Vapenfrågor

Anf. 243 Sten Bergheden (M)

Herr talman! I dag ska vi debattera betänkande JuU14 Vapenfrågor, ett nästan enigt betänkande med två reservationer.

Motionärerna lyfter ett antal frågor som regeringen redan utreder och arbetar med. Därför behöver utskottet inte återigen lyfta dessa frågor till regeringen. Jag yrkar därför avslag på samtliga motioner.

Vi avvaktar nu resultatet från den utredning som pågår, där jag och ledamöter från övriga partier ingår i referensgruppen. Mitt och Moderaternas mål är att så snabbt som möjligt försöka undanröja de för många skyttar helt omotiverade femårslicenserna plus en rad andra tidigare tillkännagivanden som vi påpekade i opposition, men som Socialdemokraterna då vägrade att genomföra.

När det gäller vapendirektivet skriver vi tydligt i beslutet i utskottet att vi noga kommer att följa tillämpningen av vapendirektivet. I klartext: Om det visar sig vara stora problem kommer vi att se över detta. Tidöpartierna i justitieutskottet har redan den tydliga uppfattningen att vi kommer att följa upp hur implementeringen av vapendirektivet fungerar om det behövs.

Herr talman! När det gäller vapenamnestier som S, V, C och MP skriver om i sin reservation är även det en fråga som regeringen redan arbetar med och har i sin verktygslåda. Tidigare vapenamnestier har inte hittills gett så stora resultat som man kanske kunde önska. Det är mest gamla vapen och ofta leksaksvapen som lämnas in. Få har haft någon anknytning till kriminalitet eller gängbrottslighet. Men verktyget finns och kan användas.

Herr talman! Vapenfrågorna är viktiga, och det finns över 600 000 vapenägare i Sverige. Vapenägarna sköter genom jakten om och försöker hålla våra viltstammar i balans för att minska viltskador och viltolyckor. Jägarna gör också ett stort arbete med att ta hand om skadat vilt genom eftersök vid viltolyckor. Detta sköter våra jägare på ett helt föredömligt bra sätt. När vi sedan dessutom kraftfullt har minskat ned landets vargstam kommer vi inte heller att äventyra våra jakthundars värdefulla arbete i skogen.

Jag vill rikta ett stort tack till landets jägare för det arbete ni gör.

Herr talman! Andra vapenägare ägnar sig åt en av landets största sporter, nämligen sportskytte, med närmare 200 000 registrerade medlemmar som tränar och tävlar och visar upp mycket bra resultat både nationellt och internationellt. Sportskytte är landets sjunde största sportgren. Den här sporten är viktig för oss och ska inte äventyras med lagstiftning som gör det onödigt krångligt och besvärligt för sportskyttarna.

Jag riktar också ett stort tack till landets sportskyttar, som ger oss stora sportsliga framgångar både nationellt och internationellt.

Herr talman! En annan vapenägargrupp är vapensamlarna, som med egen tid och egna pengar jobbar med att samla in, vårda och värna våra gamla och i många fall mycket värdefulla vapen.

Jag vill ge en stor eloge till landets vapensamlare, som med sitt arbete och sitt intresse bevarar vårt kulturarv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Herr talman! Vapenägare bidrar inte bara till att sköta våra viltstammar eller träna, tävla eller samla på vapen, utan de utgör också ett stort värde och en extra trygghet när vårt lands säkerhet står på spel. När främmande makt hotar vår trygghet och säkerhet utgör våra vapenägare och deras kunskap en stor tillgång för landets trygghet och försvar. Det får vi aldrig glömma bort. Det här är personer som kan använda vapen, skjuta och skydda vårt land, och de är en stor tillgång för Sverige.

Herr talman! Däremot lägger den moderatledda regeringen stor kraft på att vrida de olagliga vapnen ur de kriminellas händer. De ska inte kunna smuggla in eller använda olagliga vapen i Sverige utan att få ordentliga och mycket kännbara straff. Men för att dessa mycket hårdare straffskalor inte ska behöva drabba landets lagliga vapenägare på ett helt oproportionerligt sätt arbetar vi med att dela upp vapenlagstiftningen i en del för kriminella med olagliga vapen och en del som reglerar straff för lagliga vapen hanterade av jägare, skyttar och samlare.

Herr talman! Den vapenutredning som nu pågår och ska vara klar i maj 2024 arbetar nu med alla tidigare tillkännagivanden, och där diskuterar vi och kommer att föreslå en rad förbättringar för landets jägare, skyttar och samlare. Här har Tidöpartierna och även Centern en bred samsyn på åtgärder som behöver genomföras.

Jag vill passa på att tacka Tidöpartiernas och Centerns representanter för ett gott samarbete i utredningen. Jag är mycket glad att vi via våra tidigare tillkännagivanden också nu kan gå vidare med förslagen i denna stora vapenutredning som nu ska kunna underlätta för landets jägare, skyttar och samlare.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkande JuU14 Vapenfrågor och avslag på reservationerna.

Anf. 244 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Jag tackar Sten Bergheden för anförandet.

Sten Bergheden är en av de ledamöter som har ägnat mycket tid i talarstolen i kammaren åt att bland annat kraftigt kritisera de ofta mycket negativa konsekvenserna som olika lagskärpningar inom vapenlagstiftningen har lett till för just jägare och sportskyttar.

Jag vill också hylla den utredning som den här regeringen har tillsatt, eller åtminstone utökat dess uppdrag. Det är bra. Men det finns en sak som utredningen om vapenlagstiftningen inte hanterar, nämligen frågan om reglering av vapenmagasin som infördes av den här regeringen förra sommaren.

Jag tar mig friheten att även i år återge vad Sten Bergheden har sagt tidigare år i talarstolen: Den förra regeringen försökte gång på gång reglera innehav av vapenmagasin. Ibland skyller man på gängkriminaliteten, ibland på EU-direktivet. Man skyller på att polisen annars inte kan beslagta magasin, vilket inte är sant. Polisen beslagtog drygt tusen magasin 2018. Man skyller på att innehav av magasin måste regleras enligt EU:s vapendirektiv, vilket inte heller är sant. Direktivet kräver bara en reglering av vissa magasin i kombination med vissa vapen. Detta har andra länder löst på ett sätt som inte påverkar lagliga jägare och skyttar.

