Motioner om företags- och kapitalbeskattning

Betänkande 2004/05:SKU20

1, Förslag
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 23 mars 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

PDF

Motioner om företags- och kapitalbeskattning(pdf, 468 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2004/05:20 Motioner om företags- och kapitalbeskattning

Beslut

Motioner om företags- och kapitalbeskattning (SkU20)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om företags- och kapitalbeskattning. Skälet är i flera fall att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 83

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-02-01
Justering: 2005-03-08
Trycklov: 2005-03-14
Trycklov till Gotab och webb: 2005-03-15
Trycklov: 2005-03-15

Reservationer: 20
Betänkande 2004/05:SKU20

Alla beredningar i utskottet

2005-01-25, 2005-02-01

Motioner om företags- och kapitalbeskattning (SkU20)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om företags- och kapitalbeskattning. Skälet är i flera fall att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-03-23

Debatt om förslag 2004/05:SKU20

Webb-tv: Motioner om företags- och kapitalbeskattning

Dokument från debatten

2005-03-23Protokoll 2004/05:95

Protokoll från debatten

Per-Olof Svensson (S)

Anf. 79 Per-Olof Svensson (S)

Herr talman! Vi ska nu debattera skatteutskottets betänkande nr 20. Det handlar om motioner om företags- och kapitalbeskattning. I betänkandet behandlas ett hundratal motionsyrkanden, huvudsakligen från den allmänna motionstiden i höstas. Där tas upp olika skattefrågor med anknytning till det som jag nyss nämnde, företags- och kapitalbeskattning. Motionsyrkandena avstyrks i flera fall med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbeten. Det gäller exempelvis frågan om tonnageskatt för sjöfarten, skatteregler för fåmansföretag, nya riktlinjer för avdrag för så kallad sponsring och någon form av schablonbeskattning av vissa småföretag med mera. 20 reservationer och ett särskilt yttrande är avlämnade. Därmed överlämnas ärendet för debatt.

Lennart Hedquist (M)

Anf. 80 Lennart Hedquist (M)

Herr talman! Det finns ett skriande behov i vårt land av ett bra företagsklimat och ett bra företagandeklimat. Det är egentligen om detta som utskottsbetänkandet handlar. Det föreligger en stor samsyn mellan allianspartierna inom den borgerliga oppositionen om att skapa ett sådant bra företagarklimat. Vi har ett antal gemensamma reservationer, och jag ber att få yrka bifall till reservation 1, men självfallet står jag bakom samtliga reservationer med moderata förtecken. I reservation 1 tar vi just upp vilka åtgärder som krävs för att åstadkomma ett bra företagsklimat. I reservation 3 behandlar vi behovet av att det snarast kommer fram ett förslag beträffande de så kallade 3:12-reglerna. Det är en fråga där regeringen har väntat och väntat med att lägga fram ett förslag. Det föreligger nu ett utredningsförslag som dock inte är tillfredsställande. Det visar på regeringens oförmåga att se vad som krävs för att åstadkomma att vi får fler små företag och små företag som kan växa i det här landet. Reservation 2 handlar om tonnageskatten. Det är en fråga där det föreligger en majoritet här i riksdagen för att införa en sådan och till vilken Socialdemokraterna anslöt sig vid föregående riksmöte. Vi förväntade oss att ett förslag skulle komma mycket snart, men i själva verket har regeringen sölat även här så att det inte föreligger något utredningsförslag. Det är en uppenbar risk för att det inte kommer något förslag denna mandatperiod, trots att det under hela denna mandatperiod har funnits en majoritet för att vi ska åstadkomma den typen av skatt som är till förmån för de svenska rederierna. Vi har vidare i detta betänkande reservation 13 och reservation 18 som båda berör hur man ska kunna åstadkomma bättre förhållanden i skattehänseende och sponsringshänseende till ideella föreningar, stiftelser och företag. Även här lyser alltså Regeringskansliet med en frånvaro av förslag. Det som jag tycker är extra besvärande är att vi har sådana skatteregler som berör föreningslivet att det föreligger en uppenbar risk att många ideellt arbetande ungdomsledare och andra skulle kunna komma att bryta mot den aktuella skattelagstiftningen. Därför bör man anpassa lagstiftningen på de här områdena så att dessa risker kan undanröjas och bättre förhållanden skapas för dem som arbetar i föreningslivet. Det är märkligt att Socialdemokraterna inte kan rätta till dessa förhållanden. Vi har ju den senaste veckan sett andra missförhållanden inom föreningslivet närstående just det socialdemokratiska partiet, men där handlar det om manipulerade medlemssiffror och åtgärder för att åstadkomma större statsbidrag. Det jag talar om handlar om att åstadkomma sådana förhållanden för föreningarna att de krafter som arbetar ideellt kan göra detta utan att bryta mot några som helst skatteregler. Herr talman! Det finns som sagt många motioner som behandlas i det här betänkandet. Jag har här i mitt anförande tagit fram ett antal poster där det på ett beklagligt sätt är så att regeringen inte tar tag i de uppenbara problem som föreligger i skattelagstiftningen. Det är självfallet något som måste ändras en kommande mandatperiod med en ny regering.

Anna Grönlund Krantz (Fp)

Anf. 81 Anna Grönlund Krantz (Fp)

Herr talman! Företags- och kapitalbeskattningen är en av de viktiga delar som påverkar företagsklimatet, och tyvärr finns det ju mycket att säga om det svenska företagsklimatet. I en ny undersökning som Svenskt Näringsliv har genomfört tillsammans med Temo visar det sig att 20 % av de svenska företagen överväger att flytta utomlands. Totalt skulle det här innebära en förlust av ungefär 500 000 jobb. Det handlar inte bara om de stora företagen, som ofta redan har flyttat sina arbetstillfällen utomlands. Det handlar framför allt i den här undersökningen om de något mindre företagen. Det är något som verkligen borde vara ett stort bekymmer som vi alla i den här kammaren borde ta till oss. Bakgrunden till detta är givetvis företagsklimatet, men allt handlar självklart inte om skatter. Det handlar också om kostnader för att anställa, sjuklönekostnader och byråkrati. Men att sänkta skatter, särskilt för de små företagen, är en angelägen åtgärd för att få ett bättre företagarklimat i Sverige är helt klart. Småföretagen har länge väntat på att få en rättvis beskattning som jämställer de små företagen med de stora. Från alliansens sida är vi ense. Vi vill se att de så kallade fåmansbolagsreglerna reformeras. Modellen för hur det här görs är inte det primära för oss, utan för oss är det viktigaste att skapa rättvisa villkor för de små företagen. I den reservation som vi gemensamt har skrivit har vi ställt oss bakom den så kallade BEK-modellen som ett första steg för att lösa de problem som finns med de små företagen och deras beskattning. Att det här är en angelägen reform har också regeringen och dess stödpartier antytt. Vi har haft väldigt intensiva debatter om det här i riksdagens kammare tidigare. Men tyvärr har inget konkret förslag ännu landat på riksdagens bord. Många blev väldigt positivt överraskade när 3:12-utredningens förslag presenterades. Det gick ut på slopad förmögenhetsskatt, sänkt skatt på kapitalinkomst och en generösare kapitalbeskattning för fåmansbolag med stor lönesumma. Man måste verkligen hålla med om att det är ett steg i helt rätt riktning, och det var också det som näringslivets organisationer sade när förslaget presenterades. Dessvärre var inte finansministern lika positiv, åtminstone inte vad gäller den slopade förmögenhetsskatten. Det måste sägas vara mycket synd eftersom detta faktiskt är en del av ett helhetskoncept. Jag ska inte gå in mer på förmögenhetsskatten eftersom den inte ligger under den här punkten, men man måste ändå säga att den summa pengar som regeringen och stödpartierna har avsatt till det här åtminstone räcker en bit på vägen. Vi ser fram emot att se om regeringen nu lyssnar på sina egna rådgivare och genomför de föreslagna förändringarna. De är ju helt klart behövda, och de är också efterlängtade. Det är inte annat att göra än att beklaga att det har dröjt så otroligt länge innan det blir verklighet av dem. Herr talman! Jag har pratat om fåmansbolagsbeskattning, men mycket annat finns ju också med i det här betänkandet. Jag tänkte inte ta upp de övriga frågorna, utan för att vinna tid tänkte jag bara säga att jag givetvis står bakom Folkpartiets och alliansens samtliga reservationer. Jag väljer dock att enbart yrka bifall till reservation 3.

