Betänkande 2018/19:CU6
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om.
Motionerna handlar bland annat om distansutmätning, avlägsnande av otillåtna bosättningar, skuldsanering och budget- och skuldrådgivning, företagsrekonstruktion och skärpt kontroll vid konkursansökan.
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om.
Motionerna handlar bland annat om distansutmätning, avlägsnande av otillåtna bosättningar, skuldsanering och budget- och skuldrådgivning, företagsrekonstruktion och skärpt kontroll vid konkursansökan.
Debatt om förslag 2018/19:CU6
Fru talman! För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 1, men vi moderater står givetvis bakom alla våra reservationer.
Fru talman! Det motionsbetänkande vi nu diskuterar gällande ersättnings- och insolvensrätt täcker ett mycket brett område, även med civilutskottsmått mätt. Jag tänkte kort gå igenom de fyra reservationer som vi från Moderaterna har inom ett antal olika frågor.
Vår första reservation hanterar det faktum att utmätning av lös egendom som smycken, kontanter, bilar med mera i dag får göras av Kronofogdemyndigheten eller genom myndighetens försorg genom så kallad distansutmätning. Det har visat sig att det inte alltid är möjligt att genomföra de här distansutmätningarna. Konsekvensen av detta kan bli att om polisen stoppar en kriminellt belastad och skuldsatt person med en värdefull bil kan man inte omhänderta bilen. Både Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten har uppmärksammat behovet av en ändrad lagstiftning och påpekat att en ändring i lagen skulle kunna leda till att betydligt mer egendom kan utmätas.
Vi anser att det är viktigt att samhället skickar en signal till medlemmarna i de kriminella gängen om att deras livsstil inte lönar sig i längden. Därför vill vi se en ändring av lagstiftningen, så att Kronofogdemyndigheten ska kunna utföra distansutmätning i betydligt fler fall än vad som är möjligt i dag.
Fru talman! Vår andra reservation har vi tillsammans med Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna. Den handlar om den angelägna frågan att förkorta gäldenärernas totala överskuldsättningsperiod, så att de så snabbt som möjligt kan bli ekonomiskt rehabiliterade och komma tillbaka till ett mer normalt samhällsliv. Det är bättre att snabbt befrias från sin skuld än att erbjudas tidsbegränsade avbetalningsfria perioder under pågående skuldsanering.
Vidare säger vi att regelverket för skuldsanering bör vara rättvist och förutsägbart. Vi anser mot den bakgrunden, fru talman, att betalningsplanen som huvudregel ska bestämmas till tre år i stället för fem. Som jag sa innan finns det då inte någon anledning att dessutom låta två månader per år vara betalningsfria.
En annan moderat reservation handlar om kommunernas budget- och skuldrådgivning, som spelar en viktig roll i skuldsaneringen. Att kommunernas skyldighet att lämna budget- och skuldrådgivning har förtydligats är något vi välkomnar, men vi menar att detta bör regleras i skuldsaneringslagen och inte i socialtjänstlagen. Tillsynsansvaret bör överföras till Konsumentverket, som redan i dag, fru talman, har till uppgift att stödja budget- och skuldrådgivningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt och insolvensrätt
Vidare konstaterar vi att tillgången till snabba krediter aldrig har varit större än i dag, vilket tyvärr även innebär att överskuldsättningen ökar. En strategi mot överskuldsättning måste därför också inbegripa åtgärder i ett tidigare led som gör att överskuldsättningen aldrig blir ett faktum. Vi anser att skuldsaneringsinstitutet bör göras mer tillgängligt för människor som verkligen behöver det och för vilka en skuldsaneringsprocess skulle öppna en väg ut ur skuldfällan.
Vi föreslår därför att den kommunala budget- och skuldrådgivningen får ett tydligare uppdrag, så att den kan komma in tidigare i processen och på så sätt hjälpa enskilda att tidigt komma ur överskuldsättning. Det bör införas en maximal kötid för att få hjälp av den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Möjligheterna för ordinarie kreditgivare på marknaden att erbjuda saneringslån är också någonting som vi anser bör utredas.
Fru talman! Vi anser också att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som innebär en förstärkning av stödet från det offentliga i syfte att förbättra skuldsaneringen.
