Socialavgifter

Betänkande 2020/21:SfU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 mars 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om socialavgifter (SfU13)

Riksdagen sa nej till 10 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlade bland annat om lägre arbetsgivaravgift i delar av Sverige, lägre socialavgifter för små företag och undantag från socialavgifter för ideella föreningar. Riksdagen hänvisade bland annat till de stöd som redan finns och arbete som pågår i den så kallade Pensionsgruppen.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-02-04
Justering: 2021-02-11
Trycklov: 2021-02-17
Reservationer: 3
Betänkande 2020/21:SfU13

Alla beredningar i utskottet

2021-01-28, 2021-02-04

Nej till motioner om socialavgifter (SfU13)

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 10 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om lägre arbetsgivaravgift i delar av Sverige, lägre socialavgifter för små företag och undantag från socialavgifter för ideella föreningar. Utskottet hänvisar bland annat till de stöd som redan finns och arbete som pågår i den så kallade Pensionsgruppen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-02-24
Debatt i kammaren: 2021-02-25
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:SfU13, Socialavgifter

Debatt om förslag 2020/21:SfU13

Webb-tv: Socialavgifter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 119 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Vi debatterar i dag socialförsäkringsutskottets betänkande 13 om socialavgifter.

Herr talman! Vi står bakom båda våra reservationer, men för att minska voteringstiden yrkar jag bifall bara till reservation 3.

Pensionerna i Sverige har under lång tid varit alldeles för låga, och många av våra pensionärer lever under existensminimum.

Pensionärer får i dag ut skamligt lite av sin lön, och pensionen för dem som arbetat och slitit hela sitt liv är skamligt låg. För att lappa och laga ett trasigt pensionssystem har regeringen tagit fram pensionstillägget. Vi har inte motsatt oss det, eftersom vi välkomnar varje extra krona till pensionärer. Vi har dock påpekat upprepade gånger att denna lösning inte är hållbar i längden. Besvikelsen har också varit stor när regeringen gett sken av att pensionstillägget skulle innebära 600 kronor extra när det i själva verket innebär 25 kronor extra för dem med lägst inkomst - det kanske räcker till cirka två liter mjölk.

Exempelvis får i dag en genomsnittlig 80-talist, född 1985, som trädde in på arbetsmarknaden vid 25 års ålder och som arbetar fram till 67 års ålder med en slutlön på 30 000 kronor per månad en inkomstpension på enbart 13 600 kronor. Det motsvarar bara 45 procent av slutlönen, vilket är långt ifrån målbilden om 80 procent. Det anser inte vi vara acceptabelt.

Vi menar att det måste finnas ett så kallat respektavstånd och att det ska göra skillnad på pensionen om en person har arbetat hela sitt liv jämfört med om personen inte har gjort det. Vi har därför länge efterfrågat och föreslagit att regeringen ska utreda och ta fram ett förslag som innebär att man stärker pensionsavsättningarna samtidigt som man växlar detta med en lägre allmän löneavgift inom arbetsgivaravgifterna. På detta sätt skulle det gå att uppnå högre pensioner och samtidigt undvika att företagarna drabbas av högre skatter.

På det sättet skulle inte heller pensionsåldern ständigt behöva höjas. Alla har inte samma förutsättningar. De som har arbetat hårt i slitsamma yrken har mycket sämre förutsättningar att arbeta långt upp i åldrarna än de med mer akademiska yrken. Vi vill naturligtvis inte hindra dem som har möjlighet att arbeta längre upp i åldrarna. Men Socialdemokraterna har kanske tappat kontakten med verkligheten på arbetsgolvet och det hårda slitet där.

Socialdemokraterna har förra riksåret avfärdat och röstat ned vårt förslag i riksdagen om att utreda möjligheten att stärka pensionsavsättningarna. Samtliga övriga partier avser också i dag att rösta ned detta yrkande.

Nu står det i betänkandet att det pågår ett arbete inom Pensionsgruppen rörande avgiftsnivån och pensionsavsättningarna. Det är positivt att regeringen och fler partier äntligen börjar titta på detta, men det är väldigt otydligt vad det faktiskt innebär och vad det är Pensionsgruppen egentligen vill. Man hör inte så mycket offentligt om vad det pratas om där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har de senaste dagarna uttalat att det skulle vara tänkbart att göra en översyn för att stärka pensionsavsättningarna. Men det blir enligt mig ganska mycket dubbelmoral och inkonsekvens att gå ut i medierna och säga sig vara för ett sådant förslag och slå sig för bröstet för detta samtidigt som man i riksdagen röstar ned ett förslag om att utreda just detta. Om Pensionsgruppen nu anser att man ska utreda ett förslag i en liknande riktning borde väl utskottet i alla fall kunna bjuda på ett delvist bifall till förslaget - Pensionsgruppen plus SD utgör ju en väldigt tydlig majoritet i utskottet.