Per Landgren (Kd)

Anf. 82 Per Landgren (Kd)

Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 1. Ett positivt företagarklimat skapar grunden för det goda samhället. Ett starkt näringsliv är förutsättningen för en bra välfärd med god omsorg, värdig vård och en utvecklande skola. Kristdemokraterna och den allians som vi ingår i anser att företagsklimatet i Sverige kan förbättras genom att vi låter de skatter som drabbar näringslivet och företagarna, inte minst småföretagare, mildras. Liksom numera flera statliga utredningar anser vi att också förmögenhetsskatten måste avvecklas, men det kommer vi till senare, i nästa betänkande. Dubbelbeskattningen på aktier är också något som vi vill ändra på. Det vill vi göra för att kunna bygga en bättre välfärd genom att ge fler människor riktiga jobb i riktiga företag. Dessutom anser vi att dagens skattepolitik, om man tittar på enskilda skatter, strider mot en rad skatterättsliga principer. Det skadar människors möjlighet till frihet och trygghet. Förmögenhetsskatten, som vi kommer till så småningom, strider framför allt mot minsta-offer-principen, skatteförmågeprincipen och neutralitetsprincipen. Den har ju också en stor betydelse för företagsbeskattningen. Den och andra skatter diskriminerar företagande och ägande, inte minst svenskt ägande, på ett sätt som inte bara skadar skatteobjekten utan också hela samhället. Årets nyhet gäller också räntebeläggningen av juridiska personers periodiseringsfonder. Där anser vi, beträffande Socialdemokraternas finansiering av höjningen av fribeloppet för gifta i förmögenhetsskatten, att själva greppet är rimligt. Det är bra att regeringen inser att man behöver stötta gifta par och att de inte ska diskrimineras och beskattas hårdare än andra. Men det ska inte ske genom att man beskattar företag med sparade reserver. Det ska inte finansiera en sådan skattesänkning. Det är inte logiskt. Vi bör därför också stödja reservation 6. Jag yrkar inte bifall till den nu. Jag vet inte om någon annan kommer att göra det. Om det yrkas senare kommer vi att stötta den reservationen. Så sent som i januari i år kom en statlig utredning från de så kallade tre vise männen om fåmansbolagsbeskattningen. De ville ju lägga an en helhetssyn på 3:12-regler, på arbetsgivaravgifter och på förmögenhetsskatten. Man talade där om en avskaffad förmögenhetsskatt. Men redan efter 40 minuter var finansministern ute och sade nej till hela förslaget, trots att utredarna ville se företagsbeskattningen som en helhet. Jag har naturligtvis en undran om skatteutskottets majoritet ställer sig bakom ett sådant avspisande av ett helhetsförslag som tre av landets främsta skatteexperter förde fram, P.-O. Edin, Sven-Olof Lodin och Ingemar Hansson. Så lång tid tog det för finansministern. Jag undrar hur skatteutskottet ställer sig till utredningens helhetsförslag.

Staffan Danielsson (C)

Anf. 83 Staffan Danielsson (C)

Herr talman! I det här betänkandet med en rad motioner från den allmänna motionstiden rörande företags- och kapitalbeskattning har Centerpartiet reserverat sig på ett antal punkter. Jag står givetvis bakom samtliga våra reservationer. Jag ska beröra några av dem och yrkar bifall till reservation 1 och 12. Det är rätt fantastiskt att regeringspartiet i ett land med ett av världens högsta skattetryck och i en värld med växande handel och konkurrens verkar gå till val på att höja skatterna ytterligare. Sverige har redan problem med sin konkurrenskraft och med omfattande utflyttning av företag och jobb. Den som inte inser att skatterna måste sänkas, inte höjas, har enligt min uppfattning problem med sin verklighetsuppfattning i dagens värld. Vänsterpartierna vill främst diskutera hur vår gemensamma kaka ska fördelas, inte hur den ska vidmakthållas och expandera. Det är genom att kakan växer som vi säkrar våra resurser för våra gemensamma åtaganden. Därför är det så viktigt med en ny borgerlig regering som kan genomföra det åtgärdsbatteri som Sverige så väl behöver för att få till stånd mer företagande och tillväxt, lägre skatter och mindre krångel och byråkrati. Centerpartiet stöder att den skadliga förmögenhetsskatten som drivit enorma mängder kapital ur landet ska tas bort. Även dubbelbeskattningen av aktier bör på sikt avvecklas. Där har utskottets majoritet en poäng när man medger att dubbelbeskattningen delvis fungerar som en skatt på företagets investeringar. Jag instämmer i det. Så till några av våra reservationer. Den nya jordbruksreformen inom EU, och därmed i Sverige, har nu trätt i kraft. Genom regeringens passivitet har en kraftig skatteskärpning skett genom att en del av jordbrukets markvärde omvandlats till frikopplade stödrätter. När dessa säljs beskattas de till skillnad från tidigare i inkomstslaget näringsverksamhet i stället för i inkomstslaget kapital. Det höjer beskattningen från 30 % till mer än det dubbla. Så är det i dag. Det har skett en faktisk fördubbling av skatten på åkermark vad gäller den här delen. Det svenska jordbruket är i dag hårt pressat av svår konkurrens och låga priser. Att då skärpa skattetrycket i samband med reformen har inte varit avsikten och är alldeles fel väg att gå. För att snabba på regeringen bör riksdagen i ett tillkännagivande klargöra för regeringen att detta måste rättas till snarast. Det är lite trist att det bara är Centerpartiet och Kristdemokraterna som ligger på i den frågan. Skadan är skedd och måste rättas till. Vi uppmärksammar också att dagens regler för småföretagares bilkostnader är alldeles för krångliga och svårttillämpade. Sverige behöver fler småföretagare, mer än kanske någonting annat. Det behövs företagare som kan koncentrera sig på att utveckla sitt företag på marknaden. I stället går alldeles för mycket av tiden åt till byråkrati och administration på en rad områden och inte minst vad gäller småföretagets bilkostnader. En detaljerad körjournal måste föras där varje körning ska dokumenteras med uppgift om mätarställning, körsträcka, resmål och resans syfte. Minsta ofullständigheter vid kontroll kan resultera i ökade skatter på stora belopp. På inget sätt utesluts fusk. Den med rymligt samvete kan säkert konstruera fiktiva resor. Den tidigare skälighetsbeskattningen var enklare och rimligare. Motivet för att krångla till det som nu har skett var att det skulle bli enklare, vilket det alltså inte har blivit. En återgång till tidigare bevisligen fungerande regelverk bör därför ske. Centerpartiet stöder också flera alliansreservationer om till exempel införande av tonnageskatt, lägre skatt för fåmansföretag och ökade möjligheter att göra avdrag även för sponsring av kultur.

Fredrik Olovsson (S)

