Till innehåll på sidan

Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Betänkande 2021/22:UbU27

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 juni 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Stärkt elevhälsa och utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (UbU27)

Elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning ska stärkas. Det är syftet med regeringens förslag till ändringar i skollagen. Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat innebär lagändringarna att elevhälsans arbete ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. En annan ändring är att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas. Det ska också införas en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik inom grundsärskolan.

Några av förändringarna rör benämningar som förekommer i skollagen:

  • Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.
  • Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.
  • Benämningen träningsskola tas bort.

Lagändringarna ska börja gälla 2 juli 2023, med undantag för ändringen att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en klass som börjar gälla 1 januari 2024, samt ändringen om en garanti för tidiga stödinsatser som ska börja gälla 1 juli 2024.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till proposition 2021/22:162 och till proposition 2021/22:159 punkt 2 och 3. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-05-19
Justering: 2022-06-14
Trycklov: 2022-06-15
Reservationer: 12
Betänkande 2021/22:UbU27

Alla beredningar i utskottet

2022-05-05, 2022-05-19

Stärkt elevhälsa och utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (UbU27)

Elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning ska stärkas. Det är syftet med regeringens förslag till ändringar i skollagen. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget.

Bland annat innebär lagändringarna att elevhälsans arbete ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. En annan ändring är att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas. Det ska också införas en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik inom grundsärskolan.

Några av förändringarna rör benämningar som förekommer i skollagen:

  • Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.
  • Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.
  • Benämningen träningsskola tas bort.

Lagändringarna ska börja gälla 2 juli 2023, med undantag för ändringen att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en klass som börjar gälla 1 januari 2024, samt ändringen om en garanti för tidiga stödinsatser som ska börja gälla 1 juli 2024. 

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-06-17
Debatt i kammaren: 2022-06-20

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 49 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! För många barn är dessa tider i juni, med studentexamen, vänner, bra betyg och framtid, glädjens tider. Man blickar kanske mot ett jobb eller en högskoleplats. Men för andra är det lite knepigare. Det har kanske varit en trasslig termin eller misslyckande i något eller några ämnen.

För en hel del barn och föräldrar kantas skolgången av en kamp för att hamna rätt - att få hjälp, få särskilt stöd, få anpassad undervisning, komma till en ny skola, kanske en resursskola. För många barn och föräldrar är det jobbigt.

Riksdagen ska nu besluta om förslag som rör särskola och elevhälsa. Regeringen föreslår att särskolan ska byta namn till anpassad skola, och vi delar denna uppfattning från Moderaternas sida.

Regeringen föreslår vidare vissa mindre förändringar av elevhälsan. Exempelvis beskrivs hur rektor i vissa fall ska kunna fatta beslut om att en elev ska kunna gå om en årskurs. Vi har inget att invända heller mot detta utan tycker att det är självklart att en elev ska kunna gå om en årskurs om det är detta som krävs för att eleven senare ska kunna lyckas i skolan och i livet.

Däremot invänder vi mot att Socialdemokraternas förslag inte är tillräckliga för att kunna ta tag i de problem som finns med både ohälsa och skolmisslyckanden hos barn och elever.

Fru talman! Låt mig peka på två områden som jag hoppas att en ny borgerlig regering kan ta tag i efter valet.

Det första handlar om att se till och garantera att alla barn får tillgång till en välfungerande skolhälsovård i skolan. Elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande för elever i bland annat förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Varje elev ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan är viktig för alla elever, men särskilt för alla de barn som är i behov av ett extra stöd i skolan.

Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Att skolresultaten är starkt förknippade med hur eleverna mår både fysiskt och psykiskt är väl känt. Vi anser att vi måste garantera att alla barn ges regelbundna hälsoundersökningar för fysisk och psykisk hälsa. Det är avgörande för att till exempel kunna identifiera eventuella diagnoser och kunna göra de anpassningar under skoltiden som alla barn har rätt till. I dag kommer knappt en av tio elever i kontakt med en skolläkare. Och i dagens riktlinjer pekas läraren ut som den som är ansvarig för att möta barns oro i skolan. Detta tycker vi behöver ändras. Lärarna kan och ska inte bära det fulla ansvaret för barns oro och ensamma behöva fundera ut hur undervisningen bäst kan anpassas för vissa av deras elever. Det finns flera brister i skolans stöd- och elevhälsoarbete. Det brister i kontinuitet, och elever som behöver stöd upptäcks inte heller i rimlig tid. Utredning av deras behov tar i många fall väldigt lång tid, vilket leder till att insatser till elever dröjer.

Enligt Sveriges Skolledarförbund är det dessutom många skolor som främst ägnar sig åt akut ärendehantering och då varken jobbar förebyggande eller hälsofrämjande, som lagen säger.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen ett förtydligande av elevhälsans arbete liksom att elevhälsa och sjukvård ska samverka när behov finns, som det uttrycks.

Moderaterna menar att det inte räcker till utan att risken är stor att elever hamnar mellan stolarna när barnens behov inte identifieras i tid. Dagens ordning måste helt enkelt ses över, både för barnens bästa och med tanke på den orimliga arbetssituation som den kan skapa för många lärare. Med ansvaret för barns hälsa hos primärvården tror vi i stället att det skulle bli färre hinder med exempelvis sekretesskäl och remissförfaranden.

En fungerande elevhälsa, som också inbegriper ett vårduppdrag, behövs för att klara barnens psykiska ohälsa. Skolhälsovården var tidigare första linjens vård och avlastade barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Sedan 2011 har vårduppdraget försvunnit från skollagen. Det har fått konsekvenser. Moderaterna menar därför att vi måste ändra på detta.

Fru talman! Den andra invändningen som Moderaterna har mot dessa förslag från Socialdemokraterna handlar om hur man ska ge stöd tidigt i skolan till barn som är i behov av det för att de ska kunna lyckas i skolan och i livet.

Tidigare i våras beslutade riksdagen om förslag för att fler barn ska kunna gå i förskolan. Socialdemokraterna ville då att man skulle prata med och uppmuntra föräldrar som inte hade valt förskola att göra ett sådant val. Samtidigt vet vi att vi har tusentals barn varje år som inte kan ordentlig svenska och som, om man inte sätter in insatser, inte kommer att kunna klara vare sig skolan eller livet. Jag tror att de flesta förstår att denna typ av frivillighet inte har funkat och inte kommer att funka. I stället borde man gå på det som vi har förordat, nämligen en obligatorisk språkförskola för att ge dessa barn rätt chans i livet.

Riksdagen har också under våren beslutat om bättre möjligheter för läxhjälp och lovskola. Socialdemokraterna föreslog då mer stöd, men först under senare delen i skolan och att det ska vara frivilligt för en elev att avgöra om han eller hon ska delta i denna extra stödinsats eller inte. Det funkar naturligtvis inte. Vi vill i stället att stöd och hjälp ska kunna ges redan med start i lågstadiet. Vi tycker att läxhjälp och lovskola ska kunna vara obligatoriska för de elever som skolan bedömer är i behov av extra undervisning.