Herr talman! Socialavgifter berör ett brett spektrum av områden. Jag ska nu övergå till att prata om ett helt annat men också väldigt angeläget ämne, nämligen svenskt friluftsliv. Sverige har ett rikt och omfattande friluftsliv. Miljoner svenskar är medlemmar i någon av de friluftsorganisationer som finns över hela landet. Den svenska naturen nyttjas av många genom bland annat sportutövande, turism och rekreation. Idrotten har en stark relation till folkhälsan och är i dag en större sektor med större resurser än friluftslivet. Däremot är båda viktiga i folkhälsoarbetet.

Ett exempel på en satsning inom området är socialavgiftslagens halvt-basbelopp-regel, vilken till exempel Riksidrottsförbundet omfattas av. Ersättning till idrottsutövare från ideella föreningar som har till ändamål att främja idrottslig verksamhet är enligt socialavgiftslagen avgiftsfri om ersättningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp.

Vilka som däremot inte omfattas av socialavgiftslagens halvt-basbelopp-regel är Svenskt Friluftsliv. Skatteverket menar att lagtexten anger att det ska vara fråga om "idrottsutövare" för att regeln ska kunna tillämpas. Idrotter anslutna till Riksidrottsförbundet är de som det i första hand kan komma att handla om, men även liknande verksamheter som exempelvis friluftsliv med idrottsinriktningar.

Här uppstår en stor problematik hur man ska tolka denna motivering. Man blir tvungen att från fall till fall definiera vad som räknas som idrott och vad som räknas som övriga intressen. Det här är en fråga som Sverigedemokraterna lyft i flera år, och det är anmärkningsvärt att inga åtgärder vidtagits för att komma till rätta med problematiken.

I tillägg till detta har den pågående pandemin slagit hårt mot friluftsbranschen. Allt fler människor har sökt sig ut i naturen, vilket är positivt, eftersom det är ett bra komplement till långväga semestrar eller idrottsaktiviteter inomhus. Samtidigt har Svenskt Friluftslivs underorganisationer stått utan medel att kunna möta det ökade trycket och utan resurser att stödja de organisationer som riskerat konkurs.

Dessutom, herr talman, har idrottsrörelsen hittills tilldelats sammanlagt drygt 1,8 miljarder kronor i stöd under pandemin. Det är bra. Men friluftslivet har, hör och häpna, inte tilldelats en enda krona i stöd.

Sammanfattningsvis fortsätter debatten att följa samma spår. Idrottsrörelsen värderas högre än friluftsrörelsen, vilket är ett problem i folkhälsoarbetet. Vi föreslår därför i vår reservation att friluftslivet ska omfattas av samma förutsättningar som organisationer kopplade till Riksidrottsförbundet med ett halvt prisbasbelopp. Regeringen borde också rent allmänt stärka stödet till friluftslivet, i synnerhet i dessa pandemitider.


Anf. 120 Hans Eklind (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Herr talman! Vi har, tack och lov, i Sverige en rad olika organisationer och föreningar som på olika sätt bidrar till ett ökat välbefinnande bland befolkningen i stort. Att uppmuntra detta är naturligtvis avgjort viktigt. Vi kristdemokrater har i detta ärende kring socialavgifter därför en reservation om att bredda nedsättningen av socialavgifterna, och jag yrkar härmed bifall till reservation 2.

Herr talman! Jag har under många år haft förmånen att få vara ledare i en rad olika föreningar. Inte minst har jag vigt stora delar av min fritid de senaste decennierna åt att lära barn att spela den ädla sporten bandy och fotboll. Ersättningen för dessa säkerligen tusentals timmar har inte varit inkomster, däremot vetskapen om att jag har bidragit till att skapa en meningsfull fritid.

Det har tveklöst varit en skattefri förmån att på nära håll få se dessa barn ta till sig nya kunskaper inom den idrott som de älskar, se hur man löser uppgifter, kompromissar och samarbetar och hur man förstår inte bara att sätta upp mål utan också att använda sig av en strategi och disciplin för att kunna nå målen.

