Skogspolitiken
Motion 2000/01:MJ306 av Ingvar Eriksson m.fl. (m)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- Fristående motion
- Tilldelat
- Miljö- och jordbruksutskottet
Händelser
- Inlämning
- 2000-10-05
- Granskning
- 2000-10-11
- Hänvisning
- 2000-10-11
- Bordläggning
- 2000-10-11
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skogliga konsekvensanalyser.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om viltskador.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om katastrofskydd.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kalkning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nyckelbiotoper.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skogsimpediment.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om certifiering.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fornlämningar.1
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om internationell bevakning.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skogsbrukets skatter.2
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning och utveckling. 12. 1 Yrkande 8 hänvisat till KrU.
2 Yrkande 10 hänvisat till SkU.
Inledning
Skogspolitiken är viktig ur många aspekter. Skogsbruket och dess industrier är av mycket väsentlig betydelse för den svenska samhällsekonomin. Nettoexportvärdet från skogsindustrin är i storleksordningen 75 miljarder kronor per år. Rekreationsvärdet är oomtvistat och ökande.
I en målstyrd politik görs utvärderingar efter vissa perioder. Vid nästa utvärdering 2001 av skogspolitiken kommer skogsbruket att bedömas mot de övergripande målen produktion och miljö. Detta hindrar inte att staten kan behöva se över sina skogspolitiska medel mellan utvärderingstillfällena. Den budgetförstärkning som föreslagits för att täcka statens kostnader för biotopskydd och naturvårdsavtal, liksom stöd för plantering av ädellövskog efter den granskog som föll i den senaste svåra stormen i Sydsverige, är exempel på sådan översyn.
Under innevarande år har Skogsstyrelsen presenterat nya skogliga konsekvensanalyser (SKA 99). I dessa har man bl.a. presenterat ett antal scenarier där man varierat dels skogsvårdsinsatser, dels markavsättningar av miljöskäl. Det visar sig att dagens avverkningsnivå bör kunna upprätthållas under innevarande sekel även vid relativt omfattande avsättningar av skogsmark för andra ändamål än skogsbruk. Ett avgörande skäl till detta är skogsbrukarnas skötsel av skogarna och den skogspolitik som bedrivits under lång tid, vilket resulterat i nya skogar med mycket god tillväxt. SKA 99 har emellertid brister. T.ex. kan effekterna för det framtida skogsbruket vid andra ekonomiska förutsättningar än dagens inte avläsas i SKA 99. Detta behöver uppmärksammas när skogspolitiken utvärderas. Dessa svagheter planeras nu elimineras i ett nytt analysverktyg kallat "Heureka". Tillräckliga medel måste tillföras detta projekt så att framtida, skogliga konsekvensanalyser kan bli än mer informativa verktyg i skogspolitiken.
Skogsskyddet
En av de viktigaste uppgifterna för Skogsstyrelsen är att övervaka skogarnas hälsa så att kommande generationer har tillgång till en frisk skog med kvalitativt god skogsråvara. Här brister det idag allvarligt i myndigheternas möjligheter och resultat.
Statsmakterna har t.ex. under lång tid tagit alltför lätt på de skador som klövviltet gett upphov till både på plant- och ungskogen och på biodiversiteten. Särskilt bekymmersamt är det att virkeskvaliteten sjunker i tallskogarna. Man kan jämföra med vårt grannland Finland där man bemästrat avvägningen mellan skogsbruk och viltvård på ett helt annat sätt. Vi föreslår mot denna bakgrund att en utredning får utvärdera älgskötselområdena och föreslå förändringar, som gör att de kan spela den roll för intresseavvägningen som tidigare avsetts.
Det är en brist att skogspolitiken idag inte innefattar relevanta åtgärder vid katastrofer. Skogsvårdsorganisationen saknar resurser att inventera och föranstalta om motåtgärder vid allvarliga insektshärjningar, t.ex. av granbarkborrar efter stormskador. Kunskaperna saknas om vad som förorsakar den pågående ekdöden, varför skogsmyndigheten inte kunnat ge relevanta råd till de skogsbrukare som drabbas. Osäkerheten kan fortplantas på så sätt att skogsägare blir tveksamma till att satsa på ekproduktion. Vi föreslår att det införs ett relevant katastrofskydd och att det avsätts forskningsmedel för att utröna orsakerna till ekdöden.
En mycket oroande situation för europeiskt skogsbruk har nyligen inträffat då den s.k. tallvednematoden utvandrat från Nordamerika och slagit till i Portugal. Denna nematod kan under vissa förhållanden slå ut vår europeiska tall. Sverige har agerat kraftfullt i EU, vilket lett till skärpningar i gällande skyddsregler och omfattande undersökningar inom hela EU. Det är viktigt att staten prioriterar bevakningen av denna fråga i EU.