Fru talman! Det blir med dagens förslag lite motsägelsefullt när regeringen föreslår att en rektor ska kunna besluta om att en elev ska kunna gå om ett helt läsår men samtidigt inte kunna fatta beslut om att en elev ska ägna några extra timmar under en vardag eller en helg för att kunna komma i kapp med det som han eller hon har tappat i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Vi menar att en rektor och lärare självklart ska kunna besluta om extra undervisning, detta för att eleverna helt enkelt ska kunna mötas av både krav och stöd för att kunna lyckas i skolan och i livet. Därför yrkar jag, fru talman, bifall till reservation 4.

Fru talman! Allra sist: Detta är min sista debatt i riksdagen. För snart 16 år sedan tog jag första gången tåget från Göteborg till Riksdagshuset. Det har varit en förmån att få företräda göteborgarna och Moderaterna i riksdagen.

Jag har fått chansen att möta många duktiga kollegor. Jag har fått möjlighet att vara med om stora politiska skeenden i detta hus, besöka skolor och företag, delta i otaliga möten och åtskilliga riksdagsdebatter. Jag har rest i snart sagt varje del av vårt land och även besökt andra länder. Jag har också återkommande fått arbeta tillsammans med många väldigt engagerade och trevliga kollegor från alla riksdagens partier. Vi har inte alltid hållit med varandra i sak. Men genomgående tycker jag att det har funnits en vilja att göra gott och att göra skillnad.

Fyra mandatperioder sammanfattas inte lätt i några meningar. Men om jag ska försöka har det sammanfattningsvis för min del varit en fantastisk tid i mitt liv. Det har varit en förmån att få företräda göteborgarna och Moderaterna. Jag tror och hoppas att jag åtminstone till en del har kunnat bidra till att göra Sverige lite, lite bättre.

(Applåder)


Anf. 50 Jörgen Grubb (SD)

Fru talman! Det är inte lätt att hålla ett anförande efter Lars Hjälmered med tanke på den bländande slutdelen av hans tal. Men jag ska göra ett försök i alla fall.

Vi i Sverigedemokraterna har flera reservationer, men vi väljer att yrka bifall endast till nummer 12.

I detta betänkande, som handlar om elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning, kommer jag främst att beröra elevhälsan, eller rättare sagt den ibland bristfälliga elevhälsan.

Utredningen SOU 2021:11 behandlas i denna proposition, där det bland annat står så här om elevhälsan: "Av utredningens kartläggning framgår det att det i dag finns brister i skolans stöd- och elevhälsoarbete som behöver åtgärdas. Elevers behov av stödinsatser upptäcks inte i tid och utredningar av elevers behov av särskilt stöd tar i många fall allt för lång tid och ibland dröjer det länge innan stödinsatserna till eleverna sätts in. Många elever får inte heller stöd i den omfattning som de skulle behöva. De insatser som ges svarar dessutom inte heller i tillräcklig utsträckning mot elevernas stödbehov. Parallellt med detta efterfrågar många lärare ökade kunskaper för att kunna utforma adekvata stödinsatser till eleverna. Av kartläggningen framgår även att många lärare upplever att de inte kan få hjälp av elevhälsan, eller att elevhälsan inte kan erbjuda den hjälp som efterfrågas och att samarbetet mellan lärarna och elevhälsan ofta brister."

Fru talman! Det här är naturligtvis djupt oroväckande. Men tyvärr blir jag inte särskilt förvånad. I dag finns det alldeles för många elever som bland annat behöver hjälp med den psykiska ohälsan, som har stigit drastiskt och tyvärr drabbar fler än någonsin. Här kunde elevhälsan ha varit ett stöd för alla elever, men det är bara vissa elever som får denna hjälp. Det handlar om tur och otur. Varför då? Jo, för att elevhälsans kapacitet skiftar mellan kommuner och även mellan skolor inom kommunen. Elevhälsan har i alldeles för många kommuner blivit en ren budgetregulator, varifrån man kunnat "nalla" pengar till andra ändamål. Stora resurser omfördelas dessutom till bland annat strukturersättningar och slussas till skolor i utanförskapsområden. Även här har den illa förda massinvandringspolitiken satt sina spår. Ja, nu sa jag massinvandringspolitik igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Fru talman! Det är svårt att undvika att tala om den illa förda massinvandringspolitiken när man vill förhålla sig till sanning och verklighet. Inom den svenska skolan har den tyvärr haft en alldeles för stor påverkan på det mesta.

Redan 2011 gjorde jag själv en undersökning i min hemstad Malmö i fråga om kvantitet och skillnader i elevhälsan mellan skolor och mellan dåvarande stadsdelar. Vi hade tio stadsdelar på den tiden. Resultatet var långt ifrån bra. Det fanns enorma skillnader mellan skolor och även stadsdelar gällande i vilken omfattning elever hade tillgång till den så kallade elevhälsan.

Endast ett fåtal skolor - detta vill jag betona - kunde man ge godkänt med tanke på de riktlinjer från elevhälsans profession som anförts i bland annat SOU 2021:11, till exempel att varje heltidsanställd skolsköterska ska ta hand om 400 elever. Det finns till och med riktlinjer om lite mindre än 400 elever, då professionens arbetsuppgifter har ökat med tiden. Det fanns exempel på två tre skolor med sammanlagt fler än 1 000 elever som delade på en heltidsanställd skolsköterska. En stor majoritet av skolorna var klart underbemannade i alla delar av elevhälsans professioner.

Tyvärr har det inte blivit bättre. Malmö ligger fortfarande i botten, vilket vi kan se i de stora undersökningar som Skolverket och SKR har presenterat.

Fru talman! Att elevhälsan ska samarbeta med sjukvården och socialtjänsten, som regeringen föreslår i propositionen, är väl ganska självklart. Gör man inte redan detta? Det kanske många frågar sig. Det borde ju vara självklart!

Men endast detta, som vi tillstyrker, räcker inte på långa vägar. Sverigedemokraterna tycker att regeringen även borde lägga fram förslag om att kvantifiera elevhälsan, något som utredningen berör lite grann. Vi sverigedemokrater föreslår det alldeles självklara: att helt enkelt följa professionens riktlinjer, så att vi undviker att ha en underbemannad elevhälsa, vilket Skolverkets och SKR:s utredningar tydligt visar att vi har. Sverigedemokraterna vill att detta ska bli ett kommande lagförslag. På detta ger vi regeringen ett stort F - eller IG, om ni så vill. Det är enormt viktigt att våra elever mår bra för att kunna ta till sig en god undervisning. Det tror jag att alla kan skriva under på.

