Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag

Betänkande 2022/23:KU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
23 november 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF

Beslut

Ja till ökad insyn i ägande av radio- och tv-företag (KU13)

Regeringen har lämnat förslag om ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag. Riksdagen sa ja till förslagen.

Förslagen innebär att fler leverantörer av medietjänster ska lämna information till mottagarna och att omfattningen av den information som ska lämnas utökas jämfört med vad som gäller i dag.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2023.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-11-08
Justering: 2022-11-15
Trycklov: 2022-11-17
Reservationer: 1
Betänkande 2022/23:KU13

Alla beredningar i utskottet

2022-10-25, 2022-11-08

Ja till ökad insyn i ägande av radio- och tv-företag (KU13)

Regeringen har lämnat förslag om ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslagen.

Förslagen innebär att fler leverantörer av medietjänster ska lämna information till mottagarna och att omfattningen av den information som ska lämnas utökas jämfört med vad som gäller i dag.

Lagändringarna föreslås börja gälla 1 mars 2023.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-11-22
Debatt i kammaren: 2022-11-23
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:KU13, Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag

Debatt om förslag 2022/23:KU13

Webb-tv: Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 4 Ida Karkiainen (S)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vem eller vilka intressen är avsändare av en viss information? Det är en av vår tids kanske viktigaste konsumentupplysningsfrågor. Men det är också en av de svåraste.

Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-före-tag

Medielandskapet har förändrats i snabb takt de senaste åren, och utvecklingen visar inga tecken på att avstanna. Därför är det än mer angeläget att vi medborgare får information, eller kan ta reda på information, om vilka intressen som står bakom olika medietjänster.

Medietjänster har stor betydelse för allmänhetens möjligheter att få information och bilda sig en välgrundad uppfattning om olika förhållanden och skeenden i samhället, allt från lokala händelser till internationella frågor. Den som äger en leverantör av medietjänster har stora möjligheter att påverka vilken typ av innehåll och information som förmedlas. Det framgår dock inte alltid tydligt vem som står bakom det innehåll som sprids.

Att information om vem som äger en leverantör av medietjänster lämnas på ett enkelt sätt kan ge oss medborgare som använder dessa tjänster möjlighet att värdera innehållet i och trovärdigheten hos tjänsten. I förlängningen kan sådan information innebära att förutsättningarna för yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen stärks eftersom användarna ges möjligheter och förutsättningar att bilda sig en uppfattning om just innehållet.

År 2020 bedömde den förra regeringen i propositionen En moderniserad radio- och tv-lag att det kunde finnas skäl att överväga att införa krav på att leverantörer av medietjänster ska tillhandahålla information om sin ägarstruktur, inbegripet också verkliga ägare. Det hängde ihop med krav som EU-direktiv på området ställer. Det är dessa förslag vi behandlar i dagens debatt. Förslagen innebär att fler leverantörer av medietjänster ska lämna information till mottagarna och att omfattningen av den information som ska lämnas utökas jämfört med vad som gäller i dag.

Vilka uppgifter är det då det handlar om? Jo, det handlar om grundläggande uppgifter som namnet på den som äger leverantören och om denne ingår i en koncern eller i ett nära samarbete med andra företag eller organisationer, det vill säga uppgifter om ägarstrukturen. Utöver detta bör även, i förekommande fall, ägarens organisationsnummer anges.

Är det tillräckligt? Det tål att diskuteras. Om leverantören har en komplex ägarstruktur skulle det ändå vara svårt för användaren att bedöma vem som har det avgörande inflytandet hos en medietjänstleverantör. I en sådan situation kan dock uppgifterna ge användaren information om vilka möjliga aktörer som står bakom informationen, vilket till syvende och sist ökar möjligheterna att värdera innehållet.

Det borde ligga i alla seriösa medietjänsters intresse att enkelt kunna och vilja tillhandahålla den här typen av uppgifter.

Herr talman! Centerpartiet har i sin reservation i ärendet anfört att förslagen kring tillsyn och sanktioner är vagt formulerade och att man därför vill ha en uppföljning av hur lagstiftningen faller ut. Det är en rimlig synpunkt. Att utvärdera hur lagstiftning faller ut är dock någonting som vi ständigt gör och ständigt återkommer till. Vi anser att detta kan tillgodoses utan ett tillkännagivande på området, men det är som sagt en rimlig synpunkt. Vi får åtminstone anledning att politiskt återkomma om lagstiftningens resultat är otillfredsställande.

Herr talman! I det omfattande informationssamhälle som vi lever i, där både desinformation och propaganda lätt och snabbt får fäste, krävs en transparens för oss medborgare för att kunna bedöma avsändarens eventuella intentioner eller intressen. Det är en viktig del i demokratin. Därför är denna lagändring angelägen.


Anf. 5 Malin Björk (C)

Herr talman! Vi befinner oss i ett medielandskap statt i snabb förändring. I detta landskap tar den genomsnittlige mediekonsumenten in information via en mängd olika kanaler, till skillnad från i min barndom, då utöver det skrivna ordet statlig television och statlig radio var allenarådande som informationskällor om händelserna ute i världen.

I ett sådant landskap som vi har i dag, med oerhört många olika avsändare, blir det allt svårare att veta vem eller vilka som står bakom ett visst budskap. Samtidigt är det så att den bild vi skapar oss av världen och sakernas tillstånd i den i mångt och mycket beror på vilka källor vi använder oss av i vår informationsinhämtning. För att kunna bilda sig en välgrundad uppfattning om hur saker och ting förhåller sig och vad som händer i samhället i stort är det viktigt att kunna identifiera källan för att rätt kunna värdera informationen.

Sammantaget är det högst angeläget att ge mediekonsumenten faktisk möjlighet att ta reda på vem som ligger bakom ett budskap, och det på ett så enkelt sätt som möjligt. Det är just detta som det betänkande vi nu avhandlar syftar till: att den som lyssnar till en radiosändning eller tittar på en tv-sändning enkelt ska kunna ta reda på vem som står bakom den. Med de lagändringar som nu antas blir leverantörer av medietjänster skyldiga att tillhandahålla uppgifter om ägarförhållandena. Dessa uppgifter ska lämnas på ett så enkelt sätt som möjligt, så att användaren av en tjänst kan värdera innehållet och trovärdigheten i tjänsten.

Herr talman! De uppgifter som leverantören ska lämna är dels namnet på den som äger leverantören, dels uppgifter om ägarstrukturen, vilket handlar om huruvida ägaren ingår i en koncern eller i ett nära samarbete med andra företag eller organisationer, som Ida Karkiainen sa. Samtidigt införs en sanktionsbestämmelse för den leverantör som inte följer lagen. I sådana fall får Myndigheten för press, radio och tv förelägga leverantören, vid äventyr av vite, att lämna nödvändiga uppgifter om ägare.

Centerpartiet välkomnar förslaget men anser att det föreslagna systemet, med tillsynsmyndighet och sanktionssystem, är väl vagt. Vi saknar en granskningsfunktion vid överlåtelser, där alltså leverantören får nya ägare, och för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, som också kan påverka ägarförhållandena.

Det är sedan tidigare känt att utländsk makt har strategiska intressen av att påverka svensk debatt och på sikt vårt lands handlingsfrihet. Därför är det viktigt att söka höja trösklarna för sådana påverkansoperationer i syfte att hindra dem, naturligtvis med respekt för grundlagarna. Vår bedömning är att EU-kommissionens regelverk för granskning av utländska direktinvesteringar som kan påverka säkerhet och allmän ordning ger utrymme för detta.

Vi anser därför att det skyndsamt bör inrättas en säkerhetspolitisk granskningsfunktion även för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, inte i syfte att stoppa utländskt ägande i svenska medier utan i syfte att stå bättre rustade mot verksamhet som kan utgöra ett hot mot svensk demokrati, exempelvis om utländska direktinvesteringar riskerar att påverka möjligheten till fria och oberoende medier i hela Sverige.

Med tanke på säkerhetsläget är det också angeläget att följa upp om de lagändringar vi nu antar verkligen fungerar och uppnår avsedd effekt. En sådan uppföljning bör initieras snart efter att förslagen har trätt i kraft för att det ska vara möjligt att snabbt se vad som kan behöva åtgärdas.

Jag yrkar därför bifall till reservationen under punkt 2.


Anf. 6 Victoria Tiblom (SD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Vi behandlar nu konstitutionsutskottets betänkande KU13, som föreslår ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag. Lagförslaget innebär bland annat att det inte bara är programföretag som sänder tv och leverantörer av beställ-tv som ska tillhandahålla den efterfrågade informationen, utan samtliga leverantörer av medietjänster.

Medielandskapet förändras ständigt. Därför behöver även våra existerande lagar uppdateras för att i möjligaste mån hålla jämna steg med utvecklingen. Denna proposition är en välkommen förändring och uppdatering.

Antalet leverantörer av medietjänster har ökat markant det senaste decenniet, och det är viktigt att säkerställa att mottagarna har tillgång till relevant information. Den som äger en leverantör av medietjänster har stora möjligheter att påverka vilken typ av information och innehåll som förmedlas. Att användaren får tillgång till informationen om ägandeförhållandena innebär en möjlighet att värdera innehållet och trovärdigheten i tjänsten.

Regeringens bedömning är att förslaget bara medför en marginell ökning av den administrativa bördan hos berörda parter, vilket också är en viktig synpunkt. Det ska vara enkelt och smidigt, både för medieleverantörer och för mottagare.

De remissinstanser som har beretts möjlighet att yttra sig, exempelvis JO, Justitiekanslern, Myndigheten för press, radio och tv och leverantörer av medietjänster, har inte haft några synpunkter på förslaget.

Därför, herr talman, kan vi inte annat än instämma i konstitutionsutskottets förslag att anta regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen och lag om ändring i lagen om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster.


Anf. 7 Lars Engsund (M)

Herr talman! Påhittade nyheter, lögner och konspirationsteorier, det vill säga fake news, eller desinformation, som det heter på svenska, har dessvärre blivit ett kraftfullt politiskt vapen. Vi blev till exempel påminda om detta i samband med ryska mediers rapportering om kriget i Ukraina. Ett annat exempel är olika mediers rapportering om covidpandemins orsak och verkan.

Jag vill kunna lita på våra medier. Jag vill kunna vara källkritisk. Jag vill kunna följa upp vilka som står bakom mediebolagen med avseende på ägarskap och ägarstruktur. Det är för mig en viktig del i källkritiken av mediers förmedlade budskap.

Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-före-tag

Under senare år har medielandskapet genomgått stora förändringar. Det finns i dag en uppsjö av olika medietjänster som vi användare kan ta del av. De radio- och tv-företag av olika slag som finns har stor betydelse för allmänhetens möjlighet att få information och bilda sig en välgrundad uppfattning om olika förhållanden och skeenden i samhället, exempelvis genom nyhetssändningar och faktaprogram. Det kan vara information om allt från lokala händelser till världsnyheter.

Herr talman! Den som äger en leverantör av medietjänster har stora möjligheter att påverka vilken typ av innehåll och information som förmedlas. Det finns alltså goda skäl till att information om vem som äger en leverantör och om dess ägarstruktur ska vara tillgänglig. Detta ger oss användare bättre möjlighet att värdera innehållet och trovärdigheten i de förmedlade budskapen.

Jag yrkar således bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)

Förvalsalternativet inom premiepensionen

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-11-23
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1
Stillbild från Beslut 2022/23:KU13, Beslut

Beslut 2022/23:KU13

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster med den ändringen att 8 § första stycket andra meningen ska utgöra andra stycket i denna paragraf och de andra och tredje styckena ska utgöra de tredje och fjärde styckena i paragrafen,
    2. lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696).Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:262 punkterna 1 och 2.
  2. Uppföljning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:7 av Malin Björk (C).
    • Reservation 1 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930014
    SD630010
    M59009
    C02004
    V20004
    KD16003
    MP15003
    L13003
    Totalt27920050
    Ledamöternas röster