Anf. 84 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Sverige har en liten, öppen och exportberoende ekonomi. Det kan förefalla vara en väldigt utsatt position i globaliseringens tidevarv. Men vi är samtidigt och har varit framgångsrika när det gäller att använda oss av internationaliseringen för att förbättra vårt välstånd. Utvecklingen har gått från det gamla jordbrukssamhället via industrisamhället till det kunskapssamhälle med stor tjänstesektor vi har i dag. Den här resan har inte alltid varit enkel, rak och okomplicerad. Vi har sett åtskilliga strukturförändringar där företag och ibland också hela branscher har försvunnit och lagts ned samtidigt som nya har skapats och kommit till. Så kommer det att fortsätta att vara. Det innebär att Sverige behöver fler nya och växande företag. Därför är i varje fall jag glad över att nyföretagandet nu ökar och ökar ganska kraftigt. De senaste siffrorna från Jobs and Society är väldigt positiva. Det gäller inte minst för Stockholmsområdet. Men vi får förstås inte och ska inte slå oss till ro med det. Vi behöver fortsätta ansträngningarna med att göra det lättare att starta och expandera företag i Sverige. Det handlar om att uppmuntra risktagande, öka tryggheten i att vara småföretagare och främja mångfalden i företagandet. I dag har Sverige ett stort överskott i handeln med omvärlden. Att vi har en stark internationell position är också lätt att se när vi jämför oss med andra länder. Vi har en högre tillväxt, lägre arbetslöshet och högre sysselsättningsgrad än genomsnittet i OECD och EU. När vi läser de internationella rankningslistorna kan vi se att Sverige inte bara ska skaffa sig ett bra företagsklimat, som Lennart Hedquist sade, utan att vi faktiskt redan har det, även om vi naturligtvis alltid ska förbättra oss. Vi kan också se att vi har en god konkurrenskraft jämfört med andra. Vi investerar mest i kunskapsintensiv verksamhet av alla, och vi har ett bra innovationsklimat. Sverige har inte bara varit duktigare än andra de senaste tio åren. Vi har dessutom goda förutsättningar att fortsätta att vara det. Vi har på tio år gått från att vara ett mycket utsatt och försvagat land med låg eller till och med negativ tillväxt, sönderkörda offentliga finanser och massarbetslöshet till att ha skaffat oss en styrkeposition som vi nu förstås också måste använda oss av. Vad innebär då det för skattepolitiken på företags- och kapitalområdet? Ja, inte att vi generellt sett ska ta bort eller kraftigt sänka skatterna. Tvärtom bidrar många av de skatteintäkter som kommer från kapital och företagande till det som gör det bra att driva företag i Sverige. I den här kammaren fattar vi också beslut om pengar som exempelvis används till förskola, utbildning, forskning, vägar och järnvägar. Alla dessa åtgärder bidrar på olika sätt till att förbättra förutsättningarna för företagandet. Det kräver också en politik som ser till att pengarna kommer in. Skattepolitiken beskrivs gärna som någonting väldigt fiskalt, ett sätt att dra undan pengar från medborgare och företag till staten. Men den hänger också nära samman med de utgifter och förmåner som skatterna betalar, och som näringslivet och enskilda företag också är beroende av. Däremot ska vi ha en skattepolitik som utformas på ett sätt som inte hindrar näringslivet att skapa starka och livskraftiga företag. Det gäller inte minst småföretagen. Beskattningen av de mindre företagen är väl det avsnitt i det här betänkandet som brukar diskuteras och debatteras allra mest. Där har vi också gjort en hel del under senare tid för att just göra det lättare och mer gynnsamt att driva företag i Sverige. Vi har avskaffat arvs- och gåvoskatten för att underlätta generationsskiften i små företag. Vi har tagit bort de flesta av de stoppregler som fåmansföretagen tidigare har haft. Deklarationen för fysiska personer som driver enskild näringsverksamhet har förenklats. Gränserna för klyvningsreglerna i de så kallade 3:12-reglerna har höjts. Det innebär att det utrymme ökar som en fåmansföretagare kan ta ut och beskatta som inkomst av kapital. Vi kommer genom ytterligare förändringar i 3:12-regelverket att sänka skatten för fåmansbolagen. Där remissbehandlas nu den särskilda expertgruppens förslag, som också tidigare talare har nämnt. Fru talman! Vad är alternativet till den skattepolitik som vi står för? När man läser reservationen i betänkandet står det klart att de borgerliga ser fram emot att få genomföra mycket stora skattesänkningar. Det innebär åtföljande nedskärningar i människors trygghet och välfärd. Det skriver de inte i betänkandet, men det blir konsekvensen av politiken. Annars är den borgerliga gemensamma reservationen nr 1 en sällsynt innehållslös historia. Det är också nr 3, för den delen. Det finns gott om svepande formuleringar. Men ni ger väldigt få konkreta besked. Jag tror att det var Anna Grönlund Krantz som tidigare sade att modellen vi väljer inte spelar så stor roll. Men man måste faktiskt ändå välja en modell om man har ambitionen att regera. Regeringen kritiseras i hårda ordalag i era reservationer för 3:12-reglerna. De framställs som något av det viktigaste att göra någonting åt. Men ändå har ni ingen uttalad modell för vad ni själva vill göra. Det står bara att reglerna ska förändras. Berätta gärna hur. Vi kan väl åtminstone få veta lite grand. Ska klyvningsreglerna, som gör att företagare som tjänar mycket pengar också får betala statsskatt, helt tas bort? Det var ju tidigare Moderaternas linje. Eller är det normallönemodellen, som Centerpartiet tidigare har stått för, som är den borgerliga modellen? Eller är det BEK-modellen, som Anna Grönlund Krantz tog upp i sitt anförande tidigare? Det kan vara intressant att få veta det. Man kan ju inte välja alla principer och modeller samtidigt. Av er reservation får man inget veta. Därför yrkar jag avslag på samtliga reservationer. Fru talman! Avslutningsvis ska jag säga att ingen ska behöva tveka när det gäller att vi socialdemokrater är och fortsätter att vara aktiva för att se till att skatter och andra regler anpassas på ett sätt som gör att företagandet får det stöd och det utrymme som det behöver för att växa och utvecklas i vårt land. Vi står för en väl avvägd skattepolitik och ett bra företagsklimat där nya företag startar och befintliga stärks och växer. Men vi viker inte heller från vår strävan att skapa ett rättvist samhälle med rättvisa skatter där vi låter trygghet och välfärd omfatta alla människor. Därför yrkar jag inte bara avslag på reservationerna utan också bifall till skatteutskottets förslag i betänkandet.

Lennart Hedquist (M)

Anf. 85 Lennart Hedquist (M)

Fru talman! Nu önskar jag att vi kan föra ned Fredrik Olovsson på en konkret nivå som berör det svenska företagsklimatet. Fredrik Olovsson försökte ange ett antal frågor där företagsklimatet skulle ha förbättrats under den gångna mandatperioden och under den tid som han själv har suttit här i riksdagen. Det finns en fråga där regeringen har kommit till skott, och det är arvs- och gåvobeskattningen. Den underlättar inte minst generationsskiften i företag, inte minst i små företag. Där har vi med gemensamma krafter tillsammans med näringslivsorganisationerna lyckats baxa regeringen till ett avslut. Men i övrigt handlar det om frånvaron av förändringar av de så kallade 3:12-reglerna för fåmansbolagen. Fredrik Olovsson nämnde också att det skulle ha förenklats för företagarna att deklarera. Jag är inte säker på att det är så många företagare som tycker det. Min uppmaning till Fredrik Olovsson är: Nämn några konkreta åtgärder som har förbättrat företagsklimatet i vårt land! Eftersom jag förstår att den listan inte blir så lång ber jag honom också att beskriva vad det är som hindrar regeringen från att lägga fram förslag som förbättrar för företagare och företagandeklimat i vårt land.

Fredrik Olovsson (S)

Anf. 86 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Lennart Hedquist utgår ifrån att vi inte har något bra företagsklimat. Vi är redan på den punkten oeniga om verklighetsbeskrivningen. Min uppfattning är att Sverige har ett bra näringsklimat och företagsklimat. Det står jag inte bara här och säger utan att ha någon form av stöd för det; när Världsbanken jämför Sverige med andra i världen tillhör Sverige de tio länder som har det bästa företagsklimatet, som reglerar affärslivet minst, som har minst krångel och där det är enklast och bäst att bedriva företagande. Vi kan naturligtvis bli bättre, och vi ska bli bättre. Jag nämnde till exempel 3:12-reglerna, där vi vill komma till ett avslut. Men ni har ju inte ens någon uppfattning om vilken modell som ska gälla där. Nu kritiserar ni mig för precis samma sak, så vi kan möjligen ta varandra i hand även om jag är tämligen övertygad om att vi senare i år ska presentera ett sådant förslag. Jag måste också ställa en annan fråga. Den gäller Moderaternas politik. Det går inte att komma ifrån att en av de saker som är viktig är alla de pengar som vi använder till insatser i välfärden, till infrastruktur och annat. Om man nu ska sänka skatterna så kraftigt - ser ni inte då att det också kommer att bli försämringar på andra områden, som är viktiga för företagsklimatet?

