Trafiksäkerhet

Betänkande 2019/20:TU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 juni 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Simulatortest vid synfältsdefekter bör återinföras (TU14)

Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att återinföra möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall och att utreda ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter.

Synfältsdefekter är synproblem där vissa delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner, vilket kan påverka körförmågan negativt och därför leda till att körkortet återkallas. I dagsläget finns det i Sverige inte möjlighet för personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekt att få sin körförmåga bedömd.

Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 140 förslag i motioner om trafiksäkerhet och tidsomställning från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Utskottets förslag till beslut
Tillkännagivande till regeringen om att möjligheten att nyttja ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekter bör återinföras och att ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter bör utredas. Bifall till motion om detta. Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 79

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-06-02
Justering: 2020-06-04
Trycklov: 2020-06-05
Reservationer: 33
Betänkande 2019/20:TU14

Alla beredningar i utskottet

2020-04-28, 2020-05-26, 2020-06-02

Simulatortest vid synfältsdefekter bör återinföras (TU14)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att återinföra möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall och att utreda ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter.

Synfältsdefekter är synproblem där vissa delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner, vilket kan påverka körförmågan negativt och därför leda till att körkortet återkallas. I dagsläget finns det i Sverige inte möjlighet för personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekt att få sin körförmåga bedömd.

Förslaget om tillkännagivande kom när trafikutskottet behandlade cirka 140 förslag i motioner om trafiksäkerhet och tidsomställning från den allmänna motionstiden 2019. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-06-09
Debatt i kammaren: 2020-06-10
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:TU14, Trafiksäkerhet

Debatt om förslag 2019/20:TU14

Webb-tv: Trafiksäkerhet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 172 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Vi ska debattera betänkande 2019/20:TU14, som handlar om trafiksäkerhet. Sverigedemokraterna står bakom samtliga av våra reservationer i betänkandet, men för att spara tid vid votering yrkar jag bifall endast till reservation 28.

Vad är trafiksäkerhet? Är det att montera upp automatiska hastighetskameror utmed våra vägar, eller är det betydligt mer komplicerat än så? För mig, som har ägnat nära nog hela mitt vuxna liv åt trafiksäkerhet, är den här frågan viktig.

Jag har gjort ca 300 tekniska undersökningar på fordon som varit inblandade i svåra olyckor. I det arbetet har vi försökt analysera varför olyckan uppstod. Var det vägen som var orsaken? Var det fordonet som orsakade olyckan? Eller var det föraren? I de allra fall var det föraren som orsakat olyckan.

Förra året, 2019, var det 223 personer som inte kom hem till sina nära och kära. Vart och ett av dessa dödsoffer har en stor krets av människor omkring sig: föräldrar, barn, syskon, släkt och vänner. Varje dödsfall i trafiken berör en stor mängd människor.

223 personer - fundera ett ögonblick över den siffran! I den här kammaren sitter 349 ledamöter. Antalet dödade i trafiken 2019 motsvarar alltså 64 procent av riksdagens ledamöter.

Trafiksäkerhet är något som angår oss alla. Det är viktigt att var och en av oss här i kammaren agerar för att öka säkerheten på våra vägar.

Fru talman! Bakom varje dödsfall finns drabbade föräldrar, barn, syskon, vänner, kollegor och skolkamrater. Natten till söndagen den 31 maj i år inträffade en svår olycka utanför Sundsvall. Fyra unga pojkar omkom i samband med en olycka, och ytterligare två ungdomar skadades svårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Försök att sätta er in i den fasansfulla situation som anhöriga och vänner till de drabbade familjerna genomlider. Tänk er själva att öppna dörren och mötas av poliser och en präst. Tänk er den iskalla, förlamande insikten att deras besök innebär det värsta tänkbara.

Jag vet. Jag har upplevt den fasa och dödsångest som präglar en olycksplats. Jag har också upplevt den förlamande tystnaden på en olycksplats när livet har flytt. Jag har träffat föräldrar som just förlorat det käraste de har - ett barn. Jag har suttit vid vägkanten och försökt trösta människor som just upplevt det mest fasansfulla ögonblicket i sitt liv. Jag har suttit som sakkunnigt vittne i rättegångar med det rättsliga efterspelet från allvarliga olyckor.

Mina tidigare kollegor inom polis, ambulanspersonal, räddningstjänst och bärgare kan alla vittna om samma sak.

För många är olyckorna bara en notis i tidningen - till den dag poliser och präster står utanför dörren. För de människor som drabbas innebär det dramatiska upplevelser, och därför måste vi göra allt som står i vår makt för att minska antalet döda och skadade i trafiken.

Fru talman! Arbetet med trafiksäkerhet måste börja redan i grundskolan. Att i tidig ålder få kunskap om hur man uppför sig, går och cyklar i trafiken är en god grund för att man ska utvecklas till en säker trafikant.

Vi sverigedemokrater menar att barn har nytta av denna kunskap senare i livet när det är dags att köra moped, mc och bil. Några av barnen kommer dessutom att bli yrkesförare och få vägen som sin arbetsplats. Därför är det viktigt att utbildningen till en god trafikant börjar tidigt.

Fru talman! År 2019 omkom 38 personer i alkohol- eller drogrelaterade trafikolyckor. Det är 17 procent av alla omkomna i trafiken. Enligt forskningen har var femhundrade bil en påverkad förare bakom ratten. Det är en skrämmande siffra som borde stämma till eftertanke. Vi vet att riskerna ökar betydligt med påverkade förare, och tyvärr visar också statistiken att alkohol och droger är en betydande riskfaktor. Sverigedemokraterna menar att drog- och alkoholrelaterade kontroller måste öka avsevärt.

År 2009 gjorde polisen 2,7 miljoner utandningsprov, och 2018 var siffran nere i 957 700 prov. Det är en dramatisk minskning. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är den här utvecklingen inte acceptabel.

Fru talman! Arbete som utförs på väg eller nära vägen är förenat med stora risker eftersom många bilister inte respekterar skyltar och varningsljus i den omfattning som vore önskvärt. Varje år dödas och skadas flera personer när de utför ett arbete på eller nära vägen.

Särskilt utsatta är vägarbetare, bärgare, räddningstjänst och polis. Jag själv klarade livhanken med en hårsmån på en olycksplats vintern 1997. Två år senare höll en kollega på att bli påkörd på en olycksplats. Av någon anledning respekterar inte bilisterna de varningsljus som finns på både fordon och skyltar.

Så kallade TMA-fordon används som skydd vid olika arbeten på väg. Ni har säkert sett dessa fordon med stora krockkuddar. Dessa fordon har till uppgift att med sin närvaro och utrustning uppmärksamma andra trafikanter om ett pågående arbete. Trots både skyltar och varningsljus blir dessa TMA-fordon påkörda, och dessa påkörningar ökar i frekvens. Just innan jag gick hit till kammaren kunde jag notera att ytterligare ett fordon har blivit påkört ute på väg - en tragisk utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Trots att TMA-fordon till sin konstruktion är utformade på ett sådant sätt att en förare i ett annalkande fordon ska bli varse ett framförvarande hinder sker påkörningar. Situationen är inte acceptabel, och jag talar ofta med personer som upplever otrygghet när de arbetar på väg.

Utvecklingen måste vändas, och för oss sverigedemokrater är det en prioriterad fråga. De som arbetar på vägarna gör det för att vi andra ska komma fram tryggt och säkert. Då måste vi visa dessa människor respekt. De utför ett arbete för att det ska bli framkomligt för oss andra. Det bästa sättet att visa respekten är att sänka farten förbi en arbetsplats.

Fru talman! Trafiksäkerhet angår oss alla, och vi här i Sveriges riksdag har verktygen för att öka säkerheten på våra vägar. Låt oss gemensamt öka tryggheten för landets bilister.


Anf. 173 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman, ledamöter och åhörare! Jag vill börja med att tacka för att jag får genomföra en av mina sista debatter detta underliga riksdagsår i just trafikutskottets ärenden, vilket jag gör i stället för min kollega Mikael Larsson.

Fru talman! Centerpartiet står bakom alla sina reservationer, men jag väljer att yrka bifall endast till reservation 5.

