Anf. 119 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Vi debatterar i dag socialförsäkringsutskottets betänkande 13 om socialavgifter.
Herr talman! Vi står bakom båda våra reservationer, men för att minska voteringstiden yrkar jag bifall bara till reservation 3.
Pensionerna i Sverige har under lång tid varit alldeles för låga, och många av våra pensionärer lever under existensminimum.
Pensionärer får i dag ut skamligt lite av sin lön, och pensionen för dem som arbetat och slitit hela sitt liv är skamligt låg. För att lappa och laga ett trasigt pensionssystem har regeringen tagit fram pensionstillägget. Vi har inte motsatt oss det, eftersom vi välkomnar varje extra krona till pensionärer. Vi har dock påpekat upprepade gånger att denna lösning inte är hållbar i längden. Besvikelsen har också varit stor när regeringen gett sken av att pensionstillägget skulle innebära 600 kronor extra när det i själva verket innebär 25 kronor extra för dem med lägst inkomst - det kanske räcker till cirka två liter mjölk.
Exempelvis får i dag en genomsnittlig 80-talist, född 1985, som trädde in på arbetsmarknaden vid 25 års ålder och som arbetar fram till 67 års ålder med en slutlön på 30 000 kronor per månad en inkomstpension på enbart 13 600 kronor. Det motsvarar bara 45 procent av slutlönen, vilket är långt ifrån målbilden om 80 procent. Det anser inte vi vara acceptabelt.
Vi menar att det måste finnas ett så kallat respektavstånd och att det ska göra skillnad på pensionen om en person har arbetat hela sitt liv jämfört med om personen inte har gjort det. Vi har därför länge efterfrågat och föreslagit att regeringen ska utreda och ta fram ett förslag som innebär att man stärker pensionsavsättningarna samtidigt som man växlar detta med en lägre allmän löneavgift inom arbetsgivaravgifterna. På detta sätt skulle det gå att uppnå högre pensioner och samtidigt undvika att företagarna drabbas av högre skatter.
På det sättet skulle inte heller pensionsåldern ständigt behöva höjas. Alla har inte samma förutsättningar. De som har arbetat hårt i slitsamma yrken har mycket sämre förutsättningar att arbeta långt upp i åldrarna än de med mer akademiska yrken. Vi vill naturligtvis inte hindra dem som har möjlighet att arbeta längre upp i åldrarna. Men Socialdemokraterna har kanske tappat kontakten med verkligheten på arbetsgolvet och det hårda slitet där.
Socialdemokraterna har förra riksåret avfärdat och röstat ned vårt förslag i riksdagen om att utreda möjligheten att stärka pensionsavsättningarna. Samtliga övriga partier avser också i dag att rösta ned detta yrkande.
Nu står det i betänkandet att det pågår ett arbete inom Pensionsgruppen rörande avgiftsnivån och pensionsavsättningarna. Det är positivt att regeringen och fler partier äntligen börjar titta på detta, men det är väldigt otydligt vad det faktiskt innebär och vad det är Pensionsgruppen egentligen vill. Man hör inte så mycket offentligt om vad det pratas om där.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har de senaste dagarna uttalat att det skulle vara tänkbart att göra en översyn för att stärka pensionsavsättningarna. Men det blir enligt mig ganska mycket dubbelmoral och inkonsekvens att gå ut i medierna och säga sig vara för ett sådant förslag och slå sig för bröstet för detta samtidigt som man i riksdagen röstar ned ett förslag om att utreda just detta. Om Pensionsgruppen nu anser att man ska utreda ett förslag i en liknande riktning borde väl utskottet i alla fall kunna bjuda på ett delvist bifall till förslaget - Pensionsgruppen plus SD utgör ju en väldigt tydlig majoritet i utskottet.
Herr talman! Socialavgifter berör ett brett spektrum av områden. Jag ska nu övergå till att prata om ett helt annat men också väldigt angeläget ämne, nämligen svenskt friluftsliv. Sverige har ett rikt och omfattande friluftsliv. Miljoner svenskar är medlemmar i någon av de friluftsorganisationer som finns över hela landet. Den svenska naturen nyttjas av många genom bland annat sportutövande, turism och rekreation. Idrotten har en stark relation till folkhälsan och är i dag en större sektor med större resurser än friluftslivet. Däremot är båda viktiga i folkhälsoarbetet.
Ett exempel på en satsning inom området är socialavgiftslagens halvt-basbelopp-regel, vilken till exempel Riksidrottsförbundet omfattas av. Ersättning till idrottsutövare från ideella föreningar som har till ändamål att främja idrottslig verksamhet är enligt socialavgiftslagen avgiftsfri om ersättningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp.
Vilka som däremot inte omfattas av socialavgiftslagens halvt-basbelopp-regel är Svenskt Friluftsliv. Skatteverket menar att lagtexten anger att det ska vara fråga om "idrottsutövare" för att regeln ska kunna tillämpas. Idrotter anslutna till Riksidrottsförbundet är de som det i första hand kan komma att handla om, men även liknande verksamheter som exempelvis friluftsliv med idrottsinriktningar.
Här uppstår en stor problematik hur man ska tolka denna motivering. Man blir tvungen att från fall till fall definiera vad som räknas som idrott och vad som räknas som övriga intressen. Det här är en fråga som Sverigedemokraterna lyft i flera år, och det är anmärkningsvärt att inga åtgärder vidtagits för att komma till rätta med problematiken.
I tillägg till detta har den pågående pandemin slagit hårt mot friluftsbranschen. Allt fler människor har sökt sig ut i naturen, vilket är positivt, eftersom det är ett bra komplement till långväga semestrar eller idrottsaktiviteter inomhus. Samtidigt har Svenskt Friluftslivs underorganisationer stått utan medel att kunna möta det ökade trycket och utan resurser att stödja de organisationer som riskerat konkurs.
Dessutom, herr talman, har idrottsrörelsen hittills tilldelats sammanlagt drygt 1,8 miljarder kronor i stöd under pandemin. Det är bra. Men friluftslivet har, hör och häpna, inte tilldelats en enda krona i stöd.
Sammanfattningsvis fortsätter debatten att följa samma spår. Idrottsrörelsen värderas högre än friluftsrörelsen, vilket är ett problem i folkhälsoarbetet. Vi föreslår därför i vår reservation att friluftslivet ska omfattas av samma förutsättningar som organisationer kopplade till Riksidrottsförbundet med ett halvt prisbasbelopp. Regeringen borde också rent allmänt stärka stödet till friluftslivet, i synnerhet i dessa pandemitider.