Jämställdheten mellan kvinnor och män

Motion 1988/89:A809 av Kersti Johansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :A809

av Kersti Johansson m.fl. (c)
Jämställdheten mellan kvinnor och män

&

Mot.
1988/89
A809-810

Inledning

Ett bra och fungerande samhälle förutsätter att skilda individers erfarenheter
och värderingar kan komma till uttryck i samhällsarbetet. Det är väsentligt
att det politiska arbetet och den offentliga verksamheten inte bedrivs på ett
sådant sätt att endast ett fåtal har möjligheter att delta i denna. En
oundgänglig del i en positiv samhällsutveckling är att både kvinnors och mäns
värderingar och erfarenheter måste få komma till uttryck i arbetet på skilda
samhällsområden. Det ger ett breddat och bättre underlag för ställningstaganden
och beslutsfattande. Det kan ge det politiska och fackliga arbetet nya
infallsvinklar och dimensioner. Det kan ge en mänskligare arbetsmarknad
och en större social och miljömässig medvetenhet hos näringslivet. Det kan
förnya och utveckla arbetet inom organisations- och samhällsliv, där kvinnor
och män gemensamt och i solidaritet med varandra kan forma ett mänskligare
samhälle.

Strävandena att skapa likvärdiga ekonomiska och sociala villkor för alla
ställer samtidigt krav på att var och en är beredd och ser som sin skyldighet att
ta sin del av föräldraansvar, personlig service och ett fungerande familjeliv.

Parallellt med politiska, ekonomiska och sociala reformer måste ett
långsiktigt arbete bedrivas genom opinionsbildning, information och ökad
kunskapsspridning. Detta i syfte att öka insikten och skapa en positiv attityd
till att alla, kvinnor och män skall respekteras som individer, ha likvärdiga
förutsättningar och villkor och skyldighet att ta ansvar för sig själva och sina
efterkommande. Centerpartiet arbetar utifrån denna syn på att trygga
kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter till:

- arbete, utbildning och social trygghet

- ansvar och omsorg för barnen

- ansvar för samhällets utveckling och inflytande i den samhälleliga
beslutsprocessen

Målsättningen måste vara att skapa ett samhälle där relationer människor
emellan präglas av respekt för varje människas värdighet, integritet och
egenart. Det politiska arbetet måste inriktas mot att ge varje människa
likvärdiga förutsättningar och möjligheter att ta till vara sina personliga
resurser. Detta innebär att samhället måste utformas så att varje individ har
reella möjligheter att efter intresse, läggning och förmåga fritt välja sitt
levnadsmönster i solidaritet och samverkan med andra människor.

1

1 Riksdagen 1988189.3 sami. Nr A809810

Mot. 1988/89

A809

Budgetpropositionen

I budetpropositionen konstaterar föredraganden att den femåriga handlingsplan
som antogs av riksdagen under våren 1988 enligt hennes uppfatttning
innebär en väsentligt höjd ambitionsnivå. Några mera konkreta insatser för
att fullfölja dessa ambitioner finns dock inte i budgetpropostionen. Det är
främst utredningsarbete och viss försöksverksamhet som föredraganden
pekar på. Det mest konkreta är kraven på att jämställdhetsplaner skall
upprättas.

Den enda direkta åtgärd som föreslås är - vid sidan av sedvanligt förslag till
anvisning av medel till jämställdhetsombudsmannen - drygt 3 milj. kr. för
projektverksamhet att öka kvinnorepresentationen i statliga organ.

Centerns förslag
Allmänt

Jämställdhetsarbetet måste utgå ifrån att alla människor visar en ömsesidig
respekt för varandras integritet, egenart och lika värde. Detta innebär att
grundläggande för en positiv jämställdhetsutveckling är familjesituationen
och möjligheterna för man och kvinna att ta ett lika ansvar och ha lika
möjligheter för försörjning, till omsorg om barn, till personlig service m m.

Jämställdhet i familjen

Vi har också understrukit att en central del i arbetet för ökad jämställdhet är
en fungerande barnomsorg.