Luftföroreningarna har under det senaste halvseklet lett till försurning och övergödning i skogsmarken i södra Sverige. Det ligger i Sveriges intresse att de internationella ansträngningarna att minska utsläppen till luften fortsätter. I Sverige har de politiska besluten om motåtgärder inskränkts till sjökalkning medan skogsmarkskalkning blivit mycket styvmoderligt behandlad. I årets budgetproposition finns heller inga nya förslag att kalka eller vitaliseringsgödsla den skadade skogsmarken. Skogsstyrelsen reviderar nu sitt tidigare åtgärdsprogram och beräknas lägga sitt nya förslag våren 2001. Vi anser att det är hög tid att staten uppträder mindre vankelmodigt på hemmaplan och ser mer integrerat på åtgärderna i skog och sjö.
Skog undantagen skogsbruk
Miljömålet i skogspolitiken ska nås genom anpassning av skogskötseln, hänsyn i driften och avsättning och undantagande av skogsmark. Denna mix är grundläggande för den nordiska mångbruksmodellen. Mark som undantas skogsbruket för naturvårdsändamål avsätts antingen genom statliga beslut eller frivilligt av ägarna. I enlighet med internationella definitioner är ca 20 procent av skogsmarken undantagen skogsbruk genom naturreservat, lagens bestämmelser om lågproduktiv skogsmark och efter frivilliga avsättningar. Därutöver kommer de "hänsynsytor" som avsätts vid avverkningar. Tillkommer gör också de naturreservat och biotopskyddsområden - totalt över 300 000 hektar - som omfattas av statens nya reservatstrategi. Dessa tillkommande områden kommer att beröra tusentals fastigheter och blir huvudsakligen destinerade till södra Sverige. Genom att staten höjt bl.a. reservatsanslaget anses dessa områden vara finansierade.
För att rättssäkerhet ska råda och för att få en bred förståelse för miljöpolitiken behöver staten en komplett och anpassad strategi för markavsättningarna och hur olika miljövärden bäst kan bevaras. Vi vill härvid poängtera att s.k. storreservat bör läggas på allmänt ägd mark. Vidare att myndigheterna måste använda sig av statens mark för markbyten. För att undvika att ta över hela brukningsenheter bör staten utveckla nya arbetsmodeller för områden med många naturvärden och i stället kombinera mindre reservat och biotopskyddsområden med markägaravtal och rådgivning. Sådana markägaravtal bör kunna inskrivas i fastighetsregistret. De personella och ekonomiska resurserna bör i högre grad prioriteras till denna typ av avtal och rådgivning.
Efter det att nyckelbiotops- och sumpskogsinventeringarna fullföljts har det på fältet uppstått problem som kräver sina snara lösningar. Det har nämligen visat sig att samarbetet mellan länsstyrelserna och skogsmyndigheten om avsättningar av större nyckelbiotoper inte fungerat i vissa regioner. Skogsägare upplever att myndigheter hänvisar till varandra och att det saknas en tydlig motpart. Den administrativa hanteringen av nyckelbiotoper, inklusive information till och samråd med markägare, behöver också bli mer flexibel. Staten måste ta ansvar för att det administrativa arbetet förblir rättssäkert.
Frivilliga avsättningar av mark görs definitionsmässigt av ägarna. När Miljömålskommittén sätter upp sitt mål om att ca 0,5 miljoner hektar produktiv skogsmark ska vara avsatt frivilligt inom viss tid måste den praktiska, politiska konsekvensen bli att staten genom utbildning och rådgivning underlättar för markägaren att fatta beslut om markanvändningen. Det går inte att få bred förståelse för miljöpolitiken om staten betraktar frivilligt arbete som något som kan kommenderas fram.
Den skogklädda mark som producerar mindre än 1 skogskubikmeter per hektar och år klassas som impediment. Dessa är i praktiken enligt skogsvårds- lagen skyddade mot avverkning. Vi anser att vid redovisning av för avverkning skyddade arealer i Sverige bör dessa impediment ingå.
Skogscertifiering
Skogscertifiering är och böra vara en marknadsdriven process. Det är viktigt att certifieringen fungerar som en drivkraft och ett kommunikationsinstrument på en fri marknad. Men staten har ett övergripande ansvar för att det finns ett institutionellt ramverk, som kan säkerställa att marknadsprinciperna fungerar väl. Anslutningen till ett certifieringssystem måste vara frivillig och de som väljer att stå utanför diskrimineras. Det ska finnas frihet att etablera certifieringssystem, och ramverket får inte medverka till eller tillåta ett monopolliknande system. Skogscertifiering får heller inte leda till förtäckta handelshinder.