Ändå gick den här regeringen fram förra sommaren med en implementering av direktivet som innebar just innehavsreglering av vapenmagasin. Det hade man sina skäl till, tyckte regeringen. Det var tidsbrist, och det var hot om vite och så vidare. Men nu när man ändå kan ändra detta genom att det har väckts en motion i frågan, varför är regeringen inte beredd att ändra det som regeringspartierna tyckte var så förfärligt innan man satt i regering?

Anf. 245 Sten Bergheden (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Herr talman! Jag tackar Helena Vilhelmsson för frågan.

Jag vill först tacka för återgivningen av citatet. Det är självklart att man har gått fram med lagregleringar som har försämrat i vissa lägen för jägarna, och det är vad vi har försökt att skriva motioner och tillkännagivanden om för att rätta till.

Tyvärr stöddes den tidigare regeringen av Centerpartiet i fyra år, och man lyckades inte lösa frågan om vapendirektivet. I stället hamnade det i vårt knä när vi tog över regeringsmakten. Dessutom tillsatte också Socialdemokraterna, med stöd av Centern, utredningen om vapendirektivet. När vi tog över utredningen ungefär en månad efter att vi hade tagit över regeringsmakten var utredningen i stort sett klar. Dessutom var Centerns representant i utredningen inte motståndare till det förslag som lades fram i utredningen. Däremot vaknade Centerpartiet efter det att utredningen lades fram.

Vi har varit tveksamma till att införa detta. Jag och flera i Tidöpartierna har velat utreda även användningsalternativet. Det hanns inte med under perioden, och vi stod under press från EU om böter och annat. Trots att vi försökte hålla tempot hamnade vi ändå i böter, vilket självklart var olyckligt. Därför har vi tydligt skrivit in i utskottstexten att vi kommer att följa upp tillämpningen av vapendirektivet, och vi kommer att se över om någon tillämpning behöver justeras. Vi har med detta, och vi har inte släppt frågan.

För tillfället har vapendirektivet gällt i ungefär ett halvår. Vi får väl först se hur detta fungerar innan vi går vidare. Utredningen tittar också på justeringar i den delen, men dem kan jag tyvärr inte gå in på nu.

Anf. 246 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Ibland tänker jag att det var en himla tur att Centerpartiet ingick januariavtalet. Vad skulle Sten Bergheden annars ha sagt i talarstolen sedan dess?

Januariavtalet gällde 2019-2020, och Sten Bergheden vet mycket väl att jakt- och vapenfrågor inte ingick i januariavtalet. Tvärtom, som Sten Bergheden har nämnt, har Centerpartiet tillsammans med de nuvarande regeringspartierna gjort många tillkännagivanden. Men när regeringspartierna hamnade i regering genomförde man inte dem, utan man bytte fot.

När det nu är som Sten Bergheden säger, nämligen att vi inte befinner oss i tidspress längre, vite har redan beslutats, vad är det som förhindrar att gå vidare med att titta på en förändring?

Sten Bergheden hänvisade också till den nuvarande vapenutredningen, och det är bra. Jag vet att det förs en bra diskussion och ett bra arbete där. Men det råkar vara så att Centerpartiets representant har frågat om vi inte också kan titta på en reglering av vapenmagasin. Svaret har då varit att det måste finnas ett direktiv från regeringen. Varför har då Sten Bergheden, som också sitter i utredningen, inte bett regeringen om ett direktiv och fått mandatet? Det är det enda som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Jag gissar att ledamoten kanske slirade lite på sanningen, för vapenutredningen tittar inte på regleringen av vapenmagasin. Det är därför det vore så bra att följa upp den motion som det ska fattas beslut om i morgon och tillsätta en utredning för att genomföra detta, som var så himla viktigt före valet för samtliga nuvarande regeringspartier.

Anf. 247 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Jag tackar Helena Vilhelmsson för frågan. Jag anser mig rätt säker på vilka frågor vi diskuterar i vapenutredningen. Med det sagt tycker jag fortfarande att det är lika märkligt att Centerpartiet under fyra år kunde släppa fram en S-regering som faktiskt struntade i hela Jakt- och vapensverige. Man fick sitta och skriva motioner och tillkännagivanden med andra partier för att försöka få igenom sin politik. Det visar väl på vilket undermåligt och dåligt inflytande Centern egentligen hade med tanke på den makt man släppte över till Socialdemokraterna. Man löste inte en enda av de här frågorna, framför allt inte vapendirektivsfrågan, som kom redan 2017. Man hade några år på sig att ordna upp den här frågan. Med lite kraft från Centerpartiet hade man kunnat sätta ned foten och pressa fram detta. Så pass mycket tryck fanns det både i riksdagen och annorstädes för att lösa den delen.

Vi har skrivit tydligt i vårt utskott att vi kommer att följa upp den här frågan för att se om det blir en acceptabel tillämpning. Sedan är vi beredda att diskutera om detta behöver justeras eller inte i något läge. Nu har vapendirektivet gällt i ungefär ett halvår. Vi avvaktar vad utredningen kommer att landa i för att se om vi behöver justera någonting när det gäller vapendirektivet framdeles.

Petter Löberg (S)

Anf. 248 Petter Löberg (S)

Herr talman! Jag kan notera att Sten Bergheden inte tackade dem som beslutade om att dra igång utredningen, där vi sitter i en referensgrupp. Det var den förra regeringen som gjorde det. Skälet var att vi låg i parterr. Vi var i brygga som nation eftersom vapendirektivet inte var implementerat fullt ut. Vi fick i november månad ett vite på 99 miljoner kronor, och det är mycket pengar.

Nu berättar Sten Bergheden för kammaren i sitt anförande att han nogsamt följer hur vapendirektivet implementeras. Om det inte sker på ett så kallat acceptabelt sätt enligt Sten Bergheden ska man riva upp det som vi med stor vånda och mycket besvär fått på plats och som gjort att vi klarat oss ur den här parterren och äntligen slipper riskera mångmiljonböter; pengarna kan användas till andra saker som behövs i vårt samhälle.

Jag skulle gärna vilja veta vad som är en acceptabel nivå. Är det så att Sten Bergheden och Moderaterna inte har förtroende för att myndigheterna tänker följa den svenska lagen, som vi fattar beslut om i kammaren? Vad händer om myndigheternas beslut inte duger åt Moderaterna och regeringen? Hur tänker man skruva på lagstiftningen? Hur kommer det att riskera införandet av vapendirektivet?

Anf. 249 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Jag tackar Petter Löberg för frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Den förra regeringen tillsatte utredningen. Sedan skrev den nuvarande regeringen ett antal tilläggsdirektiv till utredningen för att få med alla tillkännagivanden med de förbättringar som skulle ske för landets jägare, samlare och skyttar. Det är en avsevärd skillnad mot när den förra regeringen jobbade med vapendirektivet.