Fru talman! Betänkandet tar även upp ett förslag om att rektorn ska få besluta om att en elev ska behöva gå om en årskurs om vårdnadshavarna medger det. Detta beslut ska sedan kunna överklagas till ?Skolväsendets överklagandenämnd. Sverigedemokraterna instämmer helt och hållet i att rektorn ska få besluta om att en elev ska gå om en årskurs. Rektorn vet naturligtvis bäst och ser vad som är elevens eget bästa. Men vi anser precis som flera tunga remissinstanser att beslutet inte ska kunna överklagas, då det framför allt är elevens kunskapsutveckling och en pedagogisk bedömning av förutsättningarna att inhämta kunskap som ska ligga till grund för ett sådant beslut. Vi anser även att kravet på vårdnadshavarnas samtycke är fel. Det är viktigt att eleven sätts i centrum vid denna typ av beslut, inte vårdnadshavarnas åsikter. I vissa fall kan det faktiskt också vara så att vårdnadshavaren fallerar lite i sitt eget uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Fru talman! Slutligen vill jag även nämna vårt förslag inom grundsärskolan. Vi menar att elevernas prestationsförmåga ska utvärderas kontinuerligt under hela utbildningstiden i stället för att man vidtar enskilda stödåtgärder. Vi menar att detta kommer att få mycket större positiv effekt för eleverna, som då grupperas på ett bättre sätt och i vissa fall flyttas till den vanliga grundskolan på deltid eller heltid. Någonstans där måste vi ha målbilden.

Jag har själv haft förmånen att följa en sådan person i Malmö. Det var jättekul, för det slutade med heltid i den vanliga grundskolan. Utgångspunkten måste vara att varje elev ska få möjlighet att nå sin bästa utbildningsnivå. Det gäller naturligtvis allt i detta betänkande.

Jag önskar alla en mycket trevlig sommar och en häftig och spännande valrörelse.


Anf. 51 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservation nummer 7.

Den psykiska ohälsan bland landets unga har ökat de senaste åren, inte minst under pandemin. Allt fler upplever ångest, har självskadebeteende eller lider av depression. Självmorden är den vanligaste dödsorsaken bland personer i åldern 15-24 år. Den psykiska ohälsan är ett brett samhällsproblem som vi behöver stävja. Därför måste barn och unga som inte mår bra fångas upp tidigare och få bättre stöd än vad de i dag får.

Den psykiska ohälsan är också intimt förknippad med just skolan. Många elever mår bra och har en väldigt trevlig tillvaro i skolan, men för ett antal ungdomar finns roten till ohälsa i skolan genom det som sker eller har skett dagligen i den verksamheten. Det finns också ett starkt samband mellan att ha god hälsa och god psykisk hälsa och att ha möjlighet att ta till sig kunskaper och nå de mål som finns i svensk skola. Därför spelar just elevhälsan en viktig roll som den första naturliga kontakten för unga vid psykiska eller fysiska problem. Elevhälsan spelar inte minst en viktig roll när det handlar om det förebyggande arbetet. Skolan kan också genom elevhälsan bli en del av lösningen för att möta barn och unga som mår psykiskt dåligt.

I propositionen föreslås att elevhälsans arbete ska bedrivas på individnivå, gruppnivå och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Det anges att elevhälsan ska vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet och att den ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när det behövs. Det skrivs också fram krav på tillgång till specialpedagog och speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.

Som regeringen framför i propositionen är elevhälsans uppdrag inte tillräckligt tydligt. Därför har Centerpartiet välkomnat den proposition som vi i dag behandlar. Det finns flera delar som man förtydligar och går fram med, men vi från Centerpartiets sida ser att det behövs fler åtgärder för att stärka elevhälsan. För att elevhälsans arbete ska kunna vara en förebyggande och främjande kraft krävs bättre samverkan med såväl annan personal som andra delar av samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

En viktig del för att stärka elevhälsan är rektorerna, som är ytterst ansvariga för den. Det är viktigt att de har det mandat och den kunskap som krävs för att leda och organisera verksamheten och elevhälsoarbetet.

Vi i Centerpartiet anser att det måste reflekteras tydligare i rektorsprogrammet hur hälsan påverkar elevers möjligheter att lära sig. Det ska ingå i den befattningsutbildning som är obligatorisk för dem som ska bli rektorer. Elevhälsan bör därför stärkas tydligt inom ramen för rektorsprogrammet och även inom skolchefsutbildningen för att säkerställa en bättre styrning och ledning av elevhälsan, inte minst dess medicinska insatser.

När det gäller det förebyggande och hälsofrämjande arbetet anser vi i Centerpartiet att det behöver ske brett på skolan. Vi har presenterat en rad förslag på området som vi lyfter fram i vår följdmotion. Vi har också lyft fram detta tidigare, under det senaste året. Vi vill bland annat se en kompetensinsats för all personal som finns på skolan för att fler ska kunna se och fånga upp barn som mår dåligt.

Därför vill vi se att övrig personal, till exempel elevassistenter och mentorer, på samma sätt som lärare och skolledare får tillgång till fortbildning inom elevhälsans område. Genom att erbjuda ökade utbildningsinsatser ökar vi kompetensen inom exempelvis specialpedagogik och beteendevetenskap, och förståelsen för och stödet till eleverna kan därmed stärkas och elevhälsan avlastas.

Centerpartiet ser ett behov av att få samverkan att fungera bättre mellan sjukvården och socialtjänsten tillsammans med skolan. Där kommer förslag i propositionen, men vi ser från Centerpartiet att det hade kunnat vidtas ytterligare åtgärder framöver för att underlätta denna samverkan. Det finns ett behov av detta.

För att få ett mer sammanhållet stöd kring barn och elever i behov av olika insatser borde till exempel elevhälsan ha skyldighet och möjlighet att kalla till samordnad individuell plan, SIP, på samma sätt som socialtjänsten och hälso- och sjukvården har i dag.

Fru talman! I propositionen läggs det fram förslag när det handlar om anpassad skolgång, som är den nya benämningen. Man föreslår bland annat att det införs en garanti för tidiga insatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik för elever som läser enligt det som i dag kallas grundsärskolans kursplaner. Detta är ett välkommet förslag för att stärka just fokus på kunskaper och därmed också öka likvärdigheten.

Regeringen föreslår också i propositionen som ligger till grund för betänkandet att grundsärskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.

Vidare föreslås att uttrycket utvecklingsstörning tas bort och ersätts av intellektuell funktionsnedsättning. Det här är välkomna förslag som vi också välkomnar från Centerpartiets sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Jag vill dock med anledning av att vi har en debatt som handlar om gruppen elever med intellektuell funktionsnedsättning lyfta fram även det som vi i Centerpartiet har föreslagit. Vi pekade på detta i vår debatt i förra veckan, som rörde högskola: Det behövs också en anpassad högskola så att elever med intellektuell funktionsnedsättning får bättre möjlighet att läsa vidare och ta del av eftergymnasial utbildning på ett bättre sätt än i dag. Där krävs fler åtgärder, och jag hoppas att riksdagen framöver kan ta steg för att genomföra detta.