Tidigare centermotioner

Centerpartiet har utvecklat sin syn på jämställdhetsfrågorna i flera motioner
under de senaste riksmötena. Vi har därvid bl a pekat på nödvändigheten av
en mer rättvis arbetsmarknad, en fungerande barnomsorg utformad så att
valfrihet finns mellan olika omsorgsformer, förändrad inriktning i utbildningsutbudet,
skärpning av jämställdhetslagen, och mer resurser till Jämo
m.m.

Senast i motioner till föregående riksmöte har vi tagit upp jämställdhetsfrågorna.
I dessa motioner föreslog vi konkreta åtgärder för att förbättra
kvinnors ställning på arbetsmarknaden bl a och den betydelse kvinnors
arbete har för samhällsekonomin. Vi betonade vidare vikten av regional
balans och samhällsplaneringens betydelse för jämställdheten. Vi krävde bl a
att den regionalpolitiska utredningen skall få i uppdrag att särskilt belysa
möjligheterna att öka kvinnosysselsättningen i utsatta regioner. Vi pekade
även på nödvändigheten av en förändrad inriktning av utbildningen och
föreslog åtgärder för ett mindre könsbundet utbildnings- och yrkesval,
behovet av stöd för att stimulera kvinnligt nyföretagande, inflytandefrågor
och betydelsen av jämställdhet inom familjen m m.

2

Vårdnadsbidrag ger jämställdhet Mot. 1988/89

A809

Regeringspolitikens ensidiga inriktning av familjepolitiken strider mot
många familjers egna val och prioriteringar och innebär att många gör sina
dispositioner utan hänsyn till de allmänna villkor som följer därav. Förekomsten
av en svart barnomsorgsmarknad är ett uttryck för detta.

Omfattande deltidsarbete bland främst kvinnor är ett annat exempel.

Båda dessa exempel leder till att kvinnor får sämre sociala villkor och
sämre utvecklingsmöjligheter i sina arbeten. Därför har det en avgörande
betydelse från jämställdhetssynpunkt att samhällets regler formas så att det
är möjligt för den enskilde att med full valfrihet i barnomsorgen bibehålla
sina möjligheter i arbetslivet och inte förlora social trygghet.

Förslaget om en beskattad vårdnadsersättning kombinerad med förbättrade
pensionsvillkor i samband med hemarbete med egna barn har just denna
innebörd. Mindre valfrihet i barnomsorgen innebär sämre trygghet för
föräldrarna. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.

ATP-år för vård av barn

Förälder som vårdat minderårigt barn under tre år och därför inte intjänat
några pensionspoäng under året kan få tillgodoräknasig detta som poängår.

För att få tillgodoräkna sig ATP-år måste en särskild ansökan göras. Antalet
ansökningar är få och tyder på att kunskapen om denna möjlighet är liten.

Främst kvinnor drabbas av den bristande informationen och förlorar därmed
berättigad ATP-pension.

Mot denna bakgrund anser vi från centerns sida att någon form av
automatik bör införas i syfte att alla får tillgodoräkna sig de ATP-år man är
berättigad till. Vi anser att riksdagen bör hemställa om att regeringen ger
riksförsäkringsverket i uppdrag att utarbeta rutiner så att var och som är
berättigad till ATP-år för vård av eget barn påförs dessa automatiskt. Vi
anser dessutom att kvinnor som ej anmält vård av barn som underlag för
ATP-pension skall ha rätt att göra detta retroaktivt.

Våld mot kvinnor

Vi vill i detta sammanhang understryka vikten av att kvinnor som på olika
sätt misshandlas, trakasseras, förföljs av män måste få stöd och hjälp. Viktiga
delar i detta är det personliga skyddet och ett utvidgat sekretesskydd så att
mannen inte via dataregister kan spåra kvinnan eller barnen vid flyttning.

Kvinnan bör få ekonomiskt stöd vid flyttning på grund av förföljelse.

Det bör vidare vara möjligt att få byta identitet utan alltför stort
byråkratiskt krångel. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att den enda
möjligheten att slippa förföljelse i vissa utsatta fall är att byta identitet och
försvinna.