Antalet viltolyckor har ökat för varje år de senaste tio till femton åren. 2019 blev ett nytt rekordår i Sverige med nästan 65 000 polisrapporterade viltolyckor. Tillbuden med klövvilt, inte minst rådjur och vildsvin, har ökat dramatiskt. Följden av en kollision med exempelvis ett vildsvin eller ett rådjur orsakar förutom stora materiella skador även ett lidande för djuren. Däremot leder viltolyckor mer sällan till dödsolyckor.

Nollvisionen, det vill säga det långsiktiga målet om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor i Sverige, är vägledande för Trafikverkets säkerhetsarbete. Givetvis är detta bra, men myndighetens fokus på att minska risken för dödsolyckor riskerar att leda till att de inte lika allvarliga viltolyckorna går under radarn i trafiksäkerhetsarbetet, trots att antalet viltolyckor med till exempel vildsvin ökar år efter år.

Det faktum att viltolyckorna ökar ställer högre krav på en trafiksäker planering av vägnät och övrig infrastruktur så att viltet hålls borta från vägarna. Problemet bör ytterst hanteras inom ramen för översynen av viltförvaltningen. Vi behöver jaga mer vildsvin. Men på kort sikt måste Trafikverket i sin infrastrukturplanering ta större hänsyn till den allmänfara som viltet utgör på vägar och järnvägar.

Fru talman! Oavsett tekniska framsteg måste förarens varseblivning genom sin egen uppmärksamhet vara tillförlitlig. I dag krävs inga synundersökningar för privatpersoner för att få köra bil, bortsett från testet i samband med anskaffandet av körkort.

Centerpartiet anser att man bör överväga att införa obligatoriska syntester för privatpersoner i samband med körkortsförnyelse när föraren har kommit upp i en ålder då det är vetenskapligt bevisat att synen gradvis försämras. Centerpartiet anser att regeringen bör tillsätta en utredning för att se om detta är möjligt.

Fru talman! Att riskera att bli av med körkortet kan för många förändra livet drastiskt. En del av oss har nog upplevt det. Fram till april i år kunde människor med synfältsbortfall göra ett test hos VTI där man via en simulator kunde testa körförmågan, och man kunde via dispens behålla körkortet. Representanter för forskningsprojektet Chans till Dispens har uppvaktat utskottet och gett sin syn på testningen hos VTI och hur viktigt det är att utifrån människors förmåga genomföra tester.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Vi kan vidare notera att det i Sverige inte finns möjlighet att genomföra ett körprov på väg när de medicinska kraven inte uppfylls. Detta beror på att körkortslagen reglerar att ett körkortstillstånd krävs för att få genomföra körprov på väg. Ett körkortstillstånd får inte beviljas för en person som inte uppfyller de medicinska kraven. Det blir lite av ett moment 22.

Vi kan dock konstatera att körkortslagen inte ställer några specifika krav på att synen ska anses godkänd. Transportstyrelsens föreskrift möjliggör i dag tester av körförmåga för individer med kognitivt nedsatt förmåga, till exempel vid stroke eller demens, innan ett körkort eventuellt dras in - dock inte för synfältsbortfall. Av den anledningen har en godkänd körning i en särskild simulator vid VTI tidigare vägt tungt i Transportstyrelsens bedömning om undantag från kraven rörande synfältsdefekter kan beviljas för körkort med behörighet B eller inte.

I juni 2018 rekommenderade Transportstyrelsen att simulatoranvändning skulle pausas för att ge utrymme för en utvärdering 2018. Rekommendationen grundades bland annat på att flera personer med mycket stora synfältsdefekter klarat körningen. Den fråga som lyftes upp var om simulatorn fyllde avsedd funktion. Transportstyrelsen påbörjade därefter en utvärdering för att undersöka om det finns belägg för att en körning i simulator med säkerhet kan visa vem som kan kompensera för sina synfältsdefekter och vem som inte kan kompensera.

I april 2020 beslutade Transportstyrelsen att inte längre väga in godkänd körning i VTI:s simulator när myndigheten bedömer körkortsförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall. Myndigheten baserar sitt beslut bland annat utifrån en genomgång av vetenskaplig litteratur. Den visar att för att kunna dra slutsatser om körkortsförmåga på väg baserat på utfall av körning i en simulator krävs omfattande valideringar - däribland studier på väg.

En sådan validering har inte utförts på simulatorn vid VTI. Vi kan dock konstatera att en uppföljning av de personer som godkänts för dispens genom VTI:s simulatortest drygt två år efteråt visar att de rent statistiskt löper lägre risk att hamna i en olycka.

Andra delar som påverkat Transportstyrelsens ställningstagande är att testscenariot i simulatorn är begränsat.

Fru talman! Centerpartiet tycker att det är bra att det i dag finns en majoritet här i kammaren för att testningen hos VTI ska återupptas och att en vidare utredning av detta bör tillsättas.


Anf. 174 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 6.

I dag ska vi prata om trafiksäkerhet. Det finns tre faktorer som måste hanteras på ett klokt sätt om vi ska lyckas med nollvisionen: trafikkultur, teknik och lagar.

Oavsett trafikslag vet vi att enskilda trafikanters beteende är avgörande för hur många olyckor som sker i trafiken samt vilken trafikkultur som utvecklas inom trafiken. Det är väl dokumenterat att unga män tar större risker, vilket syns i olycksstatistiken. Vi vet att en del cyklister uppfattar det som att de har rätt till företräde vid övergångsställen, vilket skapar risk för olyckor. Det är också väl känt att en del av dem som njuter av sommaren på en motorcykel har en något flexibel inställning till hastighetsgränser. Allt detta är exempel på kultur som ökar risken för olyckor. Vi måste därför tala om trafikkultur när vi arbetar för att minska olyckorna i trafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Moderna fordon, digitaliserad trafikövervakning, flexibla skyltar samt bättre vägar gör att allt fler befinner sig i trafiken samtidigt som antalet olyckor har minskat över tid. Det finns dock teknik som hjälper enskilda trafikslag men är farlig för andra. Ett exempel är vajerräcken, som skyddar bilar men är livsfarliga för mc-förare. Men den tekniska utvecklingen är positiv, och vi kommer att se hur ny teknik även i framtiden leder till att vi kan njuta av hög flexibilitet medan olyckstalen fortsätter att gå ned.

Samtidigt som vi jobbar med trafikkultur och utveckling av ny teknik måste vi som lagstiftare följa upp detta med lagstiftning som förstärker trafiksäkerhetsarbetet. Kombinationen av trafikkultur, teknik och lagar är det som i längden skapar ett robust och flexibelt trafiksystem med så få olyckor som möjligt.

Fru talman! Vid sidan av dessa tre principer har vi lyft fram följande synpunkter i våra reservationer:

Olyckor som leder till skador och dödsfall drabbar oftare våra motorcyklister. Ett av skälen är vajerräckena, som jag tidigare nämnt. Motorcyklister fastnar i sådana räcken, vilket leder till större och allvarligare personskador. Mellan 2005 och 2017 omkom i genomsnitt 40 motorcyklister årligen, och ungefär var tionde motorcyklist som dödades i trafiken omkom till följd av kollision med vajerräcke.

Statens väg- och transportforskningsinstitut, Svenska Väg- och Broräckesföreningen och Sveriges Motorcyklister har kritiserat dessa räcken avseende säkerheten för motorcyklister. Man förordar i stället släta räcken med underglidningsskydd.

Ska vi uppnå nollvisionen krävs en översyn av räckena på svenska vägar. Vi föreslår därför att Trafikverket ska ta fram en åtgärdsplan för att byta ut vajerräckena mot moderniserade traditionella vägräcken för att minska antalet dödade och allvarligt skadade motorcyklister.

Fru talman! Innehav av B-körkort är ofta ett grundkrav för att en person ska få ett jobb. För många tar det tid att ta körkort, och dagens regelverk försvårar för dem som försöker. Ett godkänt kunskapsprov eller körprov är giltigt i två månader.

Vi har noterat att Transportstyrelsen i februari 2020 beslutade om nya regler om förarprov i syfte att förbättra förarutbildningen för behörighet B. De nya reglerna innebär bland annat att giltighetstiden för ett godkänt teoriprov för behörighet B förlängs från två till fyra månader. Systemet borde dock vara ännu mer flexibelt. Regeringen bör arbeta för att giltighetstiden för ett godkänt kunskapsprov samt körprov för körkortsbehörighet B förlängs till sex månader.