Fru talman! Avslutningsvis: Eftersom jag har valt att inte kandidera i höstens val är detta min sista debatt i riksdagen - vad jag vet. Det har varit en ynnest att få vara ledamot av Sveriges riksdag; det är det finaste förtroendeuppdrag man kan ha. Det har varit väldigt intressant och givande att dessutom ha fått arbeta med forsknings- och utbildningspolitik. Det har gett otroligt mycket i och med alla människor jag har träffat - lärare, rektorer, skolledare och elever runt om i landet. Jag har lärt mig mycket under den här resan.

Jag är otrolig tacksam för att ha fått denna möjlighet, men jag ser också fram emot nya möjligheter framöver. Jag känner mig trygg med att det kommer att finnas andra krafter som tar vid både för Centerpartiets räkning, för att stärka Fyrbodal och för att stärka Sverige som kunskapsnation.

Arbetet, inte minst i utbildningsutskottet, kommer att fortsätta att sträva mot att fler elever ska uppnå kunskapsresultat och klara kraven, att vi ska klara kompetensförsörjningen och att vi ska stärka Sverige som kunskapsnation. Vi kanske inte delar synen på vägen dit, men jag tycker att det finns en stor gemensam ambition bland ledamöterna att helt enkelt uppnå ett bättre samhälle.

Jag vill passa på att tacka talmanspresidiet och Riksdagsförvaltningen för de här åren och för ert idoga arbete. Jag tackar utbildningsutskottets ledamöter för det arbete som ni utför och för den kraft som finns där just för det som jag har lyft fram tidigare. Jag tackar utbildningsutskottets kansli, som gör ett väldigt viktigt arbete, inte minst för att hålla koll på oss ledamöter, och med sin professionalism bidrar till vårt arbete.

Med detta vill jag också såklart passa på att önska er en trevlig sommar. Vi syns väl i valrörelsen!

(Applåder)


Anf. 52 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Du har satt igång något stort, Leo. Det ska du vara stolt över. Dessa ord uttalade den tidigare utbildningsministern Gustav Fridolin med anledning av att två elever i särskolan, Leo Lust och Rasmus Vestlund, fört fram förslaget om att byta namn på särskolan.

Ord har betydelse. När eleverna själva hade lyft fram hur benämningen särskola hade lett till att de och deras klasskompisar utsatts för mobbning lyssnade riksdagsledamöter och ministrar. De här elevernas initiativ ledde till en utredning och till den proposition som vi kommer att rösta om i Sveriges riksdag.

Nu ändrar vi lagen. Nära hundra sidor lagtext har skrivits om för att ord har betydelse. Särskolan byter nu namn och blir anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Ord har betydelse. Nu byter vi ut uttrycket utvecklingsstörning mot intellektuell funktionsnedsättning. Det är någonting som vi i Miljöpartiet vill göra i all lagstiftning. I dag gör vi det i den som berör skolan.

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 10 under punkt 9.

Fru talman! Dagens förslag handlar också om mer än ord. Det handlar om att stärka det som nu blir den anpassade grundskolan med den läsa-skriva-räkna-garanti som redan har gällt i grundskolan i flera år. Läsa-skriva-räkna-garantin är en av de viktigaste skolpolitiska reformer som har införts de senaste mandatperioderna. Det handlar om att tidigt fånga upp elever som riskerar att få det svårt med att just läsa, skriva och räkna - det där väldigt grundläggande som man måste få med sig för att klara allt det andra i skolan.

Vi har en situation i skolan i dag där allra mest särskilt stöd ges till eleverna i de sista årskurserna i grundskolan. Samtidigt vet vi att det allra bästa är att ge särskilt stöd så tidigt att eleven inte ens själv hunnit märka att det skulle vara extra svårt med läsandet, skrivandet eller räknandet, innan självkänslan fått sig en törn.

Fru talman! Att misslyckas med skolan, att känna sig misslyckad och att få sin självkänsla slagen i spillror är faktiskt farligt - livsfarligt - enligt en kartläggning som nyligen presenterats.

Att säkerställa att våra elever klarar skolan och mår bra är en av våra viktigaste uppgifter som skolpolitiker. Dagens proposition om elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning tar också viktiga steg för att stärka elevhälsan och det specialpedagogiska stöd som ska finnas där för att färre elever ska behöva uppleva ett skolmisslyckande och vad detta för med sig i form av psykisk ohälsa.

Det föreslås en del strukturella reformer där vi skriver in att man ska ha specialpedagog eller speciallärare. Elevhälsan ska samverka med hälso och sjukvården och socialtjänsten. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individnivå, gruppnivå och skolenhetsnivå, och man ska samverka med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska in i det systematiska kvalitetsarbetet.

Det här är väldigt viktiga strukturella ändringar som görs. Men, fru talman, det kommer inte att räcka i sig. I en tid med nedskärningar i skolan i de flesta kommuner i Sverige, det som ibland skrivs om till "effektiviseringar", i en tid där marknadslogiken är rådande och i en tid där vinstkrav styr kommer vi att fortsätta att se otillräckliga resurser för elevhälsan.

Vi måste investera mer i våra barn och unga och i att de ska klara skolan och må bra. I dag har vi för få kuratorer, skolsköterskor, skolläkare och skolpsykologer per elev. Här måste nästa regering återkomma med åtgärder som vänder den utvecklingen, som säkerställer att det finns en kurator att vända sig till när man behöver det som elev och att det faktiskt sitter någon på skolsköterskans rum när man har det behovet.

Från Miljöpartiets sida är vi övertygade om att vi behöver satsa mycket mer på skolan. Och de resurser som vi satsar där måste gå till eleverna och till mer personal i elevhälsan. Tyvärr har vi under den här våren sett förslag som motverkar det. Vi har velat gå fram för en mer likvärdig finansiering för att det ska vara möjligt för kommunerna att rikta resurser dit där de behövs utan att samtidigt ösa ut mer pengar i friskolornas vinstutdelningar.

Fru talman! Jag är ändå otroligt glad över de reformer som vi nu får igenom. Detta kommer att spela roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Jag vill återigen påminna alla unga som ser brister i sin skola om att det ibland räcker att två elever lyfter fram ett problem för att Sveriges riksdag ska skriva om skollagen.


Anf. 53 Linus Sköld (S)

Fru talman! Den som mår bra har bättre möjligheter att lära sig, och den som lär sig har bättre möjligheter att må bra. Sambandet mellan lärande och hälsa är tydligt och klarlagt upprepade gånger. Kausaliteten, om det är hälsa som leder till lärande eller tvärtom, är däremot svår att fastställa. Klart är dock att skolan behöver bry sig om båda. Därför måste skolan organiseras så att den blir en verksamhet man mår bra av att gå i och en plats man mår bra av att komma till.

Då är fysiska faktorer viktiga, som rörelse, kost och återhämtning. Psykiska faktorer är också viktiga, som trygghet, frihet från stress och känsla av sammanhang. Även sociala faktorer är viktiga, som trivsel och goda relationer till både kompisar och vuxna.

