handeln med kemikalier och varor som innehåller kemikalier är global. Av
de 11 000 kemiska ämnen som används i Sverige är enbart ca 300-400
tillverkade i Sverige. De produktförändringar och lagändringar som krävs för
att målet om en giftfri miljö skall kunna nås måste drivas igenom
internationellt. Eftersom Sverige är en del av den europeiska gemensamma
marknaden vore det bästa att i detta skede koncentrera kraft och resurser på
att den gemensamma kemikaliestrategin blir så bra som möjligt.

Moderata Samlingspartiet anser därför att propositionen skall användas
som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med att utforma en gemensam
kemikaliestrategi för EU. De samlade positiva miljöeffekterna blir betydligt
större av en bra gemensam kemikaliestrategi än av en isolerad svensk
kemikaliestrategi oavsett hur långtgående den sistnämnda kan bli.

Av detta följer att det är bättre att vänta med att fastställa bindande svenska
delmål för att uppnå miljömålet en giftfri miljö tills vi vet hur den
gemensamma kemikaliestrategin blir slutgiltigt utformad. Lyckas Sverige
medverka till att den gemensamma strategin blir bra kan vi utan problem anta
svenska delmål som överensstämmer med EU:s regler. Blir den gemensamma
kemikaliestrategin svag vet vi i varje fall då i vilken utsträckning Sverige kan
anta hårdare regler än EU. Slutsatsen blir, oavsett hur den gemensamma
strategin faller ut, att det är bättre att vänta med att fastställa bindande
svenska delmål tills gemenskapsstrategin på kemikalieområdet är färdig.

Ett alternativ till att vänta skulle kunna vara att delmålen uttrycks som
önskvärda att nå men utan bindande formuleringar. Detta skulle kunna uppnås
genom att ordet "skall" i delmålen byts ut mot ordet "bör". I delmål 1 sägs
exempelvis att: "Senast är 2010 skall det finnas uppgifter om egenskaperna
hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som finns på
marknaden." Genom att byta ut ordet "skall" mot "bör" kan man markera att
det inte enbart beror på vad vi gör i Sverige utan i högsta grad är beroende av
beslut på bland annat EU-nivå.

I strategierna för att nå de olika delmålen framgår att regeringen trots allt
är medveten om att det kommer att krävas förändringar av bland annat EU-
regler för att nå delmålen. Det naturliga vore att man också i formuleringen av
delmålen tar hänsyn till att Sverige är beroende av omvärlden och av
gemensamma beslut inom EU för att delmålen skall kunna uppnås.

Med ett riksdagsbeslut som innebär att Sverige skall använda sig av den
föreslagna kemikaliestrategin i arbetet med att utforma EU:s kemikaliestrategi
bör regeringen kunna verka kraftfullt för att den gemensamma
kemikaliestrategin skall bli så bra som möjligt.

Stockholm den 23 februari 2001

Göte Jonsson (m)

Ingvar Eriksson (m)

Carl G Nilsson (m)

Catharina Elmsäter-Svärd (m)

Lars Lindblad (m)

Per-Samuel Nisser (m)

Berit Adolfsson (m)

Inger René (m)

Anders G Högmark (m)

Patrik Norinder (m)

Lars Björkman (m)

Ola Sundell (m)