Sedan är det lite märkligt att Petter Löberg ställer frågan till mig om att vi ska titta över detta. Som jag tolkar det hela finns det inget annat yrkande från Socialdemokraterna. De står bakom förslaget i betänkandet i den delen. Det handlar om att vi noga kommer att följa upp tillämpningen av vapendirektivet. Där tror jag att vi är överens. Jag tycker att detta är självklart. Det man fick göra i detta läge var att införa en lagstiftning under galgen. Vi hade EU över oss, med risk för böter och annat. Då var det snabba ryck. Vi fick lyfta fram det som fanns. Naturligtvis kommer man att titta över hur detta fungerar. Framför allt är det tillämpningen vi kikar på. Det finns saker där som polisen kanske har lagt in extra men som faktiskt inte krävs av vapendirektivet fullt ut. Det är självklart att vi måste följa upp det här, som all annan lagstiftning. Givetvis måste man kunna ompröva den om man ser att någonting går fel. Därför har vi den här tydliga texten om att vi följer detta noga för att se om vi behöver justera något när det gäller tillämpningen av vapendirektivet.

Petter Löberg (S)

Anf. 250 Petter Löberg (S)

Herr talman! Jag kan notera att ledamoten inte specificerar vad som eventuellt skulle kunna vara en avvikelse av acceptabel art. Det var ju det som jag reflekterade över. Det är klart att all lagstiftning ska följas upp. Det har vi olika typer av funktioner för: Riksrevisionen, Statskontoret och alla möjliga andra myndigheter och utvärderingsinstrument, även riksdagens utvärdering. Jag upplevde att det var ganska polemiska och starka ord som ledamoten använde kopplat till implementeringen av vapendirektivet, som dessutom bara har några månader på nacken. Vi har ingen aning om hur det ska uttolkas och hur det fungerar i praktiken.

Jag tycker att det här skapar en konstig stämning visavi de myndigheter som kämpar för att få rätt beslut och rättssäkra hanteringar av denna typ av komplexa frågor. Vi vet att det är svår materia som väldigt få personer på de olika myndigheterna, inte minst Polismyndigheten, har förmåga att hantera. De som har specialkunskaper får jobba väldigt hårt. Jag utgår från att de gör sitt allra bästa för att lagen ska kunna fungera på ett bra sätt.

Jag skulle vilja ställa en fråga till, nu när vi ändå har några minuter på oss. Tror ledamoten Bergheden att just den strikta vapenlagstiftning vi haft i Sverige i modern tid kan ha bidragit till att legala vapen inte spills över till den kriminella sektorn? Tror Sten Bergheden att så kan vara fallet? Det skulle jag gärna vilja veta.

Anf. 251 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Jag tackar Petter Löberg för frågan. Med den vapenlagstiftning vi har i dag är det tydligt att vi har en väldigt restriktiv vapenhantering i Sverige. Vi har de hårdaste kraven när det gäller utbildning, förvaring och översikt. Vi kan kontrollera per dygn om någon begår brott och annat. Det är en väldigt bra lagstiftning som självklart har gjort att vi hållit ordning på våra vapen i landet.

Men vi har också detaljer i vapenlagstiftningen som försvårar för jägare, skyttar och samlare och som är oproportionerligt besvärliga. Till exempel kan inte en skytt köpa ett extra vapen när han behöver åka till en tävling och det finns risk att ett eller två vapen havererar eller någonting annat. De andra skyttar runt om i världen som han tävlar mot har med sig så många vapen de kan behöva. Det är som att skicka iväg en golfspelare med sex klubbor till ett VM i golf. Det fungerar inte. Det måste göras en översyn av sådan reglering i vapenlagstiftningen som försvårar för jägare, skyttar och samlare att göra det de behöver göra inom sin jakt, sin sport och sitt samlande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Det är alla de här detaljerna som vi vill titta över, och det gör vi tydligt i vapenutredningen. Jag tror att vi i brett samförstånd kommer att komma fram till många förbättringar. Vi avvaktar utredningen, som kommer i maj månad. Jag hoppas på ett brett stöd här i kammaren för de förslag som kommer att läggas fram och som verkligen kommer att underlätta för landets jägare, skyttar och samlare. Kanske kommer ledamoten Petter Löberg och hans parti att kunna stödja sådana förslag som de tidigare under åtta år kraftfullt motarbetat.

Petter Löberg (S)

Anf. 252 Petter Löberg (S)

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till vår reservation 2 avseende vapenamnesti.

Vårt land plågas och har plågats under en längre tid av en sällan skådad omfattning av sprängningar och skjutningar. Brottsoffer och anhöriga får sin tillvaro raserad. Lokalsamhället påverkas. Tryggheten försvinner när våldet i realiteten kommer och upplevs komma allt närmare in på skinnet.

Specifikt skjutvapenvåldet sticker markant ut i en utveckling där våldsbrottslighet och många andra brottstyper sjunker i statistiken. Forskning och myndigheter står delvis handfallna inför orsaken till att situationen i vårt land sticker ut jämfört mot den i liknande länder.

Vi kan konstatera att det finns en gemensam nämnare i det här sammanhanget, och det är vapnen i sig. Det dödas nästan en kvarts miljon människor om året av skjutvapenvåld på vår jord. Av dem är det 40-60 fall som inträffar i vårt land. Det är 40-60 fall för mycket. För den kvarts miljon människor som förlorar sitt liv innebär det naturligtvis en enorm tragedi. Det är ett liv som avslutats i förtid och ett samhälle som på många sätt aldrig hämtar sig.

Ett effektivt arbete för att få bort de illegala vapnen från vårt samhälle är avgörande för om vi ska kunna lyckas med målet och utmaningarna att stoppa våldet på gator och torg. Kriminologprisvinnarna Cook och Zimring från USA har gjort en omfattande och evidensbaserad forskning. De beskrev att det just handlar om vapnen och tillgången till vapnen. Det är avgörande för om man ska lyckas med arbetet mot våldet.

Vi ser även i vår egen nationella statistik att exempelvis användandet av automatkarbiner leder till att vi har betydligt fler som blir "skjutna" som inte är måltavlan för skjutningen. Det innebär naturligtvis att vi på olika sätt behöver se över och skruva i vapenlagstiftningarna.

Vi behöver självklart ha repressiva åtgärder där det är lämpligt och brottsförebyggande insatser där det är lämpligt. Ett sådant brottsförebyggande arbete kan handla om att man ger en vapenamnesti.

Jag delar Sten Berghedens uppfattning att det i grund och botten inte har varit speciellt många vapen som har kommit in vid de tidigare amnestierna. År 2018 fick vi in ungefär 12 000 vapen. Av de 12 000 vapnen var huvuddelen sådant som människor hade ärvt eller som de hade hittat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Vad som har hänt sedan 2018 är att vi kraftigt har höjt straffen för olaga vapeninnehav och grovt vapenbrott. Det innebär naturligtvis ett helt nytt läge även när det kommer till amnestin. Vårt förslag innebär ett test för att se hur mycket människor är beredda att riskera för att gömma exempelvis en pojkväns eller en släktings vapen i ett källarförråd eller i hemmet. Nu avgörs det i mångt och mycket. I det sammanhanget kan man också säga att vi för att få in vapnen behöver ha ett utökat stöd till anhöriga när de så småningom lämnar in vapnen.

Jag vill avslutningsvis snabbt påpeka att det i ett europeiskt perspektiv finns ungefär 640 000 vapen anmälda i Schengens informationsdatasystem. De flesta av dessa vapen har varit legala under en kortare period vid något tillfälle. Men de kommer naturligtvis att kunna användas i illegala sammanhang så småningom.

Vi har ett enormt mörkertal i det här sammanhanget. Detta är registrerade vapen som är försvunna. Men vi har förmodligen miljontals vapen ute på marknaden.

Vill vi komma åt skjutvapenvåldet behöver vi av princip fortsätta att ha strikta regler. Jag får i det här sammanhanget vädja till regeringen att de regelverken har tjänat oss väl där vi har haft kontroll även på de legala vapnen.

Vi måste se till att vi har bra regelverk för vilka som får ha vapen och hur man använder och lagrar vapen. Men det gäller också att man har en kontroll i klubbar för dynamiskt sportskytte och annat som är omfångsrikt, som faktiskt är fallet i dag. Här har vi många säkerhetssystem på plats.

Vi hoppas verkligen att vi inte får se en alltför långtgående liberalisering av vapenlagstiftningen under kommande mandatperiod.

(Applåder)

Ingemar Kihlström (KD)

Anf. 253 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Det är ett faktum att vapen och vapens hantering är en viktig fråga. Vapen används som många vet av jägare och sportskyttar men också av bland annat försvaret och polisen. De gör det på ett ansvarsfullt sätt.

Men tyvärr kan vi nästan dagligen se hur det grova våldet, som ofta har gänganknytning, verkar på olika skrämmande sätt i vårt samhälle. Våldet drabbar många direkt och indirekt, och vi kan alla råka vara på fel plats vid fel tidpunkt och riskera att bli skadade eller till och med dödade av ett vapen som avfyras i en konflikt. Denna trend måste brytas. En sådan uppvisning av våld, hänsynslöshet och total avsaknad av respekt för både människoliv och rätten till varje medborgares trygghet förtjänar samhällets kraftfulla fördömande.

I dagens debatt behandlar vi vapenfrågor, och då kan det vara lätt att ropa på hårdare regler för alla vapenägare för att möta ökningen av skjutvapenvåld. Det är enligt mitt och mitt partis sätt att se det ett helt felaktigt synsätt att göra så. Man bör i stället fokusera på att göra det svårare för gängkriminella att begå våldsbrott med illegala vapen. Genom åren har vi dock sett förslag som i många fall i syfte att verka handlingskraftiga varit riktade mot den svenska jakt- och skytterörelsen för att bryta den dödliga trenden av skjutvapenvåld. Men det är som sagt ett bakvänt sätt att angripa problemet. Naturligtvis behövs det insatser från rättsväsendets alla delar och även lagändringar som gör att man kommer åt de kriminellas innehav av vapen och sprängmedel. Men det måste genomföras på ett sätt så att det inte skapar problem för vanliga jägare och sportskyttar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Herr talman! Redan i dag omges dagens registrerade vapenägare, vilka är över 600 000, av många regler, och samhället har olika kontrollfunktioner som regelbundet och ofta dagligen kontrollerar den som äger ett vapen.

Jag har sagt det tidigare, men det är ändå nödvändigt att upprepa det: Det är inte legala vapen som huvudsakligen är i fokus för de kriminella eller som används vid de skjutningar och andra grova brott som vi ser i Sverige. Man använder i stället vapen som kommer in i Sverige på illegal väg. Denna väg och användning behöver bekämpas med alla medel. Men det måste ske utan att skapa problem för de vapenägare som sköter både vapen och hantering klanderfritt.

För några år sedan konstaterade man att det under ett antal år var endast 1,2 vapen per år som kom från jakt eller sportskytte vid grov brottslighet. Det är alltså en liten, marginell del. Därför är det självklart att inte bunta ihop jägare och sportskyttar med dem som beter sig allra värst i samhället. Att försvåra för laglydiga vapenägare är inte metoden för att stoppa det ökade antalet skjutningar på våra gator och torg.

Under förra mandatperioden gjordes det som nämnts ett antal tillkännagivanden till regeringen från en majoritet av riksdagen gällande vapenägande och hantering. Det var en tydlig signal från riksdagen till dåvarande regering att det finns förslag för att möta jägares och sportskyttars önskemål om förenklingar utan att samhällets säkerhet blir påverkad. Den förra regeringen hade inte den viljan. Men jag är glad över att det nya ledarskapet för Sverige rullar vidare processen för att förenkla för de vapenägare som sköter sig. Det är hög tid att föra denna process i mål nu.

Herr talman! I Tidöavtalet angavs förutom allt annat som nu är under genomförande också en ny väg för vapenfrågor. Regeringens utredning, som nu är under genomförande, ska ge möjlighet till en enklare vapenhantering för laglydiga jägare och sportskyttar. Men det görs naturligtvis med en inriktning och ett fortsatt fokus på att bekämpa personer som illegalt använder vapen till brottslig verksamhet.

Det är riktigt att den förra regeringen i maj 2022 gav en särskild utredare i uppdrag att som ett första steg föreslå hur EU:s ändringsdirektiv ska genomföras och att därefter se över vapenlagstiftningen. Denna utredning kompletterades under 2023 med ett tilläggsdirektiv som innebar att utredaren ska genomlysa ett antal punkter, bland annat gällande vapengarderoben och vilka processer som ska gälla vid vapenbyte. Utredaren ska också ta ställning till tidsbegränsade tillstånd och så vidare. Detta möter många av de tillkännagivanden som gjordes av riksdagen.