För att göra verklighet av detta är elevhälsan och dess kompetenser helt avgörande. Då duger det inte att elevhälsan lägger merparten av sin tid och energi på att åtgärda problem när de redan har uppstått. Då duger det inte att kopplingen mellan elevhälsan och lärare och annan personal på skolan är undermålig. Då duger det inte att elevhälsan inte involveras i skolans systematiska kvalitetsarbete. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete behöver förbättras.

Fru talman! Det är av den anledningen vi i dag behandlar förslag om att stärka och förtydliga regleringarna av elevhälsans arbete. Förslaget innebär att elevhälsans arbete med att undanröja hinder för lärande och för att främja god hälsa ska ske på organisations, grupp- och individnivå. Lagstiftningen ska också ställa krav på samverkan mellan elevhälsa och lärare och annan skolpersonal. Det ska tydliggöras att skolans systematiska arbete med kvalitetsförbättring och utveckling också måste omfatta elevhälsan. Vidare innebär förslaget att i skollagen reglera samverkan mellan elevhälsan och hälso- och sjukvården samt socialtjänsten när det behövs.

Det ska finnas krav på att eleverna har tillgång till specialpedagog eller speciallärare. Det har hittills bara funnits krav på att elever ska ha tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens. För att jämställa kravet på elevhälsans specialpedagogiska insatser med det krav som finns på exempelvis medicinska eller psykologiska insatser ändras lydelsen i lagtexten till att explicit kräva tillgång till speciallärare eller specialpedagog. Det är nämligen yrken som kräver lång utbildning och där det finns examina, precis som för läkare eller psykolog. Då är det rimligt att skärpa kravet så att det i elevhälsan ska finnas just speciallärare eller specialpedagoger.

I propositionen rättas också en inkonsekvens till, nämligen den att rektors beslut att låta en elev gå om en klass görs överklagbart till Skolväsendets överklagandenämnd.

Det är ett ingripande beslut i den enskilda elevens liv att bestämma att eleven ska hållas kvar i en årskurs och därmed få ett senare utträde ur grundskolan och med all sannolikhet ett senare inträde på arbetsmarknaden. Därför är det rimligt att beslutet i första hand ska fattas efter föräldrarnas medgivande. Det föreslås dock vara möjligt för rektor att vid synnerliga skäl fatta ett sådant beslut i strid med föräldrarnas vilja. Med hänsyn till hur ingripande det beslutet blir bör det i likhet med beslut av motsvarande karaktär, som beslut om särskilt stöd eller vissa disciplinära åtgärder, vara möjligt att överklaga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Fru talman! Propositionen behandlar också en del förslag som gäller särskolan, men dem kommer min kollega Caroline Helmersson Olsson att beröra i sitt anförande om en liten stund.

Fru talman! Vi socialdemokrater är i allt väsentligt reformister, det vill säga vi tar hellre små steg i rätt riktning än välter saker över ända. Det har märkts under vårens lagstiftningsarbete. Vi har förstärkt skolors arbete med trygghet och studiero genom en lång rad mindre förtydliganden och skärpningar av både det förebyggande arbetets systematik och det åtgärdande arbetets befogenheter. Det har märkts i de mindre förändringarna för att göra betygsättningen mer rättvis och mindre pressande och i de mindre förändringarna för att skärpa reglerna kring konfession i skolan och för att göra tydligt vad som gäller för resursskolor.

Vi lade också fram förslag om några mindre förändringar för att få skolsystemet att fungera bättre och bli mer likvärdigt med finansiering efter ansvar och rättvisare urvalsregler i fristående skolor. I båda dessa ärenden tog högern, anförd av Moderaterna och Sverigedemokraterna, fajt för att skydda skolföretagens, de enskildas, vinster och privilegier.

Också dagens ärende innehåller ett flertal mindre men viktiga förändringar i rätt riktning för att göra elevhälsans arbete bättre. Men i detta ärende tar de högerkonservativa i stället fajt för att minimera elevernas, de enskildas, inflytande över sin egen situation. I sin iver att vara tuffa och hårda mot den lilla människan driver Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, precis som de har gjort i tidigare ärenden om extra studietid, frågan om att ge rektorer befogenheter som rektorer redan har, det vill säga att ensidigt besluta om mer undervisningstid. Det är oseriöst.

I samma iver efter att vara tuffa och hårda driver Sverigedemokraterna linjen att föräldrars samtycke inte ska krävas för att låta en elev gå om en årskurs. De vill också se överklagandeförbud när det gäller sådana beslut.

Fru talman! Rättssäkerhet är en bra sak, särskilt när det offentliga gör ingrepp i en enskilds förhållanden som kan komma att få ekonomiska konsekvenser. Det tyckte högern var så viktigt att de avslog propositionerna för ökad likvärdighet de senaste två veckorna, men rättssäkerhet och enskildas intressen blev plötsligt helt ointressant för de högerkonservativa nu när det i stället handlar om de svagaste eleverna i skolan.

Fru talman! För att stärka skolans förmåga att främja barns och ungas hälsa föreslås i den här propositionen en rad lagändringar som stärker elevhälsan och tydliggör dess fokus på förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det systematiska kvalitetsarbetet ska omfatta elevhälsan, det ska finnas en nära samverkan mellan elevhälsan och annan skolpersonal, det ska finnas tillgång till speciallärare eller specialpedagog på varje skola och det ska finnas en samverkan mellan elevhälsan och andra externa instanser när det behövs. Det är helt rimliga lagskärpningar som kommer att göra skolan till en mer hälsofrämjande verksamhet.

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i utbildningsutskottets betänkande 27 och tackar för ordet.

(Applåder)


Anf. 54 Annika Hirvonen (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande är jag väldigt glad över de reformer i rätt riktning som kommer med den här propositionen. Men en reform som saknas och som fanns med i utredningen som ligger till grund för dagens proposition handlar om att öka tillgången till elevhälsans personal genom att säga att man maximalt får ha ett visst antal elever per skolsköterska, skolläkare, skolkurator och skolpsykolog.

De förslagen skriver man att man fortsätter att bereda på Regeringskansliet. Jag är övertygad om att de förslagen skulle göra skillnad för att öka tillgängligheten till elevhälsan för eleverna när de behöver hjälp och stöd på olika sätt.

Kommer Socialdemokraterna att gå vidare med de här förslagen? Vi vet att de kostar pengar. Är man beredd att också tillskjuta de resurser som krävs för att inte bara stärka regelverket kring hur elevhälsan ska arbeta och organiseras utan faktiskt också stärka den vad gäller bemanningen och antalet personal per elev?


Anf. 55 Linus Sköld (S)

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för en viktig fråga!

