med anledning av prop. 1989/90:155 1989/90

Motion 1989/90:Ju46 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ju46

av Rolf Dahlberg m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:155 1989/90

Förnyelse inom polisen Ju46

I motionen behandlas vissa riktlinjer gällande bl.a. polisens arbete och uppgifter.

I denna motion berörs i första hand frågor som tas upp i rubricerade proposition.
Vi vill emellertid samtidigt betona att polisens roll och villkor i samhället
måste ses i samband med den kriminalpolitik som förs. Från moderat
sida har vi närmare utvecklat frågor om bl.a. brottslighetens utveckling och
polisväsendets resurser i partimotion 1989/90:Ju 802 Ökad rättstrygghet.

Socialdemokratisk politik har lett till poliskris

Sedan den socialdemokratiska regeringen tillträdde har den, med början
budgetåret 1983/84, under en följd av år hållit tillbaka utbildningen av nya
poliser. Vi upplever nu ett polisväsende i kris. Trots att brottsligheten har
ökat starkt har polisen tappat över tusen årsarbetskrafter sedan 1965, främst
genom olika former av arbetstidsförkortning. Dessutom blir de obesatta polismanstjänsterna
fler och fler. Enligt rikspolisstyrelsen kommer det ända
fram till slutet av 1990-talet att saknas utbildade poliser på de tjänster som
har inrättats. Rikspolisstyrelsen har konstaterat "att landets polisväsende
idag befinner sig i ett utomordentligt allvarligt läge.

Resultatet av denna socialdemokratiska politik har blivit att brottsligheten
fortsätter att öka. Det saknas ofta poliser som kan ingripa mot pågående
brottslig verksamhet. Det tar tid att utreda brott. Få brott klaras upp. Antalet
brottsoffer ökar.

Samtidigt med att polisens resurser har nedrustats har regeringen fört en
kriminalpolitik som i praktiken gynnat brottslingar. Fängelsedömda friges
efter halva strafftiden. Flögaktiva vanebrottslingar får "mängdrabatt i stället
för skärpta påföljder då de dömts för nya brott. De som har fått fängelse
för allvarliga brott har goda möjligheter till permission eller flykt. Unga
brottslingar tillåts att bli vanebrottslingar, eftersom några verksamma insatser
inte vidtas. Narkotikamissbruket får fortsätta att florera på grund av
bristfälliga lagar och bristande resurser hos polisen.

Socialdemokratisk kriminalpolitik har kollapsat. De som drabbas av
denna misslyckade politik är brottsoffren.

Från moderat sida har vi i den ovan nämnda partimotionen redovisat våra

1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ju46

förslag för att öka rättstryggheten i vårt land. Det krävs förändringar på en Mot. 1989/90

mängd områden, bland annat ökade resurser till polisen, strängare straff och Ju46

bättre stöd till brottsoffer.

Öka polisens resurser

Såsom ovan anfördes befinner sig polisväsendet i kris. Dessvärre tycks regeringen
sakna insikt om detta. I propositionen (s. 14) anför departementschefen
följande:

Som jag ser saken har den situation som svenskt polisväsende idag befinner
sig i inte i första hand sin grund i brist på resurser. Av statsfinansiella och
andra skäl är det inte heller möjligt att i någon nämnvärd mån tillföra polisväsendet
nya reella resurser under de närmaste åren.

Vi tar bestämt avstånd från denna uppfattning. Det är uppenbart att polisen
under följande år behöver påtagliga resursförstärkningar. Detta är nödvändigt
för att öka medborgarnas rättstrygghet. Polisen måste därför tillföras
nödvändiga resurser samtidigt som andra mindre angelägna områden nedprioriteras.

Resursfördelningen inom polisväsendet

I propositionen behandlas fördelningen av polistjänster mellan de olika polisdistrikten.
Vidare betonas att svårigheter föreligger att fortlöpande åstadkomma
en omfördelning av resurserna mellan de lokala polismyndigheterna.