Kulturmiljövård i skogen
Kulturmiljövärdena i skogen har väckt ökat intresse under senare år genom bl.a. nya och omfattande inventeringar, men tyvärr också genom en del "olycksfall i arbetet" vid skogsavverkningar. Miljömålskommittén har föreslagit delmål till miljökvalitetsmålet "Levande skogar", som är mycket högt ställda.
De enskilda skogsägarnas kunskaper och intresse för kulturlämningarna i skogen är en stor tillgång. Men deras engagemang är också beroende av den attityd som staten intar till markägaren och dennes förfoganderätt till marken. Dagens brukare måste på samma sätt som tidigare generationer ha rätten att bruka sin mark effektivt. För att nå högt ställda mål för kulturmiljövården i skogen är det en första förutsättning att inventerade lämningar finns registrerade och att uppgifterna om fornlämningarna är lätt åtkomliga för markägarna. Registrering och redovisning av befintliga fornlämningar måste därför prioriteras av de kulturmiljövårdande myndigheterna.
Med nya tolkningar av begreppen "fornlämning" och "fornlämnings- områden" kan enskilda skogsbrukare komma att beröras av stora lagskyddade områden. Även om en markägare skulle få tillstånd till en brukningsåtgärd kan den rättsliga situationen lätt uppfattas som orimlig. Det behövs nu en översyn av lagstiftningen, som kan öppna för möjligheten till ersättning för inskränkning i brukandet inom större fornlämningar och fornlämningsområden.
Skogsbruket och EU
Fastän det inte finns någon gemensam skogspolitik är EU- politiken högst påtaglig för skogsnäringen i Sverige. Det gäller särskilt EU:s miljöpolitik.
EU manar nu medlemsländerna att fullfölja förslagen till områden som ska ingå i nätverket Natura 2000. Sverige har hittills anmält närmare 5 milj. hektar mark och vatten. Eftersom kommissionen ändå konstaterat brister i Sveriges arbete och i regelverket, som ska säkra de svenska objekten i nätverket, har staten hamnat i tidsnöd. Man har övergivit tidigare sätt att först lösa avsättningsfrågor på hemmaplan innan objekten anmälts till EU och man har snabbutrett frågan om skärpt lagstiftning. Vi anser att det är ett allmänt intresse att Sverige genomför åtagandena på ett sätt som länkar till vårt lands miljöpolitik och till mångbruket av skogen. Vi förutsätter vidare att det blir samma rättsregler och rättsprinciper för objekt i nätverket som vid andra statliga avsättningar av skogsmark.
Kommissionens vitbok om ersättningsansvar för miljöskador ska behandlas av EU:s parlament. Vitboken innefattar i skadebegreppet även "skada på biologisk mångfald", men begränsar sanktionssystemet till objekt i Natura 2000. Eftersom detta begrepp skulle bädda för subjektiva och svårförutsebara bedömningar i domstol är det nödvändigt att ett sådant ersättningsansvar bara kan bli tillämpligt vid betydande skador inom Natura 2000-objekt och inte på vanligt skogsbruk.
Andra högaktuella internationella frågor med bäring på skogsbruk som kräver svensk bevakning är EU:s vattendirektiv, frågan om sänkor i klimatpolitiken, skogsskyddsfrågor, internationella konventioner m.m. Med många för skogsnäringen och äganderätten viktiga frågor ständigt aktuella i Bryssel är det stor risk för att många inte hinner bearbetas tillräckligt väl av regeringen och att frågor och ärenden inte får den nödvändiga genomlysningen i det svenska parlamentet. Vi vill upprepa tidigare krav om regeringens skyldighet att avsätta tillräckliga resurser för att kraftfullt kunna företräda svenska intressen i internationella sammanhang. Vårt grannland Finland framstår här som ett föredömligt exempel. Internationell acceptans för vårt skogsbruk är grunden för en fortsatt framgångsrik svensk skogsindustriexport med bibehållen respekt för våra miljömål.
Vägar
Under senaste året har stor uppmärsamhet och stark kritik riktats mot vägar i allmänhet men mot det s.k. sekundära vägnätet i synnerhet. Underhållet av dessa sistnämnda vägar har varit under all kritik och avstängningarna för tung trafik har varit omfattande. Sådana förhållanden får naturligtvis förödande konsekvenser för skogsbruket som i högsta grad är beroende av just lastbilstransporter. Vi moderater föreslår i annat sammanhang betydande resursförstärkningar till vägbyggnad och vägunderhåll men vill här betona vikten av att även med befintliga anslag måste en rimlig del användas för förstärkning och underhåll av såväl det sekundära som det enskilda vägnätet.
