Utbildning och universitetsforskning, utgiftsområde 16

Motion 2001/02:Ub450 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning, enligt uppställning:

Anslag (tusental kronor)	Regeringens förslag	Anslagsförändring
25:1 Statens skolverk	356 576	- 40 000
25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg	493 629	- 276 000
25:7 Specialskolemyndigheten	229 460	-15 000
25:8 Lärlingsutbildning, bl.a. marknadsföring och handledning	0	10 000
25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. (överförs till föräldrarna i och med barnomsorgskonto)	3 900 000	- 3 900 000
25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem	1 500 000	- 1 500 000
25:16 Nej till fackliga bidrag	50 000	- 50 000
25:20–72 Minskad volym inom grundutbildningen (ej forskningsanslagen)		- 590 000
25:73 Rekryteringsdelegationen	20 000	- 20 000
25:77 Högskoleverket	171 190	- 10 000
25:82 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet	29 356	- 29 356
Nytt anslag: Nej till nedläggning av Eke- och Hällsboskolan	0	15 000
Nytt anslag: Försäljning av högskoleutbildning: platskostnad	0	65 000
Summa för utgiftsområdet	38 499 834	- 6 340 356

Förskola

Kristdemokraterna anser att förskoleverksamheten intimt hör samman med synen på omsorg om barnen. Begreppet barnomsorg omfattar såväl föräldrarnas omsorg i det egna hemmet som förskola, familjedaghem, öppen förskola, fritidshem, föräldrakooperativ och andra alternativa former. Utgångspunkten för alla val av barnomsorg måste vara barnets bästa, och föräldrarna skall ges rätt att välja den barnomsorgsform som passar deras barn bäst. Detta innebär att det måste finnas ett varierat utbud av olika barnomsorgsformer, inklusive omsorg i det egna hemmet, för att skapa valfrihet och rättvisa. Regeringens förslag om hur den allmänna förskolan skall se ut samt förslaget om maxtaxa styr föräldrarna mot en enda barnomsorgsform. Dessutom gynnar förslaget allra mest de familjer som har en relativt hög inkomst. Vi säger därför nej till införandet av maxtaxa i förskolan och vill i stället införa avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader och ett s.k. barnomsorgskonto. Vi utvecklar detta förslag i en separat motion.

Grundskola och gymnasieskola

Skolan är en framtidsinvestering både för de enskilda medborgarna och för samhället i stort. Det är samhällets skyldighet att ge alla en likvärdig möjlighet att utvecklas efter sina anlag, intressen och önskemål. Under de senaste åren har varken kommunerna eller staten levt upp till sina åtaganden. Trots att mer resurser har kommit skolorna till del, har många skolor i dag en standard som inte kan anses tillräcklig för att de mål och riktlinjer som finns i läroplanen skall uppnås. En utbildningssatsning måste därför lägga stor vikt vid kärnverksamheten i grundskolan och gymnasieskolan, till vilket också medel måste avsättas. Under treårsperioden avsätter vi i vår ekonomiska motion 3 miljarder kronor till kommunerna utöver regeringens förslag. Vi avsätter också för en treårsperiod 55 miljoner kronor för återinförandet av de fasta skoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan. Synen på grundskola och gymnasium utvecklas i separata motioner.

Högre utbildning och forskning

Inom den högre utbildningen fortsätter en kraftig utbyggnad av årsstudieplatserna de närmaste åren. Utbyggnaden är angelägen eftersom många studenter som skulle vilja läsa på högskolan i dag inte ges tillfälle till det. Vi välkomnar därför högskolesatsningen, men med den utbyggnadstakt som regeringen föreslår urholkas kvaliteten. Detta problem behandlas mer utförligt i en separat motion om universitet och högskolor. Vår slutsats blir emellertid att det krävs en något lägre och jämnare takt på högskolesatsningen. Vi utvecklar vår syn på högskolan i en separat motion.

Vi omfördelar medel från den alltför hastiga utbyggnaden av universitet och högskoleutbildningen för en omstrukturering och kraftigare utbyggnad av kvalificerad yrkesutbildning till en yrkeshögskola, vilket utvecklas i en separat motion. Sammanlagt för treårsperioden tillför vi 203 miljoner kronor till denna. Vår övertygelse är att samhällets behov av tekniker inte tillgodoses genom ensidiga insatser på akademisk utbildning. Det behövs också yrkeskompetenta tekniker med eftergymnasial utbildning.

Högskolan är en del av samhället, och alla känner till att den finns. Motivering för att bedriva studier kan ske under tolv år i skolan. Därför ifrågasätter vi behovet av någon särskild delegation för rekrytering utöver de insatser som i dag finns i form av studievägledning. Däremot kan det vara dags att se över de insatser som redan finns.

Studenternas sociala och ekonomiska situation måste förbättras, något vi redovisar i respektive separata motion. Som konsekvens av vårt förenklade och samlade studiestöd vill vi att det fackliga ansvaret för att fördela vissa studebidrag skall upphöra.

Regeringen vill inrätta Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Vi menar att det måste vara lärosätena själva som administrerar denna satsning och att Högskoleverket står för tillsynen.

För att ge lärosätena ytterligare resurser till kvalitetsfrämjande åtgärder anser vi att lärosätena i Sverige, liksom i många andra länder, skall tillåtas sälja utbildningsplatser till utländska intressenter, såväl till stater och företag som till enskilda personer.

Det är bra att regeringen expanderar forskningen och forskarutbildningen, men det går alltför snabbt. Det finns stor risk för att lärosätena inte med bibehållen kvalitet förmår expandera med denna takt. Även om de får pengar, så kan inte kompetenta lärare utbildas och kreativa, självständiga forskningsmiljöer och kvalificerade forskarämnen skapas över en natt. Också för forskarutbildningen vill vi ha en jämn och hög utbyggnadstakt. Slutsatsen blir att vi väljer att dämpa utbyggnaden år 2003 med 100 miljoner kronor och för år 2004 med 100 miljoner kronor. En del av besparingarna vill vi använda för att utbilda de korttidsutbildade till yrken som de har begåvning och intresse för. Som tidigare nämnts föreslår vi startande av en yrkeshögskola för dem som inte vill gå vidare till teoretiska studier.

Övrigt

Som ett led i besparingar på myndigheter minskas anslagen till Statens skolverk och Högskoleverket. Vi bedömer att förändring av basnivån kan göras utan inskränkningar i verksamheten eftersom båda myndigheterna har ett högt anslagssparande. Skolverket har fått utökade uppgifter i och med regeringens införda maxtaxa. Vårt förslag till barnomsorgskonto ligger på kommunal nivå, vilket innebär att Skolverkets expansion inte är nödvändig.

Totalt sett innebär våra förslag att vi minskar anslagen till utgiftsområde 16 i förhållande till regeringen med 6 341 miljoner kronor år 2002.

Stockholm den 27 september 2001
Yvonne Andersson (kd)
Inger Davidson (kd)	Magda Ayoub (kd)
Sven Brus (kd)	Rose-Marie Frebran (kd)
Lars Gustafsson (kd)	Ulla-Britt Hagström (kd)
Dan Kihlström (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Maria Larsson (kd)	Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Désirée Pethrus Engström (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Fanny Rizell (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Ingvar Svensson (kd)	Gunilla Tjernberg (kd)
Erling Wälivaara (kd)