Jag och Annika Hirvonen har liknande ambitioner när det gäller att reglera tillgången till elevhälsa för alla elever som går i den svenska skolan. Förslaget som finns om att införa delningstal som regel skulle förvisso vara ett sätt att uttala ett sådant krav. Det finns också risker med att införa den typen av delningstal, och det är att det som skulle vara ett golv för hur många skolsköterskor man ska ha på en skola lika lätt kan bli ett tak för hur många skolsköterskor man har på samma skola.

Det är alltså inte bara enkelt. Det kan också vara så att lokala förhållanden, till exempel elevgruppens sammansättning, kan göra att det finns olika stora behov av hur tätt det måste vara mellan elevhälsans personal.

Jag skulle säga att det är ett kreativt förslag att införa en sådan reglering. Vi utesluter definitivt inte att det skulle kunna vara en väg framåt, men det är inte heller självklart att det kommer att leda rätt i alla lägen.


Anf. 56 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag vill tacka Linus Sköld för svaret. Jag håller med om att det här inte är okomplicerat. Samtidigt är skolan i dag en marknad där vi ser hur det sparas där det går att spara, inte minst i de skolor som har som syfte att dela ut så mycket vinst som möjligt till sina ägare. Vi ser också hur det här spiller över även i de kommunala skolorna där det helt enkelt blir för dyrt att alltid tillhandahålla den personal och de resurser som faktiskt skulle behövas. Elevpengen är beräknad på ett sätt som gör att det kan bli helt orimligt dyrt att ge elever på en enskild skola där behoven är särskilt stora de resurser som just de eleverna skulle behöva eftersom det höjer skolpengen även för elever som går i fristående skolor som på olika sätt lyckats se till att de inte har ett lika resurskrävande elevunderlag.

På något sätt är vi väl överens om att det här är ett strukturellt problem som vi har. Vi vet dock att det ser ut som att majoritetsförhållandena i Sveriges riksdag, just nu i alla fall, inte alls speglar folkopinionen. Jag tänker att vi måste förhålla oss till detta faktum. Det är ju elevernas utbildning här och nu som står på spel. Ibland undrar jag om man inte måste välja den mindre optimala lösningen för att vi helt enkelt är i ett system som inte fungerar i grunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Det är intressant att höra hur Socialdemokraterna resonerar i den här frågan eftersom det i propositionen enbart sägs att frågorna bereds vidare, och det vet vi alla kan betyda alltifrån att det aldrig kommer att hända någonting till att det faktiskt är på gång.


Anf. 57 Linus Sköld (S)

Fru talman! Annika Hirvonen och jag är definitivt överens om att det viktigaste vi har att göra är att komma till rätta med incitamenten för lönsamhet som finns i friskolesektorn och bland de stora vinstdrivande koncernerna. De incitamenten leder fel och till att man sparar där man kan spara för att öka utdelningen till aktieägarna. Det är orättfärdigt.

Skulle vi komma till rätta med de drivkrafterna skulle vi inte heller behöva en ökad detaljreglering, för ärligt talat, om det är något som den här sektorn inte efterfrågar så är det ökad detaljreglering.

Det här är som sagt ett spännande förslag i brist på en majoritet för att komma till rätta med incitamenten för lönsamhet hos de fristående skolhuvudmännen, men det är inte alls säkert att det är det förslaget som skulle behövas. Det vore bättre att bota den sjukdom som vårt skolsystem har drabbats av än att komma med ökade detaljregleringar.


Anf. 58 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Jag har två frågor till Linus Sköld. Det handlar om elevhälsan respektive stödet till barn som är i behov av det.

Jag börjar med elevhälsan. I propositionen föreslås ett antal förändringar. Vi är för det. Men vi tycker att man egentligen borde göra en större översyn av ansvaret för elevhälsa eller skolhälsovård. I dag vilar ett tungt ansvar på lärare som ska känna barns oro. I någon mening kommer det såklart alltid att göra det, även om någon annan är ansvarig. Var är barnen om de inte är hemma? Jo, de är i skolan. Vem träffar de mest där? De träffar naturligtvis mest sin lärare.

Det viktigaste uppdraget i skolan är dock att fokusera på lärandet. Om det läggs på väldigt många uppgifter på lärare är risken att det blir lite spretigt. Vi tycker att om man i dag inte regelmässigt träffar en skolläkare, som man gjorde förr - kanske bara en av tio elever gör det - kan det vara problematiskt om det inte kan göras en hälsovårdskontroll av det måttet.

Fru talman! Min första fråga gäller Socialdemokraternas inställning till att se över detta, till exempel att lägga ansvaret på primärvården för att få det mer samlat, som en första linjens vård.

Det andra jag undrar över gäller att kunna ge tidigt stöd. I propositionen föreslås flera åtgärder, till exempel att en elev under vissa omständigheter ska kunna gå om ett läsår. Vi är för det.

Vi har under våren haft ett antal diskussioner om rätten till förskola, läxhjälp och lovskola. Vi har kanske gått lite mer åt det obligatoriska hållet, och Socialdemokraterna är lite mer inne på frivillighet. Jag tror att Linus Sköld har använt begrepp som oseriöst eller liknande i talarstolen.

Vi upplever att frivilligheten inte har räckt till. Vi tror till exempel att det är farligt att vänta för länge med obligatoriska språkinsatser i förskolan och att man hellre ska sätta in obligatoriska insatser redan på lågstadiet i stället för att skjuta på det till senare. Vari ligger invändningen från Socialdemokraterna?


Anf. 59 Linus Sköld (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Fru talman! Den första frågan om ansvaret för elevhälsan har jag debatterat ganska många gånger i den här kammaren med Kristdemokraternas företrädare. Jag noterar också att det är en gemensam reservation från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i det avseendet.

Jag och Socialdemokraterna är av den bestämda uppfattningen att elevhälsan ska arbeta huvudsakligen förebyggande och främjande. Vård ägnar sig sjukvården åt. Som regleringen ser ut får elevhälsan ägna sig åt mindre vårdinsatser. Man kan plåstra om ett sår på ett finger, men man ska inte ha resurser för att behandla psykisk ohälsa eller sy ett sår. Det är inte det som elevhälsan ska bidra med.

Elevhälsan behöver bidra till att skolan organiseras så att man förebygger ohälsa och främjar hälsa. Då verkar det rimligt att elevhälsans personal är organiserad så att de är anställda av huvudmannen och inte av en annan organisation som har sin ledning någon annanstans än på skolan. Alla idéer om att omorganisera elevhälsan till någon annan huvudman tror jag är missriktade.

Min invändning, och det som jag kallade oseriöst, gäller det återkommande förslaget att rektor ska ha möjlighet att ensidigt bestämma att en elev ska ha mer studietid. Det har ju rektor redan. Det finns inget frivilligt i ett beslut om särskilt stöd. Det beslut som en rektor fattar om särskilt stöd är definitivt bindande. Det är också ensidigt.