Det torde inte heller räcka med besöksförbud i sådana fall. För att lagen
om besöksförbud skall få någon reell betydelse är en skärpning av straffskalan
upp till tolv månader nödvändig. Detta innebär att det blir möjligt att
häkta den som ofredar i avvaktan på dom, vilket inte är möjligt med
nuvarande straffskala. Den som utsätts för förföljelse skall också meddelas

när den som dömts för brott avtjänat sitt straff eller får permission. Detta i Mot. 1988/89

syfte att kunna vidta lämpliga skyddsåtgärder. Detta bör ges regeringen till A809

känna.

Jämställdhet i utbildningen

De traditionella könsrollsmönstren grundläggs tidigt och värderingarna om
vad som är manligt och kvinnligt formas tidigt. Det är därför enligt vår
mening viktigt att genom hela utbildningen från förskolan till universitetsoch
vuxenutbildning beakta jämställdhetsaspekterna.

Skolan

En viktig del för att förändra invanda könsrollsmönster och attityder är att
skolpersonalens sammansättning avspeglas i den syn man försöker bibringa
eleverna. Barn lär sig idag genom skolans egna förebilder vad som är att
betrakta som manligt respektive kvinnligt.

Under förskole-, lågstadie- och mellanstadietiden möter eleverna nästan
bara kvinnliga lärare. Rektorn är oftast man liksom vaktmästaren. Bespisningspersonalen
är nästan alltid kvinnlig osv. Det är därför kanske mer
väsentligt än på andra områden att strävandena att få en jämnare könsfördelning
inom olika yrkesområden snabbt leder till resultat inom skolans
område. Det är sannolikt ett av de viktigaste instrumenten för att långsiktigt
förändra attityderna i samhället om vad som är mäns och kvinnors uppgifter.

Om det könsbundna utbildnings- och yrkesvalet skall kunna brytas är det
nödvändigt med kvinnor i chefsposition som förebilder för flickorna.

Skolledarna är en grupp som unga flickor kommer i kontakt med. Fortfarande
är huvuddelen av dem som rekryteras till skolledartjänster män. 1986 var
andelen kvinnor endast 9 %. Undersökningar visar att kvinnliga skolledare
kan tillföra skolan nya kvaliteter och värderingar, främst när det gäller de
sociala frågorna.

Enligt vår mening bör en bred kampanj för rekrytering av kvinnliga
skolledare igångsättas. Kampanjen bör syfta till attt stimulera, informera och
bygga upp kvinnors självförtroende att ta chefstjänster.

Den nyligen beslutade grundskollärarutbildningen är ett steg i rätt riktning
för att bryta det nuvarande mönstret. Det är därför viktigt att en fortbildning
av tidigare utexaminerade lärare sker. I annat fall riskeras att intentionerna
inte leder till några praktiska resultat.

Det är enligt vår mening betydelsefullt att man noggrant följer dessa frågor
och att en mer samlad syn får prägla jämställdhetsarbetet på skolområdet.

Det måste vara skolöverstyrelsens uppgift att verka för att flickor resp pojkar
väljer för sitt kön otraditionella utbildningar m.m. Läromedlen har här stor
betydelse. SÖ bör få i uppgift att leda jämställdhetsarbetet på skolområdet.

Det torde vara mer ändamålsenligt än att såsom propositionen aviserar
tillsätta en ledningsgrupp för jämställdhetsfrågor inom utbildningsområdet.
Skolöverstyrelsens arbete bör på det regionala och lokala planet
kompletteras med att en jämställdhetsansvarig inrättas vid varje länsskolnämnd
med uppgift att kunna ge de lokala skolmyndigheterna råd och stöd i
jämställdhetsfrågor. 4

Jämställdhet inom högskolan

Vidare bör också noggrant analyseras vilka karriärhinder som möter kvinnor
inom högskolan. Vi anser att regeringen bör ge UHÄ i uppdrag att
genomföra en undersökning med direktiv att komma med förslag som syftar
till att undanröja sådana hinder. Detta skulle kunna innebära att fler kvinnor
blir motiverade att ägna sig åt forskning och fler forskarbegåvningar tas till
vara. En mindre mansdominerad forskarvärld än för närvarande skulle både
vitalisera, bredda och förnya utbildningens och forskningens inriktning inom
universitet och högskolor.