Lennart Hedquist (M)

Anf. 87 Lennart Hedquist (M)

Fru talman! Vi sänker skatten på arbete och gör det lönsamt att arbeta. Vi hymlar inte med att det innebär att vi är mindre generösa i bidragssystemen. Men vi vill också se till att vi skapar ett bra företagarklimat och företagandeklimat. Det är klart att man kan säga som Fredrik Olovsson: Det finns betraktare som tycker att det verkar bra i Sverige. Det ska vi vara tacksamma och glada för. Det som är bra i Sverige ska vi vara stolta över. Men, Fredrik Olovsson, man kan inte sitta på sin kammare och vara socialdemokrat och säga att vi har ett bra företagarklimat när man samtidigt gör undersökningar hos dem som berörs - företagen och företagarna - som visar att de inte tycker att vi har ett bra företagar- och företagsklimat. Det påverkar deras investeringsvilja och det påverkar tillväxttakten i Sverige. Fredrik Olovsson! Ni måste börja tänka utifrån och in, och inte sitta på er kammare och slå er för bröstet och säga: Vi har ett bra företagarklimat i Sverige! Det anser nämligen inte de som är berörda av det. Min fråga är fortfarande: Vilka hinder anser du föreligger för att regeringen ska kunna lägga fram förslag som förbättrar företagarklimatet i Sverige?

Fredrik Olovsson (S)

Anf. 88 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Det föreligger inga sådana hinder. Vi har till exempel ett handlingsprogram om ungefär 300 punkter och konkreta åtgärder som ska genomföras för att förbättra och förenkla för företagen. Det är ett konkret exempel på vad vi vill göra. Jag skulle kunna läsa upp en del av förslagen, men de handlar också om mycket som inte har med skatter att göra så jag avstår från det i det här läget. Jag tycker att det är bra att Lennart Hedquist ändå tillstår att vi har ett bra näringslivsklimat och företagarklimat på många sätt och att vi ska vara stolta över det. Det är ingen slump att det är på det viset, utan vi socialdemokrater har arbetat hårt i ungefär tio år nu för att det ska vara på det sättet. Vi kan naturligtvis alltid bli bättre, och för det har vi de här ytterligare 300 punkterna som vi vill göra någonting åt. Det går ändå inte att komma ifrån att man måste ha en politik som hänger ihop. Jag tror inte att Sverige blir ett bättre land om man sänker skatterna kraftigt, framför allt för dem som har det bra i samhället, när man samtidigt ska sänka ersättningen för förtidspensionärer och de föräldralediga, när man ska fördubbla antalet karensdagar och så vidare. Jag kan fortsätta en bra stund till. Avslutningsvis tycker jag att det är viktigt att vi också vågar prata om det som är bra i det svenska näringslivsklimatet. Jag tyckte att det var intressant att Lennart Hedquist också kunde ge det ett erkännande. Jag tror att en del av den diskussion som vi ibland för oss emellan - opposition, regeringsföreträdare och regeringsparti - ibland blir så svart eller vit att vi inte kan se nyanserna. Sanningen ligger väl oftast någonstans däremellan. Jag försöker förstås lyfta fram det som är bra, och du det som är dåligt. Det ligger väl på något vis i politikens väsen. Men jag tror att det är bra om människor som funderar på att starta ett företag också kan få veta att det inte är så svårt och krångligt som det ibland kan framställas.

Anna Grönlund Krantz (Fp)

Anf. 89 Anna Grönlund Krantz (Fp)

Fru talman! Fredrik Olovsson har tydligen inte läst sin läxa om alliansens gemensamma förslag särskilt bra. Vi har valt modell, Fredrik Olovsson! När näringslivets organisationer i fjol våras gick ut och förordade den så kallade BEK-modellen så sade vi att vi är beredda att gemensamt från alliansens sida ställa upp bakom modellen. Vi trodde också då att vi skulle kunna få ett stöd i den här kammaren för att ta detta som ett första steg. Det kanske inte nödvändigtvis står i den reservationstext som finns, och det är i så fall beklagligt. Skälet till att jag sade som jag sade i mitt anförande är att jag faktiskt inte tror att modellen är det viktigaste. För att få ett bättre företagsklimat och för att skapa rättvisa villkor för fåmansbolagen tror jag att det hade varit mycket mer önskvärt om vi i den här kammaren hade kunnat enas om någonting. Vi borde ha kunnat säga att den utredning som har kommit i alla fall är ett steg i rätt riktning. Från alliansens sida kanske vi vill mer och från regeringens och stödpartiernas sida kanske man inte vill ta steget fullt ut. Men det skulle i alla fall ha visat att det finns en enighet och att vi har gemensamma åsikter om hur vi ska bedriva företagarpolitik för att förenkla för de här bolagen. Fredrik Olovsson sade att man måste välja, och vi har valt. Men jag tycker att det skulle vara väldigt bra om regeringen skulle vilja något. Därför måste jag få höra av Fredrik Olovsson hur tankegångarna går. Kommer det en proposition som föreslår ungefär det som era utredare har föreslagit eller vad landar på riksdagens bord?

Fredrik Olovsson (S)

Anf. 90 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Jag har läst det här betänkandet väldigt noga. Det var just därför att det inte stod någonting om en modell i er gemensamma reservation som jag frågade om det. Man kan inte bara driva politiken på någon debattsida. Man måste också följa upp den i riksdagens kammare. Nu har Anna Grönlund Krantz gjort det tydligt, och det tycker jag är bra. Sedan talar du om hur vi kan komma vidare när det gäller framför allt 3:12-reglerna och den utredning som kom. Jag tycker att du hade en väldigt bra och trevlig ton. Jag tror att det skulle vara mycket bra om vi gemensamt kunde komma överens om en lösning, även om ni inte får allt ert tillgodosett och vi inte får allt vårt tillgodosett. Jag tycker att det kan bli spännande att resonera om det framöver. I något anförande tidigare sades det att finansministern hade avfärdat hela utredningen. Så är inte alls fallet. Han välkomnade utredningens förslag och tyckte att många av dem var intressanta och spännande, men han sade att just förmögenhetsskatten är vi inte beredda att ta bort. Den positionen har också vi socialdemokrater i riksdagens skatteutskott.

Anna Grönlund Krantz (Fp)

Anf. 91 Anna Grönlund Krantz (Fp)

Fru talman! Tack för det, Fredrik Olovsson. Det är väldigt klarläggande att höra att ni redan har bestämt er. Ni är inte beredda att röra förmögenhetsskatten. Om jag inte har läst den utredning som ni hade beställt och som kom från de här tre vise männen fel, var det väl ändå så att det här skulle ses som ett paket. Förmögenhetsskatten och reformeringen av fåmansbolagsreglerna hör ihop. Det är saker som bör genomföras gemensamt. Det finns ju andra saker också som tyder på att förmögenhetsskatten bör tas bort. Jag skulle vilja fråga Fredrik Olovsson hur tongångarna går. Hur långt är man beredd att gå? Fredrik Olovsson säger att finansministern välkomnade förslaget förutom vad gäller förmögenhetsskatten. Är det också det som kommer i den proposition som näringslivet så innerligt väntar på? Den borgerliga alliansens ståndpunkt kan knappast vara okänd, Fredrik Olovsson. Detta är ju en fråga som vi tyvärr har debatterat i den här kammaren väldigt länge utan att särskilt mycket har hänt.

Fredrik Olovsson (S)

Anf. 92 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Det stämmer. Vi är inte intresserade av att ta bort förmögenhetsskatten. Där går en tydlig skillnad mellan oss och er. Vi tycker att de som har stora förmögenheter mycket väl kan betala lite mer i skatt. Vi tycker att det är en rimlig fördelningspolitik. Vi tycker absolut inte att det är rimligt att ta bort förmögenhetsskatten för att sedan göra det som något av de partier vill som Anna Grönlund Krantz funderar på att regera tillsammans med om hon får möjlighet, nämligen att kraftigt försämra tryggheten för framför allt arbetslösa, sjuka, äldre och föräldralediga. Det ställer vi inte upp på. Vi har sagt, och vi står för det, att vi återkommer med ett förslag utifrån 3:12-utredningens förslag. Ambitionen är att vi ska ha ett nytt regelverk på plats från den 1 januari 2006.