Fru talman! Vi noterar även problem med illegala körskolor. Jag gillar egentligen inte det begreppet, för det är inga körskolor, men det är det begrepp som används. Dessa illegala körskolor snedvrider marknaden och uppträder i många fall på ett sådant sätt att enskilda körskoleelever tror att de går till en laglig körskola, vilket får negativa konsekvenser för eleverna i form av dyra och undermåliga lektioner. De riktiga trafikskolorna riskerar att konkurreras ut, och köerna till körprov blir allt längre då fler underkänns och måste göra om prov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

För att tydliggöra vilka fordon som tillhör en laglig trafikskola - egentligen en trafikskola - föreslår vi att det införs en särskild färg på registreringsskylten för registrerade körskolebilar. Detta för att underlätta för polisen att stoppa illegal körskoleverksamhet.

Det har vidare framkommit att vissa personer har satt i system att missbruka möjligheten till privat handledning av körskoleelever genom att i praktiken bedriva körskoleverksamhet mot svart betalning. För att försvåra för enskilda att bedriva illegal körskoleverksamhet föreslår vi att regeringen minskar antalet elever som en enskild privatperson kan handleda från 15 till 5.

Avslutningsvis noterar vi att regeringen i september 2019 gav Transportstyrelsen i uppdrag att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. Eftersom det fortfarande är små åtgärder som vidtas finns det fortfarande ett stort behov av att göra en totalöversyn av körkortsutbildningen genom att tillsätta en parlamentarisk utredning. Denna utredning bör titta på körkortsutbildningen, illegal förarutbildning, kunskapskrav med mera. En översyn bör också göras av behovet av återkommande syntest när körkortet förnyas.

Jag vill också påminna om den debatt om trafikkultur, fusk och regelefterlevnad som vi hade angående TU13 om bilmålvakter. Vad händer med vår trafikkultur när 25 000 fordon som ägs av 100 bilmålvakter kan köras omkring utanför våra lagar? Låt mig upprepa det jag sa i den debatten: Det handlar inte om p-böter utan om hur politiken ska täppa till kryphål som grovt kriminella alltför länge har kunnat utnyttja.

Fru talman! Varje år skadas hundratals människor allvarligt i olyckor där alkohol och/eller narkotika är inblandat. Under 2018 anmäldes drygt 14 000 drograttfylleribrott i Sverige. Det är en oroande trend att andelen nyktra trafikanter minskat sedan 2014.

Vi anser att det inte ska vara tillåtet att köra med alkohol eller andra droger i kroppen vare sig på land, på sjön eller i luften. Det är därför viktigt att fortsätta det förebyggande arbetet med nolltolerans mot alkohol och narkotika i trafiken.

Äntligen har regeringen föreslagit att alkobommar sätts upp vid hamnar för att motverka alkoholpåverkade chaufförer. Tyvärr går införandet av dessa bommar alldeles för sakta, och juridiska spetsfundigheter har fördröjt användningen av relevant modern teknik.

Det är inte rimligt att man till exempel i Helsingborg avser att göra dessa kontroller manuellt, när det finns fungerande teknik. I Göteborg har man installerat automatiska alkoholkontroller. Tekniken finns, och den fungerar.

Det är dags att ta nästa steg för att motverka alkoholpåverkade trafikanter. Vi föreslår därför att Trafikverket får i uppdrag att gå vidare med att placera alkobommar vid fler strategiska platser för att göra trafiken säkrare och rädda liv.

Vi anser också att alkolås eller annan teknik som förhindrar rattfylleri bör utredas som krav i alla nya bilar i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Ytterligare anser vi att det bör införas krav på alkolås i alla nya fordon som används inom körkortsutbildningen. För oss är det viktigt att arbetet med att förhindra olyckor på grund av alkohol och droger intensifieras. Trafiken ska vara drogfri.

Fru talman! Ska vi lyckas med att förbättra trafiksäkerheten måste vi jobba med trafikkultur, teknik och lagar. Genom att fokusera på denna gyllene treenighet kan vi fortsätta att minska olycksriskerna och dödstalen i trafiken.


Anf. 175 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men jag vill yrka bifall till reservation nr 23, som handlar om att statens myndigheter ska ställa krav på hastighetsefterlevnad vid sina upphandlingar.

Fru talman! Jag kommer i mitt anförande att tala om åtgärder som Liberalerna vill se för att stärka trafiksäkerheten. Som en del av detta kommer jag också att beröra vårt liberala svar på den förtvivlade känsla som personer känner som blir av med körkortet på grund av ett syntest, utan att få en chans att visa att de fortfarande kan köra trafiksäkert och få dispens.

Säkerheten i våra transportsystem har högsta prioritet för oss liberaler. Känner man sig inte säker undviker man att resa, och därmed hämmas individens frihet.

Sverige är bäst i klassen när det gäller trafiksäkerhet. Att FN:s avslutande konferens efter ett tio år långt fokus på trafiksäkerhet förlades till Stockholm är ett bevis på detta. Det blev en manifestation av världens fokus på trafiksäkerhet. Många länders representanter var här för att lära och förstå hur Sverige har lyckats med sitt trafiksäkerhetsarbete.

Fru talman! Vi i Sverige ska vara stolta över vad vi har åstadkommit, men inte nöjda. Vi måste fortsätta att visa vägen till ökad trafiksäkerhet. Antalet döda och skadade måste fortsätta att minska. De viktigaste orsakerna till olyckor är för hög hastighet, alkohol och andra droger samt trötthet och annan ouppmärksamhet. Den mänskliga faktorn ligger bakom 90 procent av alla olyckor.

Olycksrisken ökar i takt med en högre hastighet. Jag vill därför att regeringen utreder hur statens myndigheter kan föregå med gott exempel genom att vid upphandling av transporttjänster ställa krav på hållbara hastigheter, det vill säga att leverantörernas fordon ska hålla hastigheten.

Vi ser positivt på att det finns tillförlitliga alkolås som installeras i bilar. Det tar dock lång tid innan ett nytt system får genomslag i hela fordonsflottan. Därför vill vi se att landets trafikpoliser avlastas från arbetsuppgifter så att de kan fokusera på det viktiga trafikkontrollarbetet. Vi vill också att det påbörjade arbetet med alkobommar i våra hamnar påskyndas.

Ökningen av antalet dödsolyckor på våra vägar 2018 kunde till stor del kopplas till vägar inom det regionala vägnätet. Därför vill Liberalerna införa ett system med regionala trafiksäkerhetsavtal, där Trafikverket i samverkan med regionerna identifierar, finansierar och åtgärdar prioriterade trafiksäkerhetsrisker. Liberalerna vill att statens insatser och pengar för trafiksäkerhet ska sättas in där de bäst gör nytta.

Liberalerna tror på teknikens möjligheter för ökad trafiksäkerhet. Vi ser positivt på att allt fler bilar är uppkopplade och kan dela sina trafiksäkerhetsdata för att till exempel identifiera isfläckar och andra bilar vid skymd sikt. Samverkan mellan olika aktörer för att bättre utnyttja informationen i dagens fordon i syfte att förbättra trafiksäkerheten bör därför uppmuntras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Utvecklingen av självkörande bilar kom ursprungligen från ett behov av att öka trafiksäkerheten. Successivt har tekniken utvecklats. Trafikutskottet fick vid vår studieresa till USA i höstas information, och vi fick även uppleva tekniken. I Kalifornien har man gått igenom hela trafikmiljön ända fram till hur en olycka eller en överträdelse ska hanteras om en bil med självkörande egenskaper är inblandad. Liberalerna ser positivt på de många fördelar som självkörande bilar kan tillföra, samtidigt som fordonen naturligtvis måste har nått en sådan mognad att de ökar trafiksäkerheten då de införs.

Hand i hand med ny teknik för att öka trafiksäkerheten på våra vägar måste också det basala underhållet av våra vägar öka. Vi vill se ett ökat underhåll i hela landet, inte minst ute i det mindre trafikerade vägnätet. Exempelvis vägmarkeringar har en avgörande påverkan på trafiksäkerheten. Liberalerna har i ett tidigare betänkande fått stöd för en översyn av standarden på vägmarkeringarna i vårt land; det tackar vi för.