Skatter
På det skattepolitiska området finns det flera för skogsbruket orimliga förhållanden som snedvrider det svenska skogsbrukets konkurrensförmåga i förhållande till våra grannländer. Här kan nämnas dieselskatt och skatt på s.k. miljöbensin för motorsågar. Vi motsätter oss regeringens förslag att höja dessa skatter och föreslår i stället en betydande sänkning. De skatter som belastar generationsskiften av skogsfastigheter är orimliga och till stort förfång för ett värnande av familjeskogsbruket. Vi föreslår en radikal förändring av dessa skatter.
Forskning och utveckling
Skogsnäringen kännetecknas generellt av att en förhållandevis liten andel av näringens omsättning går till FoU. Självfallet finns enstaka undantag från denna regel.
Från moderat sida har vi vid flera tillfällen markerat vikten av att FoU- arbetet än mer står i förgrunden. Framgångsrikt FoU-arbete ger goda förutsättningar för att höja mervärdet och förädlingsgraden på den ingående skogsråvaran. Angeläget är också att i detta FoU-arbete identifiera nya och nygamla sätt att använda trä ensamt, eller i kombination med andra material, för att på så sätt öka konsumtionen av trä - den förnybara råvaran.
På flera håll i landet, t.ex. i Skellefteå och Växjö, har avtal ingåtts om en omfattande samverkan mellan näringslivet, staten samt universitet eller forskningsinstitut.
Denna samverkan och kraftsamling är välkommen, men bör nu följas av en hög arbetstakt från alla parters sida för att verkligen få igång de olika FoU- projekten. Samtliga parter har ett ansvar för detta.
Det är också angeläget att denna ökade satsning på FoU bedrivs i nära samverkan med grundutbildningen vid våra akademiska lärosäten.
Vi anser att det fortfarande avdelas alltför lite resurser inom bl.a. SLU för den mer marknadsinriktade FoU som den samlade skogsnäringen efterfrågar.
Från skogsnäringens sida har under flera år framförts önskemål om en grundläggande översyn av skogsutbildningen. Enligt vad vi erfar, pågår nu denna översyn som bäst med direktiv att redovisa sina överväganden vid årsskiftet.
Vi förutsätter att frågan om skogsfakultetens koppling till SLU ingående prövas. Vidare anser vi att frågan om en sammanhållen skogsfakultet på goda grunder bör ifrågasättas. Med flera separata fakulteter vid flera lärosäten, t.ex. Umeå/Ulltuna, Växjö/Alnarp, bör den eftersträvansvärda akademiska mångfalden gynnas. Var och en av dessa skogsfakulteter får sedan bygga sin verksamhet och sina nätverk enligt de intressen och förutsättningar de besitter. Vi utgår ifrån att dessa frågeställningar noga och öppet analyseras och övervägs i den pågående utredningen.
Stockholm den 29 september 2000
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Ulf Melin (m)
Lars Lindblad (m)
Per-Samuel Nisser (m)
Berit Adolfsson (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)
Patrik Norinder (m)
Lars Björkman (m)
Ola Sundell (m)
Yrkanden (30)
- 1Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skogliga konsekvensanalyser.
- Behandlas i
- 1Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skogliga konsekvensanalyser.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om viltskador.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om viltskador.
- Behandlas i
- 2Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om viltskador.
- Behandlas i
- 3Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om katastrofskydd.
- Behandlas i
- 3Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om katastrofskydd.
- Behandlas i
- 3Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om katastrofskydd.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 4Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kalkning.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 4Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kalkning.
- Behandlas i
- 4Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kalkning.
- Behandlas i
- 5Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nyckelbiotoper.
- Behandlas i
- 5Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nyckelbiotoper.
- Behandlas i
- 5Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nyckelbiotoper.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 6Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skogsimpediment.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 6Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skogsimpediment.
- Behandlas i
- 6Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skogsimpediment.
- Behandlas i
- 7Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om certifiering.
- Behandlas i
- 7Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om certifiering.
- Behandlas i
- 7Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om certifiering.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 8Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fornlämningar.
- Behandlas i
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 9Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om internationell bevakning.
- Behandlas i
- 9Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om internationell bevakning.
- Behandlas i
- 9Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om internationell bevakning.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 10Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skogsbrukets skatter.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 10Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skogsbrukets skatter.
- Behandlas i
- 10Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skogsbrukets skatter.
- Behandlas i
- 11Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning och utveckling.
- Behandlas i
- 11Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning och utveckling.
- Behandlas i
- 11Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning och utveckling.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.