Även om jag alltså främst har varit aktiv inom idrottsrörelsen har jag dels som präst och församlingsherde, dels via våra tre söner sett hur andra organisationer och föreningar också finns där i civilsamhället och skapar ett fantastiskt mervärde inte bara bland barn och ungdomar utan också bland vuxna. Det är någonting som är till gagn och av värde för oss i stort.

Vi kristdemokrater menar därför att det finns mycket goda skäl till att utvidga det nu gällande undantaget för idrottsföreningar till att även gälla andra föreningar och organisationer som finns i civilsamhället. Vi har därför i vårt budgetalternativ också avsatt medel för att förverkliga detta.

Jag vet att den här regeln som finns för idrottsföreningarna är viktig. I nästan fem år satt jag som ordförande för Örebro SK Bandy, och jag såg hur viktig regeln om att vi inte behövde betala arbetsgivaravgifter givet att ersättningen understeg ett halvt prisbasbelopp var.

Även om Örebro SK Bandy precis som många andra klubbar i Sverige till stor del bärs av ideella insatser var och är det ett faktum att man måste kunna möjliggöra för människor att få någon form av ersättning för alla de insatser och den tid som krävs för att bära en klubb, förening eller organisation. Vi tycker att det är väldigt positivt med den regel som finns; vi vill bara att vi ska bredda den till att även gälla andra föreningar och organisationer som inte är medlemmar i Riksidrottsförbundet.

Herr talman! I civilsamhället skapar föreningar och organisationer mötesplatser, inte minst för våra barn och unga. Värdet av att det finns tillgång till aktiviteter, mötesplatser och en meningsfull fritid kan näppeligen överskattas. Kristdemokraterna menar att vi på olika sätt ska undersöka hur vi kan möjliggöra för de här föreningarna och organisationerna att utföra sitt viktiga arbete, och då spelar givetvis skatter och avgifter en viktig roll. Det gäller både förmågan att utföra det som föreningen och organisationen vill och i förlängningen även för att kunna hålla nere medlems- och deltagaravgifter.

Vi yrkar därför bifall till vår reservation som innebär att riksdagen fattar beslut om en utredning som får i uppdrag att se över hur en breddning av undantaget gällande socialavgifter kan komma att gälla fler än bara idrottsföreningar.


Anf. 121 Rikard Larsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Herr talman! Som tidigare talare har påpekat debatterar vi nu ett motionsbetänkande om socialavgifter. Jag ska börja med att säga att det gläder mig att det är så få reservationer i betänkandet och inte från så många partier.

Anledningen till att jag säger det är inte att det skulle vara bra att folk och partier inte reserverar sig, utan anledningen är snarare att detta är ett väldigt viktigt område, nämligen att vi tar ut arbetsgivaravgifter och socialavgifter för att bekosta och finansiera våra välfärdssystem.

Därför är det glädjande att det inte är en mängd reservationer med en mängd krav på sänkta socialavgifter. För mig vittnar det om att systemet med socialavgifter och att vi finansierar både vår sjukförsäkring och pensionsavsättningarna genom detta har ett starkt stöd. Det gläder mig.

Det finns naturligtvis tillfällen där man kan tänka sig sänkta socialavgifter för att stimulera olika typer av beteenden. Vi ser att vi ibland kan göra det när det handlar om ungas etablering på arbetsmarknaden. Vi har nedsättningar när det handlar om forskning och utveckling, områden som är viktiga inte minst när vi förhoppningsvis snart efter pandemin ska återstarta vår ekonomi och stimulera företag till att åter komma igång.

Detta är två exempel på när det kan finnas anledning att göra justeringar när det gäller socialavgifterna. Annars är grundprincipen viktig för vår del, nämligen att socialavgifterna ska betalas för att vi ska kunna upprätthålla våra viktiga trygghetssystem. Vi ska kunna upprätthålla och kanske till och med förbättra sjukförsäkringen, och vi ska kunna finansiera våra pensioner. Därför är vi socialdemokrater generellt mycket skeptiska till sänkningar eftersom de också minskar möjligheten att finansiera de viktiga områdena i samhället.

Herr talman! I dagens betänkande finns ett par reservationer som jag tänkte kommentera lite kort. De två första reservationerna gäller det undantag som finns för idrottsutövare för inkomster på upp till ett halvt prisbasbelopp, det vill säga för 2021 upp till 23 800 kronor per år. Det undantaget ska omfatta fler.