Herr talman! Denna debatt visar att det är möjligt att välja en annan inriktning vad gäller vapenägande för laglydiga och skötsamma vapenägare än den väg som den tidigare regeringen valde. De många tillkännagivandena under tidigare år visar att det finns och fanns en majoritet i Sveriges riksdag som vill gå en annan väg. Nu får vi se till att genomföra detta och gå den vägen, och vi är flera partier som jobbar för att detta verkligen genomförs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Med detta vill jag avsluta med att säga att vi kristdemokrater stöder denna inriktning vad gäller vapenfrågor, och jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motionsyrkanden.

Anf. 254 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Vi debatterar justitieutskottets betänkande om vapenfrågor. Vapenfrågor har inte alltid hanterats i ett särskilt betänkande här i riksdagen, utan tidigare ingick de frågor som rör exempelvis legalt vapenägande i betänkandet om polisfrågor.

Jag har tittat lite i de historiska protokollen och sett att just 2017 var Sverigedemokraterna ganska ensamma om att skriva motioner med syftet att förenkla för legalt vapenägande. Det handlar om bland annat femårslicenserna, vapengarderoben och andra frågor som vi har betonat genom åren när det kommer till synnerliga skäl och sådana saker som det har väckts kritik mot. Det ska sägas att också Centerpartiet var med och skrev motioner på den tiden.

Men Sverigedemokraterna var ganska isolerade under några år i början av förra mandatperioden och ensamma om att tycka att det behövde göras någonting. Därefter har fler partier, framför allt inom den konstellation som man nu kallar Tidögänget, det vill säga Moderaterna, Kristdemokraterna och faktiskt också Liberalerna, arbetat ganska hårt och utfört ett jättebra arbete i opposition gentemot den förra regeringen när det kommer till att skapa tillkännagivanden.

Det handlar om många av de frågor som berörs här, exempelvis femårslicenserna. Jag kan inte minnas att någon annan fråga har rönt så många tillkännagivanden under en och samma mandatperiod. Då hade vi en rödgrön regering som vägrade att tillmötesgå de tillkännagivanden som vi riktade från riksdagen.

Detta är lite grann bakgrunden till det vi debatterar i dag. Det har funnits ett växande tryck i frågorna, och vi har nu fått en klar majoritet och en regering som vill göra någonting åt de frågor som vi så länge har arbetat för i riksdagen i opposition.

Herr talman! Det är glädjande, och jag har stor tillit till att vi får ut ganska goda resultat från vapenutredningen med det tilläggsdirektiv den har. Det är ganska skarpa direktiv, och det ger förmodligen och förhoppningsvis stora möjligheter för riksdagen att fatta beslut i de frågor där man kan förändra lagstiftningen enligt de tillkännagivanden som tidigare har funnits. Det handlar kanske primärt om femårslicenserna, som har varit väldigt omdebatterade. Det gäller också vapengarderoben och andra frågor som hör till detta.

Det handlar om en uppdelning av vapenlagstiftningen så att lagen träffar olika beroende på vad man har för uppsåt. Kriminella utan vapenlicens ska givetvis straffas om de har beväpnat sig i kriminellt uppsåt, men den som har en vapenlicens och i övrigt hanterar den ganska bra ska inte drabbas av de straff som vi tycker är rimliga för kriminella.

Det finns många saker som är mycket bra och som jag tror kommer att falla väl ut. Det är lite tidigt att säga något nu, och vi lever i en lite oviss tid fram till dess att utredningen presenteras i början på maj. Men det finns hopp, som jag ser det.

Vi har däremot diskuterat och debatterat implementeringen av EU:s vapendirektiv ganska många gånger i den här kammaren. Det började med att den socialdemokratiska regeringen försökte implementera EU:s vapendirektiv inte bara en gång, utan två gånger och kanske tre, om jag minns rätt. Man saknade helt enkelt stöd i riksdagen för sitt förslag till implementering. Man vägrade att förankra förslaget i riksdagen. Ingen socialdemokrat hörde av sig till Sverigedemokraterna för att fråga vad vi tyckte. Det är ett dåligt sätt att hantera en implementering av EU:s vapendirektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Detta har också lett fram till att Sverige fick betala ganska dryga böter till EU för att man inte lyckades implementera lagstiftningen i tid. Det ansvaret vilar såklart fullt ut på den förra regeringen, som inte sanktionerade sina förslag i riksdagen.

Det finns ett frågetecken och en fråga som blir hängande i luften, och detta har kommenterats tidigare i ett replikskifte mellan Centerpartiet och Moderaterna. Det handlar om regleringen av vapenmagasin, där det finns oklarheter. Är det en överimplementering, och är det ett stort problem? Vi har inte riktigt rett ut den frågan, anser Sverigedemokraterna. Vi är inte helt säkra på att det är ett stort problem, och vi är inte heller helt säkra på att den utredning som nu arbetar anammar vissa delar som kan finnas när det kommer till exempelvis hantering av vapenmagasin för personal inom Försvarsmakten. Ska det vara illegalt att inneha vapenmagasin privat för dem?

Det kan finnas en möjlighet att detta hanteras inom den vapenutredning som finns, men vi är inte helt säkra på den saken från Sverigedemokraternas sida. Vi är definitivt ganska osäkra just när det gäller den principiella inställningen till regleringen av vapenmagasin, där skillnaden utgörs av det som kallas för användningsreglering och innehavsreglering. Vi tycker att man borde utreda användningsregleringen fullt ut på ett principiellt plan.

Sedan kan det vara så - det ska sägas - att justeringar i befintlig reglering tar bort en hel del farhågor och en del problem som gör att detta kanske inte behövs. Men för Sverigedemokraternas del ser vi att det finns en principiell ingång som är viktig att bevaka och utreda om man vill uppnå en minimiimplementering med minsta möjliga negativa effekt i de här frågorna.

Därför, herr talman, har vi valt att yrka bifall till reservation 1 i betänkandet, som handlar om genomförandet och minimiimplementering.

Anf. 255 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Tack, Adam Marttinen, för anförandet! Jag vet att Adam Marttinen brukar referera till vad som har sagts och gjorts långt bak i tiden. Ibland är det en liten risk att begära replik, för han kanske citerar någonting jag har sagt eller gjort.

Jag tycker att Adam Marttinen glömde en sak, nämligen beslutet förra sommaren om just implementeringen av vapendirektivet. Då deltog ju Sverigedemokraterna inte ens i debatten, så därför tänkte jag trots allt passa på att lyfta denna fråga nu.

Jag håller helt med om historiebeskrivningen av alla tillkännagivanden som inte har beaktats, och jag tycker att det är jättebra att de nu beaktas i den vapenutredning som pågår.

Men återigen: Denna vapenutredning har inte i uppdrag att titta på just ändringen av regleringen av vapenmagasin. Det ter sig lite märkligt att frågan nu reses om att det inte är säkert att det är en överimplementering. Samtliga partier var ju, som du refererar till, supertydliga med att det var en överimplementering, åtminstone så långt fram som till förra valet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Jag undrar lite: Vad var det egentligen som gjorde att Sverigedemokraterna faktiskt vek ned sig och godkände en implementering av vapendirektivet med denna överimplementering? De skäl som angavs - att det var tidspress, att vi skulle utsättas för vitesbelopp - hade ju varit desamma också ett halvår och ett år innan. Det är väldigt knepigt att förstå varför Sverigedemokraterna bytte åsikt.

Sedan inser jag också att vi har den situation att hantera som vi har nu. Jag är mycket glad att Sverigedemokraterna stöder reservationen och tror att vi kan hitta en lösning framöver. Men vad var det egentligen som gjorde att ni gick med på denna implementering?

Anf. 256 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Det finns många svar på det. Sverigedemokraterna sitter inte i regering. Det är det första. Vapenfrågorna inryms inte i Tidöavtalet. Det är det andra.

Regeringen lade ett förslag på bordet där vi antingen kunde implementera eller avstyrka implementeringen. I det valet valde vi att implementera det förslag som kom på bordet.

Vi var inte helt nöjda. Jag tror att jag ganska väl minns mina ord när jag diskuterade saken med justitieministern och departementet: Ta böterna! Det är inte vårt fel att vi ställs inför en situation med böter. Ta böterna och utred anmälningsregleringen!

Jag hade ganska många möten där jag tryckte på för att vi skulle gå den vägen. Så blev det inte, och det tycker jag är tråkigt. Det är också anledningen till vi i dag har en gemensam reservation i betänkandet.

Jag tycker också att man ska ha respekt för den hållning regeringen presenterar. Det finns inga väl kända problem. Om det inte blir några kända problem är dock den principiella saken kvar, där vi inte är helt nöjda. Det tycker jag är skäl nog att gå vidare med en utredning.

Vi tycker inte att EU ska lägga sig i svensk vapenlagstiftning över huvud taget. Det var också anledningen till att Sverigedemokraterna 2017 ansåg att det inte var förenligt med subsidiaritetsprincipen att gå vidare med EU-direktivet. Vi har varit väldigt kritiska till det från början, eftersom syftet har varit att komma åt kriminella och terrorister. Det gör man inte med reglering av vapenmagasin. Vi tycker att man kan lämna det helt därhän.

Men om det inte blir ett jättestort problem kring detta är det inte heller någon jättestor sak att orda om. Då handlar det om det principiella: Ska EU ha någonting att säga till om när det gäller hur vi ska reglera våra vapenmagasin? Det tycker vi inte att EU ska ha över huvud taget.

Anf. 257 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret. Jag ler lite inombords, för Adam Marttinen använder samma svar som Sten Bergheden gav Centerpartiet. Jag vet inte hur Sten Bergheden uttryckte det, om vi hade dåligt inflytande eller för litet inflytande. Det har uppenbarligen också Sverigedemokraterna på nuvarande regering eftersom de inte fick igenom sina ståndpunkter trots att det finns en majoritet i kammaren för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Jag tycker också att det är lite märkligt att ledamoten återigen använder begreppet kända problem. Vi vet ännu inte om det är kända problem, säger han. Det finns ju ett antal problem, till exempel för målskytterörelsen, som båda våra partier använde sig av innan ändringsdirektivet klubbades. Jag kommer att ta upp det i mitt anförande sedan. Jag tycker nästan att det är en icke-fråga.

Sedan har jag respekt för det ledamoten tar upp om att vapenutredningen kanske via andra vägar kan komma åt en del av problemen. Det ska bli intressant att följa.

Frågan är dock hur vi går vidare framöver. Jag gissar att Adam Marttinen sitter med i vapenutredningen, men på vilket sätt är Sverigedemokraterna villiga att jobba med frågan framöver? Om nu vapenutredningen inte kommer med ett förslag som är till fyllest, vad gör vi då? Vad är Sverigedemokraternas förslag då? Vad är åtgärden då? Ska vi lyfta frågan i justitieutskottet? Ska vi ha interpellationsdebatter med justitieministern?

På något sätt tror jag att vi måste vidta åtgärder för att lösa detta. Till skillnad från Adam Marttinen är jag nämligen övertygad om att det finns problem när det gäller att implementera denna lag, framför allt för målskyttarna.

Anf. 258 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Jag instämmer i att det finns ett principiellt problem med att kriminalisera innehav av magasin, nämligen att människor begränsar sig i sin hantering av magasin. Det utgör inte ett problem över huvud taget att människor har vapenmagasin hemma. Detta är ett principiellt fel som kan leda till att människor innehar magasin på ett sådant sätt att de gör sig skyldiga till brott, och det tycker jag är helt fel. I den bästa av världar innebär det dock ett ganska litet problem på kort sikt.

Vad ska vi göra från riksdagens sida? Ja, Sverigedemokraterna står ju bakom reservationen, och kommer också att rösta för den i kammaren, om att regeringen bör utreda användningsreglering som en alternativ implementering. Mer än så kan man kanske inte begära av ett parti som sitter i riksdagen och inte i regeringen. Men vi kommer definitivt att trycka på för att nå framgång också i den frågan.

Sedan blir debatten lite rumphuggen av att vi har en utredning som inte har presenterat sitt fulla förslag, som kommer i maj. Det kan hända att det blir positiva utfall även när det kommer till vapenmagasin. Vi lyfter de frågorna i den referensgrupp till utredningen som är tillsatt, men det är som sagt ovisshet.

Vi väljer det säkra före det osäkra. Vi har yrkat bifall till reservationen för att sätta tryck i frågan och visa att det finns en principiell invändning mot den implementering som gjordes. Visar det sig att det finns problem längre fram som är mer eller mindre påtagliga eller att utredningen inte omhändertar frågetecken är jag förvissad om att vi också kommer att få ett breddat stöd för vår uppfattning i denna fråga i kammaren och inte behöver stå ensamma med den. Det ser vi dock ut att få göra denna gång.

Jag ser fram emot ett fortsatt gott arbete med att sätta tryck i frågan.

Gudrun Nordborg (V)

Anf. 259 Gudrun Nordborg (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 2 av Vänsterpartiet med flera av oppositionspartierna. Reservationen gäller en återkommande vapenamnesti och amnesti för att lämna in sprängmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Tidöpartiernas motiv till att inte säga ja till detta är svårbegripligt, i alla fall för mig. Varför tar man inte varje chans att begränsa det enligt oss alla förfärliga våld med skjutningar och sprängningar som pågår? Ska det i Tidöpartiernas Sverige bara vara strängare straff som ska kunna hantera problematiken? Ska det aldrig få handla om förebyggande åtgärder mot gängen liksom mot övrigt våld? De föreslagna amnestierna kan också ju hindra andra former av skjutningar och illdåd som pågår utanför gängens ramar.

Genom återkommande amnestier för illegala vapen och illegal ammunition är det möjligt att minska andelen vapen i samhället. Det är i rådande läge av stor vikt att skjutvapen som cirkulerar i gängkriminella kretsar kan tas om hand, vilket en vapenamnesti kan bidra till. Det handlar om en åtgärd med viss brottsförebyggande effekt, som en åtgärd bland flera. Det är alltid angeläget att minska antalet illegala vapen i samhället. En sådan amnesti innebär att vem som helst kan lämna in skjutvapen och ammunition liksom sprängämnen anonymt till polisen och slippa rättsliga påföljder. Eftersom sprängämnen inte omfattas av vapenlagen krävs en särskild amnesti för explosiva varor.

Under den senaste vapenamnestin, våren 2018, fick polisen in 12 000 vapen. Det står i vår reservation. Det lämnades också in nästan 30 000 kilo, alltså 30 ton, ammunition. Det var den fjärde amnestin. Jag har tittat lite på historiken. Vid amnestin 1993 kom det in drygt 17 000 vapen. År 2007 kom det in 13 000 vapen. År 2013 kom det in 15 000 vapen, och år 2018 kom det alltså in 12 000 vapen. Sammanlagt handlar det om 57 000 vapen hittills. Om vi summerar uppgifterna om insamlad och inlämnad ammunition handlar det om 96 ton.

I debatten har det tidigare nämnts att det mest skulle handla om gamla vapen eller leksaker. Jag kan inte bevisa att de uppgifterna är fel. Men jag vet att också gamla vapen och till och med leksaker som liknar riktiga, farliga vapen används för att hota och skrämma. Jag tror också att ett antal av de 57 000 vapnen är riktigt, seriöst farliga vapen.

När det gäller de explosiva varorna har jag inte hittat dokumentation över vad man kunnat samla in. Där har det varit enbart en amnesti hittills, år 2018. Även om de sprängmedel som samlades in vid det tillfället inte i önskad omfattning kom från kriminella gäng bör åtgärden upprepas.

Jag anser mot denna bakgrund att det är rimligt att ha upprepade amnestier med ett visst tidsmellanrum, som de fyra nämnda amnestierna är exempel på. Man bör återigen ta initiativ till nya vapenamnestier för att få människor att lämna in illegala vapen, ammunition och explosiva varor.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 2.

Anf. 260 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Frågor om vapen och jakt har i många år och många debatter rönt stort engagemang och mycket uppmärksamhet här i kammaren. Kanske beror det på att många människor i Sverige har jakt som sitt största fritidsintresse. Det är faktiskt inte bara ett fritidsintresse, utan en livsstil.

Det råder ingen tvekan om att jägarkåren är viktig för landets faunavård, inte minst när det gäller eftersök av trafikskadat vilt, vilket görs mer eller mindre ideellt av jägarkåren i dag. Därför är det oerhört problematiskt att jägarkåren ofta hamnar i kläm när vapenlagar diskuteras och straffskärpningar sker, i syfte att försvåra för illegala vapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Av den anledningen har det skrivits en mängd motioner i dessa ärenden genom åren. Och det har beslutats om tillkännagivanden. Årets motionsflod är markant mindre. Men några motioner finns kvar att hantera, bland annat en som handlar om implementeringen av EU:s vapendirektiv, som det fattades beslut om förra sommaren.

Det, mina vänner, är en märklig följetong i den här kammaren. För dem som eventuellt lyssnar här i kammaren och annorstädes ska jag rekapitulera en aning. År 2017 antog EU ett ändringsdirektiv till vapendirektivet. Olika åsikter om Sveriges vapenlagar fanns långt före det, men det blev definitivt värre då. Centerpartiet var emot vapendirektivet då, och vi var emot det som röstades igenom här i kammaren förra sommaren. För sakens skull kan jag påminna om hur våra folkvalda röstade i EU-parlamentet 2017. De som röstade nej var Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. De som röstade ja var Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Vi vet alla att de vapen som används av kriminella kommer från andra håll än från jägare och sportskyttar. Oavsett vilka lagar vi förändrar här i kammaren kommer en grovt kriminell aldrig att söka licens för sitt vapeninnehav.

Jag kan drista mig till att säga att regeringar av alla kulörer tycks tro att ju fler vapen som finns i samhället, desto mer ökar kriminaliteten. Så är det inte. Alla medborgare i Sverige skulle kunna ha varsitt vapen om vi var och en sköter oss och använder det som det är tänkt att användas, det vill säga till målskytte, till jakt eller som samlarändamål. För att få ha det måste du genomföra kvalificerade tester och ta examen. Din vandel - populärt begrepp - kontrolleras kontinuerligt i polisens register. Om du inte sköter dig blir du helt enkelt av med ditt vapen.

Herr talman! Nu har det intressanta fenomenet uppstått att de partier som gång på gång har kritiserat tidigare regeringar för att ha valt att föreslå en överimplementering av direktivet nu sitter i regeringen. Då hade i alla fall jag förväntat mig att regeringen skulle leverera förslag som verkligen innebar minimiimplementering. Men så blev det inte. Man röstade igenom flera förslag som man tidigare har kritiserat, bland annat att tillståndsreglera vapenmagasin och dessutom kriminalisera innehavet av vapenmagasin om det inte fanns korrekt tillstånd för det. Det krävdes inte i EU-direktivet.