Anf. 60 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Jag börjar med organiseringen av elevhälsan. Jag tror inte att en omorganisation kommer att lösa det. Min poäng är bara att vi kan ta fasta på kritiken från Sveriges Skolledarförbund. Lagen säger att man ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande, och de konstaterar utifrån deras erfarenhet att man regelmässigt kanske går mer på akuta ärenden. Då är det något som brister.

Det kan lösas på olika sätt. Vi konstaterar att man inte regelbundet träffar en skolläkare, som tittar ordentligt på fysisk och psykisk utveckling. Det gör kanske en av tio elever. Vi tycker ändå att det finns skäl att titta över organisation och ansvar, så att det blir rimligt.

Det gäller även kopplingen till rektors och lärares ansvar. Han eller hon ska kunna leda lektioner i klassrummet, med det stora ansvar som det innebär. Om man kan lyfta av en del av detta tror vi att det kan finnas skäl att göra det.

Fru talman! När det gäller det andra kan man säkert invända mot delar av det. Men här finns kanske en ton i en del av debatten mellan M och S som Linus Sköld och jag har haft, kopplat till förskola och andra insatser. Jag tycker att det finns skäl att lägga insatser tidigare än vad som nu sker. När vi har haft diskussioner om läxhjälp och lovskola gällde det mellan- och högstadiet som Linus Sköld drog åt. Vi tycker att man kanske ska gå in med den typen av åtgärder redan på lågstadiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

När det gäller förskola är det fullt rimligt att regeringen agerar med insatser kopplat till att få fler att välja förskola. Men jag är inte säker på att frivillighet som grund kommer att fungera. Det har inte fungerat hittills. Om man ska ta fasta på alla de tusentals barn som inte kan ordentlig svenska tror vi att det måste finnas insatser för att lära sig språket ordentligt, för att klara skolan och senare klara livet. Det är en debatt och diskussion som vi får återkomma till i andra sammanhang.

Stort tack för denna diskussion och för de debatter vi har haft, Linus!


Anf. 61 Linus Sköld (S)

Fru talman! Särskilt stöd bygger på en grundlig utredning av den enskilda elevens behov och beslutas därefter om av rektor. Det kan innebära ganska ingripande ändringar av en elevs skolsituation. Beslut om särskilt stöd skulle till exempel kunna innebära utökad studietid. Det finns inget som hindrar att man frivilligt och regelmässigt ska delta i den extra studietiden, som vi har infört. Men vid ett beslut om särskilt stöd efter individuell prövning kan det alltså ingå i en elevs skolgång.

Jag vill återgå till det här ärendet. Det finns ingen anledning att rektor behöver ha större befogenheter än rektor redan har. De här besluten kan fattas bindande och ensidigt av en rektor. Det är därför de är överklagningsbara. Det är därför beslutet om att en elev ska gå om också ska göras överklagningsbart. Det är ett ingripande beslut, och vi har genom den lagstiftning vi har försett rektor med ett starkt mandat.

Avslutningsvis - tusen tack för de här debatterna! Det är en kort tid vi har delat i utskottet, och det har ibland varit färgsprakande debatter i den här kammaren. Tusen tack för den här tiden, Lars Hjälmered! Lycka till i framtiden!


Anf. 62 Caroline Helmersson Olsson (S)

Fru talman! Den 18 maj genomfördes en funkisriksdag här i Sveriges parlament. Vi har firat 100 år av demokrati både länge och väl. Men den sista rösträttsreformen genomfördes inte förrän 1989. Först då fick faktiskt alla i vårt land rösträtt. Det var då begreppet omyndig togs bort ur lagstiftningen.

Under funkisriksdagen framträdde Rasmus Westlund från Östergötland. Jag kan inte citera honom, men jag ska ändå försöka beskriva det han sa. Det finns mycket att säga om särskolan. Men det viktigaste är: Sluta genast upp med att ha låga förväntningar på dem som går där. Se mig för den jag är, sa Rasmus. Oavsett vilken skola eller skolform jag går i, se de individuella förmågorna. Och ge varenda unge förutsättningar att utvecklas till sin fullaste potential.

En sak som Rasmus har drivits av är att han tycker att hans skolform har ett, som han sa, skitnamn: särskola. Det var som att alla visste att man var dum i huvudet när man gick där. De kallades särbarn, i nedlåtande syfte, och andra saker som jag inte ska upprepa.

Han har drivit frågan på alla möjliga sätt. Han har fått ned skyltarna på sin egen skola. Till slut fick han också en minister att tillsätta en utredning, en annan minister att ta den vidare och en tredje minister att lägga förslaget på riksdagens bord i dag.

Rasmus har haft god hjälp av Leo Lust, som skrev ett medborgarförslag i sin egen kommun och också har drivit på i den här utvecklingen. Tack för det, Rasmus och Leo!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Nu tar vi beslutet att kalla skolformen för anpassad utbildning. Det är ett bra beslut. Det tycker eleverna, och det tycker jag också. Det är också bra att begreppet utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.

Fru talman! Jag har mött en del lärare som oroar sig för att det kommer att hittas på nya nedsättande ord även om den anpassade utbildningen, och jag har funderat mycket på det. Vem ska göra det då? Ja, inte vi vuxna, inte vi politiker och inte lärare eller någon annan personal. Och hör vi någonting sådant måste vi reagera. Vi måste säga nej till alla typer av nedsättande omdömen och mobbning. Det får såklart inte förekomma.

Fru talman! Ekebyhovs grundsärskola var här i riksdagen den 2 juni och höll ett föredrag för oss ledamöter med rubriken "Vi är inte lika dumma i huvudet som folk tror" - ett mycket fint föredrag. På deras skola jobbar de med entreprenöriellt lärande. De sköter självständigt ett företag och har till och med givit ut en bok, Judit och muppskolan, med väldigt starkt stöd av deras fantastiska rektor Denice Sverla. De har tjänat lite pengar, och de har själva bestämt att de ska gå till limousiner och röda mattan på deras skolavslutningar. De hade också en food truck och lite kändisar. Det tycker jag var coolt.

Underskatta dem inte! Hela skolan har också haft en omröstning om vad namnet borde vara, och faktiskt vann Anpassad grundskola. De tyckte att det var ett bra namn.

Det är också viktigt att vi beslutar att garantin för tidiga stödinsatser för läsa, skriva och räkna ska gälla alla elever.

Fru talman! Även om vi tar viktiga steg för den anpassade skolan här i dag behöver vi jobba vidare. Jag håller fullständigt med Fredrik Christensson och hela Centerpartiet i denna fråga, som ni har drivit länge, och lovar att jag tänker kroka arm med er i frågan under nästa mandatperiod. Tack, Fredrik!