Utskottets majoritet avstyrker förslagen. Motiveringen är bland annat att det i grunden är rimligt att det finns en koppling mellan trygghetssystemen och socialavgifterna, det vill säga att det finns en rimlighet att man ska betala socialavgifter. Därför tycker vi inte att undantagen ska vidgas, även om det naturligtvis är svårt med gränsdragningar. Ett annat argument är att det är idrottsutövare, oavsett om de hör till Riksidrottsförbundet eller inte, som kan få del av undantaget. Det är nog en bra ordning att det är myndigheter och rättstillämpare som bedömer vilka som är idrottsutövare eller inte, inte att vi i riksdagen organisation för organisation bestämmer vem som ska undantas från kravet på att betala socialavgifter.

Den tredje reservationen i betänkandet handlar om pensioner. Reservationen handlar om förslaget att höja avsättningarna till pensionerna och därmed höja dem. Det finns mycket att säga i den frågan.

Först och främst gör vi socialdemokrater samma bedömning, nämligen att pensionerna behöver höjas och att det ska ske genom att öka avgifterna och avsättningarna till pensionssystemet. Men även andra åtgärder behöver vidtas, och det har skett sedan vi tillträdde regeringsmakten 2014.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

I flera steg har den straffbeskattning som fanns för pensionärer, införd av den borgerliga regeringen under tidigare regeringsperioder, avskaffats successivt. Sista steget är redan beslutat. Vi har höjt garantipensionerna så att de med lägst marginaler får en lite bättre ekonomisk situation. Vi har höjt bostadstillägget, vilket kan innebära ett rejält tillskott för pensionärer med låga pensioner men med högre hyreskostnader. Vi har infört ett helt nytt pensionstillägg som träder i kraft i september i år. Det pensionstillägget har varit viktigt för oss socialdemokrater. Det var ett av våra viktigaste vallöften att människor som har arbetat hela sitt liv med relativt sett låga inkomster skulle få en pensionshöjning med 600 kronor i månaden.

Därför är det lite ohederligt att höra Sverigedemokraterna i talarstolen säga att det löftet inte har infriats. Sverigedemokraterna säger att ingen får 600 kronor mer i månaden. Det är inte sant. Vi har fattat beslut om en sådan höjning, och den träder i kraft i september i år. En hel del i dessa grupper kommer att få en höjning med 600 kronor i månaden, precis som vi har beslutat. Det är en mycket ohederlig retorik av Sverigedemokraterna att låtsas om något annat.

Sedan finns en annan del i detta, nämligen att upprätthålla respektavståndet mellan människor som har jobbat ett helt arbetsliv och tjänat in till sin pension och dem som inte har jobbat. Ibland får jag intrycket att Sverigedemokraterna vill att det respektavståndet ska försvinna, det vill säga att en person som inte har jobbat ska ha lika mycket som en person som har jobbat. Det hade varit förödande för pensionssystemet.

Förutom alla åtgärder som har genomförts vill vi också ta ansvar för att framtidens pensionärer får ännu högre pensioner. Då är det viktigt med det som reservationen handlar om, nämligen att vi ska se över avgifterna till pensionssystemet. Den översynen finns med som en del i pensionsöverenskommelsen, som slöts mellan de partier som stod bakom pensionsuppgörelsen. Det finns som en del i uppdraget att vi ska genomföra en sådan analys. Sedan förstår jag att Sverigedemokraterna är angelägna om att just deras förslag ska bifallas, men i denna kammare brukar vi göra så att för de förslag där det redan pågår ett arbete finns ingen anledning att göra nya tillkännagivanden till regeringen. Vi känner en trygghet i att det arbetet fortskrider i Pensionsgruppen.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.


Anf. 122 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Larsson för anförandet och vissa förtydliganden. Jag skulle vilja förtydliga att jag i mitt anförande inte sa att ingen har fått 600 kronor. Däremot menar jag att vissa uttalanden ibland har uppfattats så som att alla ska få 600 kronor, och det blev då en besvikelse för dem med lägst pension som bara fick 25 kronor. Jag har läst budgeten, och jag vet att det finns de som får 600 kronor.

Sedan var det frågan om respektavståndet. Det stämmer att vi ville stärka garantipensionen, men vi har under förra riksmötet och nu pratat om att stärka pensionsavsättningarna för att kunna få en högre pension när man har arbetat hela sitt liv för att det ska finnas ett respektavstånd. Det stämmer inte alls att vi skulle vilja ta bort det.