Vår sista reservation handlar om företagsrekonstruktion. Lagstiftningen om företagsrekonstruktion är viktig för att fler företag ska få möjlighet till en andra chans. Ett företag som långsiktigt bedöms ha överlevnadsförmåga men som mer eller mindre tillfälligt har hamnat i betalningssvårigheter ska också enligt vår mening kunna rekonstrueras i stället för att försättas i konkurs. Företagsrekonstruktion är därför ett sätt att minska risken för ett misslyckande, men möjligheten används i liten utsträckning. För att fler krisande företag ska använda sig av företagsrekonstruktion och för att antalet lyckade rekonstruktioner ska öka behöver borgenärerna ha förtroende för institutet. Om det handlar vår sista reservation i betänkandet, fru talman.
I detta anförande instämde David Josefsson (M).
Fru talman! En grundläggande faktor för att känna trygghet och hälsa är att ha tillräcklig ekonomi för att ha mat för dagen och tak över huvudet. Att långvarigt ha så höga skulder att man inte klarar det mest grundläggande eller något lite extra emellanåt sliter på människor, och deras hälsa försämras.
Att hamna i skuld kan många göra. Det handlar inte enbart om att vara slarvig. Många av dem som är skuldsatta är det på grund av att de drabbats av en längre sjukskrivning, arbetslöshet eller skilsmässa. Det kan vara så att företaget som man startade inte bar vingar eller att man gjorde ett dåligt bostadsköp. Det kan ta många år att betala sina skulder, och ibland behövs nya lån för att betala den första skulden.
Fru talman! I dag finns det många människor som varit hårt skuldsatta sedan 90-talet och som levt på existensminimum sedan dess. De har väldigt svårt att ta sig ur sin skuld. Barn i dessa familjer riskerar att drabbas av att inte kunna delta i några fritidsaktiviteter, vilket i sin tur kan leda till att de mår dåligt och drabbas av ohälsa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt och insolvensrätt
Sedan några år tillbaka har antalet personer som fått rätt till skuldsanering ökat, och det är bra. Det är bra när människor får hjälp att ta sig tillbaka på fötter och få en ekonomi som bär de nödvändiga utgifterna. Vi vill att det ska vara enkelt, och de förändringar som har skett har gjort det enklare. Det är dock viktigt att följa så att vi får det vi efterfrågar. Det ska inte vara lättvindigt att få sina skulder avskrivna, men det är otroligt viktigt att de som är överskuldsatta och har varit det en lång period får stöd att komma tillbaka till en tillvaro där de klarar mat för dagen och tak över huvudet.
Fru talman! Jag tycker att Moderaterna har en poäng när det gäller att kommunernas budget- och skuldrådgivning behöver öka. Det är viktigt för att människor ska få hjälp, förhoppningsvis innan det gått så långt som till skuldsanering. Var ansvaret ska ligga för detta kan vi diskutera mer. Jag vill se det med ett helhetsperspektiv och är inte helt övertygad om att den bästa lösningen är att man flyttar ansvaret till en annan enhet. Många av dem som drabbas av skulder gör det genom att andra saker i livet händer, som bodelning, arbetslöshet, sjukskrivning med mera. Att då ha ansvaret samlat hos socialtjänsten kan ge fördelar när man ser till hela familjens livssituation. Men det kan vi som sagt diskutera mer.
När man väl har tagit steget att ansöka om skuldsanering och den efter utredning beviljats anser jag och Centerpartiet att det är viktigt att det går fort att få sin ekonomiska rehabilitering. Att fortsätta dra ut på något som pågått i många år ser vi inte som något positivt. De barn som finns i dessa familjer är värda att på kortare tid ta sig tillbaka till en tillvaro där skulderna inte överhänger allt.
Sedan 2016, när den nya skuldsaneringslagen antogs, är fem år - med möjlighet till några betalningsfria månader - regel för skuldsaneringen. Centerpartiet tycker att det är för lång tid. Vi vill att det ska gå fortare. Det gäller att hjälpa personen att komma på fötter så fort som möjligt. Vi förordar att det ska vara en generell betalningsplan på tre år i stället för fem. Här vill jag se till människans fokus att återigen kunna klara den grundläggande tryggheten med en tillräcklig ekonomi för att ha mat för dagen och tak över huvudet samt att kunna unna sig något extra.
Fru talman! Sverige är beroende av företagare och innovatörer. Utan företagen stannar Sverige. Därför tycker jag det är positivt att det med den nya lagstiftningen är möjligt att kunna få hjälp med skuldsanering även om det är av företagsmässiga skäl som skulderna uppstått. I det fall skulderna blivit personliga på grund av F-skattföretag eller att det kvarstår skulder efter rekonstruktioner och konkurser kan det vara ett underlag för skuldsanering.
Det är viktigt att innovatörerna vågar satsa på sina företagsidéer i Sverige för att vi ska kunna fortsätta ha en tillväxt av arbetstillfällen, vilket ger ökade skatteintäkter till skola, vård och omsorg. Det är möjligt i dag tack vare att alliansregeringen tog initiativ till detta under 2013. Jag yrkar bifall till reservation nr 3.
(Applåder)
I detta anförande instämde Ola Johansson (C).
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt och insolvensrätt
Fru talman! Våra ekonomiska beslut i livet kan vara lyckokast men även det mest ödesdigra vi kan göra. Ibland är du helt själv ansvarig för dåliga beslut och ibland kan det vara omständigheter som gör att du är tvungen att fatta dem. Men likväl blir du tvungen att leva med dem.
Att hamna i ekonomiskt trångmål är oerhört jobbigt för oss alla. Att den ekonomiska situationen blir så svår att man får utmätning av sin lön gör att man inte bara sätter sig själv i en svår situation utan även den familj man har. Förbehållsbeloppet ska då garantera att man kan leva någorlunda normalt och ha den bastrygghet rent ekonomiskt som vi alla behöver. I dessa sammanhang bör förbehållsbeloppet vara så stort att man kan leva ett normalt liv med sina närmaste.
De som kanske står dig allra närmast och som blir direkt berörda är dina barn. De får leva med de beslut du tar som förälder. En extra svår situation blir det för den som inte bor ihop med sina barn utan har umgänge regelbundet. I dag kan umgängesföräldrar som har löneutmätning behöva avstå från att träffa sina barn av ekonomiska skäl eftersom kostnader för umgänge med barn inte beaktas vid löneutmätningsförfarandet. Det ligger inte i barnets intresse att umgänget med en förälder begränsas på detta sätt. Vi som riksdag bör skydda barnen så långt vi kan. Att den ena föräldern måste avstå från att träffa sina barn på grund av den ekonomiska situationen borde reflexmässigt vara något vi vill undvika.
Enligt ett bemyndigande utfärdar Kronofogdemyndigheten årligen föreskrifter om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av löner med mera. Kronofogdemyndigheten utfärdar även allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet. Enligt dessa råd bör det inte göras något tillägg till normalbeloppet för kostnader för umgänge med barn som inte bor varaktigt med gäldenären. För mig borde det vara självklart att dessa råd borde innehålla ett tillägg till normalbeloppet så att du kan ha råd att träffa dina barn regelbundet för barnens skull.
Högsta domstolen har i rättsfall 2015 tagit ställning till om kostnader som uppstår i samband med att ett barn återkommande vistas hos en förälder ska beaktas vid beräkning av förbehållsbelopp vid löneutmätning. Enligt domstolen bör det när förbehållsbeloppet bestäms beaktas att även barn som inte bor varaktigt hos gäldenären hör till hans eller hennes familj. Kostnader som uppstår i samband med att barnet återkommande vistas hos föräldern kan inte anses ingå i normalbeloppet för vuxna.
Enligt domstolen finns det därför anledning att ta hänsyn till sådana kostnader med ett schablonmässigt bestämt belopp som är beroende av omfattningen av umgänget. Domstolens beslut går i linje med vårt yrkande, det vill säga att man inte ska behöva avstå från att träffa sina barn av ekonomiska skäl. Det är viktigt för barnen att få träffa sina föräldrar, och det måste vi utgå ifrån. Det finns även en utredning från 2016 som har föreslagit detta. Jag har därför väldigt lite förståelse för att regeringen inte har lagt fram något förslag om detta. Högsta domstolen har slagit fast det, och det finns en utredning som redan 2016 har givit regeringen det underlag som behövs.
Min fråga blir då: Vill man inte? Anser man från regeringen att bägge föräldrarna inte är lika viktiga? Ligger barnets rättigheter så långt ned i prioriteringen att man anser det kan vänta några år till? Som lök på laxen är riksdagen dessutom i färd med att avslå en motion som förslår just denna ändring, vilket för mig är obegripligt. Jag tycker det enda rätta för barnens skull är att underlätta för umgängesföräldrarna genom att räkna in dessa kostnader i förbehållsbeloppet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt och insolvensrätt
I samma anda är det ganska självklart att man bör förkorta överskuldsättningsperioden för dem som kommit så långt ned att de får skuldsanering. Huvudregeln borde vara tre år i stället för fem år. För en person med dessa ekonomiska problem är tre år en väldigt lång period. Men den är tillräckligt kort för att personen kan se målet och kunna komma ut på andra sidan och leva ett normalt igen.
När en människa har kommit så långt ned i den ekonomiska situationen är det viktigt att se ljuset i tunneln. Vi kristdemokrater tror att tre år i stället för fem år hjälper till med det och ger möjlighet till ett bättre resultat på lång sikt så att människan kan gå tillbaka till ett normalt liv. Jag yrkar därför bifall till reservationerna 3 och 9.
Fru talman! I dag debatterar vi civilutskottets betänkande CU6 Ersättningsrätt och insolvensrätt. Jag yrkar inledningsvis bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Jag tänkte inleda med att tala om en av betänkandets mest centrala delar. Det handlar om överskuldsättning. Det är inte bara personer som har fattat dåliga privatekonomiska beslut och som har överkonsumerat som drabbas av detta. Alla kan hamna i skuldsättning. Många gånger sker det när livet förändras. Du kanske förlorar jobbet, blir sjuk eller genomgår en skilsmässa. Just dessa orsaker är väldigt vanliga. Konsekvenserna av dessa händelser kan leda till att inte bara du utan också din ekonomi hamnar i kris. Det är ett stort samhällsproblem, och vi måste jobba brett med åtgärder för att komma åt detta. Vi måste kunna hjälpa personer som befinner sig i en utsatt situation.
Till att börja med måste vi arbeta förebyggande. Därför driver vi socialdemokrater åtgärder som berör just ekonomisk trygghet. Det är bra för individen, och det motverkar också skuldsättningen i samhället. Det är en av anledningarna till att vi exempelvis höjde barnbidraget under den förra mandatperioden. I närtid är det värt att nämna januariavtalet som avskaffar den orättvisa pensionärsskatten år 2020. Att politiken gör vad den kan för att alla ska ha en dräglig ekonomisk tillvaro även om livet drastiskt förändras motverkar skuldsättning.
Men för den som ändå hamnat i överskuldsättning har vi förbättrat vägarna ut ur den situationen och vill fortsättningsvis också göra det. Som jag nämnde tidigare är problemen som har lett till skulderna ibland viktigare än skulderna själva vid beslut om skuldsanering. Sjukdom, skilsmässa och arbetslöshet är faktorer som i dag ökar dina chanser att få hjälp.
Från och med den 1 november 2016 gäller nya regler för skuldsanering. Kronofogden ska nu informera skuldsatta personer som har varit föremål för verkställighet via utsökningsbalken att hjälp finns att få, och de ska få veta att de kan vända sig till kommunens budget- och skuldrådgivning.
Det tydliggörs också i den nya lagen att kommunerna har en skyldighet att ge just budget- och skuldrådgivning till skuldsatta personer. Detta har gjort det enklare för människor att ansöka om och genomgå skuldsanering. Enligt Kronofogdens statistik har antalet ansökningar om skuldsanering ökat rejält efter införandet av den nya skuldsaneringslagen. Antalet ansökningar har ökat från drygt 12 000 årligen under 2016 till över 19 000 ansökningar under 2017 och 18 000 ansökningar under 2018.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt och insolvensrätt
Fru talman! Jag besökte i måndags budget- och skuldrådgivningen i min hemkommun Östhammar. Där upplever man stora förbättringar efter att den nya lagen trädde i kraft. Det är lättare för medborgarna att ansöka, och det går snabbare att komma igång med skuldsaneringen. Fler än tidigare klarar av att hantera ansökan, och de betalningsfria månaderna upplevs som en stor fördel, inte minst för barnfamiljer.
Jag har nu talat en del om skuldsanering som en väg ut ur överskuldsättning. Men många skuldsatta människor är inte aktuella för skuldsanering, utan de går under flera år under löneutmätning och får leva på existensminimum för att bli av med sina skulder. Det är därför viktigt att vi tittar på hur vi kan göra deras och deras familjers situation lite mer dräglig.
Utsökningsutredningen har lämnat sitt betänkande. Där föreslås förändringar som är positiva för den som står under löneutmätning. Bland annat föreslås att normal- och förbehållsbeloppen för barnfamiljer höjs. Skyldigheten att beakta barnets bästa och proportionalitetsprincipen är något som lagfästs. Förfarandet blir mer rättssäkert och även modernare.
Fru talman! Betänkandet behandlar även den uppmärksammade frågan om fordonsmålvakter. Kronofogdemyndighetens statistik visar att det för ett år sedan fanns ungefär 100 fordonsmålvakter som stod för 400 miljoner kronor i fordonsskulder. Utredningspromemorian om åtgärder för att komma åt fordonsmålvakter blev klar i juli och remitteras och bereds nu vidare inom Regeringskansliet.
Ändringen i lagen om flyttning av fordon konstateras ha fått genomslag, och i promemorian föreslås ett antal förbättringsåtgärder på området. Det gäller bland annat att ett användningsförbud för fordon med obetalda felparkeringsavgifter uppgående till 5 000 kronor bör införas tillsammans med en möjlighet för polisen att avskylta ett sådant fordon. Vidare bör polisen ges utökade möjligheter att ingripa mot fordon med fordonsrelaterade skulder. Polisen ska bland annat få större möjligheter att omhänderta fordon och att destruera fordon som är av ringa värde.
Arbetet med att komma åt problematiken med fordonsmålvakter är alltså igång. Regeringen har i väntan på lagstiftningen också vidtagit andra åtgärder. Man avsätter bland annat 25 miljoner årligen 2018-2020 till kommunerna för att kunna hantera skrotning och bortforsling av bilar.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag följa upp ett tidigare tillkännagivande som utskottet har haft angående avlägsnande av otillåtna bosättningar. Regeringen har genomfört ett arbete med att följa upp lagändringarna på detta område och har även gett ett uppdrag till Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten. Sökandens ansvar för grundavgifter i mål om avlägsnande har begränsats till högst 3 000 kronor, och grundavgiften för verkställighet av ett avlägsnande är numera 300 kronor.
Enligt Kronofogdemyndigheten har reglerna om ett avlägsnande inneburit en bättre anpassad process som på ett enklare, billigare och mer rättssäkert sätt gör det möjligt för markägare att få tillbaka besittningen av sin mark. Kronofogdemyndigheten anser att avsikterna med lagstiftningen har fått ett tydligt genomslag i den praktiska tillämpningen.
Regeringspartierna, bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, har under de senaste åren tagit en mängd initiativ inom det område som hanteras i betänkandet, och vi ser fram emot att arbeta vidare för att minska skuldsättningen i samhället. Vi gör det eftersom det är något som är bra för individens välmående, men det är också viktigt för att människor fullt ut ska kunna delta i vårt samhälle.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt och insolvensrätt
(Applåder)
Fru talman! Jag har några frågor, eller rättare sagt en fråga och ett konstaterande, när det gäller Sanne Lennströms anförande.
För det första undrar jag hur 65 miljarder i skattehöjningar under tidigare mandatperioder har hjälpt överskuldsatta. Det vore intressant att få en kommentar till detta, i synnerhet när man hänvisar till januariavtalet, där man sänker skatterna bara för de rikaste i Sverige.
För det andra har jag en fråga som egentligen handlar om något av det som vi har sett får många att hamna i skuldfällan, nämligen försäljning av lotter per telefon. Vi har tidigare stramat upp telefonförsäljningen. Men här ville Socialdemokraterna göra ett undantag för just lotteriförsäljningen. Vi vet att lotteriförsäljning via telefon är ett säkert sätt att få in människor i en skuldfälla, men här ville alltså Socialdemokraterna ha ett undantag. Det var någonting som vi körde över i utskottet.
Vi konstaterar att Socialdemokraterna har ett eget lotteri, där man är väldigt framgångsrik när det gäller just att sälja lotter via telefon. Om man ska vara elak är det alltså inte särskilt förvånande att Socialdemokraterna vill ha ett undantag för just detta. Jag skulle vilja ställa frågan: Hur kommenterar ni det utifrån det här sammanhanget? Varför kan man nu inte förbjuda även telefonförsäljning av lotter utifrån ett överskuldsättningsperspektiv?
Fru talman! Mats Green pekar på någonting viktigt. Spelpolitiken är viktig när man diskuterar saker som överskuldsättning.
Det var en fråga som diskuterades bland annat på riksdagens frågestund i förra veckan, som jag inte vet om Mats Green följde. Då ställdes denna fråga till Ardalan Shekarabi, som är civilminister. Han förklarade att det är viktigt att ställa krav vad gäller spel; de ska inte leda till att människor hamnar i överskuldsättning. Därför har vi bland annat en ny spellag från den 1 januari som ska motverka överexponering av reklam och annat. Reklamen ska vara måttfull. Nu ställs också höga krav på spelbranschen som gäller att de inte ska ha den typ av spelreklam som de har i dag.
Frågan ställdes också till Ardalan Shekarabi vad gäller lotter. Han sa att vi självklart ska ställa höga krav på lotterier, precis som på alla andra spel.
Fru talman! Tack, det var nog svar på någon fråga, men det var inte svar på min fråga. När man har diskuterat Spelutredningen och vi har lyft frågan om telefonförsäljning av lotter har vi alltid fått höra: Nej, det hör inte hemma i Spelutredningen, utan det ligger i konsumenträtten under civilutskottet. Och när vi har diskuterat frågan i civilutskottet har vi fått höra: Nej, det ska inte hanteras hos oss, utan det tar Spelutredningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt och insolvensrätt
Allt detta har man gjort för att få ett undantag för en socialdemokratisk lotteriförsäljning. Det är en lotteriförsäljning som har kritiserats i väldigt skarpa ordalag och från ett antal konsumentskyddsorganisationer.
Jag måste säga att jag har full respekt för Sanne Lennströms engagemang, men det är ett hyckleri från det socialdemokratiska partiet. När det handlar om intäkter till den socialdemokratiska partikassan har man absolut inga som helst problem med att sätta konsumentskyddet på undantag. Det tycks helt enkelt vara okej, fru talman.
Fru talman! Jag kan bara återigen hänvisa till att frågan togs upp på frågestunden och att vårt parti inte har någon som helst avsikt att undanta våra egna lotterier från lagstiftningen. Höga krav ska ställas oavsett vad det handlar om. Det här handlar inte om partier eller egna intressen för dem, utan det handlar om medborgarnas välbefinnande.
Fru talman! I mitt anförande diskuterade jag en del om förbehållsbeloppet och vad som gäller om man inte bor med sitt barn och ändå har kontinuerligt umgänge. Det räknas inte in i förbehållsbeloppet, vilket gör att människor får avstå ifrån att ha umgänge med sina barn.
Jag vill ändå tro att Socialdemokraterna har samma uppfattning som jag, det vill säga att det är olyckligt om en förälder får avstå ifrån umgänge med sina barn av ekonomiska skäl. Nu har vi dock en situation där Högsta domstolen har fattat ett beslut, och vi har som sagt en utredning från 2016 om hur detta kan se ut. Ändå har det inte kommit någon proposition.
I mitt anförande ställde jag frågan till regeringen: Vill man inte ha detta, eller prioriterar man det inte? Min fråga till Socialdemokraterna är: Vilket av dessa förhållanden stämmer?
Fru talman! Larry Söder har helt rätt. Självklart ska man prioritera föräldrarnas umgänge med sina barn. Därför har vi haft den utredning som Larry Söder nämner, Ett modernare utsökningsförfarande. I utredningen finns exakt de förslag som Larry tar upp. Det handlar helt enkelt om att kostnader för umgänge med barn ska beaktas i löneutmätningsförfaranden. Det finns många skrivningar som kan hänföras till just det som Larry sa i sitt anförande.
Detta är en omfattande utredning. Den omfattar inte bara det som vi diskuterar nu, utan det är en utredning som, vad jag förstår, består av tre band. Den blev klar 2016. Det tog ett år att remittera den eftersom det fanns så många remissinstanser. Sedan bedömdes det helt enkelt inte finnas tid före valet. Det dröjde ju också väldigt lång tid innan vi fick en regering på plats efter valet.
Jag tror och förväntar mig att min regering nu kommer att prioritera den här frågan. Det är viktigt att föräldrar och barn får tid tillsammans.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt och insolvensrätt
Fru talman! Det är roligt att höra att vi har samma uppfattning om frågan i grunden, det vill säga att barn faktiskt ska kunna träffa sina föräldrar. Det är ur barnets perspektiv det allra bästa.
Däremot är jag inte nöjd med svaret. Man hade remitterat utredningen färdigt 2017, nu är vi inne i 2019 och man har fortfarande inte levererat någon proposition. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att man har prioriterat andra frågor, vilket jag tycker är tråkigt. Barnen är viktiga. Vi får snart en barnkonvention på plats i Sveriges riksdag, och jag funderar på hur regeringen tycker att det här rimmar med barnkonventionen. Jag tror inte att detta är någonting som rimmar med barnkonventionen.
Jag är inte riktigt nöjd med att Socialdemokraterna säger att propositionen förhoppningsvis kommer. Vi har fått propositionslistan för våren, och där finns inte någon sådan med. Jag är alltså skeptisk till att detta prioriteras av regeringen. Nu har man ju också ett 73-punktsprogram att genomföra tillsammans med samarbetspartierna, vilket jag tror gör att denna fråga kommer ännu längre ned.
Om det inte har kommit någon proposition i denna fråga i september 2019, kan vi då inte komma överens om att skriva en gemensam motion där vi ser till att sätta ännu mer tryck på regeringen med ett tillkännagivande som innebär att regeringen måste göra detta?
Fru talman! Det bör också nämnas att denna utredning visserligen var klar 2017, men det var i november 2017, alltså ganska nära valet.
Till dess att vi har en lagstiftning på plats finns också den dom från Högsta domstolen 2015, tror jag, som Larry nämnde tidigare och som också följer de intentioner som Larry redogjorde för, det vill säga att barnen ska kunna umgås med sina föräldrar även i en sådan här situation.
Jag tycker att frågan är väldigt viktig. Jag kan ge Larry mitt ord på att regeringspartierna kommer att följa den väldigt noga. Vi kommer alltså att återkomma till den.
Fru talman! Hur många bilsamlare finns det egentligen i Sverige?
Frågan är befogad när man ser hur många människor som äger riktigt många bilar i Sverige. Många äger hundratals och ibland tusentals bilar, och det är dessutom mer regel än undantag att bilarna också förknippas med skulder och obetalda skatter och avgifter. Hade det verkligen varit fråga om bilsamlare som gör rätt för sig och vårdar sina bilar hade det inte varit ett problem, men nu är det inte så.
Vi anser att det är nödvändigt att regeringen agerar kraftfullt och så snabbt det går för att förhindra dessa att fortsätta sin kriminella verksamhet. Det finns en utredning som föreslår en del åtgärder, och samtidigt har samarbeten mellan myndigheter som kommun, polis och kronofogdemyndighet lett till att bilmålvakter sätts i konkurs, bilar beslagtas och böter drivs in. Trots detta försvinner inte fenomenet med bilmålvakter, även om till exempel nyutskrivna böter har minskat. Om man bara ser till de 30 som äger flest bilar i Sverige i dag kan man se att de tillförs cirka åtta bilar varje dag - fortfarande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt och insolvensrätt
Därför krävs det fler åtgärder. Vi förstår inte att det ska vara så omöjligt att förhindra att personer som uppenbart utnyttjar vårt system fortsätter göra det. Det måste vara möjligt att komma åt upplägg som är avsedda att komma undan betalningsansvar och medvetet lura staten på skatter och avgifter. De åtgärder som utredaren föreslagit bör införas snarast, såväl ett förändrat registreringsförfarande som användningsförbud och ökade möjligheter för polisen att ingripa.
Det samhälle vi har bygger på att alla människor är goda och vill göra rätt för sig. Just därför drabbas vi av problem när enstaka individer inte vill göra rätt för sig. Det vore bättre att bygga ett samhälle utifrån att människor inte vill följa regelverket och skapa tydliga konsekvenser för den som då bryter mot de tänkta reglerna. Först så kan man få lagar och regler som fångar upp dem som utnyttjar dessa.
Problemet med enstaka individer som inte sköter sig är dock skadligt för hela samhället, då detta sprider sig likt förruttnelse bland äpplen. Ett friskt samhälle tillåter inte någon som äger tusentals bilar och har miljoner i skuld på dessa att fortsätta köpa fler bilar. Ett friskt samhälle har myndigheter som reagerar långt tidigare.
I vissa andra länder får man lätt besök från myndigheterna om man börjar ha onormalt många bilar. Då pratar vi inte om hundratals utan snarare om fem sex stycken. Inte för att bilarna i sig är olagliga utan för att man vill kontrollera att bilarna förvaras på ett bra sätt, att de inte tar upp parkeringsplatser för andra och att det inte sker olaglig uthyrning av bilarna. Har man den kontrollen behövs givetvis inget maxantal bilar man får äga, men visst bör myndigheterna kunna hindra att fler bilar sätts upp på någon som sysslar med kriminell verksamhet.