Vi tar i princip avstånd från förslag som innebär att polistjänster skall flyttas
mellan olika distrikt. Generellt sett torde det förhålla sig så att alla distrikt
har för få polismän. Vad som krävs är att fler poliser utbildas och att
poliser som i större eller mindre omfattning utför administrativa göromål avlastas
dessa och i stället ägnar sig åt renodlad polisverksamhet.

Brottsförebyggande verksamhet

Enligt propositionen bör polisens verksamhet i ökad usträckning inriktas
mot brottsförebyggande åtgärder i vid mening och mot brottsförhindrande
åtgärder.

Vi delar uppfattningen att polisen har en stor roll att spela vad gäller att
förebygga brott. Exempelvis kan övervakning av vaneförbrytare, som svarar
för en stor del av brottsligheten, förhindra nya brott. Polisen har också en
viktig roll då det gäller att upptäcka ungdomar som kommit på glid. Så
kallade gatulangningsgrupper kan på ett verksamt sätt förhindra narkotikaöverlåtelser.
Kvarterspoliser har stor betydelse i brottsförebyggande arbete.

Samtidigt måste konstateras att polisens resurser genom regeringens politik
har urgröpts på ett sådant sätt att personal inte sällan saknas för att ingripa
i akuta situationer. Det är uppenbart att polisen måste prioritera att
ingripa vid pågående eller nyss utförda brott. Enligt vår mening bör det vara
upp till envar polismyndighet att - i mån av resurser - öka den brottsförebyg

2

gande verksamheten. Om moderata förslag genomförs vad gäller polisens Mot. 1989/90

resurser kommer polisväsendet med tiden att få allt bättre möjligheter att Ju46

vidga den brottsförebyggande verksamheten.

Inriktningen av polisens arbete

Enligt propositionen bör polisen prioritera våldsbrott och narkotikabrott
samt ekonomisk brottslighet, och då särskilt sådan som hotar stora samhälleliga
värden såsom miljöbrottslighet.

Vi menar att detta inte är en helt lämplig prioritering. I ett läge då polisväsendet
är hårt pressat och då allmänheten upplever en klar brist på poliser
är det inte försvarbart att prioritera utredningar om ekonomisk brottslighet.

Sådan brottslighet drabbar i första hand det allmänna. Stölder, rån och
våldsbrott drabbar för det mesta enskilda personer. Vi menar att brott mot
enskilda måste prioriteras framför brott mot staten.

Enligt rikspolisstyrelsen bör fyra områden prioriteras, nämligen kontroll
av yrkeskriminella, ungdomskriminalitet, narkotikabrottslighet samt brottsförebyggande
verksamhet. Vi delar denna uppfattning, med den reservationen
att den brottsförebyggande verksamheten får bli beroende av tillgängliga
resurser. Vi vill samtidigt betona att just kategorin yrkeskriminella står
bakom bl.a. det stora flertalet våldsbrott.

Det är självfallet av stor betydelse att polisen även utreder miljöbrottslighet.
Samtidigt måste konstateras att såväl upptäckt som utredning av sådan
brottslighet i praktiken är starkt beroende av vilka resurser stat och kommun
satsar på myndigheter som har att kontrollera miljöfarlig verksamhet. Inom
detta område finns i dag stora brister.

Avgiftsfinansiering på polisens område

I propositionen diskuteras möjligheterna att avgiftsfinansiera verksamhet på
polisens område. Enligt departementschefen bör en utgångspunkt vara att
avgiftsfinansiering bör kunna tillämpas i första hand när det gäller uppgifter
som har karaktär av särskild service mot företag, organisationer eller enskilda.
Detta skall gälla särskilt om servicen erhålls som ett led i näringsverksamhet
eller annan verksamhet som har vinstsyfte. Enligt departementschefen
kräver frågan dock ingående överväganden och bör utredas vidare.

Enligt vår mening torde möjligheterna till avgiftsfinansiering av polisens
verksamhet vara begränsade. Stor försiktighet måste iakttagas då fråga blir
om att ta ut avgift för det arbete polisen utför för att skydda liv och egendom.

Ett system med avgiftsfinansiering kan leda till orimliga konsekvenser. Vi
kommer från moderat sida inte att kunna medverka till att grupper av enskilda
eller företag på grund av utebliven betalning lämnas utan polisskydd.

Lokala polisnämnder

I propositionen förs fram vissa förslag för att stärka sambandet mellan den
kommunala och polisiära verksamheten. Bl.a. föreslår departementschefen
att det skall öppnas möjlighet för polisstyrelserna att inrätta lokala organ för
att under styrelsen ha hand om vissa uppgifter rörande polisverksamheten 3

inom olika delar av polisdistriktet. Organen bör kallas polisnämnder. I en Mot. 1989/90

polisnämnd bör ingå polischefen samt lägst fem och högst tio övriga ledamö- Ju46

ter. Nämnderna skall kunna handha frågor om planering och inriktning av
verksamheten, frågor om organisation och arbetsformer, frågor av ekonomisk
betydelse och tjänstetillsättningsfrågor. Ärenden skall kunna beredas
av nämnden innan de tas upp i polisstyrelsen. Beslut av en nämnd bör kunna
överprövas av polisstyrelsen.

Det är enligt vår mening givetvis väsentligt att polisens verksamhet har
stark lokal förankring. Det bör dock vara tillfyllest med den roll polisstyrelsen
kan och bör spela. Att öppna möjlighet för inrättandet av lokala polisnämnder
är enligt vår mening endast att skapa utrymme för onödig byråkrati.
Vi har svårt att se på vilket sätt polisens brottsbekämpande uppgift
stärks genom att ett antal kommunalpolitiker ges nya uppdrag. De lokala
nämnderna kommer vidare att belasta den lokala polismyndighetens anslag.

Man kan anta att lokala nämnder kommer att föranleda såväl lokalkostnader
som personalkostnader. Därtill kommer ersättning till valda ledamöter i
form av sammanträdesarvoden och ersättning för förlorad arbetsförtjänst,
resor med mera. Dessa kostnader kommer således i motsvarande mån att
minska polismyndighetens ekonomiska utrymme för personal, utrustning
m.m. som avser direkt polisarbete. Vi är övertygade om att vad medborgarna
önskar är fler poliser, inte fler politiker. Av de anförda skälen motsätter
vi oss förslaget om lokala polisnämnder.

Polisens grundutbildning

I propositionen föreslås, som en konsekvens av att polisens arbete bör bli
mer preventivt inriktat, att grundutbildningen för poliser skall ges en ökad
teoretisk inriktning. Enligt departementschefen kommer detta att medföra
att praktiktjänstgöringen måste avkortas.

Vi kan i och för sig dela uppfattningen att det finns skäl som talar för ökad
teoretisk utbildning för poliser. Samtidigt står det klart att det vore olämpligt
att i nu rådande krisläge för polisväsendet ytterligare avkorta praktiktjänstgöringen.
Det skulle ju ytterligare minska tillgängliga personella resurser.

Mot denna bakgrund menar vi att den förändring av grundutbildningen som
föreslås i propositionen bör skjutas på framtiden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkning av polisens resurser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfördelning av resurser mellan lokala polismyndigheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om polisens brottsförebyggande arbete,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av polisens verksamhet,

4

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avgiftsfinansiering av polisens verksamhet,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om 5 a § polislagen, avseende
inrättande av polisnämnder,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om polisens grundutbildning.

Stockholm den 10 maj 1990
Rolf Dahlberg (m)

Jerry Mar t inger (m)
Göthe Knutson (m)

Birgit Henriksson (m)
Göran Ericsson (m)
Inger Koch (m)

Carl G Nilsson (m)

Allan Ekström (m)

Ewy Möller (m)

Charlotte Cederschiöld (m)
Filip Fridolfsson (m)

Eva Björne (m)

Mot. 1989/90
Ju46

5

'