Vi lade fram ett förslag förra året, och det röstade Socialdemokraterna och övriga partier nej till. Nu har vi ett förslag i dag om att tillsätta en utredning. Om ledamoten Larsson gör samma bedömning som Sverigedemokraterna, och hela Pensionsgruppen kan tänka sig att titta på en sådan fråga, borde det vara möjligt att nå minsta möjliga nämnare och skicka ett tillkännagivande till regeringen. Jag hoppas att det fortfarande är riksdagen som är vårt högsta beslutande organ och kan skicka uppdrag till regeringen även i pensionsfrågan. Eller är det bara Pensionsgruppen som äger pensionsfrågorna? Om det är så är det kanske inte helt demokratiskt när inte alla partier sitter i Pensionsgruppen. Vi måste fortfarande kunna ha en öppen debatt i riksdagen, och vi måste fortfarande kunna skicka tillkännagivanden till regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Varför väljer Socialdemokraterna i dag att rösta nej till att föreslå att regeringen ska tillsätta en utredning för att stärka pensionsavsättningarna? Det är akut och nödvändigt, och det borde ha gjorts för länge sedan. Socialdemokraterna har haft snart två mandatperioder på sig att genomföra detta.


Anf. 123 Rikard Larsson (S)

Herr talman! Jag tackar Julia Kronlid för förtydligandet om de 600 kronorna. Jag satt tidigare i dag och lyssnade på frågestunden, och jag fick samma intryck av Julia Kronlids fråga att det var en besvikelse att utlovade 600 kronor bara blev 25 kronor. Det är lite grann ett sätt att sprida en annan bild än den sanna. Jag tycker att man ska fundera över om det verkligen är ett hederligt sätt att bedriva politik.

Det gläder mig att Julia Kronlid nu ändå säger att det förslag som vi har lagt fram och som träder i kraft i september innebär att många av de pensionärer som har det dåligt ställt får 600 kronor i månaden. Det var vår ambition med förslaget, och det genomför vi nu. Det är klädsamt att Julia Kronlid åtminstone i replikskiftet erkänner det.

Det är viktigt med respektavståndet, men det innebär inte att vi inte också tycker att alla grupperna bör få en höjning. Men om man hade gjort som Sverigedemokraterna har velat i sina budgetar och först höjt garantipensionerna och sedan inte tagit med pensionstillägget, hade det respektavståndet krympt. Då hade vi nu suttit i en situation där respektavståndet hade krympt och det hade lönat sig sämre och sämre att ha arbetat för sin pension.

Vi socialdemokrater tycker att det är bra att fler partier kan enas om att vi ska höja avgifterna till pensionsavsättningarna för att höja pensionerna. Anledningen till att vi nu inte ställer oss bakom den reservationen är precis som jag sa i mitt anförande, och som är en logisk och naturlig förklaring, nämligen att riksdagen inte behöver ge uppdrag till regeringen som regeringen redan har.


Anf. 124 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Ja, men om det nu har varit på tal i Pensionsgruppen under en period att stärka pensionsavsättningarna, varför har då inte regeringen kunnat uppnå detta tidigare? Regeringen har ju dessutom varit medveten om att även Sverigedemokraterna har drivit på och varit för det här förslaget.

Socialdemokraterna har nu suttit vid makten i snart två mandatperioder och varit högst medvetna om de låga pensioner vi har. Nu har regeringen visserligen kommit fram med det här pensionstillägget. Jag sa inte heller på frågestunden att ingen har fått 600 kronor. Jag sa att regeringen gav sken av att alla skulle få 600 kronor, men de som har lägst pension får fortfarande bara 25 kronor. Det är ett faktum. Varje extra krona till pensionärerna är naturligtvis välkommen, men det är många remissinstanser som har påtalat att det här inte var den mest långsiktiga lösningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Det har kommit fram att den mest långsiktiga lösningen skulle vara att stärka pensionsavsättningarna. Men nu är det inte lång tid kvar till nästa val, och Socialdemokraterna och Pensionsgruppen har fortfarande inte kunnat uppnå att faktiskt stärka pensionsavsättningarna. Det är fortfarande på samtalsnivå, vad jag förstår, och det är inte helt tydligt vad det ska landa i.

Jag välkomnar att vi någonstans ändå är överens om att pensionsavsättningarna ska stärkas, och jag ser fram emot att få se vad resultatet blir. Detta är en mycket angelägen fråga. Det ser ju väldigt olika ut vad pensionärer får ut i dag, men att det finns de som fortfarande får ut cirka 45 procent av sin slutlön är oacceptabelt. Det hoppas jag att vi kan vara överens om.

Jag tycker fortfarande att det är tråkigt att vi inte kunde enas om ett tillkännagivande för att regeringen ska göra en sådan här utredning på allvar.


Anf. 125 Rikard Larsson (S)

Herr talman! Jag hör ett lite förändrat tonläge, och det välkomnar jag. Jag hör att Julia Kronlid kanske tycker att regeringen i grunden har en bra politik men att det går lite för långsamt.

Det är klart att man alltid kan önska att det gick snabbare. Det kan jag också önska - att vi hade kommit i mål med fler reformer i ett högre tempo. Men man ska ändå komma ihåg att utifrån den pensionsöverenskommelse som har slutits har vi höjt garantipensionen, och vi har höjt taket i bostadstillägget. Vi har nu infört ett pensionstillägg. Vi håller på att komma till rätta med bristerna inom premiepensionssystemet. Vi har avskaffat pensionärsskatten eller i alla fall beslutat om sista steget så att det snart ska antas.

Detta är väldigt många viktiga åtgärder för landets pensionärer. Visst kan jag tycka att vi skulle ha vidtagit ännu fler åtgärder ännu snabbare. Men vi har en överenskommelse, och den är viktig därför att den skapar en rätt så bred majoritet i riksdagen för att faktiskt se till att höja pensionerna. Avgifterna ingår som en del i det. Det finns med i diskussionen i Pensionsgruppen. Jag hoppas att den diskussionen går så snabbt som möjligt och kommer fram till så bra beslut som möjligt, men jag vill ändå konstatera att det har gjorts en hel del för att stärka pensionerna. Mer behöver göras.


Anf. 126 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Socialavgifter, det som vi debatterar i dag, är avgifter som tas ut genom arbetsgivaravgiften för att finansiera våra trygghetssystem: sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och pensionen.

Det här är viktiga delar av vår välfärd. Det är i stora delar det statliga ansvaret för välfärden som finansieras på det här sättet. Stora delar av välfärdsansvaret ligger ju annars på den kommunala och landstingskommunala nivån - eller regionerna, som vi säger nu.

Det handlar om att vi tillsammans tar hand om oss själva och varandra när vi behöver extra stöd - när vi blir sjuka, när vi bildar familj och kostnaderna ökar eller när vi blir äldre och inte längre lönearbetar. Det handlar om situationer eller perioder i livet då inkomsterna minskar men räkningarna fortsatt måste betalas. Socialavgifterna finansierar den tryggheten, välfärden, som har byggt och format Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Det är viktigt att vi säkerställer den här finansieringen men också tillliten till de här systemen. Socialavgifterna ska tas ut - genom arbetsgivarna - efter förmåga, och det ska finnas ett tydligt samband mellan avgifterna och den trygghet som avgifterna betalar.

Bland de motioner som behandlas i betänkandet vi debatterar i dag hittar vi huvudsakligen förslag på avsteg från den principen. Det handlar om nedsatta arbetsgivaravgifter, undantag från att betala avgifterna, avdrag eller differentierade avgifter.

Det här är förslag som stimulerar viktiga samhällsaspekter men som samtidigt riskerar att urholka finansieringen eller förtroendet för det gemensamma ansvaret. Det är målkonflikter som naturligtvis måste hanteras, men i det här läget anser vi i Miljöpartiet inte att det finns anledning att bifalla något av de förslag på det här området som har inkommit under allmänna motionstiden. Jag yrkar därför avslag på samtliga motioner.

Herr talman! När vi pratar om förtroendet finns det ändå anledning att nämna välfärden. När vi ser att många äldre går med mycket låga pensioner och att sjuka nekas sjukförsäkring eller utförsäkras måste vi agera - för dem som drabbas, och drabbas hårt, men också för att återupprätta förtroendet för välfärden.

I Pensionsgruppen har vi en överenskommelse där vi ska se över hela systemet för att långsiktigt höja pensionerna och se till att pensionerna blir mer jämställda. Vi har tillsammans i Pensionsgruppen under mandatperioden stärkt grundskyddet för dem med allra lägst pension. Vi har höjt ersättningsnivåerna i garantipensionen och taket i bostadstillägget. Vi har också fattat beslut om inkomstpensionstillägg för dem i nästa grupp, de som har något högre inkomster. De kommer att få upp till 600 kronor mer i månaden från och med i höst, i september, när det här börjar gälla. Nästa steg blir att se över socialavgifterna och inbetalningarna till ålderspensionen.

Herr talman! Vad gäller de sjuka, framför allt de som är sjuka under längre perioder, har regeringen nu tagit ett viktigt första steg mot att reparera revorna i sjukförsäkringen. Nästa vecka, tror jag att det är, kommer riksdagen här i kammaren att fatta beslut om ändringar i bedömningen av arbetsförmågan efter dag 180 i sjukförsäkringen. Det kommer att bidra till att fler får behålla sin sjukpenning och att de kan rehabiliteras tillbaka till friskhet, ökad livskvalitet och möjligheten att åter komma i arbete eller studier eller annan sysselsättning.

Det beslutet kommer inte att vara tillräckligt, men det är ett viktigt första steg. Fler åtgärder måste till, och regeringen avser att återkomma med fler förslag av dem som är utredda och remitterade. Detta för att återskapa, får man nog säga, tryggheten i sjukförsäkringen.

Så bygger vi en stark välfärd, ett starkt samhälle: genom gemensamma insatser som finansieras gemensamt, solidariskt, genom socialavgifterna.

Jag yrkar bifall till förslaget.


Anf. 127 Julia Kronlid (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Herr talman! Tack, ledamoten Berglund, för anförandet!

När jag lyssnade på Mats Berglund funderade jag lite, dels på det som Rikard Larsson sa tidigare om att uppdraget att se över pensionsavsättningarna har funnits länge och dels på det som Mats Berglund förde fram. Man har tittat på pensionstillägget, och först nu ska regeringen och Pensionsgruppen börja titta på pensionsavsättningarna.

Varför vänta så länge? Det är ju ingen nyhet att vi har extremt låga pensioner, att man får ut extremt lite av sin lön och att vi är långt från målbilden 80 procent. Varför först gå fram med ett tillfälligt förslag med pensionstillägget och sedan börja titta på pensionsavsättningarna? Varför har inte regeringen och Pensionsgruppen tagit tag i det här mycket tidigare? Ni har haft två mandatperioder på er.

Sverigedemokraterna kom med ett förslag om att tillsätta en utredning för att stärka pensionsavsättningarna även förra riksdagsåret. Då röstade Miljöpartiet och Socialdemokraterna nej till det. Varför? Och varför måste det nödvändigtvis röstas nej till detta i dag om vi ändå är överens om att vi ska stärka pensionsavsättningarna?

Pensionsgruppen, Sverigedemokraterna och - är jag ganska övertygad om - Vänsterpartiet vill stärka pensionsavsättningarna. Då kan man väl åtminstone besvara motionen eller delvis bifalla den? Uppenbarligen har detta inte pågått länge, utan det är först nu man ska börja titta på det. Då borde man i alla fall kunna uttrycka stöd för det som framkommer i vår motion och i vår reservation.

Varför har det dröjt så länge innan regeringen och Pensionsgruppen faktiskt har börjat titta på att stärka pensionsavsättningarna, vilket är så oerhört viktigt?


Anf. 128 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Tack, Julia Kronlid, för frågan!

Jag håller med om att vi behöver ha denna diskussion. Jag håller kanske också med föregående talare, Rikard Larsson, om att det tycks som att vi har ungefär samma syn när det gäller inbetalningarna till pensionssystemet. Vi uppfattar dock att Sverigedemokraterna anser att det går lite för långsamt för regeringen. Jag kan hålla med om att det är frustrerande i politiken när det går långsamt, men så är det ju ofta.

Jag ska säga att Miljöpartiet inte var med i Pensionsgruppen från början, men nu är Miljöpartiet med. Detta är ju en grupp som har bildats just för att vi behöver breda överenskommelser i den här viktiga frågan.

Nu sitter jag i Pensionsgruppen, och jag har stor respekt för den. Vi behöver förhandla. Det behöver ta lite tid att få fram förslag - så är det. Man kan naturligtvis ha synpunkter på att saker och ting går för långsamt, men vad gäller inbetalningar finns det ju förberedda tankar, idéer och texter för att sätta igång med detta. Jag hoppas att vi i Pensionsgruppen ganska snart kan presentera någonting vad gäller inbetalningar till pensionssystemet. Det är viktigt att arbeta på flera sätt när det gäller att höja pensionerna.

Jag ska också säga att inbetalningarna till pensionssystemet tyvärr inte är någonting som kommer att ge effekt väldigt snart, som pensionstillägget trots allt gjorde. Det gav en direkt effekt, även om jag förstår att Sverigedemokraterna anser att den effekten delvis var lite för låg.


Anf. 129 Julia Kronlid (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Herr talman! Vi har som sagt inte motsatt oss eller röstat ned pensionstillägget, för vi välkomnar varje extra krona. Men tillägget till dem med lägst pension anser vi har varit för lågt.

Det är positivt att denna debatt om att stärka pensionsavsättningarna kommer upp. Vi har efterfrågat det länge, så det är bra. Jag hoppas och förutsätter att det faktiskt blir en utredning från regeringen som är öppen och offentlig och som vi kan följa, att det blir presskonferenser och föredragningar och att vi alla - inte bara de som sitter i Pensionsgruppen - kan följa med i denna utveckling. Det är trots allt så att man vill ha breda överenskommelser, men Sveriges tredje största parti sitter inte i den här gruppen.

Även befolkningen och pensionärerna - PRO - är nog väldigt intresserade av att följa utvecklingen i detta och inte bara få ett färdigpaketerat förslag. De vill kanske kunna få lite delbetänkanden eller annat, som det brukar vara när staten tillsätter olika former av offentliga utredningar. Jag ser med spänning fram emot dessa rapporter.

Jag har ytterligare en fråga, om ett helt annat ämne: Svenskt Friluftsliv.

Varför är det så att regeringen fortsatt inte vill ge samma lättnader vad gäller det halva prisbasbeloppet till Svenskt Friluftsliv som man ger till idrottsrörelsen? Vi står nu mitt i en pandemi som har slagit hårt mot idrottsrörelsen, och det är jättebra att vi stöder idrottsrörelsen. Men det är också så att det är svårare att idrotta inomhus och att åka på utlandsresor. Väldigt många vill utnyttja vår natur. Väldigt många vill utnyttja det som Svenskt Friluftsliv ansvarar för. Detta har slagit hårt mot dem, och deras ekonomi går på knäna.

De skulle behöva mer ekonomiskt stöd från regeringen, på samma sätt som regeringen under pandemin har gett stöd till den svenska idrottsrörelsen. De skulle också behöva få lättnaden med det halva prisbasbeloppet. Varför behandlar inte regeringen Svenskt Friluftsliv på samma sätt som man behandlar den övriga svenska idrottsrörelsen?


Anf. 130 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Tack, Julia Kronlid, för båda frågorna! Jag börjar med den första, om transparensen i Pensionsgruppen.

Jag ska inte föregå hanteringen av att öka inbetalningarna och hur det kan gå med detta. När det gäller premiepensionssystemet har vi dock helt nyligen landat i en överenskommelse. Den överenskommelsen föregicks av en utredning, vilket Julia Kronlid efterlyser också på detta område.

Jag håller helt med Julia Kronlid om vikten av transparens i politiska processer, men diskussioner i beredningsgrupper måste naturligtvis också kunna få ske i fred så att de inte störs och så att vi landar på ett bra sätt i en konsensusöverenskommelse. Det är ju ändå detta som är hela grunden för Pensionsgruppen, liksom för många andra beredningsgrupper som också Sverigedemokraterna sitter med i.

Socialavgifter

När det gäller frågan om friluftslivet kan vi tycka att det finns en märklig diskrepans mellan Svenskt Friluftsliv och andra föreningar, framför allt idrottsföreningar. Som jag framförde i mitt anförande vill vi ha kopplingen mellan inbetalningarna och socialförsäkringarna och den sociala tryggheten så stark som möjligt. Jag vill ändå säga att Miljöpartiet har drivit friluftsfrågor väldigt starkt, och vi har en väldigt grön budget för 2021 där vi har satsningar på friluftsliv, natur, naturreservat, hav och vatten, våtmarker och mycket annat som har med friluftslivet att göra.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 mars.)

Medborgarskap

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-03-03
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Nedsättning av socialavgifter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:902 av Per Åsling (C),

      2020/21:1196 av Edward Riedl (M) yrkande 2,

      2020/21:1426 av Arman Teimouri (L) yrkande 2,

      2020/21:3173 av Per Åsling (C) och

      2020/21:3360 av David Lång och Robert Stenkvist (båda SD).
    2. Undantag från kravet att betala socialavgifter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:1233 av Saila Quicklund (M),

      2020/21:2121 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 5 och

      2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 12.
      • Reservation 1 (SD)
      • Reservation 2 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD001052
      C30226
      V40023
      KD03019
      L30016
      MP30013
      -1001
      Totalt41312293
      Ledamöternas röster
    3. Övriga frågor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:1086 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 4 och

      2020/21:1834 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3.
      • Reservation 3 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD010052
      C41026
      V40023
      KD30019
      L30016
      MP30013
      -1001
      Totalt45110293
      Ledamöternas röster