Jämställdhetsforskning

En viktig del i arbetet för ökad jämställdhet är att kvinnliga forskare får
bättre villkor och större möjligheter att bedriva forskning. Möjligheterna att
bedriva forskning på ett framgångsrikt sätt bestäms ofta av faktorer vid sidan
av forskarsamhället såsom t ex den sociala situationen, ekonomin,
bostadsförhållanden etc. Det innebär i dagsläget att kvinnor ofta har
betydligt svårare att sammanhängande kunna ägna sig åt forskning, vilket är
nödvändigt om man skall kunna nå ett resultat och därmed skapa sig
förutsättningar för en forskarkarriär. Enligt vår mening torde således ett
förbättrat stöd till forskarstuderande vara av avgörande betydelse för att fler
kvinnor skall ägna sig åt forskning.

En ökad andel kvinnliga forskare torde också leda till att inriktningen på
forskningen breddas och därmed ge en större belysning av problem som
upplevs som väsentliga för kvinnor. Dessa områden har varit eftersatta. Ett
ökat stöd till jämställdhetsforskning kan motiveras utifrån behovet att mer
explicit belysa kvinnors problem och sociala villkor såväl i historisk tid som i
nutid. Vi har i vår kommittémotion om högskola och forskning föreslagit att
anslaget till jämställdhetsforskning skall räknas upp med 1 milj kr.

Vi anser att inför den kommande forskningspropositionen arbetet bör vara
inställt på att öka såväl de ekonomiska resurserna för forskning som är av
starkt intresse för kvinnor som att skapa bättre förutsättningar allmänt för
kvinnor att bedriva forskning. Detta bör ges regeringen till känna.

Kvinnors inflytande

Vi har ovan konstaterat att en oundgänglig del av en fungerande demokrati
är att kvinnors och mäns värderingar och erfarenheter får komma till uttryck i
det politiska arbetet. Det är mot denna bakgrund viktigt att kvinnorepresentationen
i beslutande organ inom näringsliv, fackliga organisationer, politiskt
liv m.m. ökar. I budgetpropositionen kostaterar dock föredraganden att
andelen kvinnor i t ex de statliga styrelserna har ökat under senare år. Vi ser
självfallet positivt på denna utveckling, men vill samtidigt betona att denna
utveckling bör så långt möjligt ske på frivillig väg och tvingande regler
undvikas.

Vi vill i detta sammanhang ta upp på vilket sätt föreslagna medel för att öka
kvinnorepresentationen i statliga organ bör användas.

I propositionen föreslås en projektverksamhet för att öka kvinnorepresen

Mot. 1988/89

A809

tationen i de statliga organen och att drygt 3 milj kr anvisas för detta
ändamål.

Vi anser att målsättningen med dessa medel bäst uppfylls om de i stället
utnyttjas för att förstärka stödet till kvinnoorganisationerna. Propositionens
förslag bör således avslås i denna del.

Kvinnorna och arbetsmarknaden

Den ekonomiska standarden, såväl kvinnors som mäns, är beroende av
möjligheterna att få förvärvsarbete och en egen inkomst. Utvecklingen har
också inneburit att förvärvsfrekvensen alltmer utjämnats mellan kvinnor och
män. Det kvarstår dock fortfarande betydande skillnader mellan kvinnors
och mäns yrkesval. Arbetsmarknaden är könsuppdelad och löneskillnaderna
mellan kvinnor och män stora och t o m växande. Yrkesområden, där
kvinnor utgör huvuddelen av de anställda, har haft en mycket svagare
löneutveckling än områden där män utgör det dominerande antalet anställda.

Av tradition värderas arbeten inom vård- och servicesektor lägre än
arbeten t ex inom yrken med teknisk inriktning. Samtidigt har omsorg, vård,
service etc en central betydelse för möjligheterna att främja en positiv
samhällsekonomisk utveckling. Brister i t ex vård och omsorg leder till stora
samhällsekonomiska förluster genom att många, främst kvinnor, antingen
inte förvärvsarbetar i den utsträckning man önskar eller helt tvingas avstå
från förvärvsarbete. Utvecklingen under den senaste tiden har också visat att
förhållandena inom kvinnodominerade yrkesområden på arbetsmarknaden
blir alltmer ohållbara. Kraven på en bättre löneutveckling framförs allt
starkare och många väljer i desperation över sin arbetssituation att lämna sitt
arbete.

