Norrlandsregionens utvecklingsförutsättningar

Motion 2004/05:N257 av Håkan Larsson m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en bred Norrlandsutredning i syfte att föreslå förändringar som stärker denna vidsträckta region.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att flytta ut statliga arbetstillfällen från Stockholms län till Norrland.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla kommunikationerna i Norrland.1

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återföra medel från den vattenkraft som produceras till de kommuner och regioner där den produceras.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inkomster från utboägd skog skall beskattas i den kommun där skogen finns och inte där ägaren är bosatt.2

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa bättre förutsättningar för att flytta till Norrland.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka jord- och skogsbruket i Norrland.

1 Yrkande 3 hänvisat till TU.

2 Yrkande 5 hänvisat till SkU.

Motivering

Rikskanslern Axel Oxenstierna förklarade redan i mitten av 1600-talet att "i Norrland hava vi vårt Indien om vi ser till att nyttja det". Oxenstierna såg Norrland som en råvaruproducerande region uppe i norr som det gällde att exploatera på ungefär samma sätt som exempelvis England och Spanien såg Indien och Amerika som sina kolonier.

Sedan den kraftfulle storsvenske kanslerns tid för mer än 350 år sedan har också närmast koloniala strukturer skapats i Norrlands förhållande till centralmakten. Detta vidsträckta område har levererat - och levererar fortfarande - skog, malm och vattenkraft till storsamhällets behov. Under långa perioder har Norrland också varit leverantör av ung arbetskraft till landets södra delar. "Världsreportern" Staffan Heimersson uttryckte situationen så här i en krönika i Aftonbladet för något år sedan:

Kolonialismen i Norrland är av samma slag som spanjorernas i Sydamerika, fransmännens i Algeriet. britternas i Kenya, ryske tsarens i Centralasien och portugisernas i Angola. Det rör sig om utsugning och storskalig kontroll av ekonomiska värden. Överallt handlar det om naturtillgångar.

Beskrivningen kan tyckas väl drastisk, men att de koloniala strukturerna fortfarande finns råder ingen tvekan om. Det är nu - i början av 2000-talet - hög tid att börja bryta dessa strukturer och stärka Norrlandsregionens kontroll över de egna resurserna. Då kan de glesbebyggda norra delarna av vårt land verkligen bli "Framtidslandet". En bred Norrlandsutredning bör få till uppgift att föreslååtgärder för att bryta de koloniala strukturerna, stärka denna resursrika landsända och föreslååtgärder för att den stora utvecklingspotentialen i de norrländska bygderna bättre ska kunna tas till vara.

Vi vill emellertid här och nu föreslå en rad åtgärder för att ge Norrland mer rättvisa utvecklingsförutsättningar.

För det första måste de som lever i Norrland få ett större inflytande över den egna regionen. Detta kan ske på en rad olika sätt. Skattesystemet bör utformas så att kommuner och landsting får behålla en större del av sin skattebas. Minst 600 miljoner kronor per år bör återföras av de värden vattenkraften skapar till de kommuner och regioner där kraften produceras. Det är helt orimligt att knappast något av de mångmiljardvärden som skapas inte får medverka till att utveckla de bygder som släppt till sina forsar. En allt större del av skogen i Norrland ägs av personer som är mantalsskrivna på andra håll i landet. Inkomster från denna utboägda skog bör beskattas i den kommun skogsfastigheten finns och inte där ägaren råkar vara skriven. Med dagens lagstiftning undandras fattiga glesbygdskommuner stora skatteintäkter.

För det andra bör en omfattande omlokalisering av statliga arbetstillfällen ske från huvudstadsregionen till Norrland och andra delar av landet. Att tre av fyra myndigheter som har bildats eller ombildats under det senaste decenniet har lokaliserats till Stockholms län - trots riksdagsbeslut om att annan lokaliseringsort alltid ska prövas - är ett stort misslyckande för regeringen. Denna centralisering måste därför brytas. En utflyttning av 50 000 statliga årsarbetstillfällen under den närmaste tioårsperioden är en lämplig målsättning. På så sätt kan arbetsmarknaderna ute i landet stärkas och breddas och medverka till bättre tillväxtförutsättningar.

För det tredje är förbättrade kommunikationer och infrastruktur överhuvudtaget av stor betydelse för att stärka det vidsträckta Norrland, som utgör 58 procent av Sveriges yta. Vägar som bär året runt, flyg till rimliga priser, snabbare och bättre tågförbindelser och tillgång till bredband har avgörande betydelse för näringslivets, inte minst turismens, utveckling. Staten har också ett stort ansvar för att ge förutsättningar för en fungerande kollektivtrafik även i glesbygd. Botniabanan bör fullföljas, Atlantbanan rustas för snabbtågtrafik, Mittlinjen Sundsvall-Östersund stärkas och den unika Inlandsbanan utvecklas så att den kan bli den pulsåder för inlandet den har förutsättningar för att bli.

För det fjärde är det viktigt att förbättra näringsklimatet i Norrland. Det gäller för samhället att underlätta för befintliga företag att utvecklas och nya att starta. Entreprenörerna måste få bättre möjligheter att förverkliga sina affärsidéer. Fler företag och ett mer differentierat arbetsliv skapar inte bara fler arbetstillfällen utan ger också fler människor möjlighet att finna ett utvecklande och trivsamt arbete. Detta medverkar också till att minska ohälsan och sjukskrivningarna. Skatteregler som är bättre anpassade till småföretagen, förbättrade lånemöjligheter och ett förenklat regelverk är viktiga delar av ett bättre näringsklimat som medverkar till tillväxt och utveckling i Norrland.

Vidareförädling av de stora naturresurserna måste främjas. Inte minst gäller det att öka förädlingsgraden när det gäller vad skogen, jorden och malmen ger. Norrland har också stora möjligheter att bidra till en uthållig tillväxt och skapa nya arbetstillfällen genom att utveckla en miljövänlig energi- och livsmedelsproduktion. Produktion av högkvalitativa livsmedel har goda förutsättningar att öka i denna rena region, men det gäller att skapa de rätta förutsättningarna. Därför är Eldrimner, resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling, i jämtländska Ås av stort värde för att stödja företagare inom den här branschen. Turismen är en annan basnäring med ypperliga utvecklingsmöjligheter.

För det femte är det viktigt att underlätta för fler att flytta till Norrland. Här finns gott om utrymme, god miljö och utmärkta förutsättningar för hög livskvalitet. Förutom att ge bättre förutsättningar för att skapa fler arbetstillfällen är det viktigt att göra det lättare för människor att bosätta sig där de själva önskar. Det handlar inte minst om att göra det möjligt både för privatpersoner och företag att bygga även i glesbygd. Kommunerna bör överta ansvaret för beslut om strandskydd. Universitet och högskolor i Norrland måste ges likvärdiga möjligheter att utveckla utbildning och forskning med läroanstalterna i södra Sverige. En väl fungerande distansundervisning via Nätuniversitetet är särskilt värdefull i en glesbebyggd region med långa avstånd som Norrland.

Stockholm den 24 september 2004
Håkan Larsson (c)
Birgitta Sellén (c)	Sven Bergström (c)