Per Landgren (Kd)

Anf. 93 Per Landgren (Kd)

Fru talman! Det var jag som i mitt anförande nämnde finansministerns inställning till den senaste utredningen om fåmansbolagen. Jag sade inte att han hade förkastat hela utredningen utan att han förkastade deras helhetslösning, som vi just hörde Anna Grönlund säga också. När man läste utredningen såg man att tre av landets främsta skatteexperter ville göra en helhetsbedömning av företagarna och deras skattesituation. På det sättet var de självständiga. De gick utöver direktiven. Direktiven var klara. De skulle hantera 3:12-reglerna inom den miljard som regeringen och riksdagsmajoriteten har avsatt. Men sedan ville de skapa någon typ av jämn och bra spelplan för alla företagare och för alla bolag. I den här helhetssynen ingick förmögenhetsskatten. Men nu verkar det som om Fredrik Olovsson har någon form av dogmatisk inställning till förmögenhetsskatten. Han har fortfarande den bilden att det är förmögna människor som beskattas genom förmögenhetsskatten och inte vanliga inkomsttagare som äger ett hus som råkar finnas på fel plats och så vidare. Min fråga är om Fredrik Olovsson och utskottsmajoriteten, i alla fall Socialdemokraterna, delar finansministerns bedömning, efter 40 minuter och utan att ha läst själva utredningen, att det var ett dåligt helhetsförslag.

Fredrik Olovsson (S)

Anf. 94 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Jag har läst den och haft lite längre tid på mig än finansministern, och jag har samma uppfattning som han har. För oss är det inte aktuellt nu att ta bort förmögenhetsskatten. Skälen till det är just de som jag gav förut. För mig handlar det inte om att vara dogmatiskt. För mig handlar det om att ha en fördelningspolitisk profil i skattesystemet som är rimlig. Där bidrar faktiskt förmögenhetsskatten till att skapa en sådan fördelningspolitisk profil som jag tycker är rätt och riktig.

Per Landgren (Kd)

Anf. 95 Per Landgren (Kd)

Fru talman! Man kan ju föra den diskussionen vidare, och fördelningspolitik är viktigt. Det behöver vårt samhälle. Det är vi inte emot. Frågan är om förmögenhetsskatten är ett bra instrument, och det är där jag befarar att dogmatiken finns. Men låt oss hålla oss till det här betänkandet så att det inte blir renodlat om förmögenhetsskatten. Vi kan ju se på detta att svenska kapitalägare, svenska kapitalister i gammalt mer dogmatiskt språk, behandlas sämre än utländska dylika vad gäller förmögenhetsskatten men också vad gäller dubbelbeskattningen. Eftersom jag fick ett klart besked här från Fredrik Olovsson, fru talman, kanske vi kan få ytterligare ett besked. Tycker Fredrik Olovsson och Socialdemokraterna att det är en rimlig tingens ordning att, för att använda ett traditionellt språkbruk, utländska kapitalister premieras och gynnas jämfört med svenska kapitalister avseende dubbelbeskattning och förmögenhetsskatten? Är det en bra ordning att svenskt ägande har sämre villkor än utländskt?

Fredrik Olovsson (S)

Anf. 96 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Om man tänker efter finns det egentligen ingen begränsning för hur många skatter som man skulle kunna ta bort eller avskaffa. Man kan ju ta bort allihop. Men det finns ett problem med det, och det är den andra sidan av myntet. Det finns också en hel del förmåner och verksamheter som man vill betala, och när vi gör det tillsammans, gör vi det via skattesystemet. Därför är jag inte beredd att säga att vi ska ta bort en massa skatter och sänka en massa skatter rent generellt. Jag tycker inte att det behövs. Jag tycker dessutom att det leder till orimliga konsekvenser på en massa andra områden. Det har jag ju berättat om i tidigare replikomgångar också. Ska man ta bort skatterna och göra så kraftiga skatteförändringar som exempelvis alliansen står för, får det också konsekvenser för tryggheten för de föräldralediga, våra möjligheter att kosta på oss att ta hand om våra äldre och vilken utbildning och forskning vi kan ha. Det här hänger ihop och skapar en helhetsbild. Vi i socialdemokratin står för en helhet som är bra och framgångsrik. Vi har en samhällsmodell som har lyckats bättre än de flesta andra i Europa, och det ska vi vara stolta över. Vi är inte nöjda med den och med alla dess uttryck, men vi är faktiskt stolta över att vi lyckas så bra. Det är åtskilliga borgerliga politiker och debattörer som har dömt ut den här metoden sedan länge. Vi skulle ju inte klara detta med höga skatter i den nya globaliserade världen, och ändå lyckas vi så bra. Det är faktiskt någonting att fundera över också för Per Landgren.

Staffan Danielsson (C)

Anf. 97 Staffan Danielsson (C)

Fru talman! Vi i alliansen är överens när det gäller beskattningen av fåmansföretagen. Jag kan instämma i de inlägg som Anna Grönlund och Per Landgren har gjort. Jag hoppas verkligen att vi kommer fram i den frågan, och gärna i så bred enighet som möjligt, för det är en viktig fråga. Vad gäller förmögenhetsskatten säger Olovsson att det inte är aktuellt att ta bort den nu. Det är säkert sant, och det är vad Fredrik Olovsson ska försvara. Det är ju en skadlig skatt. Vi förlorar på den. Vi har 500 miljarder eller mer som ligger utomlands och som borde föras tillbaka till Sverige. Detta finansierar sig själv i stor utsträckning. Jag är beredd att slå vad med Fredrik Olovsson om att den är borta om några år, men jag ska inte göra det här. Jag har en kort fråga om en punkt som jag hade uppe i mitt anförande. Det har skett en kraftig skatteskärpning för när man säljer åkermark i Sverige genom den nya reform som flyttar över en del av försäljningsvärdet från åkermark till stödrätter som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet och inte kapital. Detta har skett. Jag är rätt säker på att det är i Sverige det har skett, och jag tror inte att det har skett i övriga EU-länder utan att vara exakt påläst, för där brukar man klara sådant här. Regeringen är senfärdig. Jag ställde en fråga om det här i höstas. Regeringen tittar på det och kommer kanske tillbaka med något förslag. Så länge man inte gör det så har man fördubblat skatten på den här delen av försäljningsvärdet. Jag vill bara fråga Fredrik Olovsson: Bör regeringen återkomma med förslag? När kan det ske? Eller är det bra som det är?

Fredrik Olovsson (S)

Anf. 98 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! När det gäller den senare frågan får jag hänvisa till det som vi skriver i betänkandet. Det här är inte alldeles enkelt utan krångligt och besvärligt, och man vill utreda det här ytterligare. Det är naturligtvis tråkigt att behöva säga så i stället för att berätta exakt hur man ska göra i dag, men det är lite krångligt och komplicerat, och då tror jag att det är bättre att vi tar reda på hur man kan göra på ett bra sätt i stället. Jag har inget annat besked än det du möjligen fick tidigare i dag, dessvärre.

Staffan Danielsson (C)

Anf. 99 Staffan Danielsson (C)

Fru talman! Jag har ändå velat lyfta frågan. Jag vill då tolka det som så att vi är överens om att det här bör rättas till, och vi i Centern får fortsätta driva på så att regeringen återkommer så snart som möjligt i den här frågan till riksdagen.

Fredrik Olovsson (S)

Anf. 100 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Det tycker jag kan vara en bra idé. Det är bra om vi kan hjälpas åt att lyfta frågor som är viktiga för näringslivet på olika sätt. Jag tycker också att det var en väldigt bra ton som Staffan Danielsson hade när det gäller just fåmansbolagen och beskattningen där om att vi faktiskt kan försöka hitta en modell tillsammans. Jag tror att det är bra om vi kan ha en bred majoritet bakom den typen av åtgärder.