Jag vill också passa på att tacka och hälsa alla en glad sommar. Jag vill också tacka Duveholms anpassade gymnasieskola, Nävertorps anpassade grundskola, Lärvux och Viadidakt för allt ni har lärt mig genom åren om de här frågorna.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 63 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! I dagens betänkande föreslås att rektor ska få besluta att en elev ska gå om en årskurs och att beslutet ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Det är förstås helt rätt att elever som behöver gå mer tid i skolan ska få möjlighet att göra det. Skolorna ska ju arbeta systematiskt med att ge tidiga stödinsatser i form av utökad undervisningstid och läxhjälp men också i form av speciallärarstöd och särskilda undervisningsgrupper. Men det kan också handla om lovskola eller om att gå om en årskurs just för att kunskapsmålen ska nås.

Vi menar att det är en pedagogisk bedömning av förutsättningarna för eleverna att lära sig som bör ligga till grund för beslutet att låta en elev gå om och att det är just därför som rektor ska kunna besluta att en elev ska gå om utan att det ska kunna överklagas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Med anledning av detta vill jag yrka bifall till reservation 1.

Fru talman! Det går sällan bra för barnen i skolan om de inte mår bra. Att förstärka elevhälsan är därför en viktig prioritering för Kristdemokraterna, både för att förbättra kunskapsresultaten och för att fler ska slippa leva med ångest och oro. För oss är det självklart att elevhälsan alltid ska ha en god samverkan med hälso- och sjukvården, och för det behövs tydliga strukturer. Vi menar att alla skolhuvudmän ska ha samverkansavtal med sjukvården och tydliga samverkansrutiner med socialtjänsten för att vi ska kunna stärka elevhälsoarbetet. Men långsiktigt vill Kristdemokraterna stärka elevhälsan genom ett samlat uppdrag för barn- och ungdomshälsovården där elevhälsan i form av en skolhälsovård ingår.

Skolsköterskor, skolläkare, skolkuratorer och skolpsykologer skulle då finnas kvar nära eleverna ute på skolorna men med samma huvudman som övrig vårdpersonal, medan speciallärare och specialpedagoger fortsatt skulle ha skolan som huvudman. Vi menar att det skulle skapa rätt incitament för att på allvar stärka elevhälsan. Och det är helt avgörande att vi i ett tidigare skede fångar upp barn som mår dåligt. Det behövs en elevhälsogaranti som innebär att varje barn ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje dag.

Vad gäller speciallärare och specialpedagoger föreslås i propositionen att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans insatser. Det är viktigt, men det behövs åtgärder för att detta ska komma på plats för att kunna motverka den brist som finns i dag. Kristdemokraterna vill därför se ett speciallärarlyft för lärare som vill utbilda sig till speciallärare eller specialpedagoger. Det är också någonting som vi satsar på i vår budget.

När det gäller regeringens förslag om namnbyte stöder vi förslaget att uttrycket utvecklingsstörning ersätts med intellektuell funktionsnedsättning och att benämningen träningsskola tas bort. Även när det gäller särskola stöder vi förslaget att benämningen på skolformen byts ut.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag passa på att tacka för arbetet under detta riksmöte och tacka riksdagens personal för allt stöd under mandatperioden. Jag vill naturligtvis särskilt tacka Lars Hjälmered och Fredrik Christensson, som inte ställer upp för omval, för era insatser. Jag har uppskattat att ha med er att göra under den här tiden. Er andra möter jag ju i valrörelsen. Fram till dess vill jag önska er en trevlig sommar.

(Applåder)


Anf. 64 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Jag kommer nog att hålla det kortaste anförandet, i alla fall under den här mandatperioden.

Tyvärr fick min kamrat Daniel Riazat förhinder och kunde inte komma i dag, så han bad mig att hoppa in och yrka bifall till reservation 8. Den handlar om ett lagkrav på att det ska finnas specialpedagoger och speciallärare i anslutning till elevhälsan. Tillgången är inte tillräcklig, vilket kommer att leda till olika hanteringar av insatser. Vi vill därför ha ett lagkrav på detta.

Överläggningen var härmed avslutad.

Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

(Beslut skulle fattas den 21 juni.)

Trafiksäkerhet

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-06-21
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 6, Voteringar: 5
Stillbild från Beslut 2021/22:UbU27, Beslut

Beslut 2021/22:UbU27

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Lagförslaget i fråga om möjligheten att överklaga rektors beslut

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 28 kap. 16 §.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:162 punkt 1 i denna del och avslår motion

    2021/22:4559 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 4.
    • Reservation 1 (SD, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890011
    M62008
    SD15208
    C27004
    V23004
    KD01804
    L18002
    MP12004
    -1001
    Totalt23370046
    Ledamöternas röster
  2. Lagförslagen i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar
    a) regeringens förslag i proposition 2021/22:162 till
    1. lag om ändring i skollagen (2010:800) med den ändringen att
    - 2 kap. 5 § och 11 kap. 37 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
    - 11 kap. 29 a och 35 §§ ska utgå och att ingressen ska ha den lydelse som följer av detta,
    2. lag om ändring i skollagen (2010:800),
    3. lag om ändring i lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800),
    i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan under förslagspunkt 1,
    b) regeringens förslag i proposition 2021/22:159 till
    1. lag om ändring i lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800),
    2. lag om ändring i skollagen (2010:800).Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2021/22:159 punkterna 2.2 och 3.2 samt 2021/22:162 punkterna 1 i denna del, 2 och 3.
  3. Möjligheten att överklaga

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:4559 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 5 och

    2021/22:4586 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 2.
    • Reservation 2 (SD, KD)
  4. Föräldrars samtycke

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4586 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 3.
    • Reservation 3 (SD)
  5. Utökad undervisningstid

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:4479 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2 och

    2021/22:4617 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.
    • Reservation 4 (M, KD, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (M, KD, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890011
    M06208
    SD52108
    C27004
    V23004
    KD01804
    L11702
    MP12004
    -1001
    Totalt20598046
    Ledamöternas röster
  6. Ansvaret för barns hälsa

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4617 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.
    • Reservation 5 (M, SD, KD)
  7. Samverkan med sjukvården och socialtjänsten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4479 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1.
    • Reservation 6 (SD, KD, L)
  8. Kompetens om och tillgång till specialpedagoger m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:4513 av Daniel Riazat m.fl. (V),

    2021/22:4559 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 1 och

    2021/22:4593 av Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 7 (C)
    • Reservation 8 (V)
    • Reservation 9 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890011
    M62008
    SD53008
    C02704
    V00234
    KD00184
    L18002
    MP12004
    -0011
    Totalt234274246
    Ledamöternas röster
  9. Översyn av uttrycket utvecklingsstörning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4559 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 2.
    • Reservation 10 (KD, L, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (KD, L, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890011
    M62008
    SD53008
    C26014
    V23004
    KD01804
    L01802
    MP01204
    -1001
    Totalt25448146
    Ledamöternas röster
  10. Nya namn på skolformerna

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4559 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 3.
    • Reservation 11 (SD, KD)
  11. Utvärdering av elever i grundsärskolan

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4586 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 1.
    • Reservation 12 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890011
    M62008
    SD05308
    C27004
    V23004
    KD18004
    L18002
    MP12004
    -1001
    Totalt25053046
    Ledamöternas röster