Ökningen av de oskyddade trafikanternas andel av dödsolyckorna, inte minst andelen cyklister, är en oroande trend. Liberalerna vill se en översyn av cyklisternas trafikmiljöer och kraftfulla åtgärder för att bromsa denna trend.

Slutligen, fru talman, vill jag ta upp betänkandets tillkännagivande som Liberalerna tog initiativ till. Personer som testar synen måste, om syndefekter upptäcks, få en chans att visa om deras körförmåga påverkas av synfelet. Det har de inte i dag, utan körkortet återkallas direkt för den som inte klarar syntestet. I och med tillkännagivandet öppnar sig möjligheten för personer med diagnostiserade syndefekter att få sin körförmåga bedömd och eventuellt få tillbaka körkortet. Liberalerna vill återinföra simulatortest som ett första steg för att bedöma körförmåga. Vi ser dock detta som en tillfällig lösning.

För att hitta en långsiktig lösning vill vi starta en utredning om ett nytt system för körprov på väg, där personen får en chans att i verklig miljö visa om syndefekten har någon påverkan på förmågan att köra trafiksäkert. Utredningen ska undersöka hur ett nytt system för körprov på väg kan införas. Frågor som vad som ska ingå i testet och vem som har kompetens att bedöma testresultatet ska naturligtvis ingå. Därutöver ska behovet av ändringar i körkortslagen och körkortsförordningen klargöras, bland annat möjligheten att genomföra körprover i verklig trafikmiljö.

Ett av problemen i dag är nämligen en moment 22-situation. Transportstyrelsen drar tillbaka körkortet på grund av att man inte klarar syntestet och tar därmed bort möjligheten till ett körprov då man inte kan få ett körkortstillstånd om man inte anses uppfylla de medicinska kriterierna. Därmed omöjliggörs ett körprov på väg. Detta vill Liberalerna ändra på så att både ett syntest och ett test av körförmågan på väg ska ingå i bedömningen innan körkortet eventuellt återkallas. Detta sker i dag vid kognitiva bedömningar av personer med stroke och demens, och vi ser ingen anledning till att inte samma förfarande skulle kunna gälla personer med syndefekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Vi skulle med ett enklare förfarande för körprov på väg få en dubbel effekt. Dels kan personer få en chans till dispens, dels skulle personer som i dag inte testar sig på grund av risken att förlora körkortet i ökande grad testa sig då de ser att de får en verklig chans att visa om körförmågan trots syndefekten är intakt. Därmed skulle vi öka trafiksäkerheten genom att fler personer med synproblem skulle testa sig.

Fru talman! Indragning av körkort på grund av syndefekter berör cirka tusen personer per år, och forskning visar att cirka hälften av dessa trots mindre synfel fortfarande kan köra bil trafiksäkert. Då detta kan påverka en persons hela livssituation och möjligheten att arbeta och bedriva sina fritidsintressen berör det oss liberaler djupt. Därför anser vi att denna brist snarast bör åtgärdas. Vi är glada för att så många partier delar vår uppfattning.


Anf. 176 Emma Berginger (MP)

Fru talman! Döden har nog varit mer närvarande i våra tankar denna vår och inte minst i dag än vad den annars brukar vara.

Döden och oron för döden är dock ständigt närvarande i vårt trafiksystem - hos farmodern som väntar på att hennes barn och barnbarn ska komma fram till julfirandet, hos mamman som skickar sitt barn till skolan på cykel, hos vännerna som undrar om inte kompisen på motorcykel snart borde vara framme vid midsommarfirandet.

Även om Sverige anses vara ett trafiksäkert land är det fortfarande alltför många som skadas och dödas i trafiken. Under 2019 omkom 221 personer i olyckor på de svenska vägarna. Det är betydligt färre än föregående år då 324 människor omkom - men ändå alltför många.

Av de 221 omkomna var 132 bilister och 29 motorcyklister. Det var en minskning i båda dessa grupper jämfört med 2018.

Särskilt utsatta är de oskyddade trafikanterna, även om de är relativt få i dödsstatistiken. Under 2019 omkom 27 fotgängare efter att ha blivit påkörda av motorfordon. Samma år omkom 17 cyklister, vilket är färre än 2018 då 23 omkom.

De övriga omkomna färdades på moped, terränghjuling, snöskoter eller traktor.

Fru talman! Det finns ett uttryck som lyder: Barn är mjuka, bilar är hårda. Men det är inte bara barn som är mjuka i förhållande till bilar; pappa är också mjuk liksom mormor. Vi behöver vara rädda om varandra i trafiken och utforma ett trafiksystem som är förlåtande och där vi undviker att förares misstag får allvarliga konsekvenser.

En enkel åtgärd som faktiskt sparar liv är sänkt bashastighet i tätort. Att sänka bashastigheten i tätort från 50 kilometer i timmen till 30 kilometer i timmen reducerar kraftigt risken att dö för den som blir påkörd av en bil. De flesta som blir påkörda av en bil som kör 30 kilometer i timmen överlever.

Därutöver skulle den upplevda tryggheten i trafiken öka, vilket skulle göra att fler väljer att gå - eller att cykla, vilket är ett hållbart transportsätt på många sätt. Att cykla är även ett bra sätt att stärka folkhälsan eftersom fler därigenom får det dagliga behovet av motion, vilket minskar risken för ohälsa och sjukdom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Överlag är sänkta hastigheter ett bra sätt att skapa ett säkrare transportsystem. Det minskar också utsläppen av växthusgaser. Därför välkomnar jag de insatser som Trafikverket har gjort när det gäller att sänka hastigheten till 80 kilometer i timmen på vägar som inte upplevs som trafiksäkra.

Regeringen beslutade så sent som i februari i år om ett nytt etappmål för att påskynda arbetet med nollvisionen. Arbetet med denna vision för att minska antalet personer som dödas eller skadas svårt i trafiken har varit framgångsrikt. Etappmålet är en halvering av antalet omkomna till följd av trafikolyckor inom vägtrafiken, sjöfarten och luftfarten jämfört med det årliga medelantalet omkomna i trafiken under perioden 2017-2019. Även antalet omkomna inom bantrafiken ska halveras. Dessutom ska antalet allvarligt skadade inom samtliga trafikslag minska med minst 25 procent. Detta mål ska vara uppfyllt 2030. Härmed omfattas samtliga fyra trafikslag av detta tidssatta mål.

Det finns dock människor som dör av trafik men inte omfattas av nollvisionen, och det är de som dör av luftföroreningar. Totalt uppskattas antalet förtida dödsfall som orsakas av luftföroreningar från trafik till omkring 3 000 per år. Varje dödsfall beräknas leda till en genomsnittlig förkortad livslängd om elva år. Denna dödsorsak är förstås inte lika tydlig och konkret som att bli påkörd av en hård bil, men det är ändå en stor mängd människor som drabbas och som kunde ha fått leva längre och få fler år med god hälsa.

Därför behövs en utvidgad nollvision som innefattar såväl dem som skadas och dödas direkt vid en trafikolycka som dem som dör på grund av trafikens luftföroreningar.

Fru talman! Jag ska också säga något om tillkännagivandet till regeringen med anledning av simulatorn på VTI. Det har tidigare redogjorts för detta från talarstolen, men jag vill ändå påminna om att vi som ledamöter har ett stort ansvar i detta.

Transportstyrelsen har noterat att personer med stora synfältsdefekter har fått godkänt i simulatorn på VTI. Givetvis kan en del personer med synfältsdefekter köra bil på ett fullgott sätt, och vi ser gärna att det sker en prövning av om man kan köra bil på ett trafiksäkert sätt. Men det är tydligt att VTI-simulatorn inte kan avgöra det och att det inte är en säker prövning.

I sin utvärdering har Transportstyrelsen konstaterat att testscenariot i simulatorn är begränsat, vilket medför att kritiska moment som vänster och högersväng samt körning i rondell inte kan utvärderas vid körningen.

Som jag sa tidigare ska de som kan köra bil på ett trafiksäkert sätt få möjlighet att göra det. Men med VTI-simulatorn finns risk att personer med så grava synfältsdefekter att de inte kan köra trafiksäkert ändå får möjlighet att fortsätta köra.