Vi anser därför att en parlamentarisk kommitté bör tillkallas med direktiv
att genomföra en arbetsvärdering av olika yrkessektorer för att kartlägga
skillnader och analysera bakgrunden till att kvinnodominerade yrken oftast
värderas lägre än yrken där män dominerar. Utredningen bör även lägga
förslag om hur rådande missförhållanden skall åtgärdas utan att man från
samhällets sida inkräktar på det ansvar parterna på arbetsmarknaden har.

Jämställdhet på arbetsmarknaden

Rätten till arbete är grundläggande för att uppnå jämställdhet mellan
kvinnor och män. Förvärvsarbetet är inte bara en förutsättning för egen
försörjning. Det har också ett egenvärde genom att det är en väg till sociala
kontakter, gemenskap och personlig utveckling.

De praktiska förvärvshinder som idag finns måste undanröjas. Attityder
och värderingar är också av stor betydelse när det gäller kvinnors och mäns
lika möjligheter till arbete och utbildning. Ansvaret för att förändra attityder
på arbetsplaten och arbeta bort fördomar ligger såväl hos den enskilde som
hos arbetsgivaren och de fackliga organisationerna.

Jämställdhet innebär bl a att kvinnor och män skall kunna förvärvsarbeta
på lika villkor. De skall ha samma lönevillkor och möjligheter till utveckling
och befordran i arbetet. Grundläggande för jämställdhet på arbetsmarkna- 6

Mot. 1988/89

A809

den är också att både kvinnor och män kan kombinera förvärvsarbete med Mot. 1988/89
det praktiska arbetet i hemmet och föräldraansvar. A809

Under de senaste decennierna har kvinnornas andel på arbetsmarknaden
kraftigt ökat. I början på 1970-talet relaterades ökningen av antalet
kvinnor i arbetskraften till högkonjunkturen och efterfrågan på arbetskraft.

Kvinnornas inmarsch på arbetsmarknaden har emellertid fortsatt, och
numera finns i det närmaste lika många kvinnor som män på arbetsmarknaden.

Det finns dock betydande skillnader mellan kvinnors och mäns förvärvsarbete.
Nära hälften av alla förvärvsarbetande kvinnor arbetar deltid. Det kan
delvis vara ett frivilligt val, men är sannolikt i lika stor utsträckning beroende
på att familjeförhållanden, begränsningar i utbildning, begränsad arbetsmarknad
m.m. förhindrar möjligheterna att öka sin betalda arbetstid.

Arbetsmiljön och arbetsorganisationen kan också vara ett hinder för kvinnor
att arbeta heltid.

Den tekniska utvecklingen har inneburit att arbetsmiljön i t.ex. industrin
kraftigt förbättrats. Motsvarande förbättringar har inte skett inom kvinnodominerade
yrkesområden. Detta leder till att vissa arbetsmiljöer är både
fysiskt och psykiskt påfrestande och att många därför inte klarar av att arbeta
heltid.

Trygghetssystemen

Arbetsmarknaden är könsuppdelad och kvinnorna har ett betydligt smalare
verksamhetsområde än männen. Kvinnor arbetar främst inom vård, service
och kontorsyrken och har oftast lägre löner än män. Detta leder också till
ytterligare orättvisor genom att vårt sociala trygghetssystem är kopplat till
lönearbetet på arbetsmarknaden. Kvinnor arbetar oftare kortare tid och har
dessutom ofta lägre lön för likvärdigt arbete. Detta medför lägre arbetslöshetsersättning,
lägre sjukpenning och lägre pension. Det är enligt vår mening
inte acceptabelt att i det sociala trygghetssystemet bygga in orättvisor som
beror av arbetsmarknadens utseende och sociala förhållanden som i mångt
och mycket är ett arv från ett samhälle med andra attityder och värderingar
till kvinnors arbete.

Möjligheterna att uppnå mer likvärdiga sociala trygghetsvillkor mellan
kvinnor och män förutsätter att de sociala trygghetssystemen i större
utsträckning utgår från grundtrygghetsprincipen med möjligheter till individuell
påbyggnad i det sociala skyddet.

Målsättningen för det politiska arbetet måste vara att utveckla de
nuvarande trygghetssystemen i denna riktning. Detta bör ges regeringen till
känna.

Arbetslöshetsförsäkring för alla

Från centerpartiets sida har vi i annat sammanhang motionerat om införande
av en allmän arbetslöshetsförsäkring/trygghetsförsäkring för alla. En sådan
försäkring skulle ge såväl kvinnor som män en grundtrygghet lika för alla.

Systemet skulle innebära att de högst avlönade som nu gynnas, i de flesta fall

män, får avstå till dem som missgynnas mest, i de flesta fall kvinnor. Vårt 7

förslag innebär även att de som med nuvarande regler står helt utanför Mot. 1988/89

möjligheter till arbetslöshetsersättning skulle få en rimlig grundtrygghet. A809

Arbetsmiljö

En viktig del i jämställdhetsarbetet är arbetsmiljöfrågorna. Ovan har
framhållits betydelsen av att arbetsmiljön inom många kvinnodominerade
områden förbättras. Inom vissa yrkesområden är arbetsmiljön särskilt tung,
både fysiskt och psykiskt. Det gäller t ex för vårdbiträden - en personalgrupp
där arbetsskadorna är många och personalomsättningen stor. Det är bl a
nödvändigt att tekniska hjälpmedel tas fram som minskar de rent fysiskt
tunga momenten inom vård och omsorg. Det är också nödvändigt att
monotoni i arbetet motverkas. Ensidiga arbetsmoment kan t ex innebära
betydande risker för belastningsskador, förslitning m m, vilket ofta drabbar
kvinnor med monotona och ensidiga arbetsuppgifter.

Den tekniska utvecklingen skapar emellertid nya arbetsmiljöproblem. Få
arbetsmiljöfrågor har blivit så uppmärksammade som bildskärmsarbete. Det
är klart belagt både genom vetenskapliga undersökningar och praktisk
erfarenhet att skilda typer av besvär kan uppstå vid bildskärmsarbete. För
kvinnor som arbetar vid terminaler har pekats på risken för graviditetsstörningar
genom strålningen från bildskärmen. Den framtida utvecklingen
innebär också att fler, kvinnor som män, kommer att arbeta vid bildskärmar.

Det är således angeläget som vi vid upprepade tillfällen framhållit, att
riskerna med bildskärmen kartläggs och analyseras så att påvisade arbetsmiljöproblem
kan åtgärdas.

Enligt vår mening bör särskilda resurser anvisas för insatser med inriktning
på att åtgärda arbetsmiljöproblem och arbetsskador som främst drabbar
kvinnor. Vi bedömer att 2 milj kr bör avsättas för detta ändamål. Vi tar i
övrigt upp arbetsmiljöfrågorna i särskilda motioner.

Arbetstider

Centerpartiet har vid upprepade tillfällen understrukit att såväl en flexibel
som förkortad arbetstid är angelägen för många människor. Den planerade
reformeringen av arbetstidslagstiftningen måste genomföras på ett sådant
sätt att de faktiska skillnaderna mellan kvinnors och mäns arbetstid
utjämnas.

Stor vikt måste enligt vår mening läggas vid personliga valmöjligheter så
att arbetstiderna kan anpassas till olika familjers och individers behov och
önskemål. Frågan om arbetstidens längd måste enligt vår mening främst
diskuteras som en livskvalitetsfråga och inte enbart som en arbetsmarknadsfråga.
Detta är nödvändigt om olika individers, kvinnors och mäns, rätt till
en meningsfull tillvaro anpassad efter vars och ens intresse, läggning och
inriktning, skall kunna tillgodoses. Detta bör ges regeringen till känna.

Jämställdheten och regional- och näringspolitiken

Från centerpartiets sida har vi i partimotioner om närings- och regionalpolitiken
lagt förslag med syfte att stärka näringslivet i landets alla delar.

Vi konstaterade därvid att en viktig resurs för att utveckla utsatta områden
är såväl satsningar på kvinnligt nyföretagande som en bättre arbetsmarknad
för kvinnor. En breddning av kvinnors arbetsmarknad genom ett ökat
nyföretagande skulle säkerligen få stor betydelse för möjligheterna att skapa
sysselsättning i utsatta regioner.

Erfarenheter visar att det kvinnliga företagandet ofta fyller igen luckor
som männen lämnat. Det kan gälla val av branscher. Kvinnliga företagare är
ofta inriktade mot serviceområdet. Det är av särskilt intresse med tanke på
att många bedömare anser att den privata tjänstesektorn kan förväntas bli
det mest expansiva området under de närmaste decennierna.

Vi har vidare betonat vikten av att avancerad teknik kommer hela landet
till del. Ett område som kommer att få allt större betydelse är data- och
kommunikationstekniken.

Det är enligt vår mening väsentligt att kvinnliga företagare, inte minst i
avfolkningsbygder, tar till vara och utnyttjar de möjligheter den nya tekniken
ger och inte låter den bli en konkurrensnackdel.

Vi har i annan motion föreslagit att 200 milj kr bör anvisas till särskilda
projekt för utveckling av landsbygden. Dessa medel skall användas för stöd
till sådana insatser som inte får stöd via de ordinarie regionalpolitiska stöden
m.m. Projekt som syftar till att öka det kvinnliga företagandet på landsbygden
skulle genom vårt förslag kunna få ett bättre stöd. Vi föreslår även i
kommittémotion en uppräkning och reformering av länsanslagen till 1 350
miljoner i syfte att stärka insatserna för småföretagande.

Även om viss uppmjukning skett är de regionala utvecklingsfondernas
verksamhet huvudsakligen inriktad på tillverkningsindustrin och turism. Det
är enligt vår mening viktigt inte minst med tanke på kvinnors engagemang
som företagare, att ytterligare bredda fondernas verksamhet och ge stöd
även åt serviceföretag. Bl a med tanke på utvecklingen inom dataområdet
finns inom serviceområdet stora möjligheter för ett ökat kvinnligt företagande.
Vi föreslår därför att kvinnliga företagare som innehar eller avser starta
företag inom servicenäringarna skall få möjlighet att i större utsträckning
erhålla stöd via utvecklingsfonderna. Detta skulle underlätta möjligheterna
till eget företagande inom tjänstesektorn och bidra till den offentliga sektorns
förnyelse, vilket skulle kunna vara särskilt betydelsefullt i områden med
dåligt utbyggd service.

Enligt vår mening kan vidare kvinnors möjligheter till utveckling och
avancemang inom dessa kvinnodominerade yrkesområden förbättras om
möjligheterna till eget företagande inom tjänstesektorn vidgas. Centerpartiets
förslag om vårdnadsbidrag underlättar valet av olika driftsformer inom
barnomsorgen. Förutom den traditionella kommunala barnomsorgen
öppnas möjligheter även för bildande av kooperativa och enskilda tjänsteföretag.
Det torde vara ostridigt att möjligheterna att utveckla idéer och
avancera inom sitt yrke utökas när mer än en arbetsgivare finns på
marknaden. Ett nytt fält för kvinnligt företagande öppnas. Dett är enligt vår
mening också positivt eftersom det kan vara ett verksamt bidrag till
förnyelsen av den offentliga sektorn.

Centerns förslag i annat sammanhang om att socialförsäkringsavgifter inte
skall tas ut för första basbeloppet (27 900 kr) innebär en minskad avgiftsbör

Mot. 1988/89

A809

9

da på 10 000 kr. En minskad avgiftsbörda på 10 000 kr skulle avsevärt Mot. 1988/89

underlätta nyföretagandet samt innebära en väsentlig ekonomisk lättnad för A809
många kvinnliga företagare med låga inkomster.

Bredda utbudet av fritidsaktiviteter för flickor

Fritidsutbudet har ofta en inriktning som främst tillgodoser de fritidsaktiviteter
som pojkar utövar t ex fotboll, bandy, ishockey, motorsport etc. De
fritidsaktiviteter som flickor ofta föredrar får oftast ett mycket sämre
stöd från såväl kommunerna som från de ideella föreningarna. Det är oftast
lättare att driva genom beslut om en ny ishall än att bygga ett ridhus, vilket
nästan huvudsakligen frekventeras av flickor.

Möjligheterna att bedriva olika typer av kulturella aktiviteter är också
oftast betydligt sämre än t ex idrottsutövande. Flickors intresse för sång,
musik, konst och andra kulturella aktiviteter får inte heller alltid berättigat
utrymme i de fritidsaktiviteter som erbjuds.

Enligt vår mening måste flickor och pojkar ha samma möjligheter att utöva
olika typer av fritidsaktiviteter oavsett intresse och läggning. Det ankommer
framförallt på kommunerna att ta ansvar för detta. Detta bör ges regeringen
till känna.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställes

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ideologiska utgångspunkter och vikten av att
bryta koncentrationspolitiken för möjligheterna att uppnå jämställdhet
mellan kvinnor och män,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om jämställdhetspolitikens fortsatta inriktning avseende
kvinnornas roll i ekonomin, jämställdhet mellan kvinnor och
män på arbetsmarknaden, i utbildningen och i familjen samt kvinnors
inflytande i samhället,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om satsningar på ökat företagande och regional
balans för att främja kvinnligt företagande och ökade möjligheter till
sysselsättning för kvinnor i landets alla delar,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en parlamentariskt
sammansatt kommitté tillkallas med direktiv att genomföra en
arbetsvärdering av olika yrkessektorer i enlighet med vad som anförs i
motionen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om utformningen av de sociala trygghetssystemen,1]

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om arbetsmiljön och arbetsorganisation inom kvinnodominerande
yrkesområden,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om stöd till kvinnoprojekt i syfte att främja landsbygdens
utveckling,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1988/89
motionen anförs om jämställdhet i utbildningen,2] A809

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en kampanj för att rekrytera kvinnliga
skolledare,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skolöverstyrelsens roll för jämställdhetsarbetet,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättande av jämställdhetsansvariga vid varje
länsskolnämnd,2]

[att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskilda medel till
jämställdhetsforskning att utnyttjas i enlighet med de riktlinjer som
redovisas i motionen samt i övrigt ge regeringen till känna vad som
anförs om vikten av att underlätta för kvinnliga forskare att bedriva
forskning,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om förbättrade pensionsvillkor för vård av egna
barn,1]

[att riksdagen hos regeringen hemställer om att riksförsäkringsverket
får i uppdrag att utarbeta förslag till hur förälder som är
berättigad till ATP-poäng för vård av barn påförs detta utan egen
anmälan,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om insatser för att skydda kvinnor som utsätts för
misshandel, trakasserier och förföljelse,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om familjepolitikens inriktning och vikten av införande
av vårdnadsbidrag m.m.,4]

7. att riksdagen - med avslag på prop 1988/89:100 i denna del - som
sin mening ger regeringen till känna att berörda organisationer själva
skall ansvara för att kvinnorepresentationen i de statliga organen ökar
samt beslutar anvisa 3 000 000 kr som stöd till kvinnoorganisationerna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om formerna för nomineringar till statliga styrelser
m.m.,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utvidgningen av utvecklingsfondernas målgrupp
i syfte att förbättra stödmöjligheterna för kvinnliga företagare inom
servicenäringarna,5]

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ökat kvinnligt företagande som del av den
offentliga sektorns förnyelse,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter,6]

10. att riksdagen för 1989/90 anvisar 2 000 000 kr för insatser för att
åtgärda arbetsmiljöproblem och arbetsskador som främst drabbar
kvinnor i enlighet med vad som anförs i motionen.

Stockholm den 25 januari 1989

Mot. 1988/89

A809

Kersti Johansson (c)

Börje Hörnlund (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Roland Larsson (c)

Göran Engström (c)

Marianne Andersson (c)

Kjell Eriksson (c)

Ivar Franzén (c)

Håkan Hansson (c)

Jan Hyttring (c)

1 1988/89:Sf340

2 1988/89:Ub836

3 1988/89:Ju643

4 1988/89:So640

5 1988/89:N373

6 1988/89:Kr416 12