Per Rosengren (V)

Anf. 101 Per Rosengren (V)

Fru talman! Det har blivit så i de senaste debatterna i kammaren när skatteutskottet ska debattera betänkanden att man mer debatterar ett föregående eller kommande ärende. Återigen i dag har den största delen av tiden använts till förmögenhetsskatten, som hör till nästa ärende. Men det är möjligt att vi under nästa ärende kanske ska diskutera företagsbeskattningen då. Det kanske kan vara intressant. Det är ju ganska viktigt att diskutera även företagsbeskattningen lite i detalj också. Jag blir lite konfunderad när jag läser vissa av reservationerna, bland annat reservation 1 där man med emfas fastslår att nyföretagandet minskar. Jag tror att det var Fredrik Olovsson som sade att de senaste uppgifterna säger att det är precis tvärtom: Nyföretagandet ökar, till och med ganska kraftigt. Jag tycker att man ska vara lite mer noggrann när man skriver sina reservationer och står bakom dem. Lennart Hedquist sade att det finns ett skriande behov av bra företagsklimat. Ja, det behövs - det är alldeles riktigt. Vi behöver mer arbetstillfällen inom den privata sektorn. Vi behöver mer företag som på ett eller annat sätt kan finansiera den offentliga välfärden. Jag var på ett företag för några veckor sedan som har 130 anställda, ett sådant där företag som har en ganska tuff konkurrens. De levererar bromsrör, bränslerör och lite andra sådana saker till bilindustrin. Vi vet att på sikt har de det väldigt tufft med tuff konkurrens. De har en marknadsandel på 75 % i Sverige och en stor andel även i Europa. De är alltså väldigt stora. När jag var nere och pratade med dem sade de att de är tvingade att flytta ut ett visst antal arbetstillfällen av dem som finns i Sverige, och det är framför allt Polen som är aktuellt just nu. Och varför gör de det? Är det på grund av skatterna? Nej, skatterna är väl inga problem! De har inte med företagsklimatet att göra. Det är så att för varje timme som de måste debitera kostar det i Polen 4 euro. Det gäller alltså de rörliga kostnaderna inklusive material. 4 euro. Motsvarande i Sverige är 38 euro! Så inte ens en halvering av lönerna i Sverige skulle hjälpa i den här situationen. Vad vi däremot får göra är att se till att vi behåller de kvalificerade arbetstillfällena som inte innehåller så mycket enkla handgrepp och så vidare. Är det så att vi skapar 60 arbetstillfällen i Polen så har vi ändå lyckats skapa ytterligare 30 här i Lidköping. Jag tycker att man ska ha det i åtanke. Då ställde jag frågan direkt: Vad har skatterna för betydelse i sammanhanget? Ingen som helst betydelse. Oavsett skattenivån så hade företaget flyttat de här arbetstillfällena. Vi måste alltså diskutera vad som är företagsklimat och hur vi kan behålla företag och olika typer av arbetstillfällen i Sverige. Vi och hela Västeuropa står inför en omställning av arbetena. Och snart omfattas även våra östliga grannar i Europa av precis samma sak, för snart kommer man att flytta ytterligare österut. Och det här är någonting som inte har med skatterna att göra. Så om vi kunde få en debatt om de verkliga problemen och hur vi ska skapa fler arbetstillfällen i Sverige, en debatt som handlar om de verkliga faktorerna så vore det intressant. Och det ständiga tjatet om skatterna - 5 % hit eller dit - blir aningen tröttsamt. Sedan läser vi att de borgerliga återigen för fram borttagandet av dubbelbeskattningen. Ja, vad ska det kosta - 8-10 miljarder? Hur ska ni finansiera det? Och hur ska ni få en modell för slopande av dubbelbeskattning som stämmer överens med EU:s regelverk? Flera av de europeiska länderna - Tyskland, Frankrike och Holland - har återinfört dubbelbeskattningen eftersom EU har sagt ifrån att avoir fiscal , som är den gängse metoden för att klara detta, inte är acceptabel, för den missgynnar utländskt ägande. Jag har inte sett ett enda förslag från den borgerliga sidan. Ni har tjatat om detta i två tre fyra år. Ett tag hade ni tonat ned det lite grann, och nu är det tillbaka. Jag har frågat här i kammaren förut: Vilken modell ska ni använda? Hur ska ni klara detta? Hittills har jag inte fått något svar, men man fortsätter med en åsnas envishet att rabbla borttagande av dubbelbeskattning. Om man läser alla reservationer ser man att det är väldigt tunt. Det har de borgerliga tydligen själva insett, så man drar till med att reservera sig beträffande tonnageskatten, som det sitter en utredare och utreder med klara direktiv. Och så sitter man ändå och reserverar sig. Det är ju det yttersta beviset på att man inte har någonting att komma med i de här frågorna. Man vågar inte ens skriva, när det gäller 3:12-reglerna, vilken modell man förespråkar, utan Anna Krantz står här i talarstolen och säger: Vi står bakom BEK-modellen, för det har vi skrivit i en gemensam artikel för ett och ett halvt år sedan. Samtidigt vill någon annan borgerlig att vi faktiskt verkligen ska säga att det här är ett steg i rätt riktning, det vill säga att det nya 3:12-systemet, de tre vise männens förslag, är ett steg i rätt riktning. Ja, det är det verkligen. Och då skulle Anna Grönlund vara ganska nöjd, för det skulle visa att vi verkligen går varandra till mötes och har en gemensam utgångspunkt. Men de tre vise männen sågar ju BEK-modellen - längs fotknölarna! Jag tycker att det förslag som gjorts är bra, för de har vägt samman de problem som finns med BEK-modellen, med normallönemodellen och annat och fått in en ny modell som jag faktiskt tycker är bra. Jag har själv stått bakom BEK-modellen, men jag inser att det finns ett visst antal problem. Jag hade trott att man skulle kunna lösa de problemen, men de har visat att man inte kan lösa dem så enkelt. Därför har de lagt fram en modell som jag tycker att det ligger väldigt mycket i. Sedan kan man diskutera huruvida man ska ta en helhetslösning med förmögenheten. Jag tycker at det är en ganska intelligent koppling man gör mellan företagsbeskattning och förmögenhetsbeskattning på detta sätt. Det är inte som Fredrik Olovsson säger att vi beskattar dem med absolut högst förmögenhet. Vi undantar ju många av dem med absolut högst förmögenhet genom undantagen för huvuddelägare. Jag trodde vi var överens om att detta är ett problem eftersom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Egendomsskattekommittén var eniga om hur vi ville förändra förmögenhetsbeskattningen, att det behövs en kraftig förändring av förmögenhetsbeskattningen. Därför är det lite olyckligt att ni från er sida så hundraprocentigt biter er fast vid nuvarande modell. Vi hade, som sagt, den gemensamma utgångspunkten och tyckte också att vi tillsammans med de borgerliga faktiskt kunde få en viss samsyn. Även om de borgerliga naturligtvis vill ta bort den helt fanns det en viss förståelse för vårt resonemang. Jag tycker att det nya förslaget till 3:12-regelsystem är ett steg i absolut rätt riktning, och till och med flera steg i rätt riktning - för att göra Anna Grönlund Krantz glad. Till Staffan Danielsson vill jag säga att om man har ett system där man handlar med rättigheter är det svårt att införliva det i reavinstbeskattningen. Från majoritetens sida skriver man också i utskottsbetänkandetexten att det inte är så enkelt. Vi får kanske se över detta och se vad vi kan göra, men så länge man handlar med rättigheter handlar man med rättigheter. Då gäller det inte längre mark och beskattas inte på samma sätt som realisationsvinster. Däremot finns det annat som jag i olika sammanhang försökt peka på när det gäller reavinstbeskattning och den rena reavinstbeskattningen av jordbruk. Det handlar om att återföra gjorda avskrivningar och beskatta dem i näringsverksamhet, vilket är mycket märkligt, för en del av avskrivningarna måste trots allt betraktas som kostnader. De som är överavskrivningar ska med rätta återföras och beskattas i näringsverksamhet, men de som motsvarar avskrivning på ekonomisk livslängd och så vidare ska inte behöva beskattas. Där sker en överbeskattning, och jag tror att det var Urban Rydin som i en avhandling i Lund tog upp detta. Han ger en ganska lång beskrivning av situationen. Jag måste säga att vi här har ett verkligt problem som skulle kunna åtgärdas ganska snart. Där sker alltså en reell överbeskattning. Jag satt under många år som ordförande i taxeringsnämnden i ett jordbruksdistrikt. Det var i Vara, alltså ett mycket jordbrukstätt område, från början av 1980-talet fram till ungefär 1990, alltså när man lade om taxeringsnämndssystemet. Jag måste säga att avdragen för bilkostnader i näringsverksamheter, framför allt inom jordbruket, inte var lättare att göra då än nu. Den reform som gjordes förenklade faktiskt det hela, men det kan vi ta en diskussion om senare. Sammantaget yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet. Men som ni kanske sett finns det ett särskilt yttrande som visar att även den bäste ibland kan tänka lite fel. Jag tänkte nämligen inte på en viss sak. Som ni ser har jag motionerat om att man ska kunna ha ett motsvarande system som man har vid reavinstbeskattningen av bostäder, det vill säga att man ska kunna skjuta upp beskattningen om man anskaffar något annat. Jag ville att man skulle kunna skjuta upp vinsten när man säljer ett företag om man investerar i ett annat företag. Här finns emellertid ett problem eftersom ett sådant system i så fall på grund av EU-rätten även måste omfatta investeringar som vi gör i andra länder. Då blir systemet naturligtvis mindre intressant. Därför har jag ett särskilt yttrande där jag förklarar att jag inte tänkte på den saken. Som sagt, man kan inte tänka på allt. I övrigt yrkar jag alltså bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Staffan Danielsson (C)