Här behövs krafttag mot dem som missköter sig. Vi förväntar oss att regeringen nu visar prov på handlingskraft, även om vår erfarenhet är den motsatta. Sanne Lennström från Socialdemokraterna tog nyss upp detta i sitt anförande, så förhoppningsvis händer det kanske någonting - om några år eller så.
Avslutningsvis, fru talman, skulle jag vilja kommentera reservation 3 i betänkandet, som handlar om skuldsanering. Det är en reservation från den tidigare Alliansen där man vill sänka betalningsplanens längd från fem år till tre år vid skuldsanering. Det kan låta som ett jättetrevligt och tacknämligt förslag för dem som hamnat i en svår situation, men vad man då inte tänker på är att en sådan sänkning skulle drabba den vanliga låntagaren. Det är ju inte vi från statens sida som ska betala mellanskillnaden. Den som får betala mellanskillnaden är den vanliga Svensson som har lånat pengar med avsikt att betala tillbaka sitt lån. Den vanliga Svensson kommer att få höjd ränta. Den vanliga Svensson kommer att få svårare att låna.
Kreditgivarna måste givetvis skydda sina lån, och det blir svårare för dem att få tillbaka pengarna om man förkortar tiden. De får då tillbaka en mindre andel av pengarna under skuldsaneringen. De sitter hela tiden och räknar på detta: Ett visst antal av deras kunder kommer att hamna i skuldsanering, och då får de tillbaka mindre av pengarna.
I praktiken blir det så, eftersom det redan i dag är svårt att låna och nu blir ännu svårare, att det bara är den som redan har pengar eller tillgångar som får möjlighet att låna pengar. Den som behöver pengar får inga lån eller krediter.
Då kanske någon tycker: Ja, men det är ju inte så stor skillnad, fem år eller tre år. Och på de fem åren har man dessutom ett par avbetalningsfria månader varje år. Skillnaden är den mellan 36 och 50 månader. Det är alltså en skillnad på 28 procent. För mig är det en ganska stor skillnad.
Ersättningsrätt och insolvensrätt
Dessutom kan man fråga sig om det inte ska vara några som helst skillnader mellan olika fall. Säg att jag är en företagare som går i konkurs på grund av saker som jag kanske inte själv kan styra över. Kanske den jag levererar till går i konkurs, vilket i sin tur gör att jag inte får några inkomster, och så går även mitt företag i konkurs. Ska jag då inte ha någon som helst fördel gentemot den privatperson som, medvetet eller omedvetet men åtminstone med en möjlighet att undvika det, har satt sig i en situation med skulder? Företagare borde ha någon form av bättre förutsättningar och bättre regler.
Därför ställer vi oss inte bakom reservation 3 utan stöder utskottets förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 15.)
Hyresrätt m.m.
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 85 | 0 | 0 | 15 |
| M | 1 | 60 | 0 | 9 |
| SD | 60 | 0 | 0 | 2 |
| C | 28 | 0 | 0 | 3 |
| V | 26 | 0 | 0 | 2 |
| KD | 19 | 0 | 0 | 3 |
| L | 16 | 0 | 0 | 4 |
| MP | 13 | 0 | 0 | 3 |
| Totalt | 248 | 60 | 0 | 41 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 86 | 0 | 0 | 14 |
| M | 0 | 61 | 0 | 9 |
| SD | 60 | 0 | 0 | 2 |
| C | 0 | 28 | 0 | 3 |
| V | 26 | 0 | 0 | 2 |
| KD | 0 | 19 | 0 | 3 |
| L | 0 | 16 | 0 | 4 |
| MP | 13 | 0 | 0 | 3 |
| Totalt | 185 | 124 | 0 | 40 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 86 | 0 | 0 | 14 |
| M | 61 | 0 | 0 | 9 |
| SD | 60 | 0 | 0 | 2 |
| C | 28 | 0 | 0 | 3 |
| V | 26 | 0 | 0 | 2 |
| KD | 0 | 19 | 0 | 3 |
| L | 16 | 0 | 0 | 4 |
| MP | 13 | 0 | 0 | 3 |
| Totalt | 290 | 19 | 0 | 40 |
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