Vi vet att trafikmiljön är komplex och att det sällan är bara raksträckor. Man behöver kunna svänga både vänster och höger och hantera rondeller. Jag vill inte ha på mitt samvete att jag har uppmanat till en utvärdering som kan leda till att en förare inte ser det där barnet med bollen som kan komma från vänster eller höger eller från mitt i en rondell.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation och i övrigt till utskottets förslag.


Anf. 177 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag ställde frågan förut om trafiksäkerhet är så enkelt som att bara sätta upp kameror eller om det är mer komplicerat än så, och vi kan konstatera att trafiksäkerhet är långt mer komplicerat än att använda sig av automatiska kontrollsystem.

Därför ställer jag nu en fråga till Emma Berginger, för Miljöpartiet är ju en del av regeringsunderlaget. Vad gör ni åt problemet att vi inte har trafikpoliser ute på vägarna?

Hastigheterna har ökat ute på vägarna; det noterar jag varje gång jag är ute och åker. Det sker olämpliga omkörningar, man bryter spärregler, man stannar inte vid stopptecken och alltför många kör med alkohol och droger i kroppen. Samtidigt är det för få personer där ute som kan genomföra en kontroll. En fartkamera kan aldrig någonsin konstatera att en människa är nykter bakom ratten. Den kan bara konstatera att föraren kör fortare än vad som är angivet som högsta tillåtna hastighet.

Vi måste öka kontrollerna på vägarna för att komma åt dem som regelmässigt bryter mot reglerna. Man utsätter ju inte bara sig själv för fara utan alla andra som är ute i vägmiljön.

Jag kan ta ett exempel: Man kör en personbil i stadsmiljö, det stannar en buss vid hållplatsen och så springer det ut ett barn framför bussen. Man håller hastighetsgränsen på 50 kilometer men hinner inte ens bromsa förrän man träffar barnet som springer ut. Så lång är reaktionssträckan.

I mitt nästa anförande ska jag ta ett exempel från Stockholm, där jag inte förstår mig på hur de har tänkt när de har konstruerat vägmiljön i staden. Men först och främst vill jag fråga: Tänker ni bidra till att vi får ökade kontroller på vägarna med hjälp av ökade insatser av polisen, Emma Berginger?


Anf. 178 Emma Berginger (MP)

Fru talman! Miljöpartiet, och säkert också Socialdemokraterna, tycker självfallet att de som regelmässigt bryter mot trafikreglerna ska kunna lagföras. Det är en viktig fråga.

Det är också viktigt att komma åt dem som bryter mot hastighetsreglerna men också dem som kör påverkade av alkohol eller narkotika, vilket vi vet är en stor riskfaktor i sammanhanget när det gäller både att döda andra och att själv förolyckas genom sitt sätt att köra.

Automatiska kontrollsystem med hastighetsövervakning via kameror är en viktig insats för att kunna kontrollera vägnätet kontinuerligt. Samtidigt har trafikpolisen en viktig funktion. Regeringen har gjort stora insatser för att stärka polisen, vilket gör att de har större möjligheter att prioritera trafikarbetet.

Med detta sagt kan jag säga att jag som tidigare kommunpolitiker är fullt medveten om att man ibland önskar att polisresurserna skulle räcka till mer när det gäller kontroll av efterlevnaden av trafikregler. Det finns säkert ytterligare saker som skulle kunna göras på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Det är som sagt viktigt att de som regelmässigt bryter mot reglerna kan lagföras, men precis som Thomas Morell har sagt här, fru talman, är detta inte alltid tillräckligt. Den som kommer i 50 kilometer i timmen när ett barn kliver ut framför bussen hinner inte stanna. Det är därför en sänkning av bashastigheten i tätort hade varit ett verkningsfullt instrument.


Anf. 179 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Man kan inte sätta likhetstecken mellan att sänka hastigheten och att minska olycksrisken. Det måste göras med en viss logik så att det fungerar och själva begränsningen vinner respekt. Sedan bör trafikslagen separeras så långt det är möjligt. Fordonstrafik bör alltså separeras från cyklister och fotgängare.

Varje morgon när jag åker buss hit till riksdagen slås jag av att bussarna tas in på hållplatsläget över cykelbanan. De stannar vid hållplatsläget, där passagerarna går på och av, och sedan korsar de cykelbanan igen för att lämna hållplatsläget. Det är mer än en gång som jag har hoppat högt när cyklister kommer på utsidan och är på väg in under bussen.

Jag har ställt frågan till trafikborgarrådet här i Stockholm, hur det är möjligt att göra på detta sätt. Här måste vi med gemensamma krafter, oavsett om vi jobbar lokalt eller på riksnivå, arbeta för att få ett trafiksystem som fungerar och där man inte utsätter människor för fara genom att inte tänka hela vägen. Trafikslagen ska separeras så långt det är möjligt.

Sedan vill jag ta upp synfältsproblemen, som vi har diskuterat i dag. Det är inte per automatik så att en människa med begränsat synfält på exempelvis ett öga är en sämre förare. Detta finns det ett flertal exempel på. Man kan mycket väl köra bil under mycket svåra förhållanden trots att man har begränsad syn på ett öga. Det finns en yrkesförare som har haft åkeri och kört på bland annat Turkiet i 45 år utan minsta skada under årens lopp. Han har bevisat mer än en gång att han är duglig som förare, men nu är han utan körkort.

Jag noterar att jag inte fick något svar när det gäller polisen. Ja, de har fått ökade resurser, men detta faller inte ut i vägkontrollerna. Det är problemet.


Anf. 180 Emma Berginger (MP)

Fru talman! Hur den lokala trafiksituationen ser ut i Stockholm tror jag är en fråga som ska ställas till trafikborgarrådet Daniel Helldén snarare än till mig, som är tidigare kommunpolitiker i Lund och som har bättre koll på trafiksystemet där.

Jag är dock av den åsikten att det är viktigt att separera trafikslagen i trafikmiljön i en stad. Inte minst är det viktigt att till exempel separera cykeltrafiken från gångtrafiken. Det är två trafikslag som ofta klumpas ihop på gemensamma gång- och cykelbanor, trots att trafikanterna rör sig med helt olika hastigheter och förutsättningar.

Jag tycker också att det är bra om man kan separera cykeltrafiken från biltrafiken i den mån det är möjligt. Det är just därför regeringen har valt att avsätta medel i stadsmiljöavtalen. Det är 1 miljard om året som kommunerna har möjlighet att söka i medfinansiering för att kunna göra insatser för kollektivtrafiken men också cykeltrafiken och skapa säkra och trygga trafikmiljöer.

Vi kan skapa trafiksystem, och vi kan försöka göra dem så säkra som möjligt. Men sedan har vi människan, som inte alltid agerar perfekt. Vi måste ha trafiksystem som stöder regelefterlevnaden och som är förlåtande när människor gör fel. Med detta sagt tycker jag att det är viktigt att man som människa tar sitt ansvar och följer de trafikregler som finns. Det är bara så vi kan uppnå en trafiksäker miljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Om man regelmässigt bryter mot de trafikregler som vi har i samhället måste man kunna lagföras. Det är min mening.


Anf. 181 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till Emma Berginger angående själva simulatortestet. Testet i simulator går till så att en person kör en viss bana där man upplever fler trafiksituationer än vad man gör vid ett normalt körprov på väg.

Vid den validering som Transportstyrelsen har gjort har det tagits upp att själva simulatordelen inte är validerad. Men VTI har följt upp de över 200 personer som har godkänts i testet. Efter två år och åtta månader är det bara en enda person som har varit med om en lindrig trafikolycka. Det är alltså mindre än vad personer normalt upplever under samma period. Denna utvärdering har gjorts i verkligheten.

Jag har en fråga utifrån att vi kan se att de personer som klarat testet orsakar färre olyckor än vi som sitter här. Jag skulle vilja veta: Hur ser Emma Berginger på att man i dag inte har någon möjlighet att söka dispens eller testa sin körförmåga och att 500 personer i Sverige därmed fått sitt körkort indraget, med alla de personliga katastrofer som det kan innebära?


Anf. 182 Emma Berginger (MP)

Fru talman! Jag har full förståelse för att det innebär en begränsning av en individs frihet att få sitt körkort indraget. Samtidigt vill jag säga att det inte är en mänsklig rättighet att ha körkort.

Vi begränsar redan i dag möjligheten för personer att ta körkort över huvud taget om de har en synfältsdefekt från början. Det som det handlar om här är att vid en uppkommen synfältsdefekt, förvärvad under den tid personen haft körkort, eventuellt göra en bedömning av om dispens kan ges. Men man ska veta att om de personer som har en sådan synfältsdefekt hade begett sig för att ta körkort för första gången hade de inte ens fått möjlighet att övningsköra eller köra upp.

Vi tycker självfallet att om man kan framföra ett fordon på ett säkert sätt ska man ha möjlighet att göra det. Men då måste det kunna bevisas att det sker på ett säkert sätt, och där har Transportstyrelsen visat att VTI-simulatorn inte är ett fullgott sätt att utvärdera körförmågan. Även om föraren upplever flera trafiksituationer ingår inte flera av de vanligaste situationer som förare är med om, såsom en högersväng, en vänstersväng eller en rondell. Man måste köra på en mer eller mindre rak sträcka, annars blir man illamående i denna simulator.

Utifrån vårt perspektiv måste vi hitta ett rättvist system där vi också minimerar risken att vi har förare på våra vägar som inte har möjlighet att köra på ett säkert sätt. Det är just därför som vi säger att vi inte vill rikta ett tillkännagivande till regeringen om att man ska återuppta dessa tester vid VTI. Däremot är vi positiva till att hitta andra sätt att säkra att man kan göra tester framöver.


Anf. 183 Helena Gellerman (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Jag tackar Emma Berginger för svaret. Det är intressant att hon tar upp situationen från det att man har gjort ett syntest och körkortet är indraget. Vi kan titta på hur det fungerar i dag. Man kan få en stroke eller en demensdiagnos. Då testar man personen innan man drar in körkortet. Då behövs inget nytt körkortstillstånd. Det är precis detta sätt att testa som de partier som står bakom tillkännagivandet vill införa.

När det gäller simulatortestet vill jag säga att jag är den första advokaten för trafiksäkerhet. Jag har jobbat med trafiksäkerhet i tio år. Om inte jag trodde på denna metod skulle jag aldrig stå i denna talarstol och förespråka den. Det är en auktoriserad trafiklärare och en trafiksäkerhetsforskare som utvärderar detta test. Det finns även möjlighet för en tredje person att utvärdera testet. Det är alltså ett rigoröst test som dessa personer får göra, och körningen bedöms innan man säger att en person ska få körkortet tillbaka. Detta känner jag mig mycket trygg med. Men Liberalernas syn är att vi ska få en utredning som innebär att man kan göra testet på väg.

Vi vill att alla som har synproblem ska testa sig. Men det gör de inte i dag, för man drar in körkortet om de inte klarar testet. Där har vi ett verkligt trafiksäkerhetsproblem.

Jag tycker inte att jag har fått svar på min fråga till Emma Berginger hur man ställer sig till dessa personer som man faktiskt ser kör trafiksäkert och varför de inte ska få testa sig.


Anf. 184 Emma Berginger (MP)

Fru talman! Med all respekt för ledamoten Helena Gellerman uppfattar jag nog att hon främst är den första advokaten för rätten att få köra bil. Det är en mycket viktig princip för ledamoten Helena Gellerman.

Hon verkar också bedöma att hon själv är bättre på att utvärdera VTI-simulatorn än vad vår myndighet är som har stor kompetens inom området och som har gjort en ordentlig utvärdering av den. Baserat på att man faktiskt har fått godkända resultat hos personer som har haft ganska grava synfältsdefekter och på att denna simulator inte på ett fullgott sätt testar de trafikmiljöer som man som förare faktiskt kommer att möta ute i verkligheten kan man inte säga att en person som har genomgått ett test i just denna simulator garanterat är en förare som klarar av att hantera sin synfältsdefekt och kompensera för den.

Jag tycker att det skulle vara positivt om det görs en utredning om hur man skulle kunna utvärdera detta på ett bättre sätt. Det har jag ingenting emot. Men jag är ändå emot att man genom ett tillkännagivande vill trycka på för en fortsatt användning av denna simulator.

Jag kan också passa på att säga att det hade varit positivt om man hade arbetat mer med kontinuerliga syntester för att säkerställa att vi har personer som har fullgod syn ute på våra vägar.


Anf. 185 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Trafiksäkerhet engagerar. 142 yrkanden från allmänna motionstiden från riksdagens ledamöter talar sitt tydliga språk. Men det är inte bara riksdagen och riksdagsledamöterna som är engagerade i trafiksäkerhet. Även civilsamhället och de idéburna organisationerna som MHF, Riksförbundet M Sverige, NTF och så vidare gör ett mycket viktigt arbete som är ovärderligt för oss som ledamöter i vårt arbete med att fatta bra beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

I detta betänkande har vi en reservation, reservation 18, som vi naturligtvis yrkar bifall till. I övrigt yrkar vi bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Nollvisionen ligger fast. Vi socialdemokrater presenterade den för första gången 1996, och vi uppdaterade den 20 år senare. I år har ett nytt etappmål kommit till som är en tydlig ambitionshöjning. Det innebär att vi ska halvera antalet döda i trafiken, och detta etappmål omfattar alla trafikslag.

Anledningen till att nollvisionen är så viktig är att det handlar om att människor faktiskt dör i trafiken. Vårt mål är att ingen ska dö i trafiken.

År 2018 var ett riktigt mörkt år. Men förra året var det faktiskt 113 färre än året tidigare som omkom i trafiken. Det var totalt 221 personer som då omkom i trafiken. Det är 221 personer för många men ändå en minskning med 113 personer.

I detta sammanhang kan jag inte låta bli att nämna förra veckans omröstning här i riksdagen om de regionala skyddsombuden, som handlade om att ge en starkare möjlighet för skyddsombud att tillse trygghet på arbetsplatserna.

Varje år inträffar omkring 300 trafikolyckor vid vägarbeten. Förra sommaren gjorde fackförbundet Seko en undersökning och presenterade rapporten Med fara för livet. De kom fram till att 91 procent av deras medlemmar som jobbar vid vägarbeten upplever oro på grund av bristande säkerhet på sina arbetsplatser. Det är oacceptabelt, och det är oacceptabelt att människor dör på jobbet. Vi hade kunnat bidra till att rädda fler liv i trafiken genom att faktiskt bifalla denna proposition. Men högerpartierna valde, påhejade av Sverigedemokraterna, att gå emot det.

Många av de motioner som har kommit in handlar såklart om körkortsfrågor, som berör väldigt många. Transportstyrelsen har också fått i uppdrag att se över körkortsfrågorna, inte minst när det gäller fusk och oegentligheter i fråga om både uppkörning och prov. Uppdraget har förlängts. Men under tiden som man har haft detta uppdrag har man också, som har nämnts här tidigare i dag, kommit med en del redovisningar och förslag som också har gått igenom. Det handlar bland annat om möjlighet att åtala för osann försäkran. Detta är jätteviktigt.

Fru talman! Avslutningsvis skulle jag vilja säga att vi är mycket stolta över det som vi har åstadkommit i vårt land när det gäller trafiksäkerhetsarbetet. Det är väldigt många som är engagerade. Men vi behöver också fortsätta att säkerställa att oskyddade trafikanter skyddas och se till att otillåten hastighet begränsas. Vi behöver också se till att stärka kontrollerna av alkohol och droger.


Anf. 186 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Det var intressant att ledamoten Teres Lindberg tog upp frågan om vägarbeten och de problem som finns där. Det är oerhört allvarligt att man inte respekterar de människor som arbetar utmed vägarna.

Vi har ett antal dödsolyckor varje år på grund av att vägarbetare eller räddningspersonal blir påkörda när de jobbar på vägen. Arbetsplatserna på vägarna är inte någonting som man bara har hittat på, utan de finns där för att man ska skapa en säker vägmiljö eller rädda människor som har råkat ut för en olycka. Då måste övriga trafikanter visa respekt och hänsyn till dem som har sin arbetsplats där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Jag tror inte att någon här inne skulle vilja ha bilar som far omkring i 80-90 kilometer i timmen bakom den stol som man sitter på, eller kanske rent av ett stort lastbilsekipage som kommer i 80 kilometer i timmen en halv meter bakom ryggen. Men det är verkligheten för dem som är där ute.

Jag kan inte förstå hur ledamoten kan säga att en satsning på skyddsombuden skulle kunna göra någonting åt detta, för de enda som kan vidta en åtgärd där ute är Polismyndigheten. Det finns ingen annan som kan lagföra den som bryter mot regeln att visa respekt och sänka farten vid en arbetsplats. Det är nämligen en arbetsplats vi pratar om - måhända är den tillfällig, men det är trots allt en arbetsplats. Det är bara Polismyndigheten som kan stoppa och lagföra den som är där ute, och regeringen har konsekvent under årens lopp minskat antalet trafikpoliser. Man har minskat de resurser som ska gå till att se till att folk inte skadas eller dödas ute i vägmiljön. Det vore alltså intressant att höra om det blir någon förändring av detta framöver.


Anf. 187 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Tack för repliken, Thomas Morell! Du säger att det är intressant att jag tar upp säkerhet vid vägarbetena. Det var ni som röstade emot att skyddsombuden skulle få en förstärkt roll. Skyddsombuden har en extremt viktig roll när det gäller säkerhet på arbetsplatserna! En polis kan möjligtvis stoppa och bötfälla, men det är inte polisen som reglerar säkerheten på arbetsplatsen. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för säkerheten, och när arbetsgivaren inte tar det fulla ansvaret är det skyddsombuden som å arbetstagarnas vägnar kan gå in och se till att något görs åt detta. Det har ingenting med hastighetskontroller att göra.

Hastighetskontroller kan såklart bidra till att hålla nere farten, vilket är jätteviktigt, men kom inte här och slå mig på fingrarna! Och säg inte att skyddsombuden inte har en roll! Jag vill väldigt nogsamt påpeka för Thomas Morell att de som jobbar vid vägarbetena inte har någon krockkudde, fru talman - men det har bilarna, och det är bilisterna polisen kan bötfälla och hantera. De kan dock inte hantera arbetsplatsen, i alla fall inte trafikpolisen. Det är i stället skyddsombuden, och ytterst arbetsgivaren, som har ansvaret.


Anf. 188 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Tack för svaret, ledamot Teres Lindberg!

Vi kanske ska dra ned tonläget en aning. Hur är det ute på vägen? Vad är det som regleras? Vägtrafiken regleras strikt av lagstiftning. Vem får göra vad ute på vägen? Det är inte att bara kliva ut och stoppa ett fordon eller göra någonting, utan det regleras hårt i lagstiftningen vem som får stoppa och reglera trafiken där ute. Ett skyddsombud må ha makt på en arbetsplats, ja, men ett skyddsombud har ingen makt ute på vägen. Den enda myndighet som kan göra någonting där ute är Polismyndigheten.

Ett skyddsombud har inget stöd i lagstiftningen för att vidta en åtgärd på en arbetsplats ute på vägen, om det så gäller räddningstjänst, ambulans, vägarbetare eller vad det nu är. Den arbetsplatsen kan ett skyddsombud inte göra någonting åt, utan där måste vi ha en annan åtgärd. Den åtgärden står Polismyndigheten för, för Polismyndigheten kan lagföra den som bryter mot reglerna. Polismyndigheten kan till och med ta körkortet från den som bryter mot reglerna på ett sådant sätt att det utgör allvarlig fara för hälsan för den som befinner sig på platsen. Och det händer trots allt, även om det inte är ofta, att poliser omhändertar körkortet när någon begår ett grovt brott i trafiken och utgör en fara för andras hälsa. Det är därför vi måste förstärka polisens närvaro på vägarna.


Anf. 189 Teres Lindberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! När det gäller polisens arbete är jag absolut beredd att sänka tonläget. Jag tror att vi är helt överens i utskottet om vikten av polisiär närvaro, inte minst vid vägarbetsplatser, för det påverkar såklart.

Men när vi kommer till arbetarnas rättigheter och till att människor ska kunna känna sig trygga på jobbet - när vi kommer till att ingen ska behöva dö på sin arbetsplats - tänker jag inte sänka tonläget. Jag tänker fortsätta att, varje dag jag bara kan, slåss för att människor inte ska behöva dö på jobbet! Det var faktiskt så att ni röstade emot ett förslag som hade kunnat bidra till att rädda liv, Thomas Morell. Det var inte vi, utan det var ni sverigedemokrater tillsammans med moderater, liberaler, centerpartister och kristdemokrater som gick emot den proposition regeringen lade fram - den proposition vi behandlade här i förra veckan. Ni gjorde det av dogmatiskt ideologiska skäl! Jag tänker fortsätta att vara högljudd i den här frågan.


Anf. 190 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! I Sverige har vi länge prioriterat trafiksäkerheten, vilket har gjort oss till ett av de mest trafiksäkra länderna i hela världen.

Så har det dock inte alltid sett ut. Innan trepunktsbältet uppfanns såg vi ett snabbt ökande antal döda och allvarligt skadade i trafiken, till följd av att fler hade råd med bil och av att distansen mellan jobb och bostad ökade. Många aktörer har varit involverade i framtagningen av bilbältet, som troligtvis räddat miljontals liv världen över. I dag är bilarna utrustade med mängder av ny teknik, men ingen enskild teknik anses vara lika revolutionerande för trafiksäkerheten som trepunktsbältet har varit.

Fru talman! Körkortet är för många en viktig grundbult i att få ett jobb. Det är bekymmersamt att nästan hälften av alla körkortsprov misslyckas. Samtidigt kommer ny teknik som förenklar och utvecklar körandet, och det är viktigt att körkortsutbildningarna och körkortsprovet anpassas efter det. Det är viktigt att inte tumma på kvaliteten på utbildningen, som till stor del påverkar beteendet på våra vägar, samtidigt som man ser att utbildningen måste följa utvecklingen.

Körkortet är en så pass viktig del i att få ett jobb, och många ungdomar hamnar lätt i ett moment 22 där de inte kan få ett jobb på grund av att de inte har körkort och inte kan ta körkort på grund av att de inte har en inkomst. Här föreslår vi ett system där man kan "släcka 2:an" precis som vid kontrollbesiktning av bilar. Det skulle innebära att elever som har gjort en mindre miss på körprovet gavs möjlighet att få just det momentet prövat och godkänt vid utvalda trafikskolor. Därmed skulle de slippa göra om hela provet.

Fru talman! Utvecklingen sker på många områden, så även i fråga om automatisk eller manuell växellåda. I dag gäller helt separata körkort för bilar med automatisk respektive manuell växellåda, vilket innebär att det är svårt och dyrt att uppgradera ett körkort för automat så att man kan köra även manuell bil. Vi vill att det ska bli enklare att få en uppgradering från automat till manuellt växlad bil.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Sverige är ett avlångt land, och vi har många olika väderförhållanden runt om i landet. I dag har vi en lagstiftning för vinterdäck som är enhetlig för hela Sverige, och där skulle vi moderater gärna se att man gjorde anpassningar utifrån hur vägförhållandena och väderförhållandena ser ut i olika delar av landet. I mars, om man tar det som exempelmånad, skiljer det ju väldigt mycket mellan Ystad och Haparanda när det gäller hur väglaget ser ut.

Fru talman! Sveriges nollvision är välkänd och någonting som vi alla skriver under på. Den är en viktig grund för vårt arbete när det gäller trafiksäkerhet. Tyvärr har fokus i trafiksäkerhetsarbetet varit just bilisternas säkerhet, och inte tillräckligt mycket hänsyn har tagits till dem som kör mc. Ett exempel på det är vajerräcken, vilket har varit uppe tidigare i debatten. Vi tycker därför att det är viktigt att mc-förare inkluderas tydligare i arbetet med nollvisionen. Trafiksäkerhetsarbetet bör utgå från alla trafikanters behov.

Avslutningsvis skulle jag vilja säga några ord om det tillkännagivande som riksdagen nu riktar till regeringen när det gäller synfältsdefekter. I dagsläget är det så att den som har konstaterats ha synfältsdefekter blir av med körkortet och inte har några som helst möjligheter att få sin körförmåga prövad. Vi vill se att möjligheten med simulator utökas och att man på sikt även ska kunna köra på väg.

Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall enbart till reservation nr 10.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-06-10
Förslagspunkter: 16, Acklamationer: 11, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Trafiksäkerhetsarbetets övergripande mål och förutsättningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:236 av Jörgen Hellman (S),

    2019/20:1260 av Isak From (S) yrkandena 1 och 2,

    2019/20:1529 av Emma Berginger (MP) yrkande 1,

    2019/20:1769 av Johan Hedin och Anders Åkesson (båda C) yrkande 10,

    2019/20:2293 av Johan Andersson m.fl. (S),

    2019/20:2597 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 43,

    2019/20:2746 av Helena Gellerman m.fl. (L) yrkande 5 och

    2019/20:3347 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 71 och 84.
    • Reservation 1 (M)
    • Reservation 2 (SD)
    • Reservation 3 (L)
  2. Vägars och gators utformning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:9 av Gudrun Brunegård (KD),

    2019/20:359 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 2,

    2019/20:615 av Patrik Jönsson m.fl. (SD) yrkande 46,

    2019/20:698 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

    2019/20:1450 av Michael Anefur (KD),

    2019/20:1712 av Johnny Skalin (SD),

    2019/20:2145 av Hillevi Larsson m.fl. (S),

    2019/20:2191 av Lotta Finstorp (M),

    2019/20:2514 av Katarina Brännström (M),

    2019/20:2551 av Per Åsling (C) yrkande 3,

    2019/20:2746 av Helena Gellerman m.fl. (L) yrkande 8,

    2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 16,

    2019/20:3246 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 35 och

    2019/20:3347 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 15, 18, 21, 66, 67 och 70.
    • Reservation 4 (SD)
    • Reservation 5 (C)
    • Reservation 6 (KD)
    • Reservation 7 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD001052
    C05026
    V40023
    KD00319
    L00316
    MP30013
    -0002
    Totalt34516294
    Ledamöternas röster
  3. Trafikregler och övergripande åtgärder för att öka regelefterlevnaden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:527 av Jens Holm m.fl. (V) yrkande 4,

    2019/20:1171 av John Weinerhall (M),

    2019/20:1769 av Johan Hedin och Anders Åkesson (båda C) yrkande 7,

    2019/20:3174 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2,

    2019/20:3237 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 4 samt

    2019/20:3347 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 51 och 59.
    • Reservation 8 (SD)
    • Reservation 9 (V)
  4. Förarutbildning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:336 av Patrik Jönsson (SD),

    2019/20:527 av Jens Holm m.fl. (V) yrkande 3,

    2019/20:2423 av Jan Ericson (M),

    2019/20:2597 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 35, 36 och 39,

    2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 36-39,

    2019/20:2846 av Boriana Åberg (M),

    2019/20:3174 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3 och

    2019/20:3347 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 88-91.
    • Reservation 10 (M)
    • Reservation 11 (SD)
    • Reservation 12 (V)
    • Reservation 13 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M011059
    SD001052
    C50026
    V00423
    KD00319
    L30016
    MP30013
    -0002
    Totalt271117294
    Ledamöternas röster
  5. Vissa behörighetsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:894 av Lars Beckman (M),

    2019/20:2384 av Ida Drougge (M) och

    2019/20:3237 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3.
  6. Administrativa körkortsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:146 av Kerstin Lundgren (C),

    2019/20:2404 av Sofia Westergren (M) och

    2019/20:3347 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 82, 83 och 92.
    • Reservation 14 (SD)
  7. Krav på återkommande hälso- och synkontroller

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:83 av Angelica Lundberg (SD),

    2019/20:727 av Jörgen Grubb (SD),

    2019/20:1104 av Emma Hult (MP) yrkandena 1 och 2,

    2019/20:1368 av Johan Andersson och Erica Nådin (båda S),

    2019/20:2779 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),

    2019/20:2787 av Pia Steensland (KD),

    2019/20:3074 av Barbro Westerholm m.fl. (L),

    2019/20:3246 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 41 och

    2019/20:3347 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 93 och 94.
    • Reservation 15 (SD)
    • Reservation 16 (C)
    • Reservation 17 (L)
  8. Synfältsdefekter och dispens

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekter bör återinföras och att ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter bör utredas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2019/20:2161 av Lars-Arne Staxäng (M).
    • Reservation 18 (S, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (S, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S016084
    M110059
    SD100052
    C50026
    V40023
    KD30019
    L30016
    MP03013
    -0002
    Totalt36190294
    Ledamöternas röster
  9. Uppvisande av giltigt körkort

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:2150 av Camilla Waltersson Grönvall och Sofia Westergren (båda M),

    2019/20:2597 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 37 och 38,

    2019/20:2972 av Edward Riedl (M),

    2019/20:3174 av Markus Wiechel (SD) yrkande 4 och

    2019/20:3347 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 57.
    • Reservation 19 (M)
    • Reservation 20 (SD)
  10. Hastighetsbegränsningar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:184 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 10.2,

    2019/20:707 av Mats Nordberg (SD),

    2019/20:862 av Lars Beckman (M),

    2019/20:928 av Patrik Engström (S),

    2019/20:1206 av Aylin Fazelian (S),

    2019/20:2597 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 41,

    2019/20:2746 av Helena Gellerman m.fl. (L) yrkande 6,

    2019/20:2968 av Edward Riedl (M),

    2019/20:2970 av Edward Riedl (M),

    2019/20:3304 av Emma Berginger och Lorentz Tovatt (båda MP) yrkande 4 och

    2019/20:3347 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 22 och 62.
    • Reservation 21 (M)
    • Reservation 22 (SD)
    • Reservation 23 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 23 (L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M001060
    SD001052
    C50026
    V40023
    KD30019
    L03016
    MP30013
    -0002
    Totalt31320295
    Ledamöternas röster
  11. Trafiksäkerhetskameror och ägaransvar vid fortkörning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:126 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 2,

    2019/20:993 av Joakim Sandell och Niklas Karlsson (båda S),

    2019/20:1530 av Emma Berginger och Lorentz Tovatt (båda MP) yrkande 6,

    2019/20:1844 av Mats Wiking (S) och

    2019/20:3347 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 63.
    • Reservation 24 (SD)
    • Reservation 25 (V)
  12. Insatser mot alkohol och droger i trafiken

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:614 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 23,

    2019/20:1769 av Johan Hedin och Anders Åkesson (båda C) yrkande 9,

    2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 17, 20, 23 och 40,

    2019/20:3174 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 och

    2019/20:3347 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 55, 56, 64 och 65.
    • Reservation 26 (SD)
    • Reservation 27 (KD)
  13. Trafiksäkerhet vid vägarbeten och räddningsinsatser

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:113 av Eric Westroth (SD),

    2019/20:472 av Magnus Manhammar (S),

    2019/20:639 av Mattias Jonsson (S),

    2019/20:850 av Kadir Kasirga (S),

    2019/20:1066 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1-3,

    2019/20:2160 av Lars-Arne Staxäng (M),

    2019/20:2577 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),

    2019/20:2984 av Edward Riedl (M),

    2019/20:2985 av Edward Riedl (M),

    2019/20:3029 av Serkan Köse (S) yrkande 2 och

    2019/20:3347 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 52 och 53.
    • Reservation 28 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 28 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD010052
    C50026
    V40023
    KD30019
    L30016
    MP30013
    -0002
    Totalt45100294
    Ledamöternas röster
  14. Användning av bilbälten och bilbarnstolar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:86 av Angelica Lundberg (SD),

    2019/20:1130 av Yasmine Bladelius (S),

    2019/20:1383 av Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist (båda S) och

    2019/20:3347 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 58.
    • Reservation 29 (SD)
  15. Däckfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:191 av Rickard Nordin (C),

    2019/20:861 av Lars Beckman (M),

    2019/20:866 av Lars Beckman (M),

    2019/20:889 av Lars Beckman (M),

    2019/20:1481 av Lotta Olsson (M),

    2019/20:1909 av Lina Nordquist (L),

    2019/20:2210 av Julia Kronlid (SD),

    2019/20:2597 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 40,

    2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 25 och 26,

    2019/20:2969 av Edward Riedl (M) och

    2019/20:3347 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 96.
    • Reservation 30 (M)
    • Reservation 31 (SD)
    • Reservation 32 (KD)
    • Reservation 33 (L)
  16. Tidsomställning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:73 av Tuve Skånberg (KD),

    2019/20:2482 av Hans Rothenberg (M),

    2019/20:2493 av Cecilia Widegren (M) och

    2019/20:3343 av Lotta Finstorp (M).