Anf. 102 Staffan Danielsson (C)

Fru talman! Jag har några korta kommentarer. Per Rosengren tycker helt korrekt att de tre vise männen har en intelligent koppling i sitt förslag att avskaffa förmögenhetsskatten. Där ger jag honom rätt. Jag instämmer även när han säger att vi i dag har ett system där de med högst förmögenhet inte betalar någon förmögenhetsskatt, vilket inte är hållbart och rimligt. Där stöder jag alltså Per Rosengren. Per Rosengren sade också att det är viktigt att modellerna för att avlasta fåmansföretagen, som han säkert kan mer om än jag, rättas till. Det gäller alltså BEK-modellen, normallönemodellen och de tre vise männen-modellen. Vi utgår från BEK-modellen, men det finns även andra förslag, och vi får väl se var diskussionen slutar. Det viktiga är att åtgärderna blir effektiva. Vad gäller stödrätter är det bra att Per Rosengren inser att det blivit en betydande skatteskärpning som inte var avsikten. Det viktiga är att detta rättas till. Det är därför jag lyfter fram frågan. Jag litar inte riktigt på att regeringens arbete kommer att gå snabbt och effektivt och därför har jag tagit upp den. Tipset om att det finns överbeskattning vad gäller återbeskattning av gjorda avdrag ska jag ta till mig och fördjupa mig i. Bilkostnaderna för småföretag kan tyckas vara en liten fråga, men vi har många småföretag i Sverige. De allra flesta företag är små, och därför måste problemet lösas på ett rimligt och anständigt sätt. Min uppfattning är att dagens system med tvång att ha körjournal, med tvång att välja mellan att redovisa inventarier för näringsverksamhet eller privat genom olika lösningar är ett sammelsurium som är svårt att överskåda och klara ut för den enskilde småföretagaren. Om valet står mellan de två modellerna är det min uppfattning att den gamla var bättre, men det är möjligt att man kan komma fram till ett mellanting.

Per Rosengren (V)

Anf. 103 Per Rosengren (V)

Fru talman! Huvudregeln var redan tidigare att man skulle ha körjournal och bilen skulle även tidigare i princip ses som ett inventarium. Då tog man upp samtliga kostnader och proportionerade dem, till exempel om man körde 40 % privat och 60 % i rörelsen, och lade det ena i rörelsedelen och det andra i den privata delen. Egentligen var det ingen skillnad. Det som nu underlättar är att man har en milersättning. Man antecknar antalet mil och får sedan 17 kr milen i avdrag. För de allra minsta företagen är detta betydligt enklare. Man noterar helt enkelt bara hur många mil man kör. Den proportioneringsregeln har alltid funnits; de mil som man kör privat och de som man kör i rörelse ska alltid redovisas. Det grundläggande kravet har alltid i princip varit att man ska föra körjournal. Det gäller i synnerhet om man hävdar att man har mer än till exempel det som var schablonen för jordbruken, det vill säga 40 % i rörelse och 60 % privat. För dem som hade lite större jordbruk och lite längre avstånd gällde de omvända siffrorna. Det byggde på precis samma sak, och var det så att man ville ha mer var man tvungen att visa det genom en körjournal. Detta med bilavdraget är alltså ingen större fråga, även om det inte heller är en liten fråga. Det förekom också handel med sådana rättigheter. I betänkandet redovisas att detta inte är särskilt lätt. Det är ju inte alltid man överlåter jordbruket och stödrättigheterna, utan det kan bli fråga om handel, och de kan köpas av sådana som över huvud taget inte sysslar med detta för att sedan säljas vidare. Det finns alltså en mängd olika problem att lösa, men jag hoppas att man ska kunna komma fram till en lösning. När det sedan gäller BEK-modell, normallönemodell eller vilken modell man än väljer håller jag med om att det är oerhört viktigt att detta löses så fort som möjligt. Jag tycker att det gjorts en intelligent koppling med förmögenhetsskatten, men det är ju inte nödvändigt att ta hela modellen. Det finns två alternativ att välja mellan även i de tre vise männens förslag.

Lennart Kollmats (Fp)

Anf. 104 Lennart Kollmats (Fp)

Fru talman! Jag är medveten om att det ibland väcker en del undran att jag så ofta går upp i skattedebatterna. Det beror på att skattefrågorna är viktiga för kulturen och för kulturens förutsättningar. Kulturpolitiken präglas ganska ofta av ekonomiska diskussioner, och den gångna hösten var ett tydligt bevis på det. Då ägnade vi mycket tid åt pensionsfrågor, hyressättningen i ändamålsfastigheter och pris- och löneomräkning och inte så mycket tid åt annan kulturpolitik. Jag går då över till skattefrågorna. För några år sedan var sponsringen av kultur på väg uppåt. Det kan ha haft olika orsaker. En var i alla fall att man i huvudsak fick avdrag för sponsring med 100 %, precis som för idrotten. Sedan kom en dom som halverade avdraget, och det kom uppgifter om att kultursponsringen minskade. Det var svårare att visa sambandet mellan sponsringen och nyttan för företaget än när en idrottare är översållad med loggor. Det här insåg också skatteutskottet våren 2002 när jag hade glädjen att vara ledamot där. Riksdagen tillkännagav för regeringen att en prövning borde göras av sponsringsreglerna. Regeringen gjorde sedan bedömningen att nuvarande lagregler var tillräckliga, men uttalade i sig att imageskapande sponsring skulle beaktas i högre utsträckning och att Skatteverket ska se över sina rekommendationer. Vi anser inte att detta är tillräckligt. Vi ser hellre att lagreglerna ändras så att det blir tydligt att avdrag även för imageskapande sponsring ska medges, och det skulle säkerligen få till resultat att fler företag engagerar sig i kultursponsring. Samtidigt vill jag ändå ge Socialdemokraterna en eloge för att man nu tycks bejaka sponsringen som sådan till kulturen. I alltfler debatter med förrförra kulturministern var hon synnerligen avogt inställd till sponsring och, med min tolkning, såg det snarare som något som katten hade släpat in. När det gäller skattefrågor är många kulturarbetare, och snart en hel del idrottsutövare, småföretagare. Därför är det viktigt att regelsystemet för småföretagare är så enkelt som möjligt. Vi har lagt fram många förslag, och de har diskuterats här. De förslagen borde leda till att även elitidrottsmän och -kvinnor kan stanna i Sverige. Nu har jag till min glädje sett att Skatteverket har anvisat att enskilda idrottsutövare, även i lagsporter, ska kunna bilda aktiebolag och därmed fördela sina inkomster på flera år. Då får vi väl se hur enkla och bra de reglerna blir. Jag såg några luntor som kom häromdagen som pekar på att det kanske inte är så enkelt. En annan skattefråga som skulle gynna kulturen är att jämställa kulturella aktiviteter med motion och annan friskvård i skattehänseende. Kulturutskottet hade förra året på forskningsdagen kallat professor Bylund från Umeå. Han har tillsammans med många medarbetare under många år forskat kring kultur och hälsa och funnit att det finns ett samband mellan att ta del av kultur, bättre hälsa och ökad livslängd. Precis som motion är nyttigt är det nyttigt att ta del av kultur. Logiken säger då att båda företeelserna i skattehänseende borde behandlas lika. Det är väl inte för inte vi har ordspråket att ett gott skratt förlänger livet. Jag skulle kunna presentera många exempel, men jag tror inte att det är så populärt att förlänga debatten med det. Jag avstår. När det gäller mervärdesskatten finns där ytterligare en punkt som tar upp skattefrågor som rör ideella föreningar, bland annat inom kultur, idrott och trossamfund. Det är mycket angeläget att den oro som finns bland ideellt arbetande människor i dessa föreningar kan skingras så snart som möjligt. Slutligen vill jag säga att jag personligen sympatiserar med centerreservationen 19 i skatteutskottets betänkande nr 20. Den handlar om avskrivningsmöjlighet vid inköp av konst. Det känns lite märkligt att om ett företag köper in till exempel möbler med exklusiv design och i exklusivt material och så vidare är det okej att skriva av kostnaden, men inte om man köper in konst för att utrusta kontoret. En sådan möjlighet skulle dessutom helt klart förbättra situationen för många konstnärer. Fru talman! Sammanfattningsvis kan jag konstatera att kultur och idrott på många områden berörs av skattelagstiftningen - därav mitt intresse för de här frågorna.