I ändringsdirektivet som började gälla förra sommaren fanns det uppenbara problem, vilket har nämnts i replikskiften här. Det gällde inte minst för målskyttet och den stora idrottsrörelse det representerar. Jag ska ge några exempel. Sverige har sin tillståndsgivning uppdelad på ändamål, det vill säga jakt, målskytte eller samlare. Till exempel får vapen som innehas för ändamålet jakt användas även för målskytte men inte tvärtom. Det gäller även om vapnen som sådana är helt identiska. Det vill säga att samma magasin kan vara tillståndspliktigt för en innehavare men inte för en annan. Det är inte särskilt rättssäkert.

Sanningen är att om en kriminell skulle komma över ett halvautomatiskt jakt- eller målskjutningsvapen och avse att skjuta mot andra människor med det spelar det ingen roll om personen har ett magasin med mer eller mindre kapacitet än tio patroner. Men det är endast magasin med mer än tio patroner som ska registreras. Det är inte logiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Att jämställa ett löst plåt- eller plastmagasin med ett skjutvapen är ytterst långsökt. Men det hindrar naturligtvis inte att polisen ska kunna ställa relevanta frågor om man påträffar vapenmagasin eller vapendelar hos någon som inte kan styrka att han lagligt innehar ett vapen som föremålen är avsedda för. Det kan göras även utan tillstånd för magasinen.

Nej, inför en användarreglering fullt ut, likt för vapenlicensen! Har du avlagt jägarexamen får du ansöka om vapenlicenser och är därmed ansvarig. Är du målskytt har du gjort ett test och är därmed ansvarig. Det fungerar i andra länder. Det är precis vad som föreslås i Centerpartiets motion och är precis det som Tidöpartierna har tyckt i alla år, fram till nu.

Förra sommaren klubbades ändringsdirektivet igenom av tidsskäl och för att risk för vite från EU förelåg. Vite utdömdes i alla fall. Nu finns alltså egentligen inga av de skälen kvar. Nu borde regeringen i lugn och ro kunna tillsätta en utredning eller ge den utredning som redan finns i uppdrag att utreda just införande av användarreglering.

Det spelar ingen roll hur många gånger Moderaterna eller Sten Bergheden säger att Centerpartiet borde ha gjort detta tillsammans med den förra regeringen. Det stämmer nämligen inte. Vi hade inget som helst samverkansavtal om jaktfrågor. Nu finns det däremot en regering där samtliga partier tycker att det här är viktigt. Det tyckte man åtminstone fram till valet.

Det är inte rimligt att polisen ska lägga pengar och resurser på att leta upp, kontrollera och lagföra innehavare av ett metall- eller plastmagasin. Därför tycker jag att en utredning behövs nu.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Anf. 261 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Nu blir det lite tillbakakaka i repliken. Det vore väl inte helt i sin ordning om vi gick härifrån och var överens?

Jag har en fråga: Vad är Centerpartiets roll i riksdagen värd? Jag tror aldrig Sverige har haft en regering som negligerat så många tillkännagivanden som den tidigare socialdemokratiska regeringen med Morgan Johansson som ansvarigt statsråd. Vi var nog uppe i en fyra fem tillkännagivanden i en och samma sakfråga när det kom till femårslicenserna. Där var Sverigedemokraterna överens med Centerpartiet i sakfrågan. Vi hade också väldigt många tillfällen att avsätta just det statsråd som negligerade tillkännagivandena. Men Centerpartiet valde att stödja ett statsråd som helt och hållet negligerade tillkännagivandena.

Vad vill jag säga med det här? Jo, att jag tycker att det finns en liten diskrepans mellan de tuffa ord som ofta förekommer i debatten och den faktiska handlingen från Centerpartiets sida. Om vi hade haft en gemensam avsikt att tillkännagivandena i Sveriges riksdag ska genomföras borde vi också vara eniga om att statsrådet som helt negligerade tillkännagivandena inte förtjänade att vara statsråd. Men när det kom till kritan valde Centerpartiet en socialdemokratisk regering som fullständigt struntade i riksdagens tillkännagivanden och dessutom gång på gång misslyckades med att implementera vapendirektivet. Det lämnade oss med ganska ansenliga summor i böter från EU.

Vad är Centerpartiets röst värd när det verkligen gäller i de här frågorna? Nu har vi en regering som arbetar fullt ut med att genomföra de direktiv som den förra, centerpartistiska, regeringen helt negligerade.

Anf. 262 Helena Vilhelmsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Herr talman! Med all respekt för Adam Marttinens replik och fråga vill jag först säga att det under de senaste två mandatperioderna inte har funnits någon centerpartistisk regering. Det var det sista uttalandet som Adam Marttinen gjorde. Och med all respekt - det finns fler frågor att diskutera i kammaren än jakt, vilt och vapen. Det finns väldigt stora frågor och mycket att diskutera.

Jag hänvisar återigen till januariavtalet, precis som Adam Marttinen har hänvisat till Tidöavtalet och förklarat att det var därför man gick ifrån sin viktiga position i dessa frågor som man hade innan valet men släppte efter valet. Januariavtalet innehöll jättemånga viktiga frågor och jättemycket centerpartistisk politik om ideologiska frågor. Men det innehöll inte jakt, vilt- eller vapenfrågor. De frågorna valde vi att verka för här i kammaren precis som man gör om man inte sitter i regering - men vi lyckades inte. Det är helt rätt. Regeringen fallerade. Jag håller helt med.

Vi höll med om all den kritik som tillkännagavs här om att regeringen struntade i den formalia som vi hanterade här. Vi stod på samma sida som Sverigedemokraterna och kritiserade regeringen, men januariavtalet innehöll ingen punkt om jakt, vilt- eller vapenfrågor.

Anf. 263 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Det är såklart ett tydliggörande från Centerpartiets sida när man säger att man värderar vissa frågor mer än andra. Jag tycker att det är ett värdefullt tydliggörande i den här debatten om vapenfrågor att legalt vapenägande inte låg särskilt högt på Centerpartiets agenda när man väl prioriterade. Man valde då en rödgrön regering framför att genomföra de sakfrågor som man i plenum, i riksdagen, i tillkännagivanden tyckte var så viktiga. Det var egentligen bara det svaret jag var ute efter, och det fick jag.

Vi har nu som bekant en regering som arbetar för de här frågorna. Om vi sverigedemokrater är missnöjda med någonting som kommer ut på andra sidan kan man lita på att vi i kammaren, precis som vi gör i det här betänkandet, kommer att sätta ned foten och markera. Det är vår roll i politiken. Vi pratar inte bara, utan vi gör också det som vi säger. Det kanske är skillnaden mellan Centerpartiet och Sverigedemokraterna.