Lennart Kollmats (Fp)

Anf. 104 Lennart Kollmats (Fp)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-03-23

Förslagspunkter: 28, Acklamationer: 25, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

2005-03-23Protokoll 2004/05:95

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk450 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk454 yrkande 3, 2004/05:N240 yrkande 2, 2004/05:N241 yrkande 5, 2004/05:N242 yrkande 1, 2004/05:N308 yrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 16, 2004/05:N400 yrkande 3, 2004/05:N407 yrkande 11, 2004/05:N413 yrkande 4 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del.
Reservation 1 (m, c, fp, kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 112 0 0 32
m 0 39 0 16
fp 0 36 0 12
kd 0 25 0 8
v 22 0 0 7
c 0 16 0 6
mp 13 0 0 4
- 1 0 0 0
Totalt 148 116 0 85
Ledamöternas röster
Tonnageskatt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk321, 2004/05:Sk450 yrkande 12, 2004/05:T396 yrkande 2, 2004/05:T460 yrkande 1, 2004/05:T464 yrkande 13 och 2004/05:T468 yrkande 25.
Reservation 2 (m, c, fp, kd)
Fåmansföretag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk391 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk395, 2004/05:Sk450 yrkande 18, 2004/05:N305 yrkande 11, 2004/05:N393 yrkande 18 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del.
Reservation 3 (m, c, fp, kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 112 0 0 32
m 0 39 0 16
fp 0 36 0 12
kd 0 25 0 8
v 22 0 0 7
c 0 16 0 6
mp 13 0 0 4
- 1 0 0 0
Totalt 148 116 0 85
Ledamöternas röster
Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk291, 2004/05:Sk434 och 2004/05:N414 yrkande 7.
Reservation 4 (m)
Reservation 5 (c)
Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N397 yrkande 4 och 2004/05:N413 yrkande 3.
Reservation 6 (m, fp)
Fondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet till aktiebolag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:N393 yrkande 10.
Reservation 7 (kd)
Etableringskonto
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk353, 2004/05:Sf365 yrkande 15, 2004/05:N393 yrkande 14 och 2004/05:N400 yrkande 12.
Reservation 8 (kd)
Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk240, 2004/05:Sk390, 2004/05:Sk455 yrkande 6 och 2004/05:Bo240 yrkande 8.
Reservation 9 (kd)
Förenklad beskattning av vissa småföretag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk247, 2004/05:Sk406, 2004/05:Sk450 yrkande 10, 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del, 2004/05:Kr364 yrkande 1, 2004/05:Kr365 yrkande 10, 2004/05:N304 yrkande 3, 2004/05:N393 yrkande 24 och 2004/05:N400 yrkande 5.
Reservation 10 (fp)
Reservation 11 (kd)
Kvittning av underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk402.
Skatteberäkning vid omarrondering
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk210.
Stödrättigheter i jordbruket
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkandena 8 och 17.
Reservation 12 (c, kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (c, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 112 0 0 32
m 39 0 0 16
fp 36 0 0 12
kd 0 25 0 8
v 22 0 0 7
c 0 16 0 6
mp 12 0 1 4
- 1 0 0 0
Totalt 222 41 1 85
Ledamöternas röster
Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk269 yrkande 1 i denna del, 2004/05:Sk283, 2004/05:Sk287 yrkande 1, 2004/05:Sk297, 2004/05:Sk298, 2004/05:Sk330, 2004/05:Sk339, 2004/05:Sk384, 2004/05:Sk388, 2004/05:Sk418, 2004/05:Sk452 yrkande 31, 2004/05:Sk454 yrkande 12, 2004/05:Sk456 yrkande 2, 2004/05:Sk464 och 2004/05:Kr355 yrkande 13.
Reservation 13 (m, c, fp, kd)
Företag inom den sociala ekonomin
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:N406 yrkande 5.
Avkastningsskatt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk310.
Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk293, 2004/05:Sk267, 2004/05:Sk397, 2004/05:Sk399, 2004/05:Sk450 yrkande 13 och 2004/05:Sk474.
Reservation 14 (kd)
Riskkapitalavdrag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:N393 yrkande 13.
Reservation 15 (kd)
Pensionskostnader
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk432 och 2004/05:Sf357 yrkande 20.
Friskvård, m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk324, 2004/05:Sk396 och 2004/05:Sk466.
Yrkesfiskare
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk263, 2004/05:Sk303, 2004/05:Sk484, 2004/05:MJ494 yrkande 1 och 2004/05:MJ500 yrkandena 33-35.
Reservation 16 (kd)
Enskilda näringsidkares bilförmån
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk260.
Reservation 17 (c)
Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk254, 2004/05:Sk269 yrkandena 1 i denna del och 3, 2004/05:Sk275 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk401 i denna del, 2004/05:Sk420, 2004/05:Kr269 yrkande 14, 2004/05:Kr363 yrkande 4 och 2004/05:Kr369 yrkande 8.
Reservation 18 (m, c, fp, kd)
Konstinköp, m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk275 yrkande 5, 2004/05:Sk401 i denna del, 2004/05:Kr239 yrkande 2, 2004/05:Kr354 yrkande 18 och 2004/05:Kr357 yrkande 8.
Reservation 19 (c)
Representation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk255.
Reservation 20 (m)
Deklarationskostnader
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk328.
Skattefrihet för små kapitalvinster
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk223.
Kommunal beskattning av skogsinkomster
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:N257 yrkande 5.
Stämpelskatt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:T396 yrkande 4.

Parti	Ja	Nej	Frånvarande
s	112	0	32
m	0	39	16
fp	0	36	12
kd	0	25	8
v	22	0	7
c	0	16	6
mp	13	0	4
-	1	0	0
Totalt	148	116	85

Motioner om företags- och kapitalbeskattning

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Hela betänkandet

Beslut

Motioner om företags- och kapitalbeskattning (SkU20)

Ärendets gång

Förslag

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Motioner om företags- och kapitalbeskattning (SkU20)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Motioner om företags- och kapitalbeskattning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 79 Per-Olof Svensson (S)

Anf. 80 Lennart Hedquist (M)

Anf. 81 Anna Grönlund Krantz (Fp)

Anf. 82 Per Landgren (Kd)

Anf. 83 Staffan Danielsson (C)

Anf. 84 Fredrik Olovsson (S)

Anf. 85 Lennart Hedquist (M)

Anf. 86 Fredrik Olovsson (S)

Anf. 87 Lennart Hedquist (M)

Anf. 88 Fredrik Olovsson (S)

Anf. 89 Anna Grönlund Krantz (Fp)

Anf. 90 Fredrik Olovsson (S)

Anf. 91 Anna Grönlund Krantz (Fp)

Anf. 92 Fredrik Olovsson (S)

Anf. 93 Per Landgren (Kd)

Anf. 94 Fredrik Olovsson (S)

Anf. 95 Per Landgren (Kd)

Anf. 96 Fredrik Olovsson (S)

Anf. 97 Staffan Danielsson (C)

Anf. 98 Fredrik Olovsson (S)

Anf. 99 Staffan Danielsson (C)

Anf. 100 Fredrik Olovsson (S)

Anf. 101 Per Rosengren (V)

Anf. 102 Staffan Danielsson (C)

Anf. 103 Per Rosengren (V)

Anf. 104 Lennart Kollmats (Fp)

Anf. 104 Lennart Kollmats (Fp)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt

Beslut:

Utskottets förslag:

Tonnageskatt

Beslut:

Utskottets förslag:

Fåmansföretag

Beslut:

Utskottets förslag:

Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.

Beslut:

Utskottets förslag:

Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna

Beslut:

Utskottets förslag:

Fondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet till aktiebolag

Beslut:

Utskottets förslag:

Etableringskonto

Beslut:

Utskottets förslag:

Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar

Beslut:

Utskottets förslag:

Förenklad beskattning av vissa småföretag

Beslut:

Utskottets förslag:

Kvittning av underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst

Beslut:

Utskottets förslag:

Skatteberäkning vid omarrondering

Beslut